Inrikes

Skärmflygare i haveri – fick sövas på plats

Det var under starten som haveriet skedde. Arkivbild.
Foto: Francois Mori
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En skärmflygare har kraschat i Ålleberg utanför Falköping.

– I samband med starten så gick något fel och han havererade i oländig terräng där, säger Anders Lännholm, räddningsledare vid Sjö- och flygräddningscentralen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Anmälan till högskoleprovet allt mer kaotisk

Platserna till årets högskoleprov är färre än vanligt och de som önskar skriva provet får sätta sig i ett digitalt väntrum med en förhoppning om en plats till det eftertraktade provet.
Foto: Petra Lindell/TT
Inrikes
Inrikes Över sju timmar sedan antagningen till högskoleprovet öppnade. Fortfarande är tiotusentals människor i kö och många har slängts ur systemet i samband med betalningen.
"Bedrövligt" och "katastrofalt" är några av kommentarerna på myndighetens Facebooksida.

Runt 50 000 personer, nästan dubbelt så många än vad det finns plats till, har ställt sig kö för att få anmäla sig till högskoleprovet i oktober. Men väntetiden är lång. Vid 15-tiden, sju timmar efter det att slussen öppnade, har endast runt 10 000 personer betats av.

– Vi har varit medvetna om att det skulle kunna bli långa väntetider, säger Peter Honeth, nationell provsamordnare, till TT.

De som ville kunde sätta sig i ett digitalt väntrum mellan 7 och 8 på morgon där könumren lottades ut. Efter det hanteras de personer som ställer sig i kö för att anmäla sig i tur och ordning. På förmiddagen var prognosen att de som var sist i kön skulle behöva vänta i tolv timmar på att anmäla sig. Om väntetiden drar ut ännu längre på tiden är det bara att hålla sig vaken och vänta som gäller.

– Så ser systemet ut. Just nu handlar det snarare om sent i kväll, men jag kan inte säga exakt hur det här kommer att se ut för dem som kommer in allra senast, säger Honeth.

Flera problem

Det har också varit problem med betalningen till anmälningsavgiften. Flera personer vittnar på Facebook om att de efter lång tid i kön inte kunnat betala, blivit utslängda, fått börja köa på nytt och gett upp när de insett att de hamnat sist i kön.

"Teknikerna håller på och undersöker det och vi återkommer så snart vi vet mer", skriver Universitets- och högskolerådet (UHR) på Facebook.

Strax efter åtta på morgonen blev dessutom trycket så högt på systemet att det fick pausas för att hinna jobba i kapp.

– Det var en kontrollerad paus. Man försöker kalibrera in att man ska kunna ta in nya anmälningar i så snabb takt som möjligt. Då hamnade man över det tak som systemet klarar och man fick sänka hastigheten lite, säger Peter Honeth.

Det finns i år 27 600 platser till provet men ett könummer innebär alltså inte en säkrad plats.

– Man är inte garanterad en plats för att man får ett könummer. En plats har du när du gjort klart din anmälan och det har du gjort när du har betalat anmälningsavgiften, säger Karin Andrén, vid UHR:s presstjänst.

Det har också kommit larm om att personer kan smita före i kön, men Andrén säger till Expressen att man har koll på fuskarna.

– Vi är medvetna om detta och vi kan se vilka som använder den här metoden. Vi kommer att vidta repressalier mot dem.

Kritisk studentkår

Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) är kritiskt till att provet överhuvudtaget ska genomföras i höst med hänsyn till risken för smittspridning och rättssäkerheten. Ordförande Simon Edström säger att han inte är förvånad över att det är problem i anmälningsprocessen.

– Det här är väl nästintill att förvänta sig när politiken kör över experterna, och med väldigt liten tidsmarginal, säger han.

Edström hade i stället velat se ett prov nästa år med längre tid till förberedelser.

– Det här är ett urvalsinstrument för att bestämma vilka som ska få studera vad och när alla inte har möjlighet att delta så sätter det spelreglerna ur spel, säger han.

"För dem som behöver"

Provet i våras ställdes in på grund av coronapandemin och av samma anledning är antalet platser till höstens prov begränsat. Länge såg det ut som att det inte skulle bli något prov alls i år, men efter diverse turer bestämdes nyligen att provet hålls söndag den 25 oktober.

Endast personer utan giltigt provresultat kan anmäla sig och UHR och Peter Honeth har uppmanat alla som kan vänta med att skriva provet att avstå denna gång, med tanke på trycket.

– Denna omgång är inte till för gymnasister i årskurs 1 och 2 som vill träna på provet, utan för dem som verkligen behöver, sade Peter Honeth tidigare i veckan.

Till det stora flertalet högskoleutbildningar råder dock inte konkurrens om platserna, utan alla med rätt behörighet kommer in.

Anna Hansson/TT

FAKTA

Fakta: Högskoleprovet

Högskoleprovet skrivs vanligen två gånger per år, en gång på hösten och en gång på våren.

Högskoleprovet är ett urvalsprov som, med bra resultat, ger en extra chans utöver betygsresultatet att komma in på en populär högskoleutbildning. Det skrivs framför allt av ungdomar som är på väg att lämna gymnasieskolan.

Vanligen anmäler sig omkring 100 000 personer till högskoleprovet varje år, varav 40–45 procent gör det för första gången.

Giltighetstiden för resultat på provet har förlängts från fem till åtta år.

Inrikes

Omfattande stölder på skånsk kyrkogård

En kyrkogård i skånska Hörby har utsatts för omfattande vandalisering. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes

En kyrkogård i skånska Hörby har utsatts för omfattande vandalisering. Totalt har runt 80 gravar drabbats då totalt 127 gravkors och andra symboler stulits, rapporterar Skånska Dagbladet.

Omfattningen står klart i samband med en inventering av den senaste tidens vandalisering.

– Det är inte särskilt ofta det försvinner metallföremål i den omfattningen från en kyrkogård. Korsen och symbolerna är säkert stulna för metallvärdets skull, säger Johan Permerup, kommunpolis i Hörby, till tidningen.

Händelsen har anmälts till polis, men än så länge saknas det misstänkta.

Inrikes

Strömlöst på hela Gotland

Strömmen på Gotland försvann vid 14-tiden på fredagen. Arkivbild.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Inrikes
Inrikes

Ett strömavbrott har inträffat på Gotland – hela ön är utan ström sedan 14.20 på fredagen, rapporterar lokala medier.

Kalle Blomberg, elnätschef vid Gotlands Energi (Geab), säger till Hela Gotland att förbindelsen mellan ön och fastlandet har kopplats ifrån.

– Vi har folk på plats och felsökning pågår. Vi håller på att sätta upp reservkraften, säger Blomberg till tidningen.

Strömmen beräknas vara tillbaka vid 15.45, uppger Geab på sin störningstjänst.

Senast i början av juli var det strömlöst på ön på grund av just problem med förbindelsen till fastlandet. Även flera gånger under 2019 var Gotland helt utan el efter strömavbrott.

Inrikes

Två gripna efter skottlossningar i Tyresö

Två personer har gripits efter skottlossningar i Tyresö. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Två personer har gripits efter två skottlossningar i Tyresö, sydost om Stockholm, på fredagsförmiddagen.

– Det är en lägenhet i Bollmora och en villa i Trollbäcken som beskjutits men ingen har skadats, säger Ola Österling, presstalesperson vid polisen.

En stor insats med bland annat polishelikopter inleddes efter händelsen och de båda misstänkta personerna kunde gripas efter vad polisen kallar en insats med "flera beståndsdelar".

Polisen undersöker nu sambandet mellan skjutningarna.

– Det är klart att det ligger nära till hands att koppla ihop dem. Vi har en gedigen lägesbild av vad som skett, kan man säga, säger Ola Österling.

En förundersökning gällande mordförsök har inletts.

Inrikes

Första vätgasdrivna passagerarflygplanet

Avgaserna från det vätgasdrivna testflygplanet består av vatten.
Foto: Zeroavia/TT
Inrikes
Inrikes

Den brittiska flygplanstillverkaren Zeroavia har genomfört världens första provtur med ett vätgasdrivet passagerarflygplan. Planet, en Piper M-klass med plats för sex personer, drivs av en elmotor som får ström från bränsleceller.

Fördelen med bränsleceller som matas med vätgas är att vikten blir lägre jämfört med att lagra motsvarande energimängd i batterier. Nackdelen med bägge lösningarna är att räckvidden än så länge är mycket begränsad.

Den 20 minuter långa premiärturen ägde rum vid företagets testanläggning i Cranfield. Nästa steg i utvecklingen är att före årets slut klara av en cirka 40 mil lång flygning, skriver företaget i ett pressmeddelande.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Inrikes

Karl Hedin åtalas i omtalad jaktbrottshärva

Karl Hedin vid en häktningsförhandling i oktober 2018. Samtliga misstänkta släpptes på fri fot efter omkring en månad i häkte. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Fyra personer, en av dem företagsledaren Karl Hedin, åtalas vid Västmanlands tingsrätt efter en stor utredning av en omtalad jaktbrottshärva i Västmanland.

"Detta är ett ärende som engagerat många under lång tid. Det har varit många turer under resans gång men nu får tingsrätten värdera den bevisning som åberopas", säger Lars Magnusson, kammaråklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, enligt ett pressmeddelande från Åklagarmyndigheten.

Två personer, däribland Karl Hedin, åtalas för grovt jaktbrott misstänkta för att ha jagat varg den 26 oktober 2018.

Ytterligare en man och en kvinna åtalas, tillsammans med Karl Hedin, misstänkta för att vid ett annat tillfälle ha hanterat giftet karbofuran i syfte att döda varg.

För det åtalas Hedin och mannen för förberedelse till grovt jaktbrott, medan kvinnan åtalas för medhjälp till det.

Samtliga åtalade förnekar brott.

Få ett slut

Advokat Sven Severin som företräder Karl Hedin säger till TT att både han och hans klient är förvånade över att åklagaren nu väckt åtal.

– Vi har inte trott att det ska väckas åtal. Vi har varit av uppfattningen att inte ens åklagaren, på dessa grunder, kunnat tro att han ska kunna komma fram till en fällande dom. Efter att tagit del av åtalet så ändrar jag inte den positionen. Men det känns ändå bra för nu har vi möjlighet att få ett slut på detta och vi ser fram emot en rättslig prövning, säger Sven Severin.

Trassliga turer

Turerna i jaktbrottshärvan kring Karl Hedin har varit många och trassliga och tog sin början i slutet av oktober 2018.

Efter en tids spaning slog polisen till och grep och anhöll fyra personer misstänkta för bland annat grovt jaktbrott. Enligt åklagaren skulle en varg ha blivit jagad den dagen, men någon djurkropp hade inte hittats.

Polisen kom de misstänkta jägarna på spåren genom ett tips och hade innan gripandena jobbat med utredningen i flera månader. Gruppen misstänktes för att ha illegalt jagat och dödat lodjur och varg.

Anmälde åklagaren

Polisen hade bland annat använt sig av hemlig telefonavlyssning för att avslöja den illegala jakten. Efter att samtliga misstänkta släppts på fri fot efter omkring en månad i häktet polisanmälde Karl Hedin åklagaren Lars Magnusson.

Polisanmälan gällde främst den avlyssning som bedrivits mot de misstänkta. Enligt Hedin hade åklagaren begått tjänstefel när han använde sig av åtgärden eftersom straffvärdet på brottet inte var tillräckligt högt för att motivera det.

Anmälan mot Lars Magnusson lades dock ner av särskilda åklagarkammaren.

Välkänd profil

Den 70-årige Karl Hedin är en välkänd profil inom näringslivet. Han är ägare till trävarukoncernen AB Karl Hedin, som bland annat driver en bygghandelskedja, sågverk samt förädlar skog.

Han har också gjort sig känd som en aktiv debattör i vargfrågan, kritisk till den förda rovdjurspolitiken och förespråkare för en minskad vargstam. Han har föreläst om detta, och skrivit flera böcker på temat.

Stämningsansökan omfattar bland annat två personer som åtalas för grovt jaktbrott efter att ha jagat varg den 26 oktober 2018. Arkivbild.
Stämningsansökan omfattar bland annat två personer som åtalas för grovt jaktbrott efter att ha jagat varg den 26 oktober 2018. Arkivbild.
Foto: Heiko Junge/NTB/TT

Inrikes

Stort fynd av falska eurosedlar

Äkta eurosedlar. Arkivbild.
Foto: Vidar Ruud/NTB/TT
Inrikes
Inrikes

Falska eurosedlar till ett stort påstått värde har hittats i en lägenhet i Karlstad. Om sedlarna vore äkta, skulle de vara värda nästan 600 000 kronor.

Fyndet gjordes när polisen på torsdagen tog sig in i lägenheten för att leta efter en person, skriver Värmlands Folkblad.

Två män greps i samband med att de falska sedlarna hittades. En 18-åring är nu anhållen som misstänkt för grovt penningtvättsbrott. Den andre mannen, som är i 50-årsåldern, släpptes efter förhör.

Inrikes

Attackerande antikroppar ger unga svår covid

Brist på proteiner som kallas typ 1-interferoner tros ligga bakom många av de allvarliga covid-fallen bland unga, tidigare friska personer. I den internationella studien har bland annat blodprov analyserats. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Varför blir vissa unga och tidigare friska personer mer sjuka av coronaviruset än andra?
Ny forskning visar att en del patienter bär på "felriktade" antikroppar – som attackerar det egna immunsystemet.

Ett genombrott i covid-19-forskningen. Så beskriver Petter Brodin, forskare vid Karolinska institutet (KI), de nya resultaten i covidstudierna.

Han arbetar vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på KI, och är nu även svensk koordinator för ett internationellt forskningsprojekt. Syftet: att undersöka varför vissa patienter under 50 år, utan underliggande sjukdomar, blir svårt sjuka av coronaviruset.

– Det har varit otroligt tydligt att det är en minoritet, men vi har från början tänkt att det är något fel med den gruppen, säger Petter Brodin till TT.

"Felriktade" antikroppar

Forskarna har nu fått en del svar genom två studier, som publicerats i tidsskriften Science.

En gemensam faktor bland de allvarliga covidfallen är brist på proteiner som kallas typ 1-interferoner. Interferoner produceras i kroppen, bland annat i samband med virusinfektioner, för att störa virusets förökning.

– Vi har sett tidigare att det här viruset har en förmåga att direkt hämma interferonproduktion. Det är en unik aspekt av viruset, som skiljer sig från exempelvis influensa, säger Petter Brodin.

I den ena studien har 987 patienter som fått livshotande lunginflammation på grund av covid-19 undersökts.

Mer än 10 procent av patienterna hade så kallade autoantikroppar mot interferoner vid infektionens början. Med enklare ord: "felriktade" antikroppar som attackerar det egna immunsystemet.

Bland dessa cirka 100 personer med autoantikroppar var 95 procent män.

– Det är en av flera faktorer som kan förklara varför män i större utsträckning drabbas av den här livshotande, svåra infektionen – medan kvinnor i större utsträckning klarar sig bra, säger Petter Brodin, och syftar på den yngre målgruppen.

Hur många i samhället bär då på dessa felriktade antikroppar? Inte särskilt många, verkar det som. Bland 1 227 slumpmässigt utvalda friska personer visade sig endast fyra ha dem, enligt studien.

Föreslår tester

Det finns pågående studier där man försöker ge behandlingar baserade på interferon, berättar Petter Brodin. Men här finns det utmaningar.

– Man behöver det (interferonet) precis i början, i princip när viruset först kommer in. Då är man ju i regel symptomfri, så det är ganska svårt att veta när man ska ge det.

Trots det finns hopp om lösningar.

– Exempelvis om en patient kommer in och är svårt sjuk, då kan man titta efter interferonantikroppar. Finns de där så kan man försöka hämma dem, ta bort dem, säger han.

Det finns planer inom forskningsnätverket att rulla ut autoantikroppstester inom vården, berättar KI-forskaren. Dessa bör då genomföras på redan covidsjuka som kommer in på sjukhus, betonar Petter Brodin.

Saknade gen

Brist på interferoner visar sig även i del två av studien. Här analyserades blodprover från över 650 patienter som varit inlagda på sjukhus för livshotande lunginflammation orsakat av covid-19, varav 14 procent hade avlidit, och jämförde dem med prover från 530 personer med asymtomatisk eller mild sjukdom.

"Ett betydande antal personer" med svår sjukdom hade sällsynta varianter av vissa gener, som reglerar typ 1-interferoner, uppger Karolinska institutet.

Mer än tre procent av dem saknade helt en fungerande gen.

Klara Stefansson/TT

FAKTA

Fakta: Forskare och patienter över hela världen

Studierna är de första som publiceras inom det internationella projektet "COVID Human Genetic Effort".

Projektet spänner över 50 forskningscentrum och hundratals sjukhus runt om i världen. Målet är att undersöka om det finns genetiska och immunologiska förklaringar till att vissa patienter under 50 år drabbas hårt av covid-19, trots att de inte har underliggande sjukdomar.

I den ena studien undersöktes 987 patienter med livshotande lunginflammation orsakad av covid-19.

I den andra studien genomfördes genetiska analyser av blodprover från mer än 650 patienter som hade varit på sjukhus för livshotande lunginflammation på grund av sars-cov-2, varav 14 procent hade dött, och jämfördes med prover från 530 personer med asymtomatisk eller mild sjukdom.

Patienterna i studien kommer från olika delar av världen.

Studierna leddes av forskare vid Rockefeller University och Howard Hughes Medical Institute i New York, USA, samt forskare vid Inserm, Paris universitet, l’Institut Imagine och Hôpital Necker-Enfants Malades i Paris, Frankrike.

Källa: Karolinska institutet

NÄSTA ARTIKEL