Utrikes

Belarus släpper 1 000 som gripits i protester

Människor har för andra dagen i rad samlats på torsdagen för att fördöma polisvåldet i Belarus. På plakatet står det 'Min bror är inte kriminell'.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Belarus uppger att man släppt 1 000 personer som fängslats i samband med protesterna mot söndagens val. Beskedet om frisläppandena sent på torsdagen kom sedan internationella påtryckningar intensifierats.
PREMIUM

President Aleksandr Lukasjenko ska ha beordrat en utredning kring massgripandena, och senatens talman Natalja Kotjanova sade i ett tv-sänt tal att 1 000 gripna släppts.

Utspelen kom efter en dag av intensiva internationella påtryckningar på regimen i Minsk, samt växande protester efter återvalet av sittande president Aleksandr Lukasjenko som fick 80 procent av rösterna i söndagens val.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Läckor: Det blir bokstavstrogna Coney Barrett

USA:s presidentpar Donald och Melania Trump vid HD-domaren Ruth Bader Ginsburgs kista i Högsta domstolen i Washington DC.
Foto: J Scott Applewhite/AP/TT
Utrikes
Utrikes Enligt läckor blir det Amy Coney Barrett. Men det har även talats om Barbara Lagoa och spekulerats om ännu okända kandidater. President Donald Trump väntas i kväll meddela vem han vill se som den hyllade liberala domaren Ruth Bader Ginsburgs ersättare i USA:s högsta domstol.

När han natten mot lördag, svensk tid, fick frågan från journalister blev svaret att han bestämt sig "i sitt eget huvud". Tidigare har Trump sagt att beskedet kommer lördag eftermiddag lokal tid.

Han har lovat att nästa HD-domare blir en "extraordinär" kvinna, och redan på fredagen rapporterade CNN med flera medier – med hänvisning till källor inom Republikanerna – att det är Amy Coney Barrett, som presidenten avser nominera.

I måndags träffade presidenten den Indianabaserade domaren Amy Coney Barrett och under fredagen mötte han Barbara Lagoa i hennes hemstat Florida. Båda är djupt konservativa federala domare som anser att grundlagen från 1789 ska tolkas bokstavstroget. Det lär tillfredsställa de moralkonservativa väljare som är emot aborträtten och samkönade äktenskap och vars stöd Trump är beroende av.

Har bråttom

Det är bara åtta dagar sedan Bader Ginsburg avled och många, främst demokrater, anser att hon borde få begravas innan en ny domare utses. Men Trump och Republikanerna har bråttom. Det beror dels på att man är angelägen att säkra att den nio ledamöter tunga domstolen får en konservativ tyngd. Efter Ginsburgs frånfälle finns tre liberala och fem konservativa domare, men en av de sistnämnda röstar emellanåt med den liberala falangen.

Men presidentvalet den 3 november spelar också in. President Trump har antytt att han kanske inte kommer att acceptera valresultatet och, utan att lägga fram bevis, hävdat att den utbredda poströstning som äger rum kan innebära valfusk. Om resultatet blir riktigt jämnt i någon av de avgörande så kallade vågmästardelstaterna kan det leda till omräkningar och stämningar.

Så var fallet år 2000, då hela presidentvalet hängde på det jämna resultatet i Florida mellan republikanen George W Bush och demokraten Al Gore. En utdragen tvist gjorde att Bushs seger med 537 röster till slut avgjordes av Högsta domstolen.

Tvärt emot

Den snabba nomineringen går stick i stäv med den process som Trumps eget parti Republikanerna förordade för fyra år sedan. Då försökte Trumps demokratiske företrädare Barack Obama få igenom juristen Merrick Garland som efterträdare till HD-domaren Antonin Scalia som då avlidit. Men Republikanerna, med senatens majoritetsledare Mitch McConnell i spetsen, underströk att det var valår och hävdade att nästa HD-domare skulle utses av nästa president – och vägrade att ens fråga ut Garland.

Demokraternas ilska har knappast lagt sig. Men Republikanerna har fortfarande majoriteten i senaten, den kammare som frågar ut och godkänner federala domare. Det gör det sannolikt att Donald Trumps domarkandidat faktiskt godkänns före valet.

Tina Magnergård Bjers/TT

Den avlidne HD-domaren Ruth Bader Ginsburgs minne hedras i kongressbyggnaden Capitolium i Washington DC.
Den avlidne HD-domaren Ruth Bader Ginsburgs minne hedras i kongressbyggnaden Capitolium i Washington DC.
Foto: Erin Schaff/AP/TT

FAKTA

Fakta: Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten. I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag som skrevs 1787 och ratificerades 1788 samt dess 27 tillägg. Bland tilläggen finns den så kallade Bill of Rights (de tio första tilläggen) som ratificerades 1791.

Domstolen ska ha nio medlemmar som utses på livstid av presidenten. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.

När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar därmed chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.

Källa: Supremecourt.gov

Utrikes

Minst 22 döda i militärflygkrasch i Ukraina

Olycksplatsen och delar av An-26-planet sent på fredagen.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Minst 22 personer har konstaterats döda sedan ett militärflygplan kraschat i östra Ukraina, meddelar landets inrikesdepartement. Två personer uppges vara skadade och minst tre personer saknas fortfarande.

På sin Facebooksida skriver Ukrainas flygvapen att det rör sig om ett transportplan av typen Antonov An-26. Utöver besättningen ska mestadels kadetter ha befunnit sig ombord.

Olyckan, som ska ha skett i samband med landning, inträffade strax före klockan 21 lokal tid. Branden vid olycksplatsen kunde släckas av räddningstjänsten.

På sin officiella Facebooksida skriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att en statlig kommission ska tillsättas för att undersöka hur olyckan skett. Presidenten lämnar också kondoleanser till de omkomnas anhöriga.

"Vi beklagar sorgen för de omkomnas familjer och vänner. Vi önskar de skadade en snabb återhämtning", skriver presidenten på sin Facebooksida.

Presidenten reser till området under lördagen.

Minst 22 personer ska ha omkommit i olyckan, som inträffade i regionen Charkiv i östra Ukraina.
Minst 22 personer ska ha omkommit i olyckan, som inträffade i regionen Charkiv i östra Ukraina.
Foto: Ukrainas krisdepartement/AP/TT

Utrikes

Botad hiv-patient döende i leukemi

Den första helt botade hiv-patienten, Timothy Ray Brown, i Seattle den 4 mars 2019. Han är nu dödligt sjuk i leukemi och får palliativ vård i sitt hem i Kalifornien.
Foto: Manuel Valdes/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den första patienten som blev helt fri från hiv är nu dödligt sjuk i cancer.

Amerikanen Timothy Ray Brown, känd som den så kallade "Berlin-patienten", skrev historia 2008 när läkare friskförklarade honom från det dödliga viruset.

– Hiv har inte påträffats i hans blod sedan han botades, säger Browns partner Tim Hoeffgen till aktivisten och författaren Mark King, som har publicerat ett blogginlägg om Browns hälsotillstånd.

I stället håller 54-åringen på att dö i leukemi, blodcancer, som han också tidigare har lidit av och friskförklarats från. Brown får palliativ vård i sitt hem i Palm Springs i Kalifornien, berättar Hoeffgen.

Brown studerade i Berlin när han 1995 fick veta att han infekterats med hiv. Elva år senare, 2006, diagnosticerades han med leukemi. För att behandla cancern genomförde hans läkare i Berlin en stamcellstransplantation från en donator som hade en sällsynt genetisk mutation som gjorde honom immun mot hiv. Förhoppningen var att Brown skulle bli kvitt båda sjukdomarna – och efter två smärtsamma och farliga operationer var succén ett faktum och Brown kunde friskförklaras.

I fjol användes samma metod för att bota den andra hiv-patienten i världen, Adam Castillejo, som genomförde en stamcellstransplantation i London.

Utrikes

Stad i Kalifornien förbjuder godis i kassorna

Berkeley beslutade 2014 att beskatta läsk – nu förbjuder staden godishyllor vid kassorna på livsmedelsbutiker. Arkivbild.
Foto: Jeff Chiu/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Som första stad i USA förbjuder Berkeley, i norra Kalifornien, försäljning av skräpmat och godis vid kassorna i livsmedelsbutiker.

Stadens kommunfullmäktige röstade enhälligt igenom förordningen, som ska få invånarna att äta bättre. Produkter med stora mängder tillsatt socker eller salt förbjuds i närheten av kassorna. Även drycker med mycket socker och sötningsmedel begränsas.

– Den hälsosamma kassa-förordningen är viktig för folkhälsan, särskilt under covid-19-epidemin, säger Kate Harrison, ledamot i kommunfullmäktige.

Stadens politiker noterar att billig och onyttig mat dominerar hyllorna vid kassorna i livsmedelsbutiker, och att det då är "mer sannolikt att konsumenter gör impulsköp". Sötsakerna vid kassorna gör det också svårt för föräldrar att stå emot barns krav på att köpa godis, menar politikerna.

Förbudet träder i kraft i mars nästa år. Berkeley, som är känt för sitt universitet, har omkring 120 000 invånare. Staden ligger intill San Francisco och är känd för sina folkhälsoinitiativ.

2014 infördes en skatt på läsk, som senare antogs av flera andra städer. Enligt en studie halverades stadens läskkonsumtion till 2017.

Utrikes

Extremister anföll guvernörkonvoj i Nigeria

Islamistiska terrorister har trappat upp sina attacker mot militära och civila mål runt Tchadsjön. På bilden syns utbrända bilar från en attack i Monguna i nordöstra Nigeria i juni.
Foto: UNDSS/OCHA/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Nigerianska extremister med koppling till terrorrörelsen IS har dödat 15 människor vid ett bakhåll mot en fordonskonvoj som transporterade Babagana Umara Zulum, guvernör i delstaten Borno i nordöstra Nigeria.

Terroristerna öppnade eld med maskingevär och raketdrivna granater när konvojen passerade genom en by i Borno, nära högkvarteret för den militära koalition mellan Nigeria, Niger, Tchad och Kamerun som bekämpar jihadistiska terrorister i regionen.

Åtta poliser, tre soldater och fyra medlemmar ur den regeringsstödda milisen dödades, uppger säkerhetskällor till nyhetsbyrån AFP.

Guvernören klarade sig undan oskadd. Han var på besök för att inspektera staden Baga, inför att tusentals invånare som fördrevs därifrån av jihadister 2014 ska återvända.

Islamiska statens västafrikanska gren, Iswap, har förläggningar på öar i närläggande Tchadsjön och regionen är ökänd för att vara ett fäste för terrorister. Extremiströrelsen har nyligen trappat upp sina attacker mot militära och civila mål i regionen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Utrikes

Florida slopar virusrestriktioner

En restaurang i Miami poängterar att den fortfarande är öppen, trots coronapandemin. Bilden togs den 6 augusti.
Foto: Lynne Sladky/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Hårt virusdrabbade Florida skrotar begränsningar för barer och restauranger, meddelar den amerikanska delstatens guvernör Ron DeSantis. Enligt beslutet får lokala restriktioner max inskränka restaurangernas kapacitet till 50 procent.

– Alla har rätt att arbeta, säger DeSantis.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Trump har bestämt sig om HD-domare

USA:s president Donald Trump säger att han i sitt huvud har bestämt vem han vill nominera till ny HD-domare.
Foto: Evan Vucci/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s president Donald Trump säger att han har fattat ett beslut om vem han kommer att nominera till Ruth Bader Ginsburgs efterträdare i USA:s högsta domstol.
PREMIUM

När han natten mot lördag, svensk tid, fick frågan från journalister blev svaret att han bestämt sig "i sitt eget huvud".

Han ville emellertid inte bekräfta om det rör sig om 48-åriga Amy Coney Barrett, vilket republikanska källor hävdar till bland annat CNN. Trump sade dock att Coney Barrett är "enastående".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Protester mot stängda barer i Marseille

Arga krögare demonstrerade under fredagen i Marseille mot regeringens nya krav på nedstängningar. Här en demonstrant med skylten 'Rädda barerna och restaurangerna'.
Foto: Daniel Cole/AP/TT
Utrikes
Utrikes Stängda krogar i Marseille och kortade öppettider i Paris lyder nya order från Frankrikes regering, när smittspridningen tar fart på nytt.
Under fredagen protesterade drabbade krögare i Marseille mot beslutet.
PREMIUM

"Håll öppet – stäng inte", ropade demonstranter i Marseille under fredagen, i protest mot den franska regeringens beslut om ytterligare nedstängningar i staden. Demonstrationen, där främst drabbade krögare deltog, skedde utanför stadens domstolsbyggnad.

– För det är hit vi förmodligen kommer gå för att ansöka om konkurs, säger Bernard Marty, ordförande för regionens besöksnäringsorganisation till AFP.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL