Inrikes

Guide för snåriga regler om folksamlingar

Reglerna för folksamlingar har gjort att nöjesparker hållit stängt i sommar. Arkivbild.
Foto: Ali Lorestani / TT
Inrikes
Inrikes Varför har djurparker öppet, men inte nöjesparker? Och varför kan långt fler än 50 personer gå runt i varuhus men inte titta på fotboll eller teater?
Vi reder ut begreppen.
PREMIUM

För vem gäller förbudet mot att samla fler än 50 personer?

Endast aktiviteter som kan klassas som allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar. Gäller både inomhus- och utomhusaktiviteter, oavsett om de är tillståndspliktiga eller inte.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Attackerande antikroppar ger unga svår covid

Brist på proteiner som kallas typ 1-interferoner tros ligga bakom många av de allvarliga covid-fallen bland unga, tidigare friska personer. I den internationella studien har bland annat blodprov analyserats. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Varför blir vissa unga och tidigare friska personer mer sjuka av coronaviruset än andra?
Ny forskning visar att en del patienter bär på "felriktade" antikroppar – som attackerar det egna immunsystemet.

Ett genombrott i covid-19-forskningen. Så beskriver Petter Brodin, forskare vid Karolinska institutet (KI), de nya resultaten i covidstudierna.

Han arbetar vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på KI, och är nu även svensk koordinator för ett internationellt forskningsprojekt. Syftet: att undersöka varför vissa patienter under 50 år, utan underliggande sjukdomar, blir svårt sjuka av coronaviruset.

– Det har varit otroligt tydligt att det är en minoritet, men vi har från början tänkt att det är något fel med den gruppen, säger Petter Brodin till TT.

"Felriktade" antikroppar

Forskarna har nu fått en del svar genom två studier, som publicerats i tidsskriften Science.

En gemensam faktor bland de allvarliga covidfallen är brist på proteiner som kallas typ 1-interferoner. Interferoner produceras i kroppen, bland annat i samband med virusinfektioner, för att störa virusets förökning.

– Vi har sett tidigare att det här viruset har en förmåga att direkt hämma interferonproduktion. Det är en unik aspekt av viruset, som skiljer sig från exempelvis influensa, säger Petter Brodin.

I den ena studien har 987 patienter som fått livshotande lunginflammation på grund av covid-19 undersökts.

Mer än 10 procent av patienterna hade så kallade autoantikroppar mot interferoner vid infektionens början. Med enklare ord: "felriktade" antikroppar som attackerar det egna immunsystemet.

Bland dessa cirka 100 personer med autoantikroppar var 95 procent män.

– Det är en av flera faktorer som kan förklara varför män i större utsträckning drabbas av den här livshotande, svåra infektionen – medan kvinnor i större utsträckning klarar sig bra, säger Petter Brodin, och syftar på den yngre målgruppen.

Hur många i samhället bär då på dessa felriktade antikroppar? Inte särskilt många, verkar det som. Bland 1 227 slumpmässigt utvalda friska personer visade sig endast fyra ha dem, enligt studien.

Föreslår tester

Det finns pågående studier där man försöker ge behandlingar baserade på interferon, berättar Petter Brodin. Men här finns det utmaningar.

– Man behöver det (interferonet) precis i början, i princip när viruset först kommer in. Då är man ju i regel symptomfri, så det är ganska svårt att veta när man ska ge det.

Trots det finns hopp om lösningar.

– Exempelvis om en patient kommer in och är svårt sjuk, då kan man titta efter interferonantikroppar. Finns de där så kan man försöka hämma dem, ta bort dem, säger han.

Det finns planer inom forskningsnätverket att rulla ut autoantikroppstester inom vården, berättar KI-forskaren. Dessa bör då genomföras på redan covidsjuka som kommer in på sjukhus, betonar Petter Brodin.

Saknade gen

Brist på interferoner visar sig även i del två av studien. Här analyserades blodprover från över 650 patienter som varit inlagda på sjukhus för livshotande lunginflammation orsakat av covid-19, varav 14 procent hade avlidit, och jämförde dem med prover från 530 personer med asymtomatisk eller mild sjukdom.

"Ett betydande antal personer" med svår sjukdom hade sällsynta varianter av vissa gener, som reglerar typ 1-interferoner, uppger Karolinska institutet.

Mer än tre procent av dem saknade helt en fungerande gen.

Klara Stefansson/TT

FAKTA

Fakta: Forskare och patienter över hela världen

Studierna är de första som publiceras inom det internationella projektet "COVID Human Genetic Effort".

Projektet spänner över 50 forskningscentrum och hundratals sjukhus runt om i världen. Målet är att undersöka om det finns genetiska och immunologiska förklaringar till att vissa patienter under 50 år drabbas hårt av covid-19, trots att de inte har underliggande sjukdomar.

I den ena studien undersöktes 987 patienter med livshotande lunginflammation orsakad av covid-19.

I den andra studien genomfördes genetiska analyser av blodprover från mer än 650 patienter som hade varit på sjukhus för livshotande lunginflammation på grund av sars-cov-2, varav 14 procent hade dött, och jämfördes med prover från 530 personer med asymtomatisk eller mild sjukdom.

Patienterna i studien kommer från olika delar av världen.

Studierna leddes av forskare vid Rockefeller University och Howard Hughes Medical Institute i New York, USA, samt forskare vid Inserm, Paris universitet, l’Institut Imagine och Hôpital Necker-Enfants Malades i Paris, Frankrike.

Källa: Karolinska institutet

Inrikes

Problem i högskoleprovskön – betalande slängs ut

Platserna till årets högskoleprov är färre än vanligt och de som önskar skriva provet får sätta sig i ett digitalt väntrum med en förhoppning om en plats till det eftertraktade provet.
Foto: Petra Lindell/TT
Inrikes
Inrikes Över 50 000 personer köar fortfarande digitalt för att anmäla sig till högskoleprovet.
Kötiden är flera timmar lång och flera som försökt betala avgiften har slängts ut och hamnat sist i kön.
"Vi undersöker problemet", skriver Universitets- och högskolerådet (UHR).

Runt 50 000 personer, nästan dubbelt så många än vad det finns plats till, har ställt sig kö för att få anmäla sig till högskoleprovet i oktober. Men väntetiden är lång. Vid 13-tiden på fredagen hade endast runt 6 000 personer betats av.

– Vi har varit medvetna om att det skulle kunna bli långa väntetider, säger Peter Honeth, nationell provsamordnare, till TT.

De som ville kunde sätta sig i ett digitalt väntrum mellan 7 och 8 på fredag morgon där könumren lottades ut. Efter det hanteras personer som ställer sig i kö för att anmäla sig i tur och ordning. På förmiddagen var prognosen att de som var sist i kön skulle behöva vänta i tolv timmar på att anmäla sig. Om väntetiden drar ut ännu längre på tiden är det bara att hålla sig vaken och vänta som gäller.

– Så ser systemet ut. Just nu handlar det snarare om sent i kväll, men jag kan inte säga exakt hur det här kommer att se ut för de som kommer in allra senast, säger Honeth.

Flera problem

Det har också varit problem med betalningen till anmälningsavgiften. Flera personer vittnar på Facebook om att de efter lång tid i kön, inte kunnat betala, blivit utslängda, fått börja köa på nytt och gett upp när de insett att de hamnat sist i kön.

"Teknikerna håller på och undersöker det och vi återkommer så snart vi vet mer", skriver UHR på Facebook.

Strax efter åtta på morgonen blev dessutom trycket så högt på systemet att det fick pausas för att hinna jobba i kapp.

– Det var en kontrollerad paus. Man försöker kalibrera in att man ska kunna ta in nya anmälningar i så snabb takt som möjligt. Då hamnade man över det tak som systemet klarar och fick man sänka hastigheten lite, säger Peter Honeth.

Det finns i år 27 600 platser till provet men ett könummer innebär alltså inte en säkrad plats.

– Man är inte garanterad en plats för att man får ett könummer. En plats har du när du gjort klart din anmälan och det har du gjort när du har betalat anmälningsavgiften, säger Karin Andrén, vid UHR:s presstjänst.

Det har också kommit larm om att personer kan smita före i kön, men Andrén säger till Expressen att man har koll på fuskarna.

– Vi är medvetna om detta och vi kan se vilka som använder den här metoden. Vi kommer att vidta repressalier mot dem.

"Nästintill att förvänta sig"

Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) är kritiskt till att provet överhuvudtaget ska genomföras i höst med hänsyn till risken för smittspridning och rättssäkerheten. Ordförande Simon Edström säger att han inte är förvånad över att det är problem i anmälningsprocessen.

– Det här är väl nästintill att förvänta sig när politiken kör över experterna, och med väldigt liten tidsmarginal, säger han.

Edström hade i stället velat se ett prov nästa år med längre tid till förberedelser.

– Det här är ett urvalsinstrument för att bestämma vilka som ska få studera vad och när alla inte har möjlighet att delta så sätter det spelreglerna ur spel, säger han.

"För dem som behöver"

Provet i våras ställdes in på grund av coronapandemin och av samma anledning är antalet platser till höstens prov begränsat. Länge såg det ut som att det inte skulle bli något prov alls i år, men efter diverse turer bestämdes nyligen att provet hålls söndag den 25 oktober.

Endast personer utan giltigt provresultat kan anmäla sig och UHR och Peter Honeth har uppmanat alla som kan vänta med att skriva provet att avstå denna gång, med tanke på trycket på året test.

– Denna omgång är inte till för gymnasister i årskurs 1 och 2 som vill träna på provet, utan för dem som verkligen behöver, sade Peter Honeth tidigare i veckan.

Till det stora flertalet högskoleutbildningar råder dock inte konkurrens om platserna, utan alla med rätt behörighet kommer in.

Anna Hansson/TT

FAKTA

Fakta: Högskoleprovet

Högskoleprovet skrivs vanligen två gånger per år, en gång på hösten och en gång på våren.

Högskoleprovet är ett urvalsprov som, med bra resultat, ger en extra chans utöver betygsresultatet att komma in på en populär högskoleutbildning. Det skrivs framför allt av ungdomar som är på väg att lämna gymnasieskolan.

Vanligen anmäler sig omkring 100 000 personer till högskoleprovet varje år, varav 40–45 procent gör det för första gången.

Giltighetstiden för resultat på provet har förlängts från fem till åtta år.

Inrikes

Regeringen vill kunna porta butikstjuvar

Enligt Svensk Handels senaste trygghetsbarometer upplever butikspersonal allt oftare problem med kunder som stjäl och trakasserar personal. Nu ska kunder kunna portas. Arkivbild.
Foto: Simon Rehnström/SvD/TT
Inrikes
Inrikes En person som misstänks ha begått brott i en butik ska kunna portas, enligt ett nytt lagförslag från regeringen.
– I princip har avsaknaden av lagstiftning tidigare skickat signaler till kriminella att det är okej att bete sig på det här sättet, säger Svensk Handels vd Karin Johansson.

Svensk Handel har de senaste åren arbetat för att en lagstiftning ska komma på plats där butiksägare får ökade befogenheter att stoppa brottslingar.

– Det är en för våra medlemmar oerhört prioriterad och viktig fråga, säger Karin Johansson.

I nuläget kan en handlare neka en person tillträde till sin butik, men inte avlägsna eller ingripa mot den som inte följer uppmaningen. Enligt Karin Johansson har det varit tydligt för många handlare att de inte har några som helst möjligheter att säga ifrån och förvägra personer att komma in i butiken.

– Det är olyckligt att det inte har funnits en tydlig viljeinriktning från samhället om att tydliggöra vad som är rätt och vad som är fel. Här är det helt okej för dig att komma in och fortsätta stjäla, även om den som äger butiken vet att det är det du kommer att göra.

"Effektiv åtgärd"

Enligt regeringens lagförslag ska beslutet om tillträdesförbud fattas av åklagare efter en polisanmälan. Därefter ska portningen gälla i ett år med möjlighet till förlängning. En person som bryter mot förbudet ska kunna dömas till sex månaders fängelse.

– Jag bedömer att det här kommer att vara en effektiv åtgärd. Helt enkelt för att de som är i butiker och stjäl, hotar och trakasserar personal ska kunna stoppas från att vara i butiken, säger justitieminister Morgan Johansson (S) till TV4 Nyheterna.

Regeringens egna utredare anser dock att det skulle krävas för mycket resurser från rättsväsendet för att tillämpa lagen, rapporterar tv-kanalen.

– Frågan har varit omdiskuterad, men jag är glad att vi nu kan leverera detta lagförslag, säger Johansson.

Ökat antal brott

Svensk Handel släpper varje kvartal en rapport om de svenska butikernas utsatthet för brott. I den senaste, som omfattar det andra kvartalet 2020, uppgav mer än varannan handlare att de utsatts för brott den senaste tiden. Vid tidpunkten för mätningen hade 41 procent av butikerna utsatts för stöld den senaste veckan.

– Det är en väldigt tydlig uppgång. Statistiken har även gått upp för de som varit utsatta för hot och våld, säger Karin Johansson.

Hon betonar att problematiken inte enbart handlar om ekonomi, även om kostnaden för stölderna i den senaste mätningen landade på närmare sju miljarder kronor. I mätningen hade de hotfulla situationerna mer än fördubblats jämfört med föregående kvartal.

– Det är ett arbetsmiljöproblem att folk kommer in och trakasserar och hotar personalen. Det är en jätteutmaning för en del butiker.

Rättad: I en tidigare version angavs fel tidsrymd för hur ofta Svensk Handels rapport görs.

Kristin Groth/TT

FAKTA

Fakta: Butiksstölderna har ökat

Butiksstölderna ökade under årets andra kvartal, då 41 procent av butikerna utsatts för stöld den senaste veckan när mätningen gjordes, enligt Svensk Handels senaste Trygghetsbarometer. Motsvarande siffra kvartalet före var 31 procent.

31 procent av butikerna uppgav att de utsatts för hotfullt beteende från besökare eller kunder den senaste månaden, vid andra tillfällen än vid stöld eller ringa stöld.

28 procent av butikerna rapporterade att de utsatts för bedrägeri eller bedrägeriförsök den senaste månaden.

17 procent svarade att de utsatts för hot eller våld i samband med stöld eller ringa stöld den senaste månaden.

3 procent av handlarna hade utsatts för inbrott den senaste månaden.

Trygghetsbarometern riktas till butikschefer och butiksansvariga och baseras på 775 butiker som svarat på en webbenkät. Butikerna i undersökningen speglar fördelningen av butiker inom detaljhandeln på länsnivå.

Källa: Trygghetsbarometern, Svensk Handel

Inrikes

Karl Hedin åtalas i omtalad jaktbrottshärva

Karl Hedin vid en häktningsförhandling i oktober 2018. Samtliga misstänkta släpptes på fri fot efter omkring en månad i häkte. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Fyra personer, en av dem företagsledaren Karl Hedin, åtalas vid Västmanlands tingsrätt efter en stor utredning av en omtalad jaktbrottshärva i Västmanland.

"Detta är ett ärende som engagerat många under lång tid. Det har varit många turer under resans gång men nu får tingsrätten värdera den bevisning som åberopas", säger Lars Magnusson, kammaråklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, enligt ett pressmeddelande från Åklagarmyndigheten.

Två personer, däribland Karl Hedin, åtalas för grovt jaktbrott efter att ha jagat varg den 26 oktober 2018.

Ytterligare en man och en kvinna åtalas, tillsammans med Karl Hedin, för att vid ett annat tillfälle ha hanterat giftet karbofuran i syfte att döda varg.

För det åtalas Hedin och mannen för förberedelse till grovt jaktbrott, medan kvinnan åtalas för medhjälp till det.

Samtliga åtalade förnekar brott.

Få ett slut

Advokat Sven Severin som företräder Karl Hedin säger till TT att både han och hans klient är förvånade över att åklagaren nu väckt åtal.

– Vi har inte trott att det ska väckas åtal. Vi har varit av uppfattningen att inte ens åklagaren, på dessa grunder, kunnat tro att han ska kunna komma fram till en fällande dom. Efter att tagit del av åtalet så ändrar jag inte den positionen. Men det känns ändå bra för nu har vi möjlighet att få ett slut på detta och vi ser fram emot en rättslig prövning, säger Sven Severin.

Trassliga turer

Turerna i jaktbrottshärvan kring Karl Hedin har varit många och trassliga och tog sin början i slutet av oktober 2018.

Efter en tids spaning slog polisen till och grep och anhöll fyra personer misstänkta för bland annat grovt jaktbrott. Enligt åklagaren skulle en varg ha blivit jagad den dagen, men någon djurkropp hade inte hittats.

Polisen kom de misstänkta jägarna på spåren genom ett tips och hade innan gripandena jobbat med utredningen i flera månader. Gruppen misstänktes för att ha illegalt jagat och dödat lodjur och varg.

Anmälde åklagaren

Polisen hade bland annat använt sig av hemlig telefonavlyssning för att avslöja den illegala jakten. Efter att samtliga misstänkta släppts på fri fot efter omkring en månad i häktet polisanmälde Karl Hedin åklagaren Lars Magnusson.

Polisanmälan gällde främst den avlyssning som bedrivits mot de misstänkta. Enligt Hedin hade åklagaren begått tjänstefel när han använde sig av åtgärden eftersom straffvärdet på brottet inte var tillräckligt högt för att motivera det.

Anmälan mot Lars Magnusson lades dock ner av särskilda åklagarkammaren.

Välkänd profil

Den 70-årige Karl Hedin är en välkänd profil inom näringslivet. Han är ägare till trävarukoncernen AB Karl Hedin, som bland annat driver en bygghandelskedja, sågverk samt förädlar skog.

Han har också gjort sig känd som en aktiv debattör i vargfrågan, kritisk till den förda rovdjurspolitiken och förespråkare för en minskad vargstam. Han har föreläst om detta, och skrivit flera böcker på temat.

Stämningsansökan omfattar bland annat två personer som åtalas för grovt jaktbrott efter att ha jagat varg den 26 oktober 2018. Arkivbild.
Stämningsansökan omfattar bland annat två personer som åtalas för grovt jaktbrott efter att ha jagat varg den 26 oktober 2018. Arkivbild.
Foto: Heiko Junge/NTB/TT

Inrikes

Ytterligare två dödsfall med covid-19

Totalt har 5 880 covid-19-smittade avlidit i Sverige, enligt Folkhälsomyndigheten.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes

Ytterligare två personer med bekräftad covid-19 har rapporterats döda i Sverige.

Därmed har 5 880 smittade avlidit i landet, enligt Folkhälsomyndigheten.

Totalt har 90 923 personer bekräftats smittade av covid-19 i landet.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Inrikes

Mördade och våldtog i timmar – åtalas

En man åtalas misstänkt för mord och grov våldtäkt. Brotten ska ha skett i Härnösand i början av maj. Arkivbild.
Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT
Inrikes
Inrikes En 23-årig man har åtalats misstänkt för bland annat mord och grov våldtäkt på en efterfest i en lägenhet i Härnösand den 10 maj.
– Han har medgett delar av händelseförloppet, säger kammaråklagare Stina Sjöqvist.

På morgonen den 10 maj larmades polisen om ett våldsbrott begånget i en lägenhet i Härnösand. På golvet I lägenheten hittades en allvarligt knivskadad man, som senare avled av sina skador.

Bredvid honom på golvet låg den nu åtalade 23-åringen som under natten också, under knivhot, flera gånger våldtagit en kvinna som också befann sig i lägenheten.

– Det har varit ett utdraget förlopp, det har pågått i flera timmar, säger Stina Sjöqvist.

Kompis kompis

Enligt åklagaren hade 23-åringen dröjt sig kvar efter en fest i lägenheten där den man i 20-årsåldern som mördades bodde. I lägenheten fanns även en tjejkompis till offret.

– Det tilltalade hade kommit dit genom en kompis kompis och dröjt sig kvar, säger åklagaren Stina Sjöqvist.

Enligt åtalet ska 23-åringen någon gång under morgontimmarna ha hotat kvinnan som befann sig i lägenheten med kniv och våldtagit henne.

Mannen som bodde i lägenheten låg då och sov. Kvinnan lyckades få en kompis att komma till lägenheten och han utsattes då också för våld av 23-åringen.

– Det har jag rubricerat som försök till mord och i andra hand grov misshandel, säger Stina Sjöqvist.

Flera knivhugg

När detta skedde vaknade lägenhetsinnehavaren och larmade polis. Men innan polisen hann komma attackerade 23-åringen honom med flera knivhugg. Den misstänkte greps i lägenheten och uppgav i tidiga förhör att han inte mindes någonting av vad som hänt under natten.

– Det har hållits ganska många förhör och han har då kommit med olika förklaringar. Han påkallade dock själv ett nytt förhör häromveckan där han ville medge delar av händelseförloppet, säger Stina Sjöqvist.

Huvudförhandlingen påbörjas den 6 oktober i Ångermanlands tingsrätt och är planerad att pågå i fem dagar.

Inrikes

EU-kommissionär ska grillas i KU

Den tidigare arbetsmarknadsministern, numera EU-kommissionären Ylva Johansson, kommer till riksdagens KU den 23 oktober för att frågas ut om styrningen av Arbetsförmedlingen under sin tid som minister.
Foto: Olivier Hoslet
Inrikes
Inrikes Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson ska frågas ut i KU den 23 oktober om hanteringen av Arbetsförmedlingen, under tiden som arbetsmarknadsminister.
Förutom Johansson har KU kallat sex ministrar inklusive statsministern till höstens utfrågningar.

Normalt sker utfrågningarna i de årliga granskningarna på våren, men som så många andra fick riksdagen och konstitutionsutskottet (KU) ändra sina planer på grund av pandemin. Nu sker granskningen av regeringen och statsråden, och uppföljningen av de KU-anmälningar som kommit in, denna höst istället.

Förutom Ylva Johansson och statsminister Stefan Löfven (S) har KU även bett finansminister Magdalena Andersson (S), finansmarknadsminister Per Bolund (MP), näringsminister Ibrahim Baylan (S), utrikesminister Ann Linde (S) samt försvarsminister Peter Hultqvist (S) avsätta tid i kalendern för att svara på frågor från ledamöterna.

Ärendena det gäller handlar bland annat om hur regeringen följer upp beslut som riksdagen tagit om hur pengar i budgeten ska användas. Det handlar om pengar till energiforskning, om ministrars och regeringens hantering av uppgifter som rör Iraks försvarsminister al-Shammari (som var folkbokförd i Sverige) samt statsministerns uttalanden om tidigare ställningstaganden i KU.

Det gäller även uttalanden som Per Bolund gjorde om Swedbank och eventuella amerikanska sanktioner mot banken och regeringens agerande med anledning av en "falsk officer" i Försvarsmakten.

Utfrågningarna inleds med finansministern, den 7 oktober.

Lars Larsson/TT

Inrikes

MP väljer nytt språkrör 31 januari

Isabella Lövin har meddelat att hon vill lämna politiken. Miljöpartiet väljer nytt kvinnligt språkrör den 31 januari 2021. Arkivbild.
Foto: Amir Nabizadeh / TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Miljöpartiets partistyrelse har beslutat att kalla till en extra kongress den 31 januari 2021. Då kommer partiet att välja ett nytt kvinnligt språkrör efter Isabella Lövin.

– Tanken är att kongressen ska ske digitalt. Det blir väldigt spännande att genomföra partiets första digitala kongress, säger Linus Lakso, sammankallande i partistyrelsen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL