Debatt

NIU-utbildningen

Debatt
Debatt Idag finns två typer av idrottsutbildningar på gymnasienivå. Dels finns Riksidrottsgymnasier med central intagning, inackordering och statlig finansiering av merkostnader för idrottsdelen av utbildningen, dels finns nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU), som är lokala och drivs av huvudmännen = kommunerna.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I Skåne finns NIU-utbildningar på följande orter: Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Landskrona, Lund, Malmö, Svedala, Trelleborg, Vellinge, Ystad, Ängelholm och Ö Ljungby.

En del av förslagen i departementspromemorian U2020//04134/GV ”Idrottsutbildningar i gymnasie- och gymnasiesärskola, om bland annat kostnadsfördelning, elevavgifter, validering och lärarnas kompetens är bra. Övergripande saknas dock helt elev- och ungdomsperspektivet i utredningen. Det har lett utredarna till den felaktiga slutsatsen att NIU-utbildningarna ska avskaffas och ersättas av färre och riksrekryterande idrottsutbildningar.

Riksidrottsgymnasierna förutsätter att eleverna bryter upp från hemmiljön, familj, kompisar och ofta sin lokala idrottsförening för att inackorderas på utbildningsorten. NIU-utbildningarna däremot har ett lokalt/regionalt upptagningsområde utifrån huvudmannen.

Det finns naturligtvis starka skäl till att ungdomar i främst lagsporter väljer en lokal NIU-utbildning före en riksidrottsutbildning. NIU-utbildningarna erbjuder bland annat ungdomarna att bo kvar hemma med familjen. Ungdomen kan behålla sina kompisar och sin hemidrottsförening. Att det är positivt inser de flesta som sätter sig in i ungdomarnas situation och det bidrar till idrottens bredd och mångfald.

En skada, problem med studier eller idrotten är alltid svår för eleven. Bor eleven inackorderad blir det mer dramatiskt för ungdomen än i hemmiljön, medan NIU kan erbjuda ett breddare stöd.

Promemorian utgår ifrån att NIU-utbildningarna ställer för låga krav på elitidrottsinriktning. Utan att definiera nyckelbegreppet elitidrottssatsning eller redovisa fakta påstår utredaren att antagningen till och verksamheten på NIU-utbildningarna sköts på ett tveksamt sätt. Detta bör, om det stämmer, naturligtvis kunna rättas till genom tydligare riktlinjer från skolverket.

En tydlig definition av begreppet elitsatsning borde vara grunden. Elitsatsning bör innebära att ungdomen har en potential att utvecklas till att som vuxen kunna konkurrera om svenskt mästerskap. I individuella idrottsgrenar innebär det ett begränsat antal idrottsutövare som uppfyller kriteriet, medan trupperna i lagsporter gör att många fler uppfyller kriteriet. Förutsättningarna är väldigt olika.

Det indikerar att riksidrottsgymnasier behövs för individuella idrotter, medan NIU-utbildningar bäst tillgodoser idrottsungdomar som bedriver lagsporter.

Det är svårt att redan i 15-års åldern bedöma vem som är rätt talang för elitidrott. Så tidigt är ungdomens utveckling av stor betydelse för idrottsresultatet. Ett för snävt urval riskerar därför att sålla bort dem som har en senare utveckling. En bredare satsning med fler elever har många fördelar, främst för att det bejakar ungdomars intresse och drivkraft. Dessutom är det svårt se att det är ett problem för staten. Kommunerna – huvudmännen – står ju för kostnaderna liksom för gymnasieskolan i stort.

Kritiska frågor är bland annat om de bäst lämpade idrottsungdomarna i lagsporter kommer att välja idrottsgymnasier i framtiden. En annan är om elittänkande bör gå före breddperspektivet?

Många idrottsungdomar väljer idag i första hand NIU-utbildning och att utvecklas i hemmiljön, eftersom det är bäst för dem. I ett samhällsperspektiv ger NIU-utbildningar utöver motiverade idrottsungdomar också fler mervärden. Idrottsledare/tränare liksom domare rekryteras förutom bland föräldrar företrädesvis bland idrottsungdomar. En bred idrottsbakgrund är en klar fördel.

Enligt min uppfattning bör NIU-utbildningar inte avskaffas, utan utökas i den takt som ungdomarna efterfrågar det och skolhuvudmän (kommuner) beslutar om det. De positiva effekterna är så starka att staten snarast bör överväga att aktivt stödja fler NIU-utbildningar.

Per-Olof Järvegren

Idrottsintresserad Lundabo

Debatt

Rikta stödåtgärder rätt

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det här året har inte varit som något annat. Stora delar av företagen i Skåne såväl som i hela landet, har gått igenom ett stålbad och hundratusentals anställda har antingen permitterats eller varslats. Vi ser nu tecken att ekonomin börjar röra på sig igen, men samtidigt är det tydligt vilka sektorer som har långt kvar innan krisen är över. Staten har redan stöttat företag med stora stödpaket, men om inte stödåtgärderna förlängs ytterligare så kommer ansträngningarna att vara förgäves i de branscher som ännu inte ser någon ljusning.

I januari såg 2020 ut att bli ett av de bästa åren någonsin för oss som representerar företag som kör turist- och expressbussar och arrangerar gruppresor med buss i Skåne. Vi, tillsammans med andra kollegor inom persontransporter, resebyråer och hotell var bland de första som den annalkande krisen slog till med full kraft. Idag befinner vi oss på en helt ny spelplan där vi istället kämpar för vår överlevnad. Turistbussarna står fortfarande stilla, det planeras inte för några stora konferenser och evenemang i höst och hotellen ekar tomma. Fredriksdalsteatern i Helsingborg fick ställa in hela sin säsong, Åhus Beachhandboll Festival 2020 ställdes in – exemplen är många.

Expressbussarna i Skåne liksom i hela landet, upprätthåller till vardags ett attraktivt nät av kollektivtrafik för långväga resor, helt på kommersiella grunder men idag körs mycket på sparlåga på grund av lågt resande. Denna trafik är central för många regioner och till besöksmål dit annan långväga kollektivtrafik är obefintlig.

Det blir allt tydligare att vi som arbetar med persontransporter, tillsammans med resebyråer, besöksnäringen, kultursektorn och mötes- och eventindustrin kommer att ha en fortsatt mycket tuff höst framför oss. Vi ser att det kommer fortsatta rekommendationer om att inte resa i onödan, att många länder fortsatt har stängda gränser för svenskar och att många evenemang fortsätter att skjutas på framtiden.

Vi förstår människors oro och har respekt för det lidande som viruset orsakat och kan orsaka hos många människor. Vi har välkomnat flera av regeringens stödåtgärder som presenterats under våren för att hjälpa företagen genom den kris som de ställts inför. Beskedet nu i september om att omställningsstödet förlängs retroaktivt till och med juli gladde många hårt trängda bussföretag i hela landet! Nu, när vi börjar få lite överblick av vilka konsekvenser krisen fått hittills och ser vilka företag och sektorer där marknaden fortsatt är obefintlig är det tydligt att det framöver behövs riktade stöd mot särskilt drabbade branscher. Bland svenska turistbussföretag har vi exempelvis sett ansökningar om omställningsstöd som visar minskad omsättning på upp till 98 procent jämfört med samma period föregående år. Därför behövs även branschspecifika stödåtgärder och det snabbt. Ett riktat stöd för avställda bussar skulle stötta bussföretag som drabbats hårt av krisen. Om dessa företag som vanligtvis kör express- och turistbussar inte får ytterligare stöd finns en risk att samhället förlorar denna transportkapacitet, vilket längre fram blir negativt för exempelvis föreningsliv och besöksnäringen över hela landet. Dessa företag är också viktiga för ett fungerande transportnät även på landsbygden. När exempelvis tågtrafik tillfälligt behöver ersättas eller region- och lokaltrafiken behöver förstärkas för att minska trängsel, anlitas dessa företag. Förslaget bygger på att bussföretagen blir berättigade till ett riktat stöd på 1050 kronor per dag som en buss är avställd, förutsatt att det är rätt typ av buss, att den går i yrkesmässig trafik och är avställd minst en vecka. Kostnaden för staten beräknas hamna på maximalt 38 miljoner kronor i månaden.

I grunden handlar det om att förvalta skattepengar på ett bra sätt. De branscher som på grund av myndigheternas rekommendationer och regler behöver arbeta på ett annat sätt även i höst behöver också kunna överleva. Annars har det rullats ut åtskilliga miljarder i såväl korttidspermittering som omställningsstöd och andra åtgärder till ingen nytta. Vi är beredda att ta vårt ansvar för att kunna möta den nya verkligheten på andra sidan krisen. Men vi behöver ytterligare hjälp att ta oss dit. Regering måste ta ansvar för de hårdast drabbade branscherna nu!

Anna Grönlund,

branschchef Sveriges Bussföretag

Mikael Nilsson,

ordförande Skånes Bussföretag, vd Tjörnarpsbuss

Debatt

Matten måste prioriteras

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Malmö utmärker sig negativt med svaga mattekunskaper i grundskolan. Det är ett stort problem för individerna, staden och regionen. Men det finns åtgärder för att komma till rätta med situationen. Det skriver Henrik Appert och Arvid Gilljam, civilingenjörer och läromedelsutvecklare inom matematik.

Kunskaper i matematik har stor betydelse för många aspekter av människors liv, inte minst för fortsatt utbildning och karriärmöjligheter. Matematikkunskaper i en population är också viktigt ur ett samhällsperspektiv då dessa kunskaper får direkt påverkan på områden som digitaliseringen och innovation i samhället. Flera studier visar att kunskaper inom matematik är de kunskaper och förmågor som tydligast korrelerar med hur individen lyckas i framtiden. Därför är det viktigt att förutsättningar för goda matematikkunskaper etableras från grundskolan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Tre reformer för att hjälpa skåningar i arbete

Pandemin ställer krav på omställning. Utbildning under hela livet är en viktig faktor, menar Eva Wikström, vd Omställningsfonden.
Foto: Dan Hansson/TT
Opinion
Debatt
Opinion

DEBATT. I kölvattnet av pandemin har den svenska arbetsmarknaden drabbats hårt och historiskt höga arbetslöshetssiffror är att vänta. Att satsa på kompetensutvecklande åtgärder för att hjälpa skåningarna i arbete är viktigare än någonsin, skriver Eva Wikström, vd på Omställningsfonden.

Ekonomisk nedgång, en allt rörligare arbetsmarknad och ett längre arbetsliv ökar människors behov av att kunna byta karriär flera gånger. För att förbli anställningsbar kommer det vara nödvändigt för skåningarna att ständigt vidareutbilda sig genom hela arbetslivet. Det kan också innebära att man behöver vara beredd på att helt sadla om och byta karriär, till branscher där det finns efterfrågan på arbetskraft. Ett sådant exempel är välfärden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Får vi höras?

Fotomontage Vårt Trelleborg.
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

På måndagen röstar Trelleborgs kommunfullmäktige om folkomröstningen. 4150 röstberättigade invånare i kommunen har skrivit på en namninsamling för en folkomröstning om en östlig eller västlig hamninfart. Kommunalrådet Mikael Rubin (M) har tydligt visat att han inte vill se en folkomröstning, kanske anser han den är onödig. Att han inte vill se en folkomröstning är en sak, men det som oroar är att han inte ämnar att lyssna på folkomröstningens utslag, vilket han tydligt har deklarerat. Att inte lyssna på hur invånarna vill utveckla sin egen stad är mycket allvarligt och anmärkningsvärt. Politiker blir valda för att företräda folket, en provanställning på 4 år.

Den 2 april signerade Mikael Rubin ett avtal med Trafikverket Region Syd i syfte att utveckla den befintliga västliga hamninfarten. Hela kommunen tappade hakan över denna helomvändning. Politiker går ut och framhäver sig själva som ansvarstagande hjältar när de har kostat kommuninvånarna både pengar och personligt lidande. I Trelleborgs Allehanda den 4 april kan vi läsa. “Vi har en positiv dialog i gång och en avsiktsförklaring klar med Trafikverket. Det är helt fantastiskt. På några månaders samtal har vi i det här styret löst en tvist som varat i tio år, säger Mikael Rubin.” Detta uttalande och avtal blir väldigt märkligt när man fortsätter arbeta för en östlig hamninfart. Varför ingå ett avtal när man ej ämnar följa det?

Märkligt blir det också när både Mikael Rubin och Lennart Höckert (S) i Radio P4 Malmöhus ger uttryck för att de inte vet vad det skall röstas om. Det framgår klart och tydligt på namninsamlingens samtliga ark, östlig eller västlig hamninfart.

Vi i Vårt Trelleborg vill inför kommande kommunfullmäktigemöte belysa för invånarna de olika alternativ som vi ser genomförbara och som gynnar Vårt Trelleborg positivt.

Trots hinder som Mellanköpinge, fastigheter på öster, elnät, järnvägsspår, strand, natur och miljö fortsätter politikerna planeringen av en östlig hamninfart. Ringvägen ska byggas för Trelleborgs invånare och INTE för Trelleborgs hamn AB. Kostnaden för endast ringvägen som politikerna planerar beräknas till 1,3 miljarder vilket kommuninvånarna får betala genom höjd skatt, nedskärningar i den kommunala verksamheten med upp till 20% av dagens budgetutrymme fram till år 2044. Hur attraktivt kommer Trelleborgs kommun vara i framtiden med höjd skatt och sämre välfärd? Kanske kommer sjöstaden att stå tom? Att sjöstaden skulle vara beroende av en östlig hamninfart och en ringväg öster om järnvägen är bara en 1,3 miljarders BLUFF!

En västlig infart till hamnen utesluter inte en ringväg eller för den delen en sjöstad. Vi menar att en ringväg skall dras från rondellen vid väg 9. Norrut, förbi Citygross och för att sedan dras nordväst mot Räddningstjänstens hus och väg 108. Längs vägen skall sedan ett antal av- och påfarter byggas för att underlätta trafiken till och från Trelleborg. Med detta alternativ kommer exempelvis Hedvägen och Strandgatan avlastas till en betydligt lägre kostnad.

Det är uppenbart att det har blivit en prestigefråga för vissa politiker i Trelleborg, det är allvarligt när Trelleborgs politiker inte vill se den bästa lösningen för kommuninvånarna och sätter egenintresse och minnesmärken före Trelleborgs miljö, hållbara utveckling, ekonomi och invånare. Ett naivt beteende som inte inger någon trovärdighet utan tvärtom skadar kommunen som helhet.

Vi är medvetna om oenigheten i de olika partierna. Många företrädare har hört av sig till oss och gett uttryck för sin egen oro. Därför är det viktigt att veta vad man röstar om, en östlig eller västlig infart. Vad blir konsekvenserna för Trelleborgs kommuns invånare om en östlig hamninfart skulle genomföras?

Vårt Trelleborg vill se en västlig infart till Trelleborgs hamn i samarbete med Trafikverket och en ringväg för folket.

Vårt Trelleborg är allas Trelleborg #2022

Axel Bengtsson

Intiativtagare till Folkomröstning om hamninfart och den lokala tankesmedjan Vårt Trelleborg

Debatt

Tusentals nya industrijobb med sänkta marginalskatter

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det talas sällan om att sänkta marginalskatter kan skapa varaktiga nya jobb. En ny rapport från Teknikföretagen, som tagits fram i samarbete med ekonomer på Svenskt Näringsliv, visar att en sänkt marginalskatt skulle kunna skapa arbete motsvarande mer än 15 000 årsarbetskrafter inom industrin varav cirka 7 000 är helt nya arbetarjobb.

Forskningen visar att avskaffandet av värnskatten ökar arbetsutbudet vilket gör reformen statsfinansiellt neutral. Ökad inkomst per arbetad timme tack vare sänkt marginalskatt ger incitament att jobba fler timmar. I industrin, likväl som för andra sektorer i ekonomin, stärks drivkrafter för arbete och företagsamhet när incitamenten för att anstränga sig ytterligare ökar.

Inkomstskattesänkningar har breda positiva beteendeeffekter som gynnar stora delar av samhället genom exempelvis ökad produktivitet, arbetskraftsdeltagande och utbildning. Dessa effekter möts ofta i debatten av att det endast är personer som ligger över gränsen för statlig inkomstskatt som gynnas när skattesatsen sänks. Vår nya rapport visar att effekter av sänkt marginalskatt för industrin är betydligt bredare än så.

När marginalskattesatsen sänks ökar skattebasen. Med vedertagna data om hur skattebasen förändras ger en halverad statlig inkomstskatt i storleksordningen 2 700 nya årsarbetskrafter inom den direkta industrin och ytterligare ca 4 400 nya årsarbetskrafter inom den indirekta industrin. Men effekten stannar inte där. Industrin ökar succesivt även sin andel sysselsatta bland underleverantörer, inte minst i tjänstesektorn. De så kallade input-output-sambanden visar att ett nytt jobb inom industrin genererar 1,2 jobb bland dess underleverantörer.

Genom att företagen får ut fler timmar av sina högavlönade personer, exempelvis ingenjörer, förbättras gradvis företagens produkter och tjänster och tack vare det ökar efterfrågan på företagens varor och tjänster. För att klara av att leverera på den ökade efterfrågan krävs det att företagen anställer fler personer i produktionen, samt ökar sina inköp från underleverantörer. En betydande andel av dessa tillkommande arbetstillfällen skulle finnas inom arbetarkollektivet. Sammanlagt beräknas en sänkt marginalskatt ge ca 15 700 årsarbetskrafter.

Under förutsättning att andelen arbetare i relation till tjänstemän förblir detsamma så skapas ca 7 000 nya arbetarjobb av marginalskattesänkningen.

Sverige har bland de högsta marginalskatterna i världen som dessutom sätter in på internationellt sett mycket låga nivåer. Nivån på vårt välstånd styrs bland annat av hur många som arbetar och hur mycket högkvalificerat arbete som utförs. Vi blir som samhälle fattigare om människor väljer att arbeta mindre på grund av höga skatter.

Mats Kinnwall,

chefekonom Teknikföretagen

Lena Hagman,

ekonom, Teknikföretagen

Johan Lidefelt,

nationalekonom, Svenskt Näringsliv

Oscar Brissle,

nationalekonom, Svenskt Näringsliv

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Insändare

Maktlös som utbildad utan erfarenhet

org-459a2e47-e544-4d6e-8c63-cb44260f81cf.jpg
Insändare
Debatt
Insändare

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Arg, besviken, förtvivlad och ledsen beskriver kort vad jag känner i mitt arbetssökande efter min utbildning. Jag som uppfattar mig själv som en tjej med ambitioner, hög arbetsmoral och nyfiken på att testa mig fram för att se vilka möjligheter och utmaningar socionom-yrket har att ge, kan inte få jobb på grund av min erfarenhet. Min erfarenhet? Som innebär att jag arbetat och studerat merparten av mitt liv och alltid kämpat framåt för att utvecklas och uppnå nya mål och drömmar.

Jag som arbetat sedan jag var 14 år gammal inom restaurang och arbetat mig uppåt genom att börja som diskare och till slut blivit ansvarig över servisen. Jag som också valde att göra min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) på andra sidan jorden, där ingen kunde svenska för att just jag ville ha det som alla arbetsgivare söker erfarenhet. Detta gjorde ju jag just för att utvecklas och samtidigt lära mig ännu mer om det sociala arbetet utifrån en helt annan kultur och med helt andra arbetssätt och metoder än vad det svenska systemet har.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Problemet med människors ensamhet måste lösas

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Ensamheten i samhället breder ut sig efter den senaste tidens nedstängning med besöksförbud på äldreboenden och rekommendationer att hålla avstånd. Det är förstås centralt att följa riktlinjerna för att skydda riskgrupper och rädda liv, men det har också inneburit att många blivit alltmer isolerade. För att lösa denna utmaning krävs nya idéer.

När vi tagit oss genom virusprövningarna är det hög tid att börja låta läkare skriva ut social aktivitet på recept (SAR) som ett sätt att motverka den växande ensamheten. Att bygga gemenskaper och relationer är förstås inte en uppgift främst för politiken – men att uppmuntra och förbättra förutsättningarna för gemenskap är det definitivt.

Ensamhet drabbar både psykiskt och fysiskt. Den kan leda till kroppsliga besvär, kronisk stress och andra sjukdomar. Risken att drabbas av kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke ökar. Ensamhet är en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning och skadar vår hälsa mer än såväl stillasittande som dåliga matvanor.

Men ensamheten är svår att komma åt. En längre tids avskildhet kan göra att steget ut till social aktivitet bland nya människor känns stort att ta på egen hand. Social aktivitet på recept (SAR) är, likt den mer kända fysiska varianten (FAR), ett komplement till övrig vård i syfte att främja hälsan. Genom att en läkare ordinerar social aktivitet uppmuntras patienten ta del av befintliga aktiviteter i närområdet.

Bland de över 75 år känner sig nästan två av tre personer ensamma, enligt en enkät från Socialstyrelsen. Minds äldrelinje, dit personer över 65 år kan ringa ifall de mår psykiskt dåligt eller bara vill prata med någon, har tagit emot rekordmånga samtal under våren och början av sommaren.

Framförallt för äldre kan SAR vara till hjälp för att bibehålla eller förbättra sitt hälsotillstånd, utöver att det bidrar till nya sociala nätverk. Genom att erbjuda en sådan hälsofrämjande insats kan vi bidra till längre, självständiga liv med god livskvalitet.

På Umeå Universitet forskas kring social aktivitet på recept i samarbete med en hälsocentral i Umeå. Där lägger man särskilt fokus på att identifiera vad som skulle vara meningsfullt för individen, i syfte att matcha ensamma äldre med utbudet av aktiviteter i kommunen. Detta bidrar till att både öka känslan av meningsfullhet i vardagen samt förebygga psykisk ohälsa.

I Storbritannien, vars regering till och med har utnämnt en ensamhetsminister, använder man sig av SAR. Man har efter bara några år kunnat se en tydlig minskning av äldres upplevda ensamhet. Många gånger har man lyckats bryta en lång period av social isolering och som en positiv följd dessutom sett minskningar i antalet besök hos landets hälsocentraler.

Redan innan coronapandemin saknade över en miljon svenskar en nära vän. Antalet deltagare på begravningar har halverats mellan åren 1990 och 2016. Det har gått så långt att var tionde begravning i Stockholm sker helt utan närvarande av anhörig. De senaste månadernas sociala distansering har varit nödvändig för att rädda liv, men innebär samtidigt en påverkan på människors hälsa inom andra områden, vars effekt vi ännu inte sett slutet av.

Nu behövs politiska beslut för att underlätta mellanmänskliga kontakter. Att människor får känna sig som en del av en gemenskap, bygga kontakter och samla nya upplevelser är en grundbult i ett samhälle som håller ihop.

Per Einarsson (KD)

regionråd och ordförande i Psykiatri-, Habilitering- och hjälpmedelsnämnden

Margareta Johansson (KD)

ordförande i socialnämnden i Höör och ersättare i Region Skånes personalnämnd

Debatt

En historisk satsning

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Vi var många som redan innan Coronakrisen såg stora problem i såväl hälso- och sjukvården som i äldreomsorgen. Vi socialdemokrater har därför försökt att stoppa förslag om nedskärningar i kollektivtrafik och besparingskrav på redan hårt drabbade sjukhus i regionen.

Att borgarna inte har kunnat se att konsekvenserna av att dra in på bussar och tåg skapar trängsel i en tid då vi ska hålla avstånd till varandra eller har kunnat tänka sig att avvakta med besparingskrav på vår sjukvård under den pandemi och kris vi befinner oss i är ytterst olyckligt och har drabbat våra skånska invånare hårt.

Det är därför nu av största vikt att den borgerligt styrda regionen på sätter välfärden före låga skatter, utförsäljningar och privatiseringar.

Under pandemin har det blivit än tydligare att välfärd som är till för att stötta våra äldre och ta hand om sjuka har varit underfinansierad under lång tid. Det finns olika anledningar till att det blivit så, men privatiseringar och låga skatter är två avgörande faktorer.

I region Skåne har borgerligheten gjort det till en principsak att ha för låg skatt. Detta gör att verksamheten(sjukvården) hela tiden fått mindre pengar än den varit i behov av vilket har slitit på personalen och påverkat kvaliteten. En verksamhet som redan har dåligt med resurser klarar sällan ansträngda situationer som en pandemi.

Vi föreslår nu i höstbudgeten den största nationella satsningen på äldreomsorgen någonsin. Vi höjer det generella statsbidraget med tio miljarder och regionerna får fyra miljarder för att hantera uppskjuten vård.

Sverige har kraftsamlat för att klara av coronaviruset. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har skjutit till resurser för att skydda liv, jobb och välfärd. Men pandemin har blottlagt allvarliga brister. Ett av de mest grundläggande problemen handlar om otrygga anställningar och låga löner i äldreomsorgen. De äldre besöks ofta av olika personer varje dag, vilket skapar otrygghet och i värsta fall bidrar till smiddspridning.

Om våra äldre ska få en trygg ålderdom behöver förutsättningarna för vårdpersonalen stärkas. De högerkonservativa vill se privatiseringar och att var och en betalar för sig. Vi vill att alla, oavsett storlek på plånboken, får den vård och omsorg de behöver.

Nu gör vi en rejäl satsning på äldreomsorgen med ett årligt tillskott på fyra miljarder kronor till kommunerna. Därtill förstärks Äldreomsorgslyftet för stärka kompetensen inom äldreomsorgen, genom att personalen kan utbilda sig på arbetstid.

Under pandemin har sjukvården gått igenom sin svåraste påfrestning i modern tid och planerad vård har behövts skjutas upp. Därför tillför vi fyra miljarder till regionerna för att hantera detta. Det motsvarar kostnaden för cirka 70 000 sjuksköterskor under ett år. För region Skåne innebär det ett tillskott på 533 miljoner kronor som är viktiga för att vårdköerna inte ska öka, och för att vi ska kunna hantera covid-19 relaterad vård.

Därtill föreslås det generella statsbidraget till kommuner och regioner att öka med ytterligare tio miljarder kronor 2021. Viktiga pengar som kan användas till skola, vård och omsorg.

Nu har vi en historisk möjlighet att skapa jobb och samtidigt åtgärda samhällsproblem. För att Sverige ska gå stärkt ur krisen krävs det omfattande satsningar inom välfärden, på sjukvården och äldreomsorgen. Därför är jag glad och stolt över de satsningar som nu görs.

Men jag känner också oro över hur den borgerligt styrda regionen väljer att använda de miljoner som tillförs. När den S-ledda regeringen har skjutit till pengar till region Skåne har dessa använts för att täppa till hål som skapats på grund av en tokigt lågt regionskatt. Jag skulle önska att även skåningarna kunde ta del satsningarna på ett sätt som gav bättre sjukvård och tryggare omsorg.

Regeringen har nu gett de bästa förutsättningarna - nu måste högern i Skåne komma ut ur lågskattebubblan och tänka på medborgarna!

Yasmine Bladelius,

Riksdagsledamot (S)

NÄSTA ARTIKEL