Utrikes

Kandidatduon Biden och Harris angriper Trump

Demokraternas presidentkandidat Joe Biden presenterar sin vicepresidentkandidat, Kaliforniensenatorn Kamala Harris.l
Foto: Carolyn Kaster/AP/TT
Utrikes
Utrikes Demokraternas nyutsedde vicepresidentkandidat Kamala Harris presenterades formellt av Joe Biden i hans hemdelstat Delaware. De två enades i hårda angrepp på president Donald Trump, när valkampanjen inleddes på riktigt i USA.
– USA skriker högt efter ledarskap, sade Harris under framträdandet.
PREMIUM

Under sitt första valmöte tillsammans passade Joe Biden och Kamala Harris på att visa sin uppskattning för varandra. Framträdandet hölls i en idrottshall med ett välupplyst podium framför en vägg av frasiga amerikanska flaggor.

Kamala Harris steg samlat fram till podiet och tog leende till orda.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Stökiga grannar dominerar på EU-träff

Relationerna till Turkiet och dess president Recep Tayyip Erdogan ska diskuteras på EU-ledarnas toppmöte i Bryssel. Arkivfoto.
Foto: Turkiets presidentkansli/AP/TT
Utrikes
Utrikes Turkiska provokationer, våld i Belarus, ryska förgiftningar och nya krigshot i Kaukasus.
Grannskapet skapar huvudbry för EU vid veckans toppmöte i Bryssel.

Utrikespolitiken dominerar helt under torsdagens inledande träff för de 27 stats- och regeringscheferna i EU.

Eller snarare 26 – eftersom Sveriges statsminister inte finns på plats, då Stefan Löfven (S) valt att stanna hemma av privata skäl, sedan hans mamma nyligen avlidit och snart ska begravas.

I stället får Finlands Sanna Marin tala även för Sveriges räkning, då några vikarier inte accepteras vid EU:s toppmöten.

– Det kommer inte att vara några svårigheter för henne. Sverige och Finland ligger mycket nära varandra när det gäller alla de frågor som står på dagordningen, säger EU-minister Hans Dahlgren (S), som finns på plats i toppmöteskorridorerna i Bryssel för att kunna stämma av med sina finländska kollegor.

Fokus på Turkiet

Bland det som ska avhandlas finns förgiftningen av ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, den nyuppflammade konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan kring Nagorno-Karabach och våldsamheterna i Belarus efter presidentvalet i augusti.

Mest fokus ligger ändå på spänningarna i östra Medelhavet där Cypern och Grekland vill ha stöd gentemot Turkiet.

– Det är EU:s skyldighet att visa solidaritet, betonar Frankrikes president Emmanuel Macron på väg in till mötet.

Irritationen gäller inte minst det turkiska letandet efter olja och gas på vatten som Cypern ser som sitt. Regeringen i Nicosia vill att EU markerar starkare, bland annat genom sanktioner mot fler personer och företag som är involverade i den turkiska verksamheten.

– Flera alternativ finns på bordet, säger EU:s permanente rådsordförande Charles Michel.

Låst om Belarus

Diskussionen om Turkiet har också fått direkta följder för EU:s hantering av Belarus.

Egentligen har EU:s utrikesministrar redan enats om att införa utökade sanktioner mot styret under mångårige diktatorn Aleksander Lukasjenko i Belarus. Allt har dock blockerats av Cypern, i väntan på åtgärder även mot Turkiet.

Inte bra, tycker resten av EU.

– Lukasjenko är en illegitimt vald president. Det är verkligen hög tid att de här sanktionerna sätts in nu, säger Hans Dahlgren.

TT: Hur ser ni på det motstånd som Cypern visat upp hittills?

– Jag förstår att Cypern är oerhört engagerat i frågan som handlar om vad Turkiet håller på med och vi är solidariska med Cypern. Men vi tycker inte det är rätt att koppla ihop en sakfråga med en annan sakfråga på det sättet, säger EU-ministern i Bryssel.

Kina och brexit

Även relationerna till Kina ska diskuteras på torsdagen, innan den inre marknaden, industripolitik och digitalisering blir fredagens ämnen.

Då väntar även en kort genomgång av läget i EU:s förhandlingar med Storbritannien om framtida handel, fiske och andra samarbeten efter brexit.

Wiktor Nummelin/TT

Kravallpolis griper in mot demonstranter i Belarus. Flera EU-länder hoppas nu på nya sanktioner mot makthavarna i landet. Arkivfoto.
Kravallpolis griper in mot demonstranter i Belarus. Flera EU-länder hoppas nu på nya sanktioner mot makthavarna i landet. Arkivfoto.
Foto: Tut.by/AP/TT
Armeniska soldater på plats vid de nyuppblossade striderna kring Nagorno-Karabach. Arkivfoto.
Armeniska soldater på plats vid de nyuppblossade striderna kring Nagorno-Karabach. Arkivfoto.
Foto: Armeniska Försvarsdepartementet/AP/TT
'Ett fruktansvärt brott', säger Sveriges EU-minister om förgiftningen av ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. Arkivfoto.
"Ett fruktansvärt brott", säger Sveriges EU-minister om förgiftningen av ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. Arkivfoto.
Foto: Navalny Instagram/AP/TT

FAKTA

Fakta: Veckans EU-toppmöte

EU:s stats- och regeringschefer skulle egentligen ha hållit ett extrainsatt toppmöte den 24-25 september för att främst diskutera utrikesfrågor. Mötet sköts dock upp i en vecka, sedan permanente rådsordföranden Charles Michel varit i kontakt med en coronasmittad person och därför behövde sätta sig i tillfällig karantän, i väntan på testresultat.

På torsdagens agenda stod samtal om Kina, Belarus, förgiftningen av ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, kriget i Nagorno-Karabach och relationen till Turkiet.

På fredagen avhandlas EU:s inre marknad, industripolitik och digitaliseringsfrågor innan mötet avslutas med en kort genomgång av förhandlingarna med Storbritannien om handel, fiske och andra samarbeten efter brexit.

Den sistnämnda frågan väntas sedan dominera när stats- och regeringscheferna håller sitt nästa EU-toppmöte, redan den 15-16 oktober.

Utrikes

Flera journalister skadade i Nagorno-Karabach

Soldater och volontärer i utbrytarregionen Nagorno-Karabach vid Azerbajdzjan och Armenien.
Foto: Karen Mirzoyan/AP/TT
Utrikes
Utrikes Två franska och två armeniska journalister har skadats i ett omtvistat område i Azerbajdzjan.
Frankrike, Ryssland och USA manar nu samstämmigt om vapenvila i utbrytarregionen Nagorno-Karabach.

De franska journalisterna, som jobbar för den franska tidningen Le Monde, befann sig i Martuni i Nagorno-Karabach, en region som kontrolleras av armeniska separatister. Journalisterna skadades allvarligt av azerisk eld, uppger en armenisk regeringskälla för nyhetsbyrån Reuters.

Även två armeniska journalister skadades i eldgivningen enligt armeniska myndigheter, skriver nyhetsbyrån AFP. Omfattningen av deras skador är inte kända.

Le Monde bekräftar att två av deras journalister, varav en är fotograf, har skadats.

Den territoriella dispyten mellan Armenien och Azerbajdzjan har pågått i årtionden. Men striderna som blossade upp i söndags är de värsta på flera år. Båda sidor har rapporterat om dödsfall, såväl civila som militära, men uppgifterna är svåra att bekräfta.

Rysslands president Vladimir Putin, Frankrikes president Emmanuel Macron och USA:s president Donald Trump uppmanar parterna att genast lägga ner sina vapen.

"Vi uppmanar också ledarna för Armenien och Azerbajdzjan att utan dröjsmål förbinda sig till att återuppta regelrätta förhandlingar, i god tro och förutsättningslöst" skriver de i ett gemensamt uttalande i egenskap av medordförande för OSSE:s Minskgrupp.

Rättad: I en tidigare version angavs en felaktig angivelse för platsen där journalisterna skadades.

Utrikes

Hundra ton fiskeredskap upplockade ur havet

Omkring hundra ton fiskeredskap har plockats upp från havsbottnen i Norge. Arkivbild.
Foto: Cornelius Poppe/NTB/TT
Utrikes
Utrikes

Hundra ton fiskeredskap. Det har plockats upp från havsbottnen mellan Ålesund och Svalbard i Norge.

Den årliga skräpplockningsexpeditionen har pågått i 40 år. Men i år lyckades man städa ett större område än tidigare, enligt Fiskeridirektoratet som uppmanar yrkes- och fritidsfiskare att bli bättre på att rapportera in förlorade redskap.

"Marint skräp är ett miljöproblem som är viktigt att lösa. Vi kan inte ha fiskeredskap som blir kvar på havsbottnen och fortsätta fiska under lång tid. Det förstör och leder till dold dödlighet hos fiskar och skaldjur" skriver fiskeriminister Odd Emil Ingebrigtsen.

Utrikes

Process mot London för brexitlag

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Arkivfoto.
Foto: Pedro Rocha/AP/TT
Utrikes
Utrikes EU-kommissionen drar i gång en juridisk process mot ett brittiskt lagförslag som anses kringgå det överenskomna utträdesavtalet med EU.

Det väntade beskedet kom på torsdagen, sedan EU-kommissionen krävt ändringar senast den sista september.

Tillräckliga sådana blev det dock inte i det förslag som godkändes av det brittiska underhuset i tisdags och nu ska behandlas av överhuset.

– Det här förslaget är i sin hela natur ett brott mot åtagandet om att handla med god vilja som finns i utträdesavtalet, säger kommissionsordförande Ursula von der Leyen i ett pressuttalande i Bryssel.

Ett brev har skickats till London som den brittiska regeringen får en månad på sig att svara på, innan kommissionen bestämmer om hur man tänker gå vidare.

Storbritannien anser dock att deras lagförslag är nödvändigt.

– Vi måste skapa ett juridiskt säkerhetsnät för att skydda den brittiska inre marknadens integritet och garantera att regeringen alltid kan leverera när det gäller dess åtaganden gentemot Nordirland, säger en brittisk regeringstalesman enligt nyhetsbyrån AFP.

EU-minister Hans Dahlgren (S) anser att kommissionens agerande är "fullt naturligt", men hoppas att det inte ska skada de känsliga förhandlingar om handel, fiske och andra samarbeten med Storbritannien som just nu pågår.

– De förhandlingarna uppges ju ha förts i hyggligt god atmosfär de senaste veckorna, konstaterar Dahlgren på en svensk pressträff i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

Utrikes

Madrid stängs – värst drabbat i Europa

Guardia Real, det spanska livgardet, nära utrikesdepartementet i Madrid i onsdags.
Foto: Bernat Armangue
Utrikes
Utrikes Madrid har just nu den allvarligaste covid-spridningen i hela Europa. Spaniens regering stänger därför ned huvudstaden. Men stadens ledning går bara tillfälligt med på de nya reglerna.
– Vi tar detta till domstol, säger regionpresidenten Isabel Díaz Ayuso.

Med 859 konstaterade fall av covid-19 per 100 000 invånare på två veckor är läget i Madrid nu värre än någon annanstans i Europa, skriver nyhetsbyrån Reuters. Därför måste de restriktioner som hittills bara gällt vissa stadsdelar utvidgas till hela huvudstadsområdet, som har nästan sju miljoner invånare, enligt Spaniens regering.

Den åtgärden meddelades på torsdagen i statens publikation Boletín Oficial del Estado. Om det innebär att de träder i kraft råder det olika bud om – enligt Reuters kommer mer detaljerade besked under fredagen.

"Inte revolt"

Men ledningen för regionen, som är högerstyrd till skillnad från Spanien som helhet, har anklagat centralregeringen för att överdriva en "stabil" situation. Signalerna har till och med varit att man kanske inte skulle följa de nya reglerna. Nu säger Díaz Ayuso att Madrid viker sig – för tillfället.

– Denna region gör inte revolt, utan kommer strikt att följa alla påbud, säger hon enligt Reuters.

– Men ja, vi tar detta till domstol.

– Vi vill stå upp för Madridbornas rättigheter.

Bakgrunden är att Spaniens regering och alla regioner tidigare i veckan förhandlade fram vilka kriterier som ska gälla kring smittskydd, och vad som ska utlösa nödåtgärder. Som det verkade var alla överens – men när det stod klart vad detta innebär i praktiken för Madrid så sade de styrande nej, skriver El País.

Öppna parker

Runt en miljon av huvudstadsområdets uppemot sju miljoner invånare omfattas sedan tidigare av ganska hård nedstängning. De får bland annat inte lämna sin stadsdel utan giltiga skäl, som är exempelvis arbete eller för att söka vård. Detta gäller mestadels i fattiga områden, vilket fått invånarna där att känna sig negativt särbehandlade och missnöjet att jäsa.

Enligt de senaste beskeden införs dock inte alla av de tänkta restriktionerna. Parker och lekplatser förblir till exempel öppna, även om man bara får samlas högst sex personer åt gången. Och barer och restauranger får visserligen inte ha öppet till 01, som hittills, men i alla fall till klockan 23.

Henrik Samuelsson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Utrikes

Nio döda i skogsbränder i östra Ukraina

Bild från släckningsarbetet i bränderna i Luhansk i juli. Nu brinner det i området igen. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst nio personer har omkommit i samband med skogsbränder som rasar i ett stort område i östra Ukraina, enligt myndigheterna. Ytterligare tio personer vårdas på sjukhus.

Bränderna har slukat ett område på omkring 18 000 hektar i Luhanskregionen, inte så långt från frontlinjen där strider mellan ukrainska styrkor och separatister ibland blossar upp.

Omkring 120 personer har tvingats lämna sina hem och 22 samhällen hotas av elden. Presidentkontoret skriver att det är viktigt att slå fast vad som har orsakat branden och hur den har kunnat sprida sig så snabbt.

I juli dog en person i en liknande skogsbrand i Luhansk. Dessutom förstördes då 80 datjor (stugor) och 30 hus i två byar.

Utrikes

Conte: Italien förlänger nationellt nödläge

Italiens premiärminister Giuseppe Conte. Arkivbild.
Foto: Roberto Monaldo/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Italiens premiärminister Giuseppe Conte kommer att be parlamentet att förlänga det nationella nödläget till slutet av januari. Regeringen vill undvika den kraftiga ökning av covidfall som många andra länder i Europa bevittnar just nu.

Nödläget ger centralregeringen större befogenheter och tjänstemän möjlighet att lättare runda byråkratiska hinder. Ursprungsplanen var att det skulle hävas i mitten av oktober.

Italien var det första landet i Europa som fick ett stort virusutbrott i våras. En strikt nedstängning gjorde att landet till slut lyckades få läget under kontroll – dock har över 35 000 människor dött i covid-19 i Italien.

De senaste två månaderna har fallen ökat igen, men inte alls i samma uträckning som i länder som Frankrike och Spanien.

Utrikes

Uppgörelse om nya tågregler i EU

Ett tåg på stationen i Münster i Tyskland. Arkivfoto.
Foto: Martin Meissner/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Nya regler om ersättning vid försenade tåg, biljettinformation och möjligheten att ta med cyklar på tåget är nu slutligen på gång efter kompromissförhandlingar mellan EU:s medlemsländer och EU-parlamentet.

"Vi nådde en viktig överenskommelse i dag för den europeiska järnvägstrafikens framtid. Vi har säkrat samma minimirättigheter för passagerare i hela EU när det gäller utrymme för cyklar, slutmålsbiljetter och rättigheter för passagerare med funktionsbegränsningar", säger polske EU-parlamentsledamoten Boguslaw Liberadzki i ett uttalande.

Förslaget om nya regler lades fram redan 2017, men har det senaste året suttit fast i tröga förhandlingar, först internt mellan medlemsländerna och därefter med EU-parlamentet.

De exakta detaljerna i uppgörelsen är ännu inte offentliggjorda. Om kompromissen formellt kan godkännas av både ministerrådet och parlamentet kommer de nya reglerna att träda i kraft om drygt två år.

NÄSTA ARTIKEL