Inrikes

Polisen: Explosion i Malmö kunde ha dödat

Polisens bombtekniker undersöker entrén till en butikslokal på Claesgatan vid Möllevångstorget i Malmö efter en detonation natten till fredagen.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Vad som misstänks vara en hemmagjord bomb orsakade en kraftig explosion vid entrén till ett växlingskontor på Möllevångstorget i Malmö natten till fredagen.
– Risken för att någon skulle komma till skada var stor, säger Calle Persson, presstalesperson vid polisregion Syd.
PREMIUM

Smällen hördes över ett stort område i Malmö strax efter klockan 03 och flera personer från olika delar av staden larmade, enligt polisen.

Till Sydsvenskan uppger Calle Persson under fredagseftermiddagen att det troligtvis rör sig om en hemmagjord sprängladdning, i och med hur kraftig explosionen var.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Misstänkta för stöld av militärfordon åtalas

Två militärfordon, även kallade Galten, stals i februari. Arkivbild.
Foto: Tobias Wallström/TT
Inrikes
Inrikes

Åtta personer åtalas i samband med stölden av två militärfordon tidigare i år, meddelar Åklagarmyndigheten.

Det var den 4 februari som fordonen försvann från Försvarsmaktens förråd i Enköping. Två personer åtalas för grov stöld och obehörigt tillträde till skyddsobjekt. Två andra åtalas för medhjälp till grov stöld och en femte för grovt häleri för att ha köpt ett av fordonen.

Vidare åtalas två personer för grovt olovligt brukande och en person för medhjälp till olovligt brukande.

"Jag bedömer stölden som grov med hänsyn till att det rör fordon av betydelse för försvar av rikets säkerhet och att de har ett högt värde", säger kammaråklagare Lena Jansson i ett pressmeddelande.

Flera av de misstänkta bestrider att de gjort sig skyldiga till brott.

"Ingen av de tilltalade har någon koppling till Försvarsmakten såvitt har kommit fram. Drivkraften bakom gärningarna verkar primärt ha varit äventyrslystnad och ett gemensamt intresse för fordon. Jag menar att det även har funnits ett ekonomiskt motiv för stölden", säger Lena Jansson.

Samtliga personer är i 20-årsåldern.

Inrikes

Krav på ny utredning efter nya Estoniabilder

Blommor och ljus vid minnesmonumentet i september förra året, 25 år efter Estoniakatastrofen. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Nya uppgifter om ett stort hål i skrovet på Estonia, som sjönk för 26 år sedan, kommer fram i en ny dokumentärserie.
Sverige, Finland och Estland ska nu gemensamt utvärdera de nya rönen.

Hålet är enligt uppgifterna i dokumentärserien fyra meter högt och har tidigare delvis ha legat dolt mot sjöbottnen, skriver Aftonbladet. Tidigare har teorier om ett hål i skrovet konsekvent tillbakavisats av myndigheterna.

– Man kan inte utesluta att skadan haft betydelse för sjunkförloppet, säger Jørgen Amdahl, professor i marin teknik i Trondheim, i den nya dokumentärserien "Estonia – fyndet som ändrar allt", på Dplay, rapporterar tidningen.

Filmbilderna är tagna med en dykrobot och i ett gemensamt uttalande skriver Sveriges, Finlands och Estlands utrikesministrar nu att de kommit överens om att utvärdera uppgifterna.

"Något har kolliderat"

Lars Ångström, före detta riksdagsledamot i försvarsutskottet, har i många år engagerat sig i Estoniakatastrofen och är en av dem som krävt att regeringen går till botten med vad som egentligen orsakade olyckan.

– Det här är ju nya uppgifter som helt bekräftar den omfattande kritik som har framförts mot förklaringen och utredningen av förlisningen, säger Lars Ångström.

– Här visar materialet och de experter som har tittat på det att det är något som har kolliderat i Estonias sida med en kraft av flera tusen ton, och då pratar man fartyg.

Sjönk snabbt

Estoniakatastrofen inträffade under natten till den 28 september 1994, 26 år sedan i dag. Färjan lämnade hamnen i Tallin på kvällen den 27 september 1994 men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk helt på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 137 överlevande räddades.

Krav har tidigare kommit från överlevare, anhöriga och andra engagerade personer om att vraket måste undersökas för att hitta en förklaring till att färjan sjönk så snabbt. Med anledning av de nya bilderna förnyas nu kravet i en ny debattartikel.

Inrikes

Chef inom Försvarsmakten hittade på meriter

En tidigare chef vid Försvarsmakten har lämnat falska uppgifter om sina meriter, enligt DN. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes En person med en central roll på Försvarsmaktens högkvarter har ljugit om sina meriter, avslöjar DN. Försvarsmakten bekräftar att mannen lämnat falska uppgifter om sina meriter.

Mannen har haft en civil anställning vid Försvarsmakten och jobbat med rådgivning till höga chefer. Enligt hans cv har han en lång bakgrund inom militären i Storbritannien. Men uppgifter om att han varit attackpilot och helikopterpilot samt kommendörkapten inom den brittiska flottan, kan Royal Navy inte bekräfta för DN.

Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell bekräftar att mannen lämnat falska uppgifter bland sina meriter, men vill inte specificera vilka. Enligt dokument från Försvarsmakten arbetsbefriades mannen i mitten av mars efter att han internutretts och sedan avslutades hans anställning samtidigt som han fick sex månadslöner i ersättning.

DN:s uppgifter gör gällande att mannen åtminstone tillfälligt haft högsta säkerhetsklassning. Den tidigare chefen har på sociala medier berättat om operationer som han ska ha deltagit i, bland annat att han blivit nedskjuten när han satt i en helikopter under Gulfkriget, uppgifter som det brittiska flygvapnet avfärdar. Mannen uppger själv att han lämnat Försvarsmakten av personliga skäl.

Tidigare i år avslöjades att en officer inom Försvarsmakten haft höga chefsposter trots att han ljugit om sina meriter.

Josefin Silverberg/TT

Inrikes

Personal fick belastningsskador av gasmask

Personal vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har fått belastningsskador av de gasmasker som användes tidigare under coronapandemin. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes

Flera anställda vid centralintensiven på Akademiska sjukhuset i Uppsala har blivit sjukskrivna sedan de fått besvär av gasmasker som använts under covid-19-pandemin, rapporterar SVT Nyheter Uppsala. Gasmaskerna har lånats in från Försvarsmakten och är så tunga att personal fått problem med nacke och axlar. Nu har dock personalen tillgång till andra masker som är bättre anpassade efter verksamheten.

Tre anställda har också fått eksem av den icke beprövade handspriten som beställdes in i brist på andra alternativ.

– Det har vi aldrig sett förut. Det var också en tid där man behövde ta till många udda lösningar – och ibland gick det lite fort, säger överläkaren Magnus von Seth till SVT.

Inrikes

Föräldrar nekar insatser för kriminella barn

'Ganska många föräldrar vill att vi ska bevisa vad deras barn gjort. Annars vill man inte tillstå att det finns problem i familjen, och då vill man inte ha någon hjälp och då kan det ju gå väldigt långt utför', säger Thereze Lundborg (tv) socialchef i Kalmar. Här tillsammans med kollegan Ann-Charlotte Hedström.
Foto: Suvad Mrkonjic/TT
Inrikes
Inrikes Över hela landet kämpar socialtjänsten med att försöka hantera en ny grupp grovt kriminella barn och unga.
Men insatserna bygger ofta på frivillighet samtidigt som både de unga och deras föräldrar kan vara svåra att motivera.
Flera socialchefer pekar nu på att skarpare insatser behövs.

– Vår stora utmaning är att få vårdnadshavarna att inse att det deras barn sysslar med är ett problem, säger Thereze Lundborg, enhetschef för mottagningsenheten barn och familj i Kalmar.

– Föräldrarna ska ha koll på sina barn, de ska sätta gränser, om ens barn bär kniv och utgör ett hot mot andra ska föräldrarna ha barnet hemma. Men det är svårjobbat. Det är ganska många föräldrar som vill att vi ska bevisa vad deras barn gjort. Annars vill man inte tillstå att det finns problem i familjen, och då vill man inte ha någon hjälp och då kan det ju gå väldigt långt utför.

TT: Vad är problemet?

– Det finns individuella skillnader, men även kulturella inslag, i benägenheten att ta emot hjälp. I vissa kulturer är det svårt att ta emot hjälp, det innebär att visa svaghet och är skamfyllt.

Tackar nej

På flera håll i landet ökar antalet orosanmälningar om unga som dras in i gängkriminalitet, enligt en enkät till kommunerna från TT.

Tidig hjälp minskar risken för allvarlig problematik eller grövre brottslighet. Med nuvarande lagstiftning bygger dock socialtjänstens insatser på frivillighet. Om föräldrarna eller den unge själv säger nej kan socialtjänsten oftast inte tvinga dem att ta emot insatser.

– Det kan få allvarliga konsekvenser. Våldet eskalerar, otryggheten bland andra ökar. Ju längre det går desto svårare är det att bryta det. Man får mer identitet i sitt gäng och knyts kanske också till äldre mer etablerade kriminella, säger Thereze Lundborg.

En rad socialchefer vittnar om att det är ett problem att föräldrar i olika hög grad tackar nej till insatser.

– Ofta delar man inte bild av den unge. Den oro vi känner för den unge, den känner inte föräldrarna på samma sätt. Och då blir det ju inga insatser, om det inte är så allvarliga problem att vi kan gå in med tvång, säger Carina Eriksson Gadd, områdeschef på socialförvaltningen i Västra Hisingen i Göteborg.

– Vi kan göra en bedömning att den här killen kommer det inte att gå bra för. Men han förnekar och hans föräldrar förnekar. Så går det tre år och han är ännu mer inne i kriminalitet och det slutar med LVU på Sis-hem, säger Anna Bergström, enhetschef för barn och unga i Katrineholm.

Tvinga utan samtycke

Mer tvång behövs när unga begår brott, anser flera av socialcheferna. Insatser borde kunna vara obligatoriska även utan samtycke, anser Magnus Nordahl, sektionschef för barn och familj i Falun.

– Jag hade önskat bättre möjlighet att tvinga vårdnadshavare till insatser tidigare. Det skulle kunna handla om att tvinga dem till stödsamtal för att initialt få dem motiverade och få dem att förstå varför det är viktigt att hitta andra redskap för dem att ta hand om sina barn, säger han.

Redan i dag kan socialtjänsten under vissa förutsättningar ge öppna insatser utan samtycke, så kallat "mellantvång". Det kan exempelvis gå ut på att den unge får stöd i form av kontaktperson eller kontaktfamilj. Men möjligheterna är begränsade och regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att lämna förslag på hur möjligheterna att ge öppna insatser utan samtycke kan öka.

Anders Ljungberg, enhetschef för barn och unga i Skövde, pekar dels på att socialtjänsten skulle behöva utveckla metoder för att hantera gängkriminalitet, men också på ett ökat mellantvång.

– Man skulle vilja ha en möjlighet att säga till familjen att det här är så pass allvarligt, så pass stor risk, att ni måste delta i x antal möten hos oss, säger han.

TT: Men ni har väl möjlighet att gå in med tvångsåtgärder som LVU?

– Pratar vi om de här yngre så är det sällan så pass allvarligt och så pass grovt att vi kan ta till tvångsåtgärder, Anders Ljungberg.

Invänta nästa anmälan

Han framhåller samtidigt att ett ökat mellantvång innebär en balansgång.

– Frågan är hur bra effekt du får om familjen eller den unge själv inte är motiverad. Du kanske inte når fram eftersom personen bara sitter av tiden, säger Anders Ljungberg.

Magnus Nordahl i Falun är inne på samma linje.

– Det är en fråga hur man skulle lyckas med det. Men jag önskar att vi kunde markera att "du har inte ett val, utan du måste". I dag måste vi avsluta utredningar med att konstatera att vi saknar grund för tvång, vi ser en kvarstående oro, men familjen tar inte emot den hjälp som vi erbjuder. I de lägena skulle man vilja ha något ytterligare att ta till, istället för att avsluta och invänta nästa orosanmälan, säger han.

Som en sista åtgärd kan socialtjänsten tvångsomhänderta unga enligt LVU. Men att tvingas till vård på HVB-hem eller genom inlåsning på Sis-hem behöver inte vara ett framgångskoncept utan kan snarare förstärka den kriminella identiteten, påpekar socialchefer i enkäten.

– Ja absolut, det är så det fungerar i fängelser också, man får kontakter och det är ju aldrig bra, säger Marianne Gunnarsson, enhetschef barn och unga i Borås.

Slopad straffrabatt

Ungdomarna kan komma ut från Sis med ett större normbrytande beteende än före placering och kan samtidigt ha skapat sig nya kriminella vänner.

– Under en period stannar man ändå upp, kommer ifrån ett missbruk, stoppar upp kring att vara aktiv i kriminaliteten. Svårigheterna är när de ska komma tillbaka ut igen. Många plockas upp igen när de inte har styrkan att stå emot. Den enorma kraften som finns i de här gängen – med kompistillhörighet, att man är någon, att man tjänar ekonomiskt på det – har vi svårt att hävda oss emot, säger Marianne Gunnarsson.

I enkäten lyfts den nya påföljden ungdomsövervakning, som ska skötas av Kriminalvården, som lovande. Från Kalmars socialtjänst ser man positivt på förslaget om slopad straffrabatt för unga.

Thereze Lundborg konstaterar att det kanske är "lite ovanligt" med en sådan ståndpunkt från socialtjänsthåll.

– Vi har mycket stöd och insatser att ge som är bra för väldigt många. Men för den grupp individer som inte är mottagliga, som inte tar emot stödet, inte tillgodogör sig det, som verkligen lever i en kriminell livsstil från tidig ålder – då tycker vi att det exempel som varit i Danmark skulle vara tillämpbart och görbart i Sverige. Det handlar ju om andra människor också som blir drabbade av de här individerna, säger hon.

Anja Haglund/TT

Mer tvång behövs när unga begår brott, anser flera av socialcheferna. Insatser borde kunna vara obligatoriska även utan samtycke, anser Magnus Nordahl, sektionschef för barn och familj i Falun.
Mer tvång behövs när unga begår brott, anser flera av socialcheferna. Insatser borde kunna vara obligatoriska även utan samtycke, anser Magnus Nordahl, sektionschef för barn och familj i Falun.
Foto: Johan Nilsson/TT
Socialförvaltningens kontor i Kalmar. Här har man tidigare inte haft problem med barn och yngre som dras in i gäng, men nu har ett gäng dykt upp som socialtjänsten har hög oro för.
Socialförvaltningens kontor i Kalmar. Här har man tidigare inte haft problem med barn och yngre som dras in i gäng, men nu har ett gäng dykt upp som socialtjänsten har hög oro för.
Foto: Suvad Mrkonjic/TT

FAKTA

Fakta: Tacka nej till insats

Om en familj tackar nej till erbjuden insats, kan socialtjänsten vanligen inte tvinga familjen att ta emot hjälpen/stödet.

Då åligger det socialtjänsten att bedöma hur allvarliga bristerna är i hemmet och hur det påverkar barnet nu och i sin kommande utveckling. Är bedömningen att bristerna är stora kan socialtjänsten ansöka om LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga).

Är bristerna inte är så stora att det uppenbart påverkar barnet så allvarligt som anges i LVU, måste socialtjänsten avsluta ärendet utan åtgärd om föräldrarna inte samtycker till de föreslagna insatserna.

Under vissa förutsättningar kan dock öppna insatser ges utan samtycke, så kallat "mellantvång". Det kan exempelvis gå ut på att den unge får stöd i form av kontaktperson eller kontaktfamilj.

Den som bryter mot detta riskerar att bli omhändertagen enligt LVU.

Källa: Malmö stads socialrådgivning på nätet, Socialstyrelsen

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Spincasino.se

Sverige agerar annorlunda än omvärlden i corona-tider!

Spincasino.se Många delar av världen står och gapar över hur få åtgärder vi i Sverige har gjort i jämförelse med omvärlden när det kommer till covid-19 pandemin. Många länder har undrat om Sverige är ute efter att göra sig av med sina egna invånare och att vi kan klassas som ansvarslösa. Trots detta så fortsätter vi svenskar att ta det relativt lugnt och de allra flesta tycker inte att det är kul och vill helst att allt ska bli som vanligt, men alla hjälps åt och gör det bästa av situationen.

Svenskarna tycks lita på sina medmänniskor

Vad beror lugnet vi bär på egentligen, när resten av jorden skakar av rädsla? En teori kan vara att vi i Sverige är väldigt solidariska och hjälps åt när det gäller och har tillit till varandra. Vi har dessutom levt väldigt bra så alla generationer som lever idag har varit fria från krig och fattigdom. Länder som har misär nära i sina minnen tenderar att reagera starkare i krissituationer, vilket inte alls är konstigt.

Vi svenskar litar på att de som är sjuka håller sig hemma och gör även detsamma själva om vi har symptom. Vi hjälper våra familjemedlemmar att handla om de är sjuka och luft-kramas från 2 meters avstånd för att inte råka smitta varandra även då vi inte ens har symtom själva, bara för att vi vill skydda våra älskade familjemedlemmar i riskgrupperna. Vissa tanter sitter i dörröppningarna i hyreshusen och stickar tillsammans. Mormödrar skickar brev till sina barnbarn som barnen får svara på i väntan på att snart återförenas igen. Det är något väldigt älskvärt över vår tillit till varandra och vår tro på att “allting ordnar sig alltid” är stark även i svårare tider!

Saker att göra under karantän:

1. Lär dig något nytt - Varför inte använda tiden till något vettigt och googla eller youtuba jordens historia eller deep-diva i något som du vill lära dig mer om som t.ex matlagning, odling, pyramiderna i Egypten, kvantfysik - ja bara fantasin sätter gränser.

2. Spela spel - Varför inte ta fram gamla sällskapsspel eller spelen du spelade när du var liten? Kanske har du ett super Nintendo som ligger och skräpar och är laddad för lite Mario? Eller spela något från datorn eller satsa på att snurra några spins online.

3. Meditera - stäng av ljuden och låt ditt sinne vila, sätt dig ner, gärna i soluppgången och lyssna på ljudet från naturen. Kanske kan du höra fåglarna kvittra, en bäck som porlar. Sätt dig i stillheten och var mottaglig en stund och låt dig själv slappna av i både knopp och kropp.

4. Skaffa en ny hobby - Släpp Netflix för en stund, varför inte skaffa en ny hobby där du kan uttrycka dig? Det kan vara allt från sång, dans, konst, matlagning, sy, skapa smycken etc. Att skapa gör oss lyckliga!

5. Plantera blommor - Det är äntligen vår och det är dags att förodla alla grönsaker och örter inför sommaren. Eller varför inte plantera om och ta sticklingar på redan existerande växter i hemmet? Att sätta händerna i jord har vetenskapligt visat sig vara lugnande och helande för oss - vad väntar du på? Back to nature!

Inrikes

Vårdförbundet kritiskt till minskad screening

Cellprovtagning har i flera regioner pausats på grund av pandemin, men långt ifrån alla regioner erbjuder självtest för HPV. Arkivbild.
Foto: isabell Höjman/TT
Inrikes
Inrikes Coronapandemin har pausat screeningen för livmoderhalscancer i flera regioner i landet. HPV-självtest, som i viss utsträckning är tänkt att tillfälligt ersätta screeningen, erbjuds dock bara i sju av landets 21 regioner.
– Det här är enormt viktigt, screeningen är den främsta faktorn för att vi ska minska insjuknandet i livmoderhalscancer, säger Åsa Mörner på Vårdförbundet.
PREMIUM

Socialstyrelsen beslutade i somras att, med tanke på pandemin, låta regionerna erbjuda kvinnor HPV-självtest om de inte kunde komma på en traditionell screening för livmoderhalscancer.

– Regionerna har haft svårt att genomföra screening på det sätt de vanligtvis gör. Dels på grund av omlokalisering av resurser men också eftersom fler uteblivit av rädsla för smitta, säger Mattias Fredricsson, enhetschef på Socialstyrelsen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Drastisk minskning av upptäckta cancerfall

Under perioden mars till augusti minskade antalet cancerdiagnoser ställda vid laboratoriet för klinisk patologi/cytologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge med 31 procent. I grafiken syns pandemins inverkan på antalet diagnoser tydligt.
Foto: Johan Hallnäs
Inrikes
Inrikes På grund av pandemin har antalet nyupptäckta cancerfall minskat kraftigt. I Stockholm, den region som drabbats hårdast av viruset, har antalet cancerdiagnoser minskat med en fjärdedel.
– Sannolikt finns det många människor med en oupptäckt cancer där ute, säger kirurgen Ralf Segersvärd.
PREMIUM

Pandemin i våras påverkade inte bara sjukvården av dem som blev sjuka på grund av viruset, utan även vården som helhet. Därutöver sökte många människor inte vård i samma utsträckning som förut, vilket har inneburit att antalet nyupptäckta cancerfall minskat drastiskt.

Detta är extra tydligt i Stockholm, som var den region som drabbades hårdast av viruset. Mellan månaderna april och juli registrerades 1 383 färre cancerfall, jämfört med åren 2016–2019. Det motsvarar en 25-procentig minskning.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Man anhållen efter knivskärning

En man i Karlstad är anhållen efter en knivskärning. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man i Karlstad har anhållits efter en knivskärning strax efter midnatt.

Mannen ska ha skurit en annan man i ansiktet, denne fick ytiga skador.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL