Inrikes

Man skjuten i Gävle – misstänkt mordförsök

En man har skottskadats i Gävle. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes En man har skadats i en skottlossning i Gävle. Polisen rubricerar händelsen som mordförsök. Ingen misstänkt har gripits.
PREMIUM

Larmet om skottlossningen i stadsdelen Andersberg kom vid 20-tiden på lördagen. Det var flera personer som ringde in.

– Det fanns många vittnen på plats, säger Åsa de Veen, presstalesperson vid polisen i region Mitt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Hund övergiven i fjällen

En annan fågelhund. Arkivbild.
Foto: Vidar Ruud/NTB/ TT
Inrikes
Inrikes

En fågelhund har övergivits på fjällen i Ritsem i Gällivare Kommun, rapporterar Norrbottens-Kuriren.

Flera försök har gjorts för att fånga in hunden som tros ha sprungit runt i området under minst två veckors tid. Hunden är dock mycket skygg.

– Går det inte vägen så finns det inte så många utvägar. Man kan inte lämna den att frysa ihjäl, det skonsammaste är att skjuta den, säger renskötaren Bengt-Erik Pittja till tidningen.

Det är oklart vem ägaren är, men enligt uppgift till Norrbottens-Kuriren kan det röra sig om utländska jägare som lämnat hunden och åkt därifrån.

Inrikes

Hundratusentals mammor i enkät om vården

En enkät till 250 000 kvinnor under drygt två års tid ska fånga upp gravida och nyblivna mammors upplevelser före, under och efter förlossningen för att vården ska förbättras. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes En enkät till 250 000 kvinnor under drygt två års tid ska fånga upp gravida och nyblivna mammors upplevelser före, under och efter förlossningen för att vården ska förbättras.

– Det här är första gången en så stor undersökning fångar upp kvinnors röster om vården före, under och efter förlossningen, säger Eva Estling, samordnare för avdelningen vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Graviditetsenkäten lanseras den 1 oktober och ingår som en del i det utvecklingsarbete som SKR genomför efter en överenskommelse med regeringen för att förbättra förlossningsvården och kvinnors hälsa. Kvinnorna får besvara enkäten i graviditetsvecka 25, åtta veckor efter förlossningen samt när barnet är ett år.

Olika behov

– Vi har varit djupt involverade i enkäten, som sprungit ur ett behov som förlossningsläkarna, gynekologerna och barnmorskorna har. Behovet är jättestort om vi ska kunna förbättra och utveckla förlossningsvården, säger Eva Nordlund, ordförande i Barnmorskeförbundet.

Tidigare har nyförlösta kvinnor fått skatta sina upplevelser av förlossningen på en ganska grov skala precis när de ska åka hem från sjukhuset.

– Många känner nog: Jag överlevde. Jag har klarat en förlossning, har en frisk bebis och amningen har kommit i gång. Då känner man sig nog väldigt nöjd och skattar sin upplevelse högt, säger Eva Nordlund.

Med tiden tror hon dock att kvinnans upplevelse ändras och tycker därför det är viktigt att lyssna och fråga kvinnorna hur det känns senare.

Ställa krav

– Att föda barn är en komplex händelse som inte bara handlar om den fysiska upplevelse och smärtan. Det handlar också om att man inte har den kontroll, som man är van vid. Man har också med sig själv och sin själ och vad man upplevt in i födandet, vilket gör att man har olika behov. Vissa är ganska okänsliga. De bara föder och går hem, medan andra har behov av mer omsorg, stöd och närhet, säger Eva Nordlund.

Hon hoppas att många kvinnor ska svara på frågorna och tycka till.

– Jag hoppas att de ska våga ställa krav. Det är en viktig del för att vi ska veta vad vi ska möta dem med, säger Eva Nordlund.

Målet är att kvinnorna ska känna sig trygga hela vägen, därför satsar SKR på att fånga upp dem i en enkät redan i mödravården.

Färre förlossningsskador

– Det handlar om att de ska känna sig så förberedda som det går. Redan i dag gör regionerna allt vad de kan för att möta varje kvinnas behov och vi ser att förlossningsskadorna går ner. De allvarliga bristningarna har minskat tack vare ökat kompetens och andra arbetssätt. Det är också viktigt att kvinnor från olika kulturer får med sig kulturdoulor när de vill ha det, säger Eva Estling.

En doula ger stöd och hjälp till bland andra nyanlända kvinnor och par under graviditet, förlossning och den första tiden efteråt.

Graviditetsenkäten kommer att pågå till slutet av 2022, men redan efter årsskiftet kommer SKR att börja analysera svaren i takt med att svaren kommer in.

– Det kan vara så att svaren förstärker det vi redan visste eller att vi får nya insikter. Vi kommer att införa nya insatser om vi ser att det behövs, säger Eva Estling.

Petronella Uebel/TT

FAKTA

Fakta: Förlossningsupplevelse

Under 2019 registrerades enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) 113 391 förlossningar i Sverige. Av dessa registrerades totalt 110 998 i Graviditetsregistret.

Förlossningsupplevelse skattas på en skala från 1 till 10, där 1 är det lägsta värdet.

2019 års data visar att andelen kvinnor som skattat 8–10 varierade från 64 procent i Norrköping till 91 procent i Eksjö.

Kvinnorna skattar sin förlossningsupplevelse antingen innan hemgång från förlossning/BB eller vid återbesöksmottagningen, vilket kan inverka på både svarsfrekvens och utfall.

Källa: Graviditetsregistrets årsrapport 2019

Inrikes

Hundratusentals mammor i enkät om vården

En enkät till 250 000 kvinnor under drygt två års tid ska fånga upp gravida och nyblivna mammors upplevelser före, under och efter förlossningen för att vården ska förbättras. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes En enkät till 250 000 kvinnor under drygt två års tid ska fånga upp gravida och nyblivna mammors upplevelser före, under och efter förlossningen för att vården ska förbättras.

– Det här är första gången en så stor undersökning fångar upp kvinnors röster om vården före, under och efter förlossningen, säger Eva Estling, samordnare för avdelningen vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Graviditetsenkäten lanseras den 1 oktober och ingår som en del i det utvecklingsarbete som SKR genomför efter en överenskommelse med regeringen för att förbättra förlossningsvården och kvinnors hälsa. Kvinnorna får besvara enkäten i graviditetsvecka 25, åtta veckor efter förlossningen samt när barnet är ett år.

Olika behov

– Vi har varit djupt involverade i enkäten, som sprungit ur ett behov som förlossningsläkarna, gynekologerna och barnmorskorna har. Behovet är jättestort om vi ska kunna förbättra och utveckla förlossningsvården, säger Eva Nordlund, ordförande i Barnmorskeförbundet.

Tidigare har nyförlösta kvinnor fått skatta sina upplevelser av förlossningen på en ganska grov skala precis när de ska åka hem från sjukhuset.

– Många känner nog: Jag överlevde. Jag har klarat en förlossning, har en frisk bebis och amningen har kommit i gång. Då känner man sig nog väldigt nöjd och skattar sin upplevelse högt, säger Eva Nordlund.

Med tiden tror hon dock att kvinnans upplevelse ändras och tycker därför det är viktigt att lyssna och fråga kvinnorna hur det känns senare.

Ställa krav

– Att föda barn är en komplex händelse som inte bara handlar om den fysiska upplevelse och smärtan. Det handlar också om att man inte har den kontroll, som man är van vid. Man har också med sig själv och sin själ och vad man upplevt in i födandet, vilket gör att man har olika behov. Vissa är ganska okänsliga. De bara föder och går hem, medan andra har behov av mer omsorg, stöd och närhet, säger Eva Nordlund.

Hon hoppas att många kvinnor ska svara på frågorna och tycka till.

– Jag hoppas att de ska våga ställa krav. Det är en viktig del för att vi ska veta vad vi ska möta dem med, säger Eva Nordlund.

Målet är att kvinnorna ska känna sig trygga hela vägen, därför satsar SKR på att fånga upp dem i en enkät redan i mödravården.

Färre förlossningsskador

– Det handlar om att de ska känna sig så förberedda som det går. Redan i dag gör regionerna allt vad de kan för att möta varje kvinnas behov och vi ser att förlossningsskadorna går ner. De allvarliga bristningarna har minskat tack vare ökat kompetens och andra arbetssätt. Det är också viktigt att kvinnor från olika kulturer får med sig kulturdoulor när de vill ha det, säger Eva Estling.

En doula ger stöd och hjälp till bland andra nyanlända kvinnor och par under graviditet, förlossning och den första tiden efteråt.

Graviditetsenkäten kommer att pågå till slutet av 2022, men redan efter årsskiftet kommer SKR att börja analysera svaren i takt med att svaren kommer in.

– Det kan vara så att svaren förstärker det vi redan visste eller att vi får nya insikter. Vi kommer att införa nya insatser om vi ser att det behövs, säger Eva Estling.

Petronella Uebel/TT

FAKTA

Fakta: Förlossningsupplevelse

Under 2019 registrerades enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) 113 391 förlossningar i Sverige. Av dessa registrerades totalt 110 998 i Graviditetsregistret.

Förlossningsupplevelse skattas på en skala från 1 till 10, där 1 är det lägsta värdet.

2019 års data visar att andelen kvinnor som skattat 8–10 varierade från 64 procent i Norrköping till 91 procent i Eksjö.

Kvinnorna skattar sin förlossningsupplevelse antingen innan hemgång från förlossning/BB eller vid återbesöksmottagningen, vilket kan inverka på både svarsfrekvens och utfall.

Källa: Graviditetsregistrets årsrapport 2019

Inrikes

Forskare tveksamma till höga skolresultat

Fler niondeklassare blev i år behöriga till gymnasiet än tidigare år. Men vad det beror på är inte klart. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Trots coronakrisen blev fler niondeklassare behöriga till gymnasiet i år än förra året.
Men forskarvärlden ställer sig tveksam till förbättringen.
– Man kan slå fast att det inte beror på att ungdomarna lärt sig mer, säger Per Kornhall, oberoende skolexpert.

Förra veckan rapporterade Skolverket att behörigheten till gymnasiet ökade i alla elevgrupper under 2020 jämfört med året före – trots coronaepidemins alla utmaningar.

Bland annat var frånvaron bland både elever och lärare högre än normalt under våren. I april var den samlade frånvaron bland grundskoleeleverna omkring 35 procent högre jämfört med motsvarande period förra året. Under maj var den nära 20 procent högre.

Men niondeklassarnas betyg steg ändå överlag, och ansvariga och politiker välkomnade siffrorna. En av dem var Stockholms skolborgarråd, Isabel Smedberg-Palmqvist (L), som kunde berätta att behörigheten i Järvaområdet hade ökar med hela 10 procentenheter.

"Att resultaten ökat visar att vi är på rätt väg, samtidigt har detta omfattande arbete kring utsatta områden i princip bara påbörjats", skriver hon i ett pressmeddelande.

Bara spekulationer

Per Kornhall anser att slutsatserna som dras är märkliga.

– Det är pinsamt att man tävlar med skolresultat under en pandemi, säger Per Kornhall.

– Sen kommer frågan varför det ser ut som det gör och det är bara spekulationer, säger han och påpekar att lite pekar på att eleverna verkligen har lärt sig mer.

Ola Helenius, forskare vid Nationellt Centrum för Matematikutbildning, tvivlar på att det är den enda förklaring som ligger bakom förbättringen.

– Det är med orealistiskt att det skulle vara bättre om många elever och lärare är hemma. Och att elever då skulle lära sig mer och få bättre betyg, säger han och pekar på två möjliga förklaringar.

Dels kan det finnas en del långsiktiga trender – att undervisning på skolorna faktiskt blivit bättre, och dels kan det röra sig om att betygbedömningen ändrats.

– I slutändan är det lärarna som sätter betygen. I många ämnen finns det nationella prov som sätter standarden och det är välkänt att de här provresultaten och lärarnas betyg inte helt stämmer överens.

Frånvaro av nationella prov

Lärarna sätter i genomsnitt lite högre betyg än vad de nationella proven visar och under våren har många av de nationella proven varit inställda till följd av pandemin.

Det är även något som Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala Universitet, pekar på.

– En slutsats man skulle kunna dra är att en brist på nationella prov kan leda till att lärarna har ett mindre underlag för att sätta betyg och de inte känner sig så begränsade. Har man inte nationella proven som tyglar blir man kanske mer osäker och snällare, säger han.

Per Kornhall menar att resultaten är förvånande men samtidigt glädjande.

– Den generation som går i skolan under en pandemi ska inte drabbas på så sätt att de inte kan komma in på sina utbildningar. För min del är det lite glädjande att man inte ser något tapp av både undervisning och betygsresultat, säger han.

Troy Enekvist/TT

FAKTA

Fakta: Antal år i svensk skola påverkar

Elevernas behörighet skiljer sig beroende på migrationsbakgrund och det som har betydelse är hur länge en elev gått i svensk skola.

Svensk bakgrund: 91 procent.

Utländsk bakgrund född i Sverige: 85 procent.

Invandrat före ordinarie skolstart: 85 procent.

Invandrat under årskurs 1–5: 68 procent.

Nyinvandrad (årskurs 6–9) och okänd bakgrund: 32 procent.

Källa: Skolverket

Inrikes

Forskare tveksamma till höga skolresultat

Fler niondeklassare blev i år behöriga till gymnasiet än tidigare år. Men vad det beror på är inte klart. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Trots coronakrisen blev fler niondeklassare behöriga till gymnasiet i år än förra året.
Men forskarvärlden ställer sig tveksam till förbättringen.
– Man kan slå fast att det inte beror på att ungdomarna lärt sig mer, säger Per Kornhall, oberoende skolexpert.

Förra veckan rapporterade Skolverket att behörigheten till gymnasiet ökade i alla elevgrupper under 2020 jämfört med året före – trots coronaepidemins alla utmaningar.

Bland annat var frånvaron bland både elever och lärare högre än normalt under våren. I april var den samlade frånvaron bland grundskoleeleverna omkring 35 procent högre jämfört med motsvarande period förra året. Under maj var den nära 20 procent högre.

Men niondeklassarnas betyg steg ändå överlag, och ansvariga och politiker välkomnade siffrorna. En av dem var Stockholms skolborgarråd, Isabel Smedberg-Palmqvist (L), som kunde berätta att behörigheten i Järvaområdet hade ökar med hela 10 procentenheter.

"Att resultaten ökat visar att vi är på rätt väg, samtidigt har detta omfattande arbete kring utsatta områden i princip bara påbörjats", skriver hon i ett pressmeddelande.

Bara spekulationer

Per Kornhall anser att slutsatserna som dras är märkliga.

– Det är pinsamt att man tävlar med skolresultat under en pandemi, säger Per Kornhall.

– Sen kommer frågan varför det ser ut som det gör och det är bara spekulationer, säger han och påpekar att lite pekar på att eleverna verkligen har lärt sig mer.

Ola Helenius, forskare vid Nationellt Centrum för Matematikutbildning, tvivlar på att det är den enda förklaring som ligger bakom förbättringen.

– Det är med orealistiskt att det skulle vara bättre om många elever och lärare är hemma. Och att elever då skulle lära sig mer och få bättre betyg, säger han och pekar på två möjliga förklaringar.

Dels kan det finnas en del långsiktiga trender – att undervisning på skolorna faktiskt blivit bättre, och dels kan det röra sig om att betygbedömningen ändrats.

– I slutändan är det lärarna som sätter betygen. I många ämnen finns det nationella prov som sätter standarden och det är välkänt att de här provresultaten och lärarnas betyg inte helt stämmer överens.

Frånvaro av nationella prov

Lärarna sätter i genomsnitt lite högre betyg än vad de nationella proven visar och under våren har många av de nationella proven varit inställda till följd av pandemin.

Det är även något som Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala Universitet, pekar på.

– En slutsats man skulle kunna dra är att en brist på nationella prov kan leda till att lärarna har ett mindre underlag för att sätta betyg och de inte känner sig så begränsade. Har man inte nationella proven som tyglar blir man kanske mer osäker och snällare, säger han.

Per Kornhall menar att resultaten är förvånande men samtidigt glädjande.

– Den generation som går i skolan under en pandemi ska inte drabbas på så sätt att de inte kan komma in på sina utbildningar. För min del är det lite glädjande att man inte ser något tapp av både undervisning och betygsresultat, säger han.

Troy Enekvist/TT

FAKTA

Fakta: Antal år i svensk skola påverkar

Elevernas behörighet skiljer sig beroende på migrationsbakgrund och det som har betydelse är hur länge en elev gått i svensk skola.

Svensk bakgrund: 91 procent.

Utländsk bakgrund född i Sverige: 85 procent.

Invandrat före ordinarie skolstart: 85 procent.

Invandrat under årskurs 1–5: 68 procent.

Nyinvandrad (årskurs 6–9) och okänd bakgrund: 32 procent.

Källa: Skolverket

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Inrikes

Intern kritik mot ny partistyrelse i V

Nooshi Dadgostar. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes

Vänsterpartiets förslag till ny partistyrelse har väckt intern kritik då den föreslagna partistyrelsen består av för många stockholmare, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– Jag hoppade till lite, och tänkte: "Hmm, det här var ju anmärkningsvärt". Jag undrar hur man har resonerat här, när det är så tydligt att vi vill bli större och starkare på landsbygden, säger Per Markus Risman, ordförande för Vänsterpartiet i Uppsala län.

Elva av de 33 personer som föreslås bli ordinarie eller ersättare i ledningen representerar Storstockholmsdistriktet.

Den nya partistyrelsen ska utses på Vänsterpartiets kongress i månadsskiftet oktober-november, då också Nooshi Dadgostar väntas väljas till Jonas Sjöstedts efterträdare.

Inrikes

Väpnat rån i Högdalen – gärningsman på flykt

En maskerad man jagas av polisen efter ett väpnat rån i Högdalen i södra Stockholm. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En maskerad man är på flykt efter ett väpnat butiksrån i Högdalen i södra Stockholm. Rånet inträffade strax före klockan 19 på tisdagskvällen och den misstänkte gärningsmannen sprang därefter från platsen.

– Vi vet inte i nuläget vad rånaren har tillgripit sig, om det är pengar eller en vara, men det är ett fullbordat rån, säger polisens presstalesperson Ola Österling till TT.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Stort missnöje i Botkyrka efter Sidas flytt

I januari 2018 berättade Botkyrkas kommunstyrelseordförande Ebba Östlin (S) och biståndsminister Isabella Lövin (MP) att biståndsmyndigheten Sida skulle flytta till Botkyrka kommun i Stockholms län.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Det blev ingen flytt till Botkyrka för Sida. I stället hamnar biståndsorganet i Rissne, norr om Stockholm. I Botkyrka är missnöjet stort.
– Det har varit uppenbart från start att Sida gjort allt de kan för att inte flytta till Botkyrka, säger kommunstyrelsens ordförande Ebba Östlin (S).
PREMIUM

I januari 2018 offentliggjorde regeringen stolt, med Isabella Lövin (MP) i spetsen, att biståndsorganet Sida med sina 500 anställda skulle flytta från Gärdet i Stockholm till Botkyrka kommun. På så sätt skulle staten stärka sin närvaro utanför centrala Stockholm.

Drygt två och ett halvt år senare står det klart att Sida i stället flyttar till Rissne i Sundbyberg – enligt Sida fanns inga lämpliga lokaler i Botkyrka. Kommunstyrelsens ordförande Ebba Östlin (S) har en annan bild.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL