Utrikes

Coronasmittad satte sig på flyget

Mannen flög från Gardemoen till Doha, trots att han visste att han var coronasmittad. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad/NTB Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En man som fått beskedet att han var smittad med coronaviruset satte sig på flyget från Oslos flygplats Gardemoen och flög till Doha i Qatar.

Flygplatsen och polis larmades först när flyget redan var i luften, och polisen fick varsla Qatar om att den smittade mannen var i antågande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Norges statsminister: Behövs mer optimism

Norges statsminister Erna Solberg. Arkivbild.
Foto: Stian Lysberg Solum/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Coronapandemin har slitit på sammanhållningen mellan brödrafolken.
Men Norges statsminister Erna Solberg, som brottas med ökad smittspridning i Osloområdet, tonar ned osämjan mellan Norge och Sverige – och spår en ljus framtid för det nordiska samarbetet.

Stängda gränser. Karantän. Svenskskräck.

Coronakrisen har inte bara inneburit sjukdom och död, utan även försurat relationerna och sått misstro mellan de nordiska länderna, både på politisk nivå och bland vanligt folk.

Trots högtidliga löften från ministrar om att göra Norden till världens mest integrerade region har pandemin lett till käbbel och kiv av sällan skådat slag mellan Stockholm, Oslo, Köpenhamn och Helsingfors.

Fan på väggen

Men Norges statsminister Erna Solberg (Høyre) varnar för att måla fan på väggen.

– Jag tror att vi ska vara mer optimistiska om vårt samarbete, även om vi har valt lite olika strategier i bekämpningen av covid-19, säger hon i en telefonintervju med TT.

Till skillnad från Sverige har Norge bland de lägsta smitto- och dödstalen i Europa, med färre än 300 döda på 5,4 miljoner invånare – en framgång som till stor del har förklarats med de hårda restriktionerna.

I augusti tilltog dock smittspridningen, och lokala utbrott i bland annat Bergen och Sarpsborg har fått norska Folkehelseinstituttets (FHI) generaldirektör Camilla Stoltenberg att flagga för en coronatrötthet hos befolkningen.

Valde annan linje

Med anledning av ett nytt utbrott i huvudstadsområdet kallade hälsominister Bent Høie i måndags samtliga kommuner runt Oslo till ett krismöte.

– I europeisk kontext är våra smittotal fortsatt låga, men vi bekymrar oss alltid när de stiger. Det kräver att lokala myndigheter i samarbete med nationella hälsomyndigheter slår ner utbrotten, smittspårar, och stoppar spridningen. Det måste vi få till i Osloområdet nu, säger Solberg.

TT: Hur ser du på Sveriges hantering av pandemin?

– Sverige har ett lite annat system och har valt en lite annan linje än vad vi gjorde. Vem som till slut har lyckats bäst, det får man vänta med att se tills det här är över. Samtidigt är det ingen tävling mellan länder, det kan vara tillfälligheter som avgör hur allvarligt det blir.

Något som rört upp känslor från svenskt håll är Norges stängning av gränsen mot Sverige och krav på karantän för inresande svenskar. Utrikesminister Ann Linde (S) uttryckte i en intervju med Dagens Nyheter i juni oro för att de ovanliga åtgärderna kan röra upp "rivalitet och hårda känslor" mellan folk på båda sidor gränsen.

Ingen lättnad för svenskar

Norge har dock inga planer på att lätta på kravet för svenskar. Den gräns som fortsatt gäller är 20 nya fall per 100 000 invånare under en tvåveckorsperiod – "då blir det karantän när du kommer till Norge", enligt Solberg.

I dagsläget gäller det hela Sverige förutom Blekinge, Gotland, Kalmar, Norrbotten, Södermanland, Värmland och Västerbotten.

– Vi har vinnlagt oss om att vara förutsägbara, baserat på de här smittotalen, säger den norska statsministern.

TT: Kan inte Sverige få lite mer generösa regler? Vi har ju en så nära relation.

– Vi har varit mer generösa i det att vi använder oss av regionnivån för att delvis kunna få till resor. Utanför Norden tittar vi på länder och inte regioner.

TT: Mycket tyder på att de nordiska relationerna har tagit skada under coronakrisen. Vad har du för ansvar som statsminister, ni har ju stängt gränsen?

– Vi har ju haft några undantag för svenskar, och det är de som pendlar till Norge, som har haft lättare att kunna testa sig. Men jag tror att det nordiska samarbetet är så starkt att när vi är färdiga med covid-19 kommer vi att ha många viktiga saker att samarbeta om, och jag tror att vi ska klara det.

Pontus Ahlkvist/TT

FAKTA

Fakta: Erna Solberg

Norges statsminister sedan 2013. Partiledare för Moderaternas systerparti Høyre sedan 2004, ledamot i stortinget sedan 1989.

Solberg, född 1961, inledde sin politiska bana 1979 i hemkommunen Bergens fullmäktige.

Har studerat sociologi, statistik och statsvetenskap vid Bergens universitet.

Källa: NE

Utrikes

Minst 13 döda i mexikansk busskrasch

Utrikes
Utrikes

Minst 13 personer omkom i en bussolycka i södra Mexiko på måndagen, uppger myndigheterna.

Olycka inträffade vid gryningen i delstaten Chiapas nära den guatemalanska gränsen.

I ett uttalande från myndigheterna står det att bussen körde av vägen och rakt in i en bergsvägg. Olyckan tros ha orsakats av att bussens bromsar inte fungerade som de skulle.

Utrikes

Uppgift: Syriska legosoldater i Azerbajdzjan

Azeriska styrkor avfyrar en raket i samband med strider mot separatister i utbrytarregionen Nagorno-Karabach. Bilden kommer från det azeriska försvarsdepartementet.
Foto: Azerbajdzjans försvarsdepartement via AP/TT
Utrikes
Utrikes Turkiet skickar syriska legosoldater till Azerbajdzjan i konflikten om utbrytarregionen Nagorno-Karabach, uppger Armenien och flera obekräftade rebellkällor.
Uppgifterna tillbakavisas av den azeriska regimen.

Ankara, som står på den azeriske presidenten Ilham Alijevs sida i konflikten med grannlandet Armenien om Nagorno-Karabach, har upprepade gånger utlovat stöd till sin allierade. Samtidigt stöder Turkiet syriska rebeller i kriget mot president Bashar al-Assads regim.

Armeniens ambassadör i Moskva hävdar nu i rysk radio att Turkiet har skickat flera tusen syriska soldater till Azerbajdzjan, något som kategoriskt tillbakavisas av regeringen i Baku, rapporterar ryska nyhetsbyrån Interfax. Flera rebellkällor uppger för nyhetsbyrån Reuters att uppåt 1 000 legosoldater ska skickas till Azerbajdzjan. Två rebeller berättar att de erbjudits omkring 1 500 dollar i månaden för att strida i konflikten om Nagorno-Karabach.

"Lättare förluster"

Uppgifterna har inte bekräftats från officiellt håll.

– Om det nu stämmer är skälet förmodligen att det är mycket lättare för turkiska regeringen att ingripa utanför landets gränser och ta eventuella förluster av syriska legosoldater, än att förlora turkiska soldater, säger Aron Lund, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, till TT.

Syriska rebeller har tidigare används i utländsk konflikt. I slutet av förra året skickade Turkiet syriska rebeller till Libyen för att strida på Tripoliregeringens sida i kriget mot den östlibyske krigsherren Khalifa Haftars styrkor.

– De har uppenbarligen satt det här i system om det stämmer, säger Lund.

TT: Vilka motiv annat än pengar skulle de här legosoldaterna kunna ha?

– Jag har svårt att hitta något annat motiv. Möjligen att man skulle kunna se det som ett krig där Ryssland (som är allierat med Armenien liksom med den syriska regimen) på ett abstrakt sätt finns på andra sidan.

Turkiskt garn

Enligt Lund är syriska turkmener överrepresenterade i de rebellgrupper som Ankara understöder i norra Syrien. Men han tror inte att eventuell solidaritet med turkisktalande azerer skulle ha någon större betydelse för de rebeller som uppges ha bytt konfliktzon.

– Möjligen finns det några enstaka turkmeniska soldater i Syrien som är så tagna av den panturkiska agendan att de vill slåss för det "azeriska broderfolket", säger Lund men tillägger:

– Jag tror att det här helt och hållet är en fråga om att man är fast i Turkiets garn. Man behöver pengar, uppehållstillstånd och så vidare.

TT: Vilka signaler tror du uppgifterna om legosoldater sänder i Syrien?

– Det återstår att se om det stämmer. Men det är en pinsamhet naturligtvis för den syriska oppositionen att man används av Turkiet på det här sättet, säger Lund.

Ankara har inte kommenterat uppgifterna syriska legosoldater.

Filip Norman/TT

Aron Lund, Syrienkännare och Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Arkivbild.
Aron Lund, Syrienkännare och Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT

Utrikes

Åtalad polis i Taylorfallet nekar till brott

Dödsskjutningen av Breonna Taylor är en av flera som har fått människor att protestera på gatorna i USA. Här en demonstration i Athens i delstaten Georgia, i fredags.
Foto: Joshua L. Jones/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den polis som riskerar rättsliga påföljder efter dödsskjutningen av den svarta kvinnan Breonna Taylor nekar till brott.

Det var i mars i år som tre poliser med anledning av en narkotikautredning tog sig in i Taylors lägenhet medan hon och hennes pojkvän låg och sov. Pojkvännen har sagt att han trodde det var ett inbrott och skottlossning mellan honom och poliserna utbröt. Taylor dödades av polisernas skott.

I förra veckan meddelade en domstol att en av poliserna åtalas för händelsen, men inte för själva dödsskjutningen utan för att han hade utsatt Taylors grannar för fara.

Den åtalade polisen, som sparkades efter händelsen, riskerar 15 år i fängelse.

Utrikes

Flera döda vid gisslansituation i USA

Utrikes
Utrikes

Flera personer har dödats i samband med en gisslansituation i en bostad i Salem i den amerikanska delstaten Oregon.

En förhandlare ska ha varit i kontakt med den misstänkta gisslantagaren innan skottlossning inträffade.

"Flera skott avlossades under händelseförloppet. I slutändan blev det flera dödsoffer under den här händelsen, inklusive den misstänkte", säger polisen i ett uttalande.

De inblandade poliserna kommer alla att tas ur tjänst under tiden som händelsen utreds.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Miljonlotteriet

Miljonlotteriet testar på en ny strategi för sin annonsering!

Miljonlotteriet Miljonlotteriet är ett av Sveriges största lotterier och har funnits med sedan 1964.

För dig som inte vet något om lotteriet sedan tidigare, så är Miljonlotteriet grundat av iogt.se som sedan start haft som mål att låna lotteriet finansiera deras arbete mot droger i samhället. I och med regleringen av spelmarknaden förra året så har också de svenska lotterierna och spelbolagen kunnat ändra sin marknadsföring och i samband med dessa ändringar så är det bestämt att Miljonlotteriet blir digitalt, för att dra in ännu mer pengar till välgörenhetsarbetet som IOGT fokuserar på. Om du är intresserad av att kika in Miljonlotteriet så kan du göra detta här eller läsa mer om dem i denna artikel om Miljonlotteriet.

Eftersom att den svenska spelmarknaden har blivit annorlunda, så är detta en stor fördel för det svenska Miljonlotteriet eftersom att de kan använda förändringarna till något positivt. Den nya strategin för lotteriet är helt enkelt att visa mer var pengarna från Miljonlotteriets överskott går, så att fler människor får vara delaktiga i välgörenhetsarbetet som IOGT arbetar med. Sedan starten har lotteriet bidragit med över 2 miljarder kronor totalt till välgörenhetsarbete och detta är något som lotteriets överskott ska fortsätta att gå till, precis som det gjort sedan start.

Miljonlotteriet blickar framåt!

Miljonlotteriet har bestämt sig för att satsa bredare på just den digitala annonseringen där lotteriet riktar in sig på ansvarsfullt spelande och behöver numera uppfylla de hårda kraven som ställs på svenska spelbolag. Eftersom att lotteriets grundidé är att minska missbruk i samhället, så är detta något som de också är väldigt noga att fortsätta med och det är också här som den största kraften kommer att läggas även framöver. Genom de digitala kanalerna så har Miljonlotteriet redan nu lyckas komma en bra bit på vägen och det är också på denna bana som vi kan se dem fortsätta på framöver.

Den digitaliserade annonseringen kommer med andra ord att hjälpa lotteriet att nå ut till svenska folket så att de får se med egna ögon vad överskotten från försäljningen av spel hos dem bidrar till. Några av de saker som lotteriet hjälper till med är bland annat att rikta in sig på att tillföra gemenskap för barn och ungdomar som växer upp i stökiga familjer som kantas av missbruk genom årliga läger och evenemang. Via deras lotteri så kan du som spelar vara med och tävla om fantastiska vinster men också samtidigt vara en del av det stora välgörenhetsarbete som överskottet bidrar till. Sedan start så har de hjälpt både hemlösa att få tak över huvudet samt bidragit till många behandlingshem runt om i landet.

Utrikes

Begravd borgmästare storvinner val i Rumänien

En väljare och hennes boskap i orten Deveselu i Rumänien. Arkivbild.
Foto: Vadim Ghirda/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En borgmästare i orten Deveselu i södra Rumänien segrade stort i ett lokalval, trots att han hade avlidit i en coronarelaterad sjukdom dagar före valet.

Den avlidne Ion Aliman fick 1 057 av 1 600 röster. Röstkorten hade tryckts före hans död och kunde inte ändras, enligt lokala myndighetsrepresentanter.

När vallokalerna hade stängt samlades grupper av anhängare runt hans grav för att fira segern:

– Vi vill gratulera honom, sade en supporter.

Ett extraval ska hållas senare för att ersätta den döde borgmästaren, som i sitt liv blev känd för att ha beordrat en herde att flytta en flock får sedan de utlöst larm på en amerikansk militäranläggning.

Utrikes

Tre döda i Kalifornienbränder

En omfattande skogsbrand rasar i Napadalen i Kalifornien.
Foto: Noah Berger/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Tre personer uppges ha mist livet i en av Kaliforniens skogsbränder och tiotusentals har tvingats lämna sina hem i vindistriktet på grund av bränderna.

Både vingårdar och bostäder i Napadalen har förstörts i lågorna på grund av en enorm brand i det kaliforniska vindistriktet. Enligt brandmyndigheten Cal Fire startade branden tidigt i söndags, lokal tid, i Napadalen omkring 12 mil norr om San Francisco och har spridit sig till det angränsande Sonoma County.

Omkring 60 000 människor uppmanas att lämna sina hem i områdena Napa och Sonoma.

Vinodlare i Napadalen drabbas nu mitt under druvskörden, men flera har redan tidigare sagt att det blir problematiskt att framställa vin den här säsongen eftersom skördarna har blivit rökskadade från andra bränder i delstaten.

De 475 vinodlingarna i Napadalen utgör bara 4 procent av Kaliforniens druvskörd men hälften av detaljhandelsvärdet av alla sålda viner i delstaten.

Utrikes

Colombia förlänger restriktioner

Colombias president Ivan Duque. Arkivbild.
Foto: UNTV/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Colombia förlänger sina coronarestriktioner till åtminstone oktober ut, det uppger president Ivan Duque i ett tv-sänt tal.

I slutet av mars infördes strikta restriktioner för att bromsa spridningen av coronaviruset i Colombia. I början av september lättades dessa något, bland annat tilläts restauranger att ha öppet och det går att flyga till och från landet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL