Opinion

Avtal om las det bästa

Susanna Gideonsson, LO:s ordförande. Foto: TT
Foto: Alexander Larsson Vierth/TT
Opinion
Opinion

LO:s nya ordförande Susanna Gideonsson har lyckats med sin första svåra uppgift. Hon har fått med hela LO på att förhandla om las med Svenskt Näringsliv och tjänstemännen i PTK. Viktigast var att hon fick Kommunals ordförande Tobias Baudin att komma tillbaka till förhandlingarna.

Nu ska parterna försöka komma överens om förändringar i lagen om anställningsskydd så att de problem som framför allt de minsta företagen upplever kan minskas. Om inte parterna lyckas ska, enligt januariavtalet, lagen ändras av riksdagen i enlighet med den utredning som lade fram sina förslag före sommaren.

Det är en hård press på framför allt de fackliga organisationerna. Det vore inget brott mot den svenska modellen om det blir lagstiftning istället för avtal, eftersom redan att Olof Palmes regering införde las och medbestämmandelagen i mitten av 1970-talet innebar att politikerna körde över parterna i flera konfliktfrågor. Om riksdagen ändrar i sina egna lagar innebär det knappast något brott mot modellen.

Ändå är det bäst för såväl arbetsmarknadens funktion som samhällsklimatet i stort om parterna kan komma överens. Det ger större förutsättningar att de nya reglerna tillämpas utan konflikter, som en ny lag skulle kunna leda till om någon av parterna anser sig förfördelad. Ett avtal skulle också innebära att parterna visar sig vuxna att fortsätta tillämpa den svenska modellen, även när intressena kolliderar ganska brutalt.

För regeringen vore det också bekvämt om parterna kan enas, eftersom det utredningsförslag som enligt januariavtalet utarbetats är svårsmält för Socialdemokraterna. Ändrade las-regler var dock ett villkor från Centerpartiet och Liberalerna för att januariavtalet skulle kunna slutas, så Löfven måste hålla avtalet, oavsett hur högljudda protesterna skulle bli från LO.

Så Susanna Gideonsson har bara kommit över det första svåra hindret. Nästa blir att hitta formeln för att nå enighet om ett nytt avtal.

Yngve Sunesson

Opinion

Byråkratifeta regioner

Alltför många pärmbärare i regionerna.
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion

Vi är inne i ett valår. Inga politiker kommer att ha svårare att försvara sitt fögderi än regionpolitikerna som har ansvaret för den svenska sjukvården.

Svenska Dagbladet visade för några dagar sedan hur hela 33,6 procent av personalökningarna inom sjukvården de senaste 13 åren består av byråkrater. Allra värst är det i Region Stockholm där ökningen av byråkrater är 62 procent. Men även Region Skåne ligger illa till med en ökning med 34 procent.

Av samtliga personalökningar står ökningen av byråkraterna för 62 procent hos värstingen, Region Stockholm. Rikssnittet ligger på 33,6 procent medan Skåne har en ökning med 34 procent, vilket motsvarar 1925 fler byråkrater. Alla är förstås inte passiva pärmbärare ingen verksamhet klarar sig utan en stor tjänstemannakader. Men vi har fått en alltmer destruktiv obalans mellan vårdpersonal och en svällande byråkrati.

Få eller inga politiker kommer att ställa sig upp och försvara ökningen av byråkratin. Frågan är om de ens är medvetna om hur omfattande ökningen har varit. Snarare är den ett utslag av bristande kontroll och oförmåga att göra rätt prioriteringar.

Så här kan vi inte ha det och definitivt kan vi inte fortsätta på den inslagna vägen.

Till det paradoxala hör att ökningen av antalet byråkrater inom sjukvården inte är önskad av politikerna. De vinner inte några väljare under valrörelsen genom att stå i valstugor och peka på att de har anställt fler tjänstepersoner för den och den uppgiften. Däremot riskerar politikerna i majoritetskonstellationerna att förlora valet om och när väljarna får upp ögonen på hur illa ställt det är.

Det behövs en kriskommission för sjukvården. Den svällande byråkratin är inget som regionpolitikerna eller regionernas högsta chefer själva klarar av att hantera. Det gäller i synnerhet som en delförklaring är att statliga regelverk kring sjukvården pressar fram en ökad byråkrati t.ex genom dokumentationskrav, rapporteringsskyldigheter och liknande krav på de administrativa processerna.

Det finns en rad saker som behöver klarläggas. Hur kan t.ex Region Östergötland begränsa ökningen av andelen byråkrater till 14 procent under samma tidsperiod som genomsnittet för regionerna är mer än dubbelt så högt på 34 procent. Det behövs en kriskommission för sjukvården, gärna en gemensam via SKR, regionernas eget samverkansorgan.

Lars J Eriksson

Opinion

Laban kunde varit en bra anställd

Opinion
Opinion

Kanske är det ingens fel att 23-årige Laban från Eslöv, som hade autism, valde att avsluta sitt liv efter att han upplevt sin arbetssituation som stressande. Laban arbetstränade på Samhall, som borde haft goda förutsättningar att tillgodose en anställd med särskilda behov. Att han inte kunde garanteras den förutsägbara, trygga arbetsträning som han behövde för att kunna fungera är rejält tragiskt.

Personer med symptom som gör att de kräver en extremt inrutad, förutsägbart arbetssituation skulle kunna vara en tillgång för en verksamhet. En ung person utan problem med att göra vad hen ska på utsatt tid, som trivs med det som andra skulle tycka var tråkiga, repetitiva arbetsuppgifter skulle med rätt stöd vara en bra anställd.

Det sorgliga och märkliga i historier som Labans är att personer med den här typen av funktionsvariationer med rätt förutsättningar både kan klara av och trivas med ett arbete. Personer med en problematik som gör det struligt för dem i vardags- och privatlivet kan komma till sin rätt på en arbetsplats med tydliga regler och förväntningar.

Man kan inte annat än beklaga att det verkar så svårt med förståelsen för vad som behövs för att personer med särskilda behov ska få plats på arbetsmarknaden och i samhället. Arbetsgivare som Samhall borde ha kompetens och möjlighet att av att möta dem på deras egna villkor.

Martina Jarminder

Opinion

Vad man pratar om när man pratar ekologiskt

Opinion
Opinion

En rapport från ekonomihögskolan vid Lunds universitet kommer fram till att ekologisk odling är sämre för miljön än konventionell. Som vanligt har det lett till en diskussion som blandar ihop koncept och målsättningar med ekologisk odling, vilket man bland annat kunde se i en läsarchatt på SVT i samband med inslaget.

Tillspetsat kan man säga att de som är mot eko-odling är nedlåtande och förespråkarna är romantiserande och otydliga. Man kan dock glädja sig åt att kunskapen mellan de två grupperna förefaller överlappa i högre grad än tidigare. Till exempel är eko-skeptikerna numera med på att det behövs häckar och snår mellan åkrar även inom konventionellt jordbruk om man ska ha någon chans till biologisk mångfald.

Det är ett missförstånd att ekoodlare och konsumenter inte förstår att avkastningen blir mindre utan konstgödsel. Att eko-konsumenter är lurade av godhetssignalering är en vanlig tes från eko-skeptikerna, men det stämmer sällan. Eko-skeptikerna verkar å sin sida underligt ointresserade av näringsvärdet i det som odlas: mycket mat innebär inte alltid bra mat.

I studien menar man att det är bättre för klimatet med konventionell odling som maxar avkastning eftersom övrig mark då kan vara ”skog eller orörd natur”. Övergivna åkrar förvandlas inte till naturskog bara för att man slutar odla vete där, det är olika sorters mark. Detta inte främst menat som kritik av studiens författare, utan som ett uppgivet konstaterande av hur studiens resultat kommer att läsas och tolkas.

Ekobonden Ebba-Maria Olson på Mossagården i Veberöd intervjuas om huruvida studien kommer att leda till att hon övergår till konventionellt jordbruk, men ekoodlare har oftast gjort hemläxan kring varför de vill odla ekologiskt. Olson nämner daggmaskar. Ekoodling handlar ofta om tanken om jorden som en enda levande och frisk organism, som ska vara full av svamptrådar, maskar och insekter som gör sitt jobb. Det kan inget konstgödsel i världen åstadkomma.

Opinion

Även dyrare pizza

Högre elpriser slår igenom överallt.
Foto: Marco Ugarte
Opinion
Opinion

En stor del av svenska folket har drabbats av en elprischock när de öppnat sin elräkning från december som förfaller nu i slutet på januari. Det handlar för många om mer än en fördubbling av elkostnaden, mest i Sydsverige och för de med rörligt avtal. Det har gjort att vi fått ett nytt begrepp, elfattigdom.

Men det är inte bara enskilda hushåll som drabbas. I Skånska Dagbladet intervjuades Roy Rosendahl, vd för Klagstorps Gurkodling. Hans företag får ökade kostnader med 600.000-700.000 kronor eftersom växthusodling är en mycket elkrävande verksamhet, en kostnadsökning som det blir svårt föra vidare till kunderna.

På den politiska nivån har elprisernas ökning blivit en het potatis. Regeringen vill subventionera de med särskilt höga elkostnader för sin uppvärmning. Det är en fördelningspolitiskt tveksamt förslag, hur undviker man att subventionera de med uppvärmd inomhuspool, lyxigt stor boendeyta eller annat som inte handlar om värmeförsörjningen i ett hus? Ändå är det rätt att regeringen vill göra något.

Men den chockhöjda elräkningen i december är inte tillfälligheterna spel utan speglar ett Europa som varit alltför passivt när det gäller att investera i energisektorn. Det handlar heller inte om begränsade ryska gasleveranser till Europa, de var högre under 2021 än 2022. Angela Merkel sa kort före sin avgång att Ryssland helt följt sina leveranser.

Inom EU råder en fri elmarknad. Eftersom naturgas används för att producera elektricitet så innebär konkurrens om gas och högre gaspriser också högre elpriser. Med den fria elmarknaden tvingas vi i Sverige betala för andra länders bristfälliga energipolitik, något som även företrädare för svensk industri reagerar emot. Framöver kommer vi att se hur höga elpriser slår igenom på en rad områden; höga grönsakspriser, högre priser på mejerivaror, dyrare gödning för lantbruket, dyrare varor i alla slag av butiker som är beroende av el, dyrare pizza och matbröd, ja nästan allt som vi konsumerar blir dyrare. Detta för att politikerna inte förstod vad en gemensam elmarknad inom EU skulle leda till.

Lars J Eriksson

Opinion

Återupprätta den nordiska samhörigheten

Opinion
Opinion

I år är det 70 år sedan passfrihet mellan de nordiska länderna infördes. Det borde firas men den fria rörligheten i Norden har åter urholkats, efter två år med stängda gränser till följd av åtgärder mot pandemin.

I söndags skrev kommunalråden i tre särskilt drabbade kommuner, Haparanda, Strömstad och Lund, om de allvarliga effekterna i gränsregionerna. Fyra av fem som bor och verkar i de nordiska gränsregionerna uppger att deras möjligheter att röra sig över gränserna har inskränkts till följd av covid 19-restriktionerna.

Haparanda och Torneå har sedan decennier fungerat som en stad. När gränskontroller infördes för två år sedan med militär personal på gränsen var det som om trafiken mellan Södermalm och Gamla stan i Stockholm skulle stoppats.

De stängda gränserna har lett till att barn med skilda föräldrar bosatta i olika olika länder inte kunnat träffa båda föräldrarna på månader och att vänner och släktingar inte kunna mötas. Såväl arbetspendling som handel och turism har drabbats negativt. Attityderna mot andra nordiska medborgare har blivit mer negativa i stora grupper. Den mer än hundraåriga självklara nordiska samhörighetskänslan har urholkats på ett allvarligt sätt som riskerar att få långsiktigt skadliga effekter.

Nu måste de nordiska ledande politikerna inse att de har ett ansvar för att den nordiska samhörigheten återupprättas. Ett öppet Norden gagnar alla. Både nya och gamla kvarvarande gränshinder måste monteras ner och aldrig åter resas.

Yngve Sunesson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Online casino

Tips för att bli kvitt med ditt spelmissbruk

Online casino Under de senaste åren har det skett en ökning bland personer som hamnar i ett spelmissbruk. Denna ökning står i tät korrelation med ökningen av online casinon och dess tillgänglighet. Online casinon ger spelare en unik möjlighet att på kort tid kunna göra stora insatser på flera olika spel vilket ökar risken för ett osunt spelande.

Sverige har på många sätt varit ett föredöme när det gäller att bemöta spelmissbruk i olika former. Folkhälsomyndigheten har gjort undersökningar som visar på att ungefär 2% av Sveriges befolkning lider av någon typ av spelmissbruk. Denna siffran ser dock ut att stiga till följd av online casinons framåt marsch.

”Folkhälsomyndigheten anser att spel om pengar nu är en folkhälsofråga i Sverige. Kriterierna för att något ska klassas som en folksjukdom är att det ska drabba många och kan ha allvarliga konsekvenser. Man har därför numera ett antal stödlinjer samt information och hjälp att tillgå den som utvecklar ett problem med spel om pengar.”

Spelmissbruk är precis som med andra missbruk en sjukdom som inte bara drabbar personen som har missbruket utan även anhöriga. På stodlinjen.se kan man få professionell hjälp både som person som lider av ett missbruk och anhörig till personen. Det är viktigt att komma ihåg att spelmissbruk även kan bero på någon annan psykisk sjukdom. Spelmissbruk kan även bidra till att man utvecklar psykisk ohälsa. Det är vanligt att personer som utvecklar ett spelmissbruk parapellet hamnar i en depression eller drabbas av stark ångest.

Hur definieras ett spelberoende

I Sverige definieras ett spelberoende som ett sjukdomstillstånd. Man kan enkelt definiera spelberoende som när en person inte klarar av att hantera sitt spelande om pengar. Man kan helt enkelt inte sluta spela fast än att man borde och fast än att pengarna tar slut.

Personer som utvecklar ett spelberoende är oftast själva inte medvetna om sitt beroende förs än spelandet redan har gått över styr. Det brukar innebära att personer som har ett spelberoende ofta har levt med problematiken under en längre period innan de får ordentlig hjälp och behandling. Det kan ske i faser och spelmissbruk är oftast något som smyger sig på utan förvarning.

Symptom

Det finns några olika symptom man bör vara vaksam på när det gäller ens casinospelande. Symptomen kommer troligtvis inte över en natt utan utvecklas långsamt under en längre period.

- Man ökar ständigt sin omsättning för att öka spänningen i sitt spelande.

- Man ljuger om sitt spelande. Man ljuger då ofta om hur mycket man spelar för och om hur mycket tid man spenderar på sitt spelande.

- Man blir på dåligt humör och stressad om man inte kan spela den mängd man vill.

- När man förlorar pengar försöker man direkt vinna tillbaka dem.

I flera fall är det personens närstående som uppmärksammar om den ohållbara situationen och ber personen skaffa hjälp. Detta kan verkligen fungera som en väckarklocka och vara vändpunkten till ett mer sunt liv.

Lyckas undvika spelmissbruk

Har du redan ett fullt utvecklat spelmissbruk så är dessa tips inte något du bör ta till. Om du har ett spelmissbruk är det viktigt att ordentlig hjälp av utbildade och professionella personer.

Spelpaus.se

Spelpaus.se är ett verktyg som ägs av Svenska Spelinspektionen som ska hjälpa personer att kunna kontrollera sitt spelande. Spelpaus innebär att du stänger av dig från alla online casinon med svensk spellicens. Man väljer om man vill stänga av sig 1, 3, 6 månader eller tillsvidare. Under denna period kan man inte avbryta sin avstängning utan måste vänta ut hela perioden.

Spelgräns

Svenska Spelinspektionen och regeringen har nu bestämt att alla online casinon med svensk spellicens måste se till att alla spelare sätter en spelgräns för sitt spelande. Här bör du som spelare tänka efter och sätta en lägre gräns än vad du först tänkt sätta.

Skifta fokus

Detta kanske är det svåraste med det kan vara en bra idé att verkligen försöka skifta fokus. Kan du lägga all den tid och energi du lägger på online casinon på något annat? Försök hitta ett sunt substitut för spelandet. Kanske finns det en träningsform du aldrig testat men kan pröva nu? Matlagning eller bakning? Det finns massor av härliga alternativ.

Ekonomiska påföljder

Utöver psykiska efterföljder av ett spelmissbruk leder det även ofta till ekonomiska svårigheter. Det är vanligt att spelare tar flera olika lån från olika långivare för att kunna finansiera sitt spelande. Mobillån med hög ränta är lätt att få men desto svårare att betala tillbaka.

Om man som spelare samlat på sig höga och dyra skulder är det viktigt att vara ärlig mot sin omgivning för att kunna få ordentlig hjälp. Kontakta din bank och förklara ditt läge. Det är väldigt ofta en bra idé att samla alla lån till ett stort lån för att slippa höga räntor och dåliga avtal.

Opinion

Pensionspengar ska inte placeras i diktaturer

Opinion
Opinion

Andra AP-fonden har placerat två miljarder kronor i elva diktaturers statsobligationer. Det innebär att svenska pensionspengar stödjer förtryckare i länder som Egypten, Förenade Arabemiraten, Kazakstan och Kina.

Det är tidningen Arbetet som kartlagt AP-fondens innehav och med definitionen av diktatur från tankesmedjan Freedom House avgränsat hur mycket av pengarna som använts mot AP-fondens egna principer som bland annat handlar om rätten att bilda fackföreningar. Den efterlevs inte i de elva diktaturerna.

AP-fondens försvar för sina placeringar är den vanliga, att de arbetar för att ”påverka utvecklingen till det bättre”. Det är svårt att tro att AP-fondens i sammanhanget ganska blygsamma belopp skulle göra de brutala diktatorerna, som Xi Jinping i Kina eller shejkerna i oljeländerna på den arabiska halvön beredda att ändra sin förtryckarpolitik, även om AP-fondsdirektörerna skulle föra fram kritik. Att köpa statsobligationer innebär ju inte heller någon särskild inriktning på mänskliga rättigheter. De används av staterna efter egna prioriteringar.

Så det finns bara ett rimligt beslut av AP-fondens ledning - att följa den egna placeringspolicyn och inte investera några pensionspengar i diktaturers statsobligationer.

Ledarredaktionen

Kultur och nöje

De har störst chans på Guldbaggegalan

Nathalie Álvarez Mesén har regisserat 'Clara Sola'.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje På måndag gör förra årets svenska filmer upp på en nedskalad Guldbaggegala.
Flest vinstchanser har den svensk-costaricanska regissören Nathalie Álvarez Meséns långfilmsdebut "Clara Sola".

Guldbaggegalan är tillbaka på Cirkus i Stockholm – men publiken är begränsad till följd av coronarestriktionerna. I vanliga fall brukar ungefär 1 400 personer vara på plats – nu ligger maxtaket på 500. Men det blir trots allt ett traditionsenligt röda mattan-mingel innan sändningen drar igång.

Flest segerchanser har den svensk-costaricanska filmen "Clara Sola", som tidigare har utsetts till Costa Ricas Oscarsbidrag. Filmen har totalt nio guldbaggenomineringar, bland annat i de tunga kategorierna bästa film, bästa regi och bästa manus.

– Det känns otroligt speciellt och fint – som ett erkännande av att jag faktiskt kommer från båda länderna, har regissören Nathalie Álvarez Mesén tidigare sagt till TT.

Omtalat om porr

En annan omtalad film från 2021 är Ninja Thybergs "Pleasure", om en svensk 19-åring som åker till Los Angeles med drömmen om att bli nästa stora porrstjärna. Filmen har nominerats i sju kategorier, bland annat bästa film och bästa regi. Skådespelaren Sofia Kappel har även chans på en statyett för bästa kvinnliga huvudroll.

– Ninja har skapat ett konstverk och jag får för alltid behålla en del av det. Och för mig handlar inte skådespeleriet om att bli känd eller rik – utan om att få utveckla mig själv, sade hon tidigare till TT.

Lyfter flera dokumentärer

Filmen "Tigrar", som utsågs till Sveriges Oscarsbidrag, har chans på fem priser – även den i kategorin bästa film. Det har även Erik Poppes nyversion av "Utvandrarna" och dokumentären "Världens vackraste pojke" av Kristina Lindström och Kristian Petri.

Fler dokumentärer som lyfts på årets gala är Gorki Glaser-Müllers "Children of the enemy", som bland annat har prischans i kategorierna bästa regi och bästa dokumentärfilm. "Sabaya" av Hogir Hirori har chans på bästa dokumentärfilm och bästa manus.

Guldbaggegalan leds av Gina Dirawi, som i samband med det här gör comeback i tv-rutan. Galan sänds 20.00 i SVT under måndagen.

Uppträder gör bland andra Laleh, Mapei, Kristin Amparo och Sylve.

Sofia Sundström/TT

Regissören Ninja Thyberg och skådespelaren Sofia Kappel har chans att prisas för filmen 'Pleasure'. Arkivbild.
Regissören Ninja Thyberg och skådespelaren Sofia Kappel har chans att prisas för filmen "Pleasure". Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT

FAKTA

Fakta: De är nominerade

Bästa film:

"Clara Sola" – i regi av Nathalie Álvarez Mesén

"Pleasure" – i regi av Ninja Thyberg

"Tigrar" – i regi av Ronnie Sandahl

"Utvandrarna" – i regi av Erik Poppe

"Världens vackraste pojke" – i regi av Kristina Lindström och Kristian Petri

Bästa regi:

Nathalie Álvarez Mesén – för "Clara Sola"

Gorki Glaser-Müller för "Children of the enemy"

Ronnie Sandahl – för "Tigrar"

Ninja Thyberg – "Pleasure"

Bästa kvinnliga huvudroll:

Lisa Carlehed – för rollen som Kristina i "Utvandrarna"

Wendy Chinchilla Araya – för rollen som Clara i "Clara Sola"

Sofia Kappel för rollen som Bella i "Pleasure"

Cecilia Milocco – för rollen som Molly i "Knackningar"

Bästa manliga huvudroll:

Mustapha Aarab – för rollen som John-John i "Vinterviken"

Erik Enge – för rollen som Martin Bengtsson i "Tigrar"

Jonas Karlsson – för rollen som Tyko Johnsson i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

Gustaf Skarsgård – för rollen som Karl-Oscar i "Utvandrarna"

Bästa kvinnliga biroll:

Sofia Helin – för rollen som Judit i "Utvandrarna"

Liv Mjönes – för rollen som Karin i "Tigrar"

Carla Sehn – för rollen som Beata i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Jennie Silfverhjelm – för rollen som Marianne Jonsson i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Bästa manliga biroll:

Filip Berg – för rollen som Ruben i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Daniel Castañeda Rincón – för rollen som Santiago i "Clara Sola"

Magnus Krepper – för rollen som Frank i "Vinterviken"

Jonay Pineda Skallak – för rollen som Sluggo i "Vinterviken"

Bästa manus:

Nathalie Álvarez Mesén och Maria Camila Arias – för "Clara Sola"

Manuel Concha – för "Suedi"

Hogir Hirori – för "Sabaya"

Jan Vierth för "Apstjärnan"

Bästa klippning:

Marie-Hélène Dozo – för "Clara Sola"

Amalie Westerlin Tjellesen och Olivia Neergaard-Holm – för "Pleasure"

Hanna Lejonqvist och Dino Jonsäter – för "Världens vackraste pojke"

Bästa foto:

Ellinor Hallin – för "Kören – en film om Tensta Gospel Choir"

Marek Septimus Wieser – för "Tigrar"

Sophie Winqvist Loggins – för "Clara Sola"

Bästa ljuddesign:

Bryan Dyrby och Kristoffer Salting – för "Världens vackraste pojke"

Thomas Jæger – för "Knackningar"

Erick Vargas Williams, Valène Leroy, Charles De Ville och Aline Gavroy – för "Clara Sola"

Bästa originalmusik:

Anna von Hausswolff och Filip Leyman – för "Världens vackraste pojke"

Lisa Nordström – för "Children of the enemy"

Johan Söderqvist – för "Utvandrarna"

Bästa visuella effekter:

Alex Hansson och Torbjörn Olsson – för "Utvandrarna"

Martin Malmqvist – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Ronald Grauer – för "Clara Sola"

Bästa kostymdesign:

Louize Nissen – för "Utvandrarna"

Ingrid Sjögren – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Amanda Wing Yee – för "Pleasure"

Bästa produktionsdesign:

Elle Furudahl – för "Knackningar"

Michael Higgins – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Paula Loos – för "Pleasure"

Bästa maskdesign:

Eros Codinas och Love Larson – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Therese Sandersson – för "Red dot"

Erica Spetzig – för "Pleasure"

Bästa kortfilm:

"Bad lesbian" – i regi av Simone Norberg

"Du är alltid 20" – i regi av Christer Wahlberg

"Man med duvor" – i regi av Lina Maria Mannheimer

Bästa dokumentärfilm:

"Children of the enemy" – i regi av Gorki Glaser-Müller

"Lena" – i regi av Isabel Anderson

"Sabaya" – i regi av Hogir Hirori

"Världens vackraste pojke" – i regi av Kristina Lindström och Kristian Petri

Bästa internationella film:

"The father" – i regi av Florian Zeller

"Flykt" – i regi av Jonas Poher Rasmussen

"Nomadland" – i regi av Chloé Zhao

Sport

Varmare vintrar hotar framtida OS

Frida Hansdotter vann OS-guld i slalom i Pyeongchang 2018. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Sport
Sport Det går utför för snösporten när världen blir varmare. Om inte klimatutsläppen minskar drastiskt kan kartan över vilka platser som kan arrangera vinter-OS komma att behöva ritas om i framtiden, enligt en studie.

Snökanonerna går varma i bergen ovanför Peking. Tillverkningen av det vita underlaget är en förutsättning för att vinter-OS överhuvudtaget ska kunna hållas i och kring den kinesiska huvudstaden om några veckor.

Konstgjord snö har använts i varierande grad sedan vinterspelen i Lake Placid i USA 1980 – men Peking är nästan helt beroende av lösningen eftersom årets upplaga arrangeras i en av Kinas torraste delar.

"Slående inverkan"

Brist på snö kan ställa till det även för framtida OS i en värld där vintrarna blir varmare på det norra halvklotet.

Om inte utsläppen av växthusgaser minskar drastiskt tycks Sapporo i Japan vara den enda av de 21 städer som har stått värd för vinterspelen som vid seklets slut ser ut att ha förutsättningar att göra om det på ett rättvist och säkert sätt, enligt en studie som har publicerats i tidskriften Current Issues in Tourism.

– Vintersportvärlden förändras i takt med att klimatförändringarna accelererar, säger Daniel Scott, professor i geografi och miljöledning vid University of Waterloo i Kanada, till TT.

– Ett scenario med höga utsläpp får slående inverkan på några av de mest kända vintersportregionerna i Europa. Jag hoppas att det är något vi aldrig behöver bevittna på dessa födelseplatser för vintersport.

Ett "kulturarv"

Scott och hans forskarkollegor har analyserat klimatdata från 1920-talet och framåt tillsammans med framtida scenarier när det gäller klimatförändringarna. De drar slutsatsen att städer som St Moritz och Lillehammer kan ha gjort sitt i vinterolympiska sammanhang i mitten eller slutet av århundradet på grund av otillförlitliga förhållanden.

Men om utsläppen av växthusgaser minskar i enlighet med målen i Parisavtalet är det bara sex värdstäder som ses som icke tillförlitliga ur klimatsynpunkt.

– En bana med låga utsläpp gör att vi kan behålla nästan alla värdplatser som är klimatpålitliga för snösport i dag, även i slutet av seklet, säger Scott.

– Det finns så många anledningar att sträva efter noll nettoutsläpp och att rädda det kulturarv som är vintersport och OS är ytterligare en.

2018 låg Daniel Scott bakom en annan studie om förutsättningarna för att arrangera vinter-OS i en varmare värld. Då var slutsatsen att bara 8 av de 21 tidigare värdstäderna skulle vara tillräckligt kalla för att på ett pålitligt vis kunna ordna vinterspelen igen i slutet av århundradet, om inte utsläppen minskade drastiskt.

Oro för framtiden

Den nya studien utgår från internationella idrottares och tränares syn på vad som krävs av snökvalitén för att tävlingarna ska kunna ske på ett säkert och rättvist sätt. Nästan 400 elitidrottare och tränare har tillfrågats i en enkät, i vilken 89 procent uppgav att förändrade vädermönster påverkar förhållandena för att tävla och 94 procent uttryckte oro över att klimatförändringarna kommer att påverka framtiden för deras sporter.

– Vi hoppas att vår studie ska få snösportförbunden att överväga förbättrade riktlinjer för tävlingsjuryns beslut att skjuta upp tävlingar, säger Scott.

– Vissa idrottare vittnar om hur de inte har känt sig säkra under vissa tävlingar, men känt sig tvingade att ställa upp ändå. Idrottare drivs av att tävla och kommer inte att avstå även om förhållandena är farliga.

Över hälften av historiens vinterspel har arrangerats i Europa, där klimatförändringarna har blivit allt mer kännbara i alpina regioner. Forskarna bedömer att Internationella olympiska kommittén (IOK) står inför svåra beslut när det gäller vilka platser som ska få arrangera vinter-OS i framtiden.

Ska minska utsläpp

IOK har konstaterat att otillförlitlig tillgång på snö och stigande temperaturer i klimatförändringarnas spår påverkar vintersporter medan extrem sommarhetta hotar hälsan hos idrottare, arrangörer och publik. I höstas sade ordförande Thomas Bach att klimatkrisen är människans största utmaning och meddelade att IOK ska minska utsläppen av växthusgaser med 50 procent till 2030.

– IOK bör bli mer flexibla kring hur vinter-OS kan arrangeras. Snösportsanläggningarna kommer att behöva flytta längre bort från större städer och om vissa tidigare värdar ska bli aktuella igen kan flera länder behöva ordna OS tillsammans, säger Scott.

– Ännu viktigare är det att hitta en lösning för Paralympics, som befinner sig i en mycket större klimatrisk eftersom det arrangeras i mars.

Sofia Eriksson/TT

Snökanoner går varma i Zhangjiakou, norr om Peking, där OS avgörs om några veckor. Arkivbild.
Snökanoner går varma i Zhangjiakou, norr om Peking, där OS avgörs om några veckor. Arkivbild.
Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT

FAKTA

Fakta: Medeltemperaturen för vinterspelen

Den genomsnittliga dagtemperaturen i februari i värdstäderna för vinter-OS har ökat stadigt.

1920-talet till 1950-talet: 0,4 grader

1960-talet till 1990-talet: 3.1 grader

2000-talet (inklusive Peking): 6.3 grader

Källa: Studien "Climate change and the future of the Olympic Winter Games: athlete and coach perspectives"

FAKTA

Fakta: Värdar för vinter-OS

2026: Milano-Cortina, Italien

2022: Peking, Kina

2018: Pyeongchang, Sydkorea

2014: Sotji, Ryssland

2010: Vancouver, Kanada

2006: Turin, Italien

2002: Salt Lake City, USA

1998: Nagano, Japan

1994: Lillehammer, Norge

1992: Albertville, Frankrike

1988: Calgary, Kanada

1984: Sarajevo, Jugoslavien

1980: Lake Placid, USA

1976: Innsbruck, Österrike

1972: Sapporo, Japan

1968: Grenoble, Frankrike

1964: Innsbruck, Österrike

1960: Squaw Valley, USA

1956: Cortina d'Ampezzo, Italien

1952: Oslo, Norge

1948: St Moritz, Schweiz

1944: Inga spel

1940: Inga spel

1936: Garmisch-Partenkirchen, Tyskland

1932: Lake Placid, USA

1928: St Moritz, Schweiz

1924: Chamonix, Frankrike

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL