Utrikes

Utegångsförbud på söndagar i Peru

Ett begravningståg (nere till höger i bild) i Limas utkanter, i en bild tagen i början av augusti.
Foto: Rodrigo Abd/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Peru återinför ett totalt utegångsförbud på söndagar, i ett försök att bromsa spridningen av coronaviruset. Enda undantagen gäller personer med speciella id-handlingar, exempelvis vårdpersonal.

Sedan landet började lätta på sina hårda karantänsregler i juli har antalet dagliga fall av nya smittade mer än fördubblats från 3 300 till 7 000.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Svensk glömde munskydd – riskerar böta

Det kan bli dyrt att glömma munskyddet i Danmark. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Utrikes
Utrikes

Vad händer om man inte har på sig munskydd i Danmark? Det kan en svensk man i 50-årsåldern som struntade i att bära munskydd på färjeterminalen i Helsingör nu få erfara.

Först efter påpekande från polisen tog mannen på sig ett munskydd, som dock åkte av en stund senare. Tilltaget kan nu leda till böter på 3 200 svenska kronor, rapporterar Helsingborgs Dagblad.

Händelsen inträffades i onsdags, då den danska polisen kontrollerade hur det danska kravet på munskydd i kollektivtrafiken efterlevdes i färjeterminalen. Mannen misstänks för brott mot covid-19-restriktionerna i Danmark.

Utrikes

Bistert om Turkiet och Belarus på EU-mötet

Det turkiska forskningsfartyget Oruc Reis har stått i centrum för Greklands och Cyperns irritation mot turkiskt letande efter olja och gas i östra Medelhavet. Arkivfoto.
Foto: Burhan Ozbilici/AP/TT
Utrikes
Utrikes Turkiet är inte med i EU, men dominerar ändå när medlemsländernas stats- och regeringschefer håller toppmöte i Bryssel.
Cypern och Grekland vill ha starkare stöd i grälen med grannen i öst.
Resultatet kan bli sanktioner mot både Turkiet och Belarus.

Sveriges statsminister finns inte på plats vid veckans möte, då Stefan Löfven (S) valt att stanna hemma av privata skäl, sedan hans mamma nyligen avlidit och snart ska begravas.

I stället får Finlands Sanna Marin tala även för Sveriges räkning, då några vikarier inte accepteras vid EU:s toppmöten.

– Det kommer inte att vara några svårigheter för henne. Sverige och Finland ligger mycket nära varandra när det gäller alla de frågor som står på dagordningen. Finlands statsminister är väl förtrogen med vad den svenske statsministern har redovisat i EU-nämnden som den svenska linjen. säger EU-minister Hans Dahlgren (S), som finns på plats i toppmöteskorridorerna i Bryssel för att kunna stämma av med sina finländska kollegor.

Turkiet

Själva mötet ägnas under torsdagen nästan helt åt utrikespolitiken, framför allt med fokus på Turkiet.

EU-landet Cypern har i flera år blivit allt mer ilsket över Turkiets agerande kring den delade ön, där en icke-erkänd turkstöttad utbrytarrepublik huserar längs nordkusten. Inte minst gäller irritationen det turkiska letandet efter olja och gas på vatten som det erkända Cypern ser som sitt.

Nu är det tänkt att EU ska visa samlat stöd för cyprioterna.

– Turkiets destabiliserande handlingar i östra Medelhavet är oacceptabla och förvärrar ett redan spänt läge, sade Löfven i ett framträdande i riksdagens EU-nämnd i onsdags.

I första hand hoppas EU-länderna få en avspänning till stånd genom samtal. Sannolikt markeras även genom att fler personer och företag som deltagit i den turkiska verksamheten förs upp på EU:s sanktionslista.

– Skulle dialogvägen inte ge resultat, då måste EU stå redo att överväga andra handlingsalternativ, till exempel utökade listningar inom ramen för den existerande sanktionsregimen, sade Löfven.

Belarus

Hans Dahlgren hoppas på ett "sammanhållet förhållningssätt" gentemot Turkiet.

– Vi måste både kunna kritisera och samarbeta med det landet. Vi är naturligtvis från svensk sida solidariska med andra medlemsländer när det gäller Turkiets provokationer. Just nu menar vi att det är viktigt att stödja de ansträngningar som görs för att få till stånd en dialog, men samtidigt så bör vi signalera en beredskap för ytterligare åtgärder, säger Dahlgren på en träff med svenska journalister i Bryssel.

Han hoppas samtidigt på ett genombrott för att verkligen få till stånd utökade sanktioner mot Belarus och styret under mångårige diktatorn Aleksandr Lukasjenko – något som tills vidare blockerats av Cypern, i väntan på diskussionen om Turkiet.

– Lukasjenko är en illegitimt vald president. Det är verkligen hög tid att de här sanktionerna sätts in nu, säger Dahlgren.

TT: Hur ser ni på det motstånd som Cypern visat upp hittills?

– Jag förstår att Cypern är oerhört engagerat i frågan som handlar om vad Turkiet håller på med och vi är solidariska med Cypern. Men vi tycker inte det är rätt att koppla ihop en sakfråga med en annan sakfråga på det sättet att man blockerar, säger EU-ministern.

Industri och brexit

Även relationerna till Kina, förgiftningen av ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj och den nyuppblossade kriget kring Nagorno-Karabach kommer att avhandlas under torsdagen.

På fredagen avslutas sedan mötet med diskussioner om industripolitik, den inre marknaden, digitalisering och läget i brexitförhandlingarna med Storbritannien.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Veckans EU-toppmöte

EU:s stats- och regeringschefer skulle egentligen ha hållit ett extrainsatt toppmöte den 24-25 september för att främst diskutera utrikesfrågor. Mötet sköts dock upp i en vecka, sedan permanente rådsordföranden Charles Michel varit i kontakt med en coronasmittad person och därför behövde sätta sig i tillfällig karantän, i väntan på testresultat.

Torsdagens del av mötet inleds kl 15 med ett sedvanligt tal från EU-parlamentets talman David Sassoli. Därefter diskuteras i tur och ordning Kina, Belarus, förgiftningen av Aleksej Navalnyj och kriget i Nagorno-Karabach innan ledarna äter en arbetsmiddag, med Turkiet på menyn. Efteråt väntas en presskonferens med Michel och kommissionsordförande Ursula von der Leyen, tidigast kring klockan 21.

På fredagen avhandlas EU:s inre marknad, industripolitik och digitaliseringsfrågor innan mötet avslutas med en kort genomgång av förhandlingarna med Storbritannien om handel, fiske och andra samarbeten efter brexit.

Den sistnämnda frågan väntas sedan dominera när stats- och regeringscheferna håller sitt nästa EU-toppmöte, redan den 15-16 oktober.

Utrikes

Många gripna i Hongkong på Kinas nationaldag

Polis håller i en skylt som varnar för att det är olagligt att protestera i Hongkong.
Foto: Vincent Yu/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst 60 personer har gripits i Hongkong, enligt polisen. Demonstranter ville tåga i protest mot säkerhetslagen i samband med att Kinas nationaldag infaller på torsdagen. Men polisen har förbjudit protesten, med hänvisning till virusrelaterade orsaker.

– Det är Kinas nationaldag men Hongkongs dödsdag, säger en svartklädd kvinna, Joy, när hon passerar polisen.

– Folket i Hongkong står under högt tryck men vi måste försöka fortsätta kämpa för frihet.

Den kontroversiella säkerhetslagen, stiftad av folkkongressen i Peking, trädde i kraft i somras. Lagen ses som ett tecken på den kinesiska diktaturens hårdnande grepp om det mer demokratiska Hongkong – och har mötts av omfattande kritik.

Säkerhetslagen innebär att den som anses skyldig till omstörtande verksamhet, separatism, terrorism och samröre med utländska krafter riskerar hårda straff, i vissa fall livstids fängelse.

Utrikes

Process mot London för brexitlag

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Arkivfoto.
Foto: Pedro Rocha/AP/TT
Utrikes
Utrikes

EU-kommissionen drar som väntat i gång en juridisk process mot ett brittiskt lagförslag som anses kringgå det överenskomna utträdesavtalet med EU.

– Det här förslaget är i sin hela natur ett brott mot åtagandet om att handla med god vilja som finns i utträdesavtalet, säger kommissionsordförande Ursula von der Leyen i ett pressuttalande i Bryssel.

Ett brev har skickats till London som den brittiska regeringen får en månad på sig att svara på, innan kommissionen bestämmer om hur man tänker gå vidare.

EU-minister Hans Dahlgren (S) anser att kommissionens agerande är "fullt naturligt", men hoppas att det inte ska skada de känsliga förhandlingar om handel, fiske och andra samarbeten med Storbritannien som just nu pågår.

– De förhandlingarna uppges ju ha förts i hyggligt god atmosfär de senaste veckorna, konstaterar Dahlgren på en svensk pressträff i Bryssel.

Utrikes

Navalny: Jag tänker återvända till Ryssland

Den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj är utskriven från sjukhuset i Berlin. Arkivbild.
Foto: Navalnyjs Instagram/TT
Utrikes
Utrikes Den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj hävdar att president Vladimir Putin står bakom förgiftningen av honom. Kremlkritikern lovar också att återvända till Ryssland.
– Jag är inte rädd, säger han i en intervju.

I Navalnyjs ögon finns bara en enda förklaring till förgiftningen:

– Jag hävdar att Putin står bakom brottet, säger han till den tyska tidningen Der Spiegel.

Den nästan två timmar långa intervjun är den första som Aleksej Navalnyj har gett sedan han kollapsade ombord på ett flyg från Tomsk till Moskva den 20 augusti. Den 44-årige politikern beskriver hur han berättade för personalen att han blivit förgiftad innan han föll ihop på golvet.

Han hörde röster på avstånd och en kvinna som uppmanade honom att hålla sig vid medvetande.

– Det var det. Jag visste att jag var död. Det var först senare som jag insåg att jag hade fel, säger Navalnyj.

Vattenflaska

Kremlkritikern flögs till Tyskland där han först låg i koma. Tre västeuropeiska laboratorier – ett tyskt, ett franskt och ett svenskt – har slagit fast att han förgiftades med det Sovjettillverkade nervgiftet novitjok. Det fanns troligtvis i en vattenflaska som Navalnyj drack på hotellet innan han gick ombord på flyget, enligt hans stab.

Sedan dess har han skrivits ut från sjukhuset men han är kvar i Berlin för rehabilitering.

På morgonen tar han promenader i parken och därefter väntar fler övningar med vårdpersonal. I intervju berättar han också att han har börjat jonglera, för att träna upp sin koordination. Han övar också på att hålla balansen på ett ben.

Tänker återvända

Men Navalnyj går inte med på att vara en oppositionsledare i exil.

– Jag kommer inte att ge Putin gåvan att inte återvända till Ryssland, säger han.

– Jag kommer att fotsätta att resa genom Rysslands regioner, bo på hotell och dricka vattnet i rummen. Vad annars kan jag göra?

Kreml har förnekat all inblandning och anklagar ledare i väst för att sprida desinformation kring fallet. De hänvisar till ett test som ryska läkare som först vårdade Navalnyj ska ha gjort och som de menar inte visade på förgiftning.

Sofia Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: Novitjok – det händer i kroppen

Novitjok är ett samlingsnamn för en grupp nervgifter som togs fram i Sovjetunionen på 1970- och 1980-talen. Det består av olika, avancerade blandningar av kemikalier. En av dem, kallad A-230, anses vara fem till åtta gånger dödligare än nervgasen VX.

Novitjok finns i form av vätska eller i fast form som ett mycket fint pulver.

Giftet har effekter som liknar dem från andra nervgifter. Det blockerar signaler från hjärnan till musklerna, vilket leder till att flera av kroppens funktioner kollapsar. Symtomen inträder inom 30 sekunder till två minuter.

Så drabbas kroppen:

Hjärnan: Kramper, förlorat medvetande eller koma.

Ögon: Sammandragning av pupillerna.

Lungor: Andnöd, överdriven vätskeutsöndring.

Hjärtat: Initialt högt blodtryck och ökad hjärtfrekvens som sedan sjunker till lågt blodtryck och minskad hjärtfrekvens. I dödliga fall drabbas den förgiftade av kvävning eller hjärtstillestånd.

Mage och tarmar: Illamående, kräkningar och diarré.

Hud: Överdriven svettning.

Källa: BBC

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Utrikes

Tippad förlust för ja-sidan i Nya Kaledonien

Vy över Nouméa. Arkivbild.
Foto: Theo Rouby
Utrikes
Utrikes Ja eller nej till självständighet? Opinionsläget är oklart inför Nya Kaledoniens omröstning om relationen till den avlägsna kolonialmakten Frankrike på söndag.

Folkomröstningen ingår i en process med utökat självstyre för öriket i Stilla havet, beläget nästan 20 000 kilometer från Paris.

Det är långt även till närmare större länder, exempelvis 2 000 kilometer till Australien, så många nykaledonier vill fortsätta lita till stödet från Frankrike.

– Jag blir förvånad om ja-sidan vinner, säger Pierre-Christophe Pantz, geopolitisk expert som bor i huvudstaden Nouméa.

Dödligt våld

Mer än en gissning är det dock inte, eftersom inga opinionsmätningar gjorts bland de 270 000 invånarna.

Processen om öarnas framtid styrs av Nouméaavtalet, en överenskommelse från 1998. Syftet med den var att få slut på spänningar mellan den melanesiska urbefolkningen och invandrade européer, oenigheter som på 80-talet urartade i dödliga våldsamheter.

Nej 2018

Enligt avtalet ska folket kunna säga sitt flera gånger. Senast hölls en folkomröstning 2018, och då röstade 56,7 procent nej till självständighet. Men det finns stora skaror soffliggare, och självstyressidan tror att om man bara kan trumma upp större väljarengagemang så är segern inom räckhåll.

Blir det nu åter nej finns det möjlighet att kalla till en folkomröstning till 2022.

En fråga som nykaledonierna ovanligt nog nästan slipper hantera är covid-19, som annars påverkat många val runtom i världen i år. Öriket har bara haft några tiotal pandemifall, bland inresande resenärer, och dessa har hanterats så att det inte blivit någon inhemsk smittspridning alls.

Självständighetsaktivister poserar i Nouméa i samband med den förra folkomröstningen 2018.
Självständighetsaktivister poserar i Nouméa i samband med den förra folkomröstningen 2018.
Foto: Mathurin Derel

Utrikes

Virustest när 600 miljoner resor görs i Kina

Trångt när besökare flockas på Himmelska fridens torg i Peking på Kinas nationaldag – den 1 oktober.
Foto: Ng Han Guan/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Flygplatser och tågstationer i Kina har fyllts av lediga kineser. Hundratals miljoner människor får nu njuta av den första större nationella högtiden sedan landet lyckats bromsa spridningen av coronaviruset.

På många håll har livet återgått till mer eller mindre det normala. Men den så kallade gyllene veckan kommer att testa Kinas förmåga att hantera smittspridningen – och samtidigt innebära ett efterlängtat ekonomiskt uppsving.

Nationaldagen firas med en ledig vecka för många. Det brukar vanligtvis betyda besök hos familjen eller semester utomlands. I år gör dock pandemin att det har blivit vanligare att stanna hemma eller semestra inom landets gränser.

Över 600 miljoner resor kommer att göras, tror researrangören Ctrip. Det är 20 procent färre än förra året. Men den statliga järnvägen måste ändå köra 1 000 extra tåg om dagen – eftersom ungefär 13,5 miljoner människor kommer att välja det färdsättet varje dag.

Utrikes

Dragkamp om hur Madrid ska stängas ned

Guardia Real, det spanska livgardet, nära utrikesdepartementet i Madrid i onsdags.
Foto: Bernat Armangue
Utrikes
Utrikes Spaniens regering vill stänga ned hela Madrid, men huvudstadens styrande säger nej. Maktkampen kan kulminera till helgen.

Madrid är nu navet för coronaspridningen i Spanien, och hälsominister Salvador Illa kallar situationen där för "komplex och oroande". De nedstängningsåtgärder som införts i en del stadsdelar måste därmed utvidgas till hela storstadsområdet, sade Illa efter samråd med Spaniens 17 självstyrande regioner i onsdags kväll.

Madrid, som till skillnad från det socialdemokratiskt ledda Spanien är högerstyrt, protesterar högljutt, med argumenten att läget trots allt beskrivs som "stabilt" och att centralregeringen överdriver farorna.

– Detta är inte giltigt juridiskt, säger stadens hälsoansvarige Enrique Ruiz Escudero om den spanska regeringens åtgärder.

En miljon

handlar det om en u-sväng från Madridstyrets sida. Huvudstaden har under veckans förhandlingar med regeringen och övriga regioner gått med på vilka kriterier som ska gälla kring smittskydd, och vad som ska utlösa nödåtgärder. Men när det stod klart vad detta innebär i praktiken för Madrid så säger de styrande nej.

Runt en miljon av huvudstadsområdets uppemot sju miljoner invånare omfattas redan av ganska hård nedstängning. De får bland annat inte lämna sin stadsdel utan giltiga skäl, som är exempelvis arbete eller för att söka vård. Detta gäller mestadels i fattiga områden, vilket fått invånarna där att känna sig negativt särbehandlade och missnöjet att jäsa.

Vill inte lyda

Någon exakt tidpunkt för när huvudstadsområdet ska stängas ned har centralregeringen inte angivit. Officiellt träder de nya reglerna i kraft när de offentliggörs, vilket sker via statens publikation Boletín Oficial del Estado , och enligt spanska mediers källor kan det ske mycket snart.

Men i det läget signalerar Enrique Ruiz Escudero att Madrid ändå inte kommer att lyda, utan "bedöma vilka beslut som behöver fattas".

NÄSTA ARTIKEL