Inrikes

27-åring begärs häktad för Alnarpsbrand

Vid branden i Alnarp tidigt på onsdagsmorgonen förstördes en stor, äldre förrådsbyggnad i trä.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En 27-årig man begärs häktad som misstänkt för att ha anlagt branden på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

Enligt chefsåklagare Pernilla Åström är han skäligen misstänkt, vilket betyder att misstankarna är av den svagare graden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Hund övergiven i fjällen

En annan fågelhund. Arkivbild.
Foto: Vidar Ruud/NTB/ TT
Inrikes
Inrikes

En fågelhund har övergivits på fjällen i Ritsem i Gällivare Kommun, rapporterar Norrbottens-Kuriren.

Flera försök har gjorts för att fånga in hunden som tros ha sprungit runt i området under minst två veckors tid. Hunden är dock mycket skygg.

– Går det inte vägen så finns det inte så många utvägar. Man kan inte lämna den att frysa ihjäl, det skonsammaste är att skjuta den, säger renskötaren Bengt-Erik Pittja till tidningen.

Det är oklart vem ägaren är, men enligt uppgift till Norrbottens-Kuriren kan det röra sig om utländska jägare som lämnat hunden och åkt därifrån.

Inrikes

Hundratusentals mammor i enkät om vården

En enkät till 250 000 kvinnor under drygt två års tid ska fånga upp gravida och nyblivna mammors upplevelser före, under och efter förlossningen för att vården ska förbättras. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes En enkät till 250 000 kvinnor under drygt två års tid ska fånga upp gravida och nyblivna mammors upplevelser före, under och efter förlossningen för att vården ska förbättras.

– Det här är första gången en så stor undersökning fångar upp kvinnors röster om vården före, under och efter förlossningen, säger Eva Estling, samordnare för avdelningen vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Graviditetsenkäten lanseras den 1 oktober och ingår som en del i det utvecklingsarbete som SKR genomför efter en överenskommelse med regeringen för att förbättra förlossningsvården och kvinnors hälsa. Kvinnorna får besvara enkäten i graviditetsvecka 25, åtta veckor efter förlossningen samt när barnet är ett år.

Olika behov

– Vi har varit djupt involverade i enkäten, som sprungit ur ett behov som förlossningsläkarna, gynekologerna och barnmorskorna har. Behovet är jättestort om vi ska kunna förbättra och utveckla förlossningsvården, säger Eva Nordlund, ordförande i Barnmorskeförbundet.

Tidigare har nyförlösta kvinnor fått skatta sina upplevelser av förlossningen på en ganska grov skala precis när de ska åka hem från sjukhuset.

– Många känner nog: Jag överlevde. Jag har klarat en förlossning, har en frisk bebis och amningen har kommit i gång. Då känner man sig nog väldigt nöjd och skattar sin upplevelse högt, säger Eva Nordlund.

Med tiden tror hon dock att kvinnans upplevelse ändras och tycker därför det är viktigt att lyssna och fråga kvinnorna hur det känns senare.

Ställa krav

– Att föda barn är en komplex händelse som inte bara handlar om den fysiska upplevelse och smärtan. Det handlar också om att man inte har den kontroll, som man är van vid. Man har också med sig själv och sin själ och vad man upplevt in i födandet, vilket gör att man har olika behov. Vissa är ganska okänsliga. De bara föder och går hem, medan andra har behov av mer omsorg, stöd och närhet, säger Eva Nordlund.

Hon hoppas att många kvinnor ska svara på frågorna och tycka till.

– Jag hoppas att de ska våga ställa krav. Det är en viktig del för att vi ska veta vad vi ska möta dem med, säger Eva Nordlund.

Målet är att kvinnorna ska känna sig trygga hela vägen, därför satsar SKR på att fånga upp dem i en enkät redan i mödravården.

Färre förlossningsskador

– Det handlar om att de ska känna sig så förberedda som det går. Redan i dag gör regionerna allt vad de kan för att möta varje kvinnas behov och vi ser att förlossningsskadorna går ner. De allvarliga bristningarna har minskat tack vare ökat kompetens och andra arbetssätt. Det är också viktigt att kvinnor från olika kulturer får med sig kulturdoulor när de vill ha det, säger Eva Estling.

En doula ger stöd och hjälp till bland andra nyanlända kvinnor och par under graviditet, förlossning och den första tiden efteråt.

Graviditetsenkäten kommer att pågå till slutet av 2022, men redan efter årsskiftet kommer SKR att börja analysera svaren i takt med att svaren kommer in.

– Det kan vara så att svaren förstärker det vi redan visste eller att vi får nya insikter. Vi kommer att införa nya insatser om vi ser att det behövs, säger Eva Estling.

Petronella Uebel/TT

FAKTA

Fakta: Förlossningsupplevelse

Under 2019 registrerades enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) 113 391 förlossningar i Sverige. Av dessa registrerades totalt 110 998 i Graviditetsregistret.

Förlossningsupplevelse skattas på en skala från 1 till 10, där 1 är det lägsta värdet.

2019 års data visar att andelen kvinnor som skattat 8–10 varierade från 64 procent i Norrköping till 91 procent i Eksjö.

Kvinnorna skattar sin förlossningsupplevelse antingen innan hemgång från förlossning/BB eller vid återbesöksmottagningen, vilket kan inverka på både svarsfrekvens och utfall.

Källa: Graviditetsregistrets årsrapport 2019

Inrikes

Hundratusentals mammor i enkät om vården

En enkät till 250 000 kvinnor under drygt två års tid ska fånga upp gravida och nyblivna mammors upplevelser före, under och efter förlossningen för att vården ska förbättras. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes En enkät till 250 000 kvinnor under drygt två års tid ska fånga upp gravida och nyblivna mammors upplevelser före, under och efter förlossningen för att vården ska förbättras.

– Det här är första gången en så stor undersökning fångar upp kvinnors röster om vården före, under och efter förlossningen, säger Eva Estling, samordnare för avdelningen vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Graviditetsenkäten lanseras den 1 oktober och ingår som en del i det utvecklingsarbete som SKR genomför efter en överenskommelse med regeringen för att förbättra förlossningsvården och kvinnors hälsa. Kvinnorna får besvara enkäten i graviditetsvecka 25, åtta veckor efter förlossningen samt när barnet är ett år.

Olika behov

– Vi har varit djupt involverade i enkäten, som sprungit ur ett behov som förlossningsläkarna, gynekologerna och barnmorskorna har. Behovet är jättestort om vi ska kunna förbättra och utveckla förlossningsvården, säger Eva Nordlund, ordförande i Barnmorskeförbundet.

Tidigare har nyförlösta kvinnor fått skatta sina upplevelser av förlossningen på en ganska grov skala precis när de ska åka hem från sjukhuset.

– Många känner nog: Jag överlevde. Jag har klarat en förlossning, har en frisk bebis och amningen har kommit i gång. Då känner man sig nog väldigt nöjd och skattar sin upplevelse högt, säger Eva Nordlund.

Med tiden tror hon dock att kvinnans upplevelse ändras och tycker därför det är viktigt att lyssna och fråga kvinnorna hur det känns senare.

Ställa krav

– Att föda barn är en komplex händelse som inte bara handlar om den fysiska upplevelse och smärtan. Det handlar också om att man inte har den kontroll, som man är van vid. Man har också med sig själv och sin själ och vad man upplevt in i födandet, vilket gör att man har olika behov. Vissa är ganska okänsliga. De bara föder och går hem, medan andra har behov av mer omsorg, stöd och närhet, säger Eva Nordlund.

Hon hoppas att många kvinnor ska svara på frågorna och tycka till.

– Jag hoppas att de ska våga ställa krav. Det är en viktig del för att vi ska veta vad vi ska möta dem med, säger Eva Nordlund.

Målet är att kvinnorna ska känna sig trygga hela vägen, därför satsar SKR på att fånga upp dem i en enkät redan i mödravården.

Färre förlossningsskador

– Det handlar om att de ska känna sig så förberedda som det går. Redan i dag gör regionerna allt vad de kan för att möta varje kvinnas behov och vi ser att förlossningsskadorna går ner. De allvarliga bristningarna har minskat tack vare ökat kompetens och andra arbetssätt. Det är också viktigt att kvinnor från olika kulturer får med sig kulturdoulor när de vill ha det, säger Eva Estling.

En doula ger stöd och hjälp till bland andra nyanlända kvinnor och par under graviditet, förlossning och den första tiden efteråt.

Graviditetsenkäten kommer att pågå till slutet av 2022, men redan efter årsskiftet kommer SKR att börja analysera svaren i takt med att svaren kommer in.

– Det kan vara så att svaren förstärker det vi redan visste eller att vi får nya insikter. Vi kommer att införa nya insatser om vi ser att det behövs, säger Eva Estling.

Petronella Uebel/TT

FAKTA

Fakta: Förlossningsupplevelse

Under 2019 registrerades enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) 113 391 förlossningar i Sverige. Av dessa registrerades totalt 110 998 i Graviditetsregistret.

Förlossningsupplevelse skattas på en skala från 1 till 10, där 1 är det lägsta värdet.

2019 års data visar att andelen kvinnor som skattat 8–10 varierade från 64 procent i Norrköping till 91 procent i Eksjö.

Kvinnorna skattar sin förlossningsupplevelse antingen innan hemgång från förlossning/BB eller vid återbesöksmottagningen, vilket kan inverka på både svarsfrekvens och utfall.

Källa: Graviditetsregistrets årsrapport 2019

Inrikes

Forskare tveksamma till höga skolresultat

Fler niondeklassare blev i år behöriga till gymnasiet än tidigare år. Men vad det beror på är inte klart. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Trots coronakrisen blev fler niondeklassare behöriga till gymnasiet i år än förra året.
Men forskarvärlden ställer sig tveksam till förbättringen.
– Man kan slå fast att det inte beror på att ungdomarna lärt sig mer, säger Per Kornhall, oberoende skolexpert.

Förra veckan rapporterade Skolverket att behörigheten till gymnasiet ökade i alla elevgrupper under 2020 jämfört med året före – trots coronaepidemins alla utmaningar.

Bland annat var frånvaron bland både elever och lärare högre än normalt under våren. I april var den samlade frånvaron bland grundskoleeleverna omkring 35 procent högre jämfört med motsvarande period förra året. Under maj var den nära 20 procent högre.

Men niondeklassarnas betyg steg ändå överlag, och ansvariga och politiker välkomnade siffrorna. En av dem var Stockholms skolborgarråd, Isabel Smedberg-Palmqvist (L), som kunde berätta att behörigheten i Järvaområdet hade ökar med hela 10 procentenheter.

"Att resultaten ökat visar att vi är på rätt väg, samtidigt har detta omfattande arbete kring utsatta områden i princip bara påbörjats", skriver hon i ett pressmeddelande.

Bara spekulationer

Per Kornhall anser att slutsatserna som dras är märkliga.

– Det är pinsamt att man tävlar med skolresultat under en pandemi, säger Per Kornhall.

– Sen kommer frågan varför det ser ut som det gör och det är bara spekulationer, säger han och påpekar att lite pekar på att eleverna verkligen har lärt sig mer.

Ola Helenius, forskare vid Nationellt Centrum för Matematikutbildning, tvivlar på att det är den enda förklaring som ligger bakom förbättringen.

– Det är med orealistiskt att det skulle vara bättre om många elever och lärare är hemma. Och att elever då skulle lära sig mer och få bättre betyg, säger han och pekar på två möjliga förklaringar.

Dels kan det finnas en del långsiktiga trender – att undervisning på skolorna faktiskt blivit bättre, och dels kan det röra sig om att betygbedömningen ändrats.

– I slutändan är det lärarna som sätter betygen. I många ämnen finns det nationella prov som sätter standarden och det är välkänt att de här provresultaten och lärarnas betyg inte helt stämmer överens.

Frånvaro av nationella prov

Lärarna sätter i genomsnitt lite högre betyg än vad de nationella proven visar och under våren har många av de nationella proven varit inställda till följd av pandemin.

Det är även något som Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala Universitet, pekar på.

– En slutsats man skulle kunna dra är att en brist på nationella prov kan leda till att lärarna har ett mindre underlag för att sätta betyg och de inte känner sig så begränsade. Har man inte nationella proven som tyglar blir man kanske mer osäker och snällare, säger han.

Per Kornhall menar att resultaten är förvånande men samtidigt glädjande.

– Den generation som går i skolan under en pandemi ska inte drabbas på så sätt att de inte kan komma in på sina utbildningar. För min del är det lite glädjande att man inte ser något tapp av både undervisning och betygsresultat, säger han.

Troy Enekvist/TT

FAKTA

Fakta: Antal år i svensk skola påverkar

Elevernas behörighet skiljer sig beroende på migrationsbakgrund och det som har betydelse är hur länge en elev gått i svensk skola.

Svensk bakgrund: 91 procent.

Utländsk bakgrund född i Sverige: 85 procent.

Invandrat före ordinarie skolstart: 85 procent.

Invandrat under årskurs 1–5: 68 procent.

Nyinvandrad (årskurs 6–9) och okänd bakgrund: 32 procent.

Källa: Skolverket

Inrikes

Forskare tveksamma till höga skolresultat

Fler niondeklassare blev i år behöriga till gymnasiet än tidigare år. Men vad det beror på är inte klart. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Trots coronakrisen blev fler niondeklassare behöriga till gymnasiet i år än förra året.
Men forskarvärlden ställer sig tveksam till förbättringen.
– Man kan slå fast att det inte beror på att ungdomarna lärt sig mer, säger Per Kornhall, oberoende skolexpert.

Förra veckan rapporterade Skolverket att behörigheten till gymnasiet ökade i alla elevgrupper under 2020 jämfört med året före – trots coronaepidemins alla utmaningar.

Bland annat var frånvaron bland både elever och lärare högre än normalt under våren. I april var den samlade frånvaron bland grundskoleeleverna omkring 35 procent högre jämfört med motsvarande period förra året. Under maj var den nära 20 procent högre.

Men niondeklassarnas betyg steg ändå överlag, och ansvariga och politiker välkomnade siffrorna. En av dem var Stockholms skolborgarråd, Isabel Smedberg-Palmqvist (L), som kunde berätta att behörigheten i Järvaområdet hade ökar med hela 10 procentenheter.

"Att resultaten ökat visar att vi är på rätt väg, samtidigt har detta omfattande arbete kring utsatta områden i princip bara påbörjats", skriver hon i ett pressmeddelande.

Bara spekulationer

Per Kornhall anser att slutsatserna som dras är märkliga.

– Det är pinsamt att man tävlar med skolresultat under en pandemi, säger Per Kornhall.

– Sen kommer frågan varför det ser ut som det gör och det är bara spekulationer, säger han och påpekar att lite pekar på att eleverna verkligen har lärt sig mer.

Ola Helenius, forskare vid Nationellt Centrum för Matematikutbildning, tvivlar på att det är den enda förklaring som ligger bakom förbättringen.

– Det är med orealistiskt att det skulle vara bättre om många elever och lärare är hemma. Och att elever då skulle lära sig mer och få bättre betyg, säger han och pekar på två möjliga förklaringar.

Dels kan det finnas en del långsiktiga trender – att undervisning på skolorna faktiskt blivit bättre, och dels kan det röra sig om att betygbedömningen ändrats.

– I slutändan är det lärarna som sätter betygen. I många ämnen finns det nationella prov som sätter standarden och det är välkänt att de här provresultaten och lärarnas betyg inte helt stämmer överens.

Frånvaro av nationella prov

Lärarna sätter i genomsnitt lite högre betyg än vad de nationella proven visar och under våren har många av de nationella proven varit inställda till följd av pandemin.

Det är även något som Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala Universitet, pekar på.

– En slutsats man skulle kunna dra är att en brist på nationella prov kan leda till att lärarna har ett mindre underlag för att sätta betyg och de inte känner sig så begränsade. Har man inte nationella proven som tyglar blir man kanske mer osäker och snällare, säger han.

Per Kornhall menar att resultaten är förvånande men samtidigt glädjande.

– Den generation som går i skolan under en pandemi ska inte drabbas på så sätt att de inte kan komma in på sina utbildningar. För min del är det lite glädjande att man inte ser något tapp av både undervisning och betygsresultat, säger han.

Troy Enekvist/TT

FAKTA

Fakta: Antal år i svensk skola påverkar

Elevernas behörighet skiljer sig beroende på migrationsbakgrund och det som har betydelse är hur länge en elev gått i svensk skola.

Svensk bakgrund: 91 procent.

Utländsk bakgrund född i Sverige: 85 procent.

Invandrat före ordinarie skolstart: 85 procent.

Invandrat under årskurs 1–5: 68 procent.

Nyinvandrad (årskurs 6–9) och okänd bakgrund: 32 procent.

Källa: Skolverket

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Inrikes

Intern kritik mot ny partistyrelse i V

Nooshi Dadgostar. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes

Vänsterpartiets förslag till ny partistyrelse har väckt intern kritik då den föreslagna partistyrelsen består av för många stockholmare, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– Jag hoppade till lite, och tänkte: "Hmm, det här var ju anmärkningsvärt". Jag undrar hur man har resonerat här, när det är så tydligt att vi vill bli större och starkare på landsbygden, säger Per Markus Risman, ordförande för Vänsterpartiet i Uppsala län.

Elva av de 33 personer som föreslås bli ordinarie eller ersättare i ledningen representerar Storstockholmsdistriktet.

Den nya partistyrelsen ska utses på Vänsterpartiets kongress i månadsskiftet oktober-november, då också Nooshi Dadgostar väntas väljas till Jonas Sjöstedts efterträdare.

Inrikes

Väpnat rån i Högdalen – gärningsman på flykt

En maskerad man jagas av polisen efter ett väpnat rån i Högdalen i södra Stockholm. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En maskerad man är på flykt efter ett väpnat butiksrån i Högdalen i södra Stockholm. Rånet inträffade strax före klockan 19 på tisdagskvällen och den misstänkte gärningsmannen sprang därefter från platsen.

– Vi vet inte i nuläget vad rånaren har tillgripit sig, om det är pengar eller en vara, men det är ett fullbordat rån, säger polisens presstalesperson Ola Österling till TT.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Stort missnöje i Botkyrka efter Sidas flytt

I januari 2018 berättade Botkyrkas kommunstyrelseordförande Ebba Östlin (S) och biståndsminister Isabella Lövin (MP) att biståndsmyndigheten Sida skulle flytta till Botkyrka kommun i Stockholms län.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Det blev ingen flytt till Botkyrka för Sida. I stället hamnar biståndsorganet i Rissne, norr om Stockholm. I Botkyrka är missnöjet stort.
– Det har varit uppenbart från start att Sida gjort allt de kan för att inte flytta till Botkyrka, säger kommunstyrelsens ordförande Ebba Östlin (S).
PREMIUM

I januari 2018 offentliggjorde regeringen stolt, med Isabella Lövin (MP) i spetsen, att biståndsorganet Sida med sina 500 anställda skulle flytta från Gärdet i Stockholm till Botkyrka kommun. På så sätt skulle staten stärka sin närvaro utanför centrala Stockholm.

Drygt två och ett halvt år senare står det klart att Sida i stället flyttar till Rissne i Sundbyberg – enligt Sida fanns inga lämpliga lokaler i Botkyrka. Kommunstyrelsens ordförande Ebba Östlin (S) har en annan bild.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL