Opinion

Motarbeta kärnvapen

Hiroshima efter bomben för 75 år sedan.
Opinion
Opinion

För 75 år sedan, den 6 augusti 1945, utlöstes den första atombomben. Den släpptes över Hiroshima. 129 000 människor dog bara de första dagarna, men sjukdomar och död har fortsatt under många år. Tre dagar efter den första bomben släpptes den andra över Nagasaki med lika förödande verkningar. Atombombernas fruktansvärda konsekvenser har gjort att inga ytterligare bomber använts i krig, men hotet har hela tiden funnits där.

I slutet av det kalla kriget, i mitten av 1980-talet, fanns det 70 000 kärnstridsspetsar i världens då troligen åtta kärnvapenstater. I dag är det mycket färre, cirka 15 000, eftersom främst USA och Sovjetunionen/Ryssland avvecklat många gamla vapen, till stor del tack vare begränsningsavtal mellan de båda staterna.

Men i dag är kärnvapenhotet mer levande än på länge. Många av avtalen mellan USA och Ryssland har löpt ut utan att förlängas, flera länder har förändrat sina kärnvapenstrategier så att användning av kärnvapen ingår i planeringen och Nordkorea har sannolikt några kärnvapen klara att användas.

För det grundläggande avtalet, Icke-spridningsfördraget, NPT, ska en översynskonferens hållas. Den har skjutits upp till april nästa år på grund av pandemin. Det är oerhört viktigt att kärnvapenländerna håller fast vid detta avtal, som förutom att förbjuda spridning av kärnvapen också ålägger kärnvapenmakterna att minska och avveckla sina kärnvapen.

Det enda återstående avtalet mellan USA och Ryssland är Nya Start, som förbinder de båda staterna att begränsa sina interkontinentala, strategiska kärnvapen och reglerar inspektioner och öppenhet mellan länderna. Det gäller till nästa år och måste omförhandlas eller förlängas för att fortsätta gälla. Det vore oerhört olyckligt, ja farligt, om det inte skulle fortsätta tillämpas.

Kärnvapenhotet har kommit i bakgrunden de senaste åren på grund av andra globala hot. Men kärnvapnen är ett akut hot mot hela jorden och måste bekämpas ständigt.

Yngve Sunesson

Opinion

Nej till EU:s statsbygge

Frankrike och Tyskland driver på mot ett EU:s förenta stater utan förankring i folkviljan, menar Håkan Larsson, C.
Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT
Opinion
Opinion

DEBATT. I juli förhandlade Stefan Löfvén och övriga regeringschefer i EU fram en ny flerårsbudget och en gigantisk återhämningsfond efter coronakrisen. Under de nattliga överläggningarna kompromissade Löfvén och övriga ”sparsamma” länders företrädare om principerna. Den principiella inställningen om att hela återhämtningsfonden – ungefär 8000 miljarder kronor – skulle vara lån och inte bidrag vägde tyvärr lätt. Den nattliga kompromissen resulterade i att det mesta utgår i form av bidrag.

I samband med toppmötet förekom en viss diskussion om vart EU är på väg, men därefter är det i stort sett tyst. Nog borde vi ha en bred diskussion om vilken utveckling vi vill se. De federalistiska krafterna – de som vill utveckla EU till ett Europas Förenta Stater – är nämligen på offensiven och använder skuggan av coronakrisen för att ta nya steg i denna riktning. Helst utan större diskussion.

Förutom att Sveriges årliga medlemsavgift beräknas öka till 45 miljarder kronor, trots den ”rabatt” Stefan Löfvén lyckades förhandla sig till, kommer den svenska statskassan att få bidra med närmare 150 miljarder kronor bara för att finansiera den beslutade fonden. En fond som i hög grad syftar till att rädda euron, en valuta som vårt land tackat nej till.

Att Frankrike och Tyskland för närvarande styr EU med fasta händer råder ingen tvekan om. Efter att Macron och Merkel lagt upp strategin och förfärdigat ett förslag antogs det med mindre justeringar av toppmötet i juli. Allt under parollen ”Next generation EU”. Om Europaparlamentet lyckas ändra något blir det av allt att döma steg i ytterligare federalistisk riktning.

Nästa steg för EU är att skaffa ”egna medel”, det vill säga egen beskattningsrätt. Först ut är en plastskatt och därefter tänker man gå vidare med en koldioxidskatt, plus skatt på stora IT-jättar och finansiella transaktioner. Det kan låta ofarligt och miljövänligt, men i praktiken innebär det att makten över ekonomin på allvar överförs till EU. Lägg till detta att planerna på en bankunion, där man även vill ha med Sverige och andra medlemsländer som tackat nej till euron. Ett annat förslag är att införa minimilöner, vilket riskerar att gå ut över den svenska avtalsmodellen.

Enligt de senaste årens SOM-undersökningar har majoriteten av svenskarna accepterat EU-medlemskapet. Efter den stora diskussionen 2003, då en klar majoritet tackade nej till att skrota kronan för euron, har det varit ganska tyst. Men utvecklingen mot ett Europas Förenta Stater har inte avstannat, tvärtom.

Personligen är jag positiv till ett europeiskt samarbete när det gäller genuint gränsöverskridande frågor som handel, miljö och brottsbekämpning. Däremot är jag motståndare till ett centraliserat Brysselstyrt statsbygge med beskattningsrätt, militärt försvar etc.

En förutsättning för en utveckling där vårt land blir en del av ett Europas Förenta Stater är att den är förankrad i folkviljan. Det är en grundläggande demokratisk princip. Såväl politiska partier som medierna har ett stort ansvar. Jag ser gärna ett starkare nordiskt samarbete, men tror inte att det vore lyckligt att vårt land blir en del av en stor, centraliserad statsbildning.

En bred diskussion om vilket europeiskt – och nordiskt – samarbete vi egentligen önskar bör sättas högt upp på agendan. En utveckling under tystnad är odemokratisk och farlig.

Håkan Larsson, Rödön

Opinion

Matproblemet

Opinion
Opinion

Att äldre äter ordentligt är en av de viktigaste faktorerna för att de ska må bra och många i åldersgruppen löper risk att bli undernärda. I Hässleholm får hälften av alla som bor på kommunens äldreboenden fasta i mer än elva timmar, trots att det strider mot Socialstyrelsens rekommendationer, eftersom de äldre då riskerar undernäring. Två tredjedelar av alla på särskilt boende i Hässleholm har blivit bedömda och en femtedel var redan undernärda. Det är givetvis för många. Det är välkommet att man tagit fram en handlingsplan för att få bukt med ett problem som Hässleholm haft länge.

Omsorgschefen Eva Liljekvist Borg säger till tidningen att siffrorna förbättrats de senaste fyra-fem åren, men hon har rätt i att det finns utrymme för förbättring. Risken för att undernäringen leder till hälsoproblem har synts under pandemin, då den som undernärd kan bli extra sjuk. Att se till att äldre har ett rimligt näringsintag skyddar dem från en hel del hälsoproblem.

Dietisten Annika Hansson Giunti konstaterar att arbetet med mat, näring och nutrition måste bli en del av det dagliga vård- och omsorgsarbetet och att fokus måste sättas mer på problemet med för lång nattfasta. Den antagna handlingsplanen innehåller några förändringar som kan ge kommunen bra förutsättningar att förbättra läget för dem i riskzonen för undernäring: tanken om att man ska försöka få folk att äta fler mindre måltider jämnare fördelat över dygnet. Den som jobbat med äldre vet att det kan vara si och si med aptiten för stora, tunga måltider. Goda mellanmål eller god fika kan vara lättare.

Dessutom ska man fokusera på alla, även de som bor hemma. Det är en svår grupp att få översikt över och se till att de äter. Med tydligare riktlinjer blir det lättare att vara konsekvent. Att utbilda personalen kontinuerligt i mat och näring är också en given lösning. Den som är uppväxt med lättmjölk kan lätt bli förskräckt av att hälla vispgrädde i mannagrynsgröten, men ibland är det det som behövs.

Opinion

Lära sig att lyssna

Opinion
Opinion

39 medarbetare på Sveriges Radio har skrivit under ett upprop om att arbetsplatsen är rasistisk och inte representativ för ett allt mer diversifierat Sverige, vilket påverkar hur man lägger upp nyhetsrapporteringen. Att svensk media inte har tillräckligt många utlandsfödda anställda för att det ska representera hur Sverige ser ut är ett välkänt problem.

Man hävdar ofta att det handlar om kompetens: nyanlända kan inte arbeta på en tidning eller inom radio, eftersom de inte har tillräckligt god svenska. Arbetsmarknaden för journalister är hård och konkurrensen stor: ibland lär det handla om att man väljer den mest erfarna eller att LAS-reglerna säger att man måste ta in en före detta anställd igen. Samtidigt vet vi att man i Sverige är förtjust i svepskäl för att inte anställa invandrade.

Men vi har lärt oss en hel del under de senaste åren. Bland annat att de som slår larm om orättvisor ofta har goda skäl till det. Svarta amerikaner har larmat om att de mördas av polisen i decennier. Kvinnor i svenskt kulturliv larmade om att män i kultureliten begick sexövergrepp. Vi vet nu att vi borde ha lyssnat tidigare och bättre.

Kanske är Sveriges Radio lika rasistiskt och fientligt mot afrosvenskar och andra utlandsfödda som de som undertecknat skriver. Kanske är det bättre, som SR:s vd Cilla Benkö menar. SR är skyldig skattebetalarna att utreda saken på ett seriöst sätt. När man bedriver verksamhet med skattebetalarnas pengar ska det inte bekosta diskriminering eller en skev nyhetsrapportering.

Opinion

Slopa straffrabatten

Vid 18 år är man vuxen och myndig.
Foto: Ulf Palm /TT
Opinion
Opinion

Gängkriminaliteten och ett antal mord och andra övergrepp har satt fart på den kriminalpolitiska debatten. Poliser och åklagare vittnar om hur brottsligheten gått ner i åldrarna, att brottsdebuten kan ske så tidigt som vid åtta års ålder, och att äldre kriminella satt i system att använda sig av yngre hantlangare eftersom de är väl medvetna om att påföljderna för unga som begår brott är ytterst milda och att fängelsestraff undviks i stor utsträckning för de som anses omogna, vilket gäller upp till 20 års ålder. Den som är i åldrarna 18-20 år får rabatt även vid grova brott.

Det här är ohållbart vilket verkligheten gett många exempel på. Den som börjar med brott i tidiga tonåren är ofta en förhärdad kriminell redan före 18 års ålder. I några av mordfallen under senare tid är de misstänkta i dessa lägre åldrar.

I Svenska Dagbladet har det förts en intressant debatt om det svenska påföljdssystemet. Professorn i rättsvetenskap Bo Wennström hävdar att den svenska strafflagstiftningen byggt på inställningen ”ju mer man ingriper desto sämre går det”. Böter och frivård var enligt denna logik alltid bättre än fängelse. Ja, inlåsning och fängelser var brottsgenererande i sig, sades det.”

Denna vårdinriktade inställning, som underförstått byggt på att det är samhällssystemet som orsakar brottslighet, har gjort att vi har ett påföljdssystem som är destruktivt. I början av brottsbanan är påföljderna inga eller lindriga, vilket stimulerar till nya brott. När väl den unge kriminella blir myndig vid 18 års ålder är fortsatt inställningen att den dömde är omogen och bör få en straffrabatt.

Nu finns ett utredningsförslag om att avskaffa straffrabatten för 18-20-åringar, men bara för de mindre grava brotten. Den dömde skall fortfarande inte betraktas som fullt vuxen. Det är ett utpräglat svenskt synsätt. I våra nordiska grannländer finns inga ungdomsrabatter för den som blivit myndig.

Många som suttit i fängelse återfaller i brott. Men det gör inte att fängelse är kontraproduktivt. Under fängelsevistelsen skyddas samhället. Det stora problemet uppstår vid frigivningen. Där behöver vi bli bättre med att ordna både bostad och jobb så att den som avtjänat sitt straff kan övergå till en normal livsföring.

Lars J Eriksson

Opinion

Tre reformer för att hjälpa skåningar i arbete

Pandemin ställer krav på omställning. Utbildning under hela livet är en viktig faktor, menar Eva Wikström, vd Omställningsfonden.
Foto: Dan Hansson/TT
Opinion
Debatt
Opinion

DEBATT. I kölvattnet av pandemin har den svenska arbetsmarknaden drabbats hårt och historiskt höga arbetslöshetssiffror är att vänta. Att satsa på kompetensutvecklande åtgärder för att hjälpa skåningarna i arbete är viktigare än någonsin, skriver Eva Wikström, vd på Omställningsfonden.

Ekonomisk nedgång, en allt rörligare arbetsmarknad och ett längre arbetsliv ökar människors behov av att kunna byta karriär flera gånger. För att förbli anställningsbar kommer det vara nödvändigt för skåningarna att ständigt vidareutbilda sig genom hela arbetslivet. Det kan också innebära att man behöver vara beredd på att helt sadla om och byta karriär, till branscher där det finns efterfrågan på arbetskraft. Ett sådant exempel är välfärden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

MyNanny

Vill du ha barnen hemma? Få barnvakt dagtid med myNanny

MyNanny

Många föräldrar tar hjälp av en barnvakt i Corona-tider

Just nu har många familjer ett svårt livspussel. Samtidigt som de har viktiga uppgifter på jobbet och är i behov av barnomsorg, så är inte tanken på att ha barnen i stora grupper lockande. Även om mor- & farföräldrar finns, så är det inte heller ett alternativ att barnen är hos dem — de befinner sig ju i riskgruppen. Ett tryggt alternativ som allt fler väljer är att kontakta myNanny för en trygg nanny under dagen.

Varför väljer familjer just myNanny för barnpassning?

Svaret från många föräldrar är att det är tryggt. Du får en ansvarsfull barnvakt, som är noga utvald och personlig för just er familj. Det innebär mycket mer än en noggrann urvalsprocess och certifiering. Alla får utbildning i att kommunicera pedagogiskt med barn och skapar en positiv, trygg och rolig miljö. De lär sig även hur man leker roliga lekar och hur man sköter kommunikationen med föräldrarna. Under utbildningarna lär vi ut bland annat hur man förhindrar olyckor, hanterar allergier, utför hjärt- & lungräddning och många andra viktiga säkerhetsåtgärder.

Trivsel och trygghet för både barnvakt och familjen

Genom en noga utvald nanny med rätt utbildning inom pedagogik skapas en trivsam miljö för både barnvakten och familjen. Det innebär att vi ser till att i hög grad förstå familjen och deras behov, för att sedan presentera en riktigt bra barnvakt. Vårt mål är att hjälpa familjer lösa vardagspusslet på ett tryggt sätt så både barnvakten och familjen kommer trivas.

Livet som småbarnsförälder kan vara stressigt och emellanåt är man verkligen i behov av en hjälpande hand. En personliga barnvakt kan vara tillgänglig hela veckan, även på kvällar, nätter och helger. Vi har även barnvakter som talar särskilda språk och barnvakter som kan lösa VAB, express eller akuta situationer. Läs mer här om alla möjligheter till barnvakt från myNanny.

Barnpassning anpassad för familjen

Vi erbjuder flexibla upplägg till barnfamiljer, er barnvakt kan jobba alla tider och dagar i veckan för alla åldrar - från nyfödda till skolåldern. Som barnvakt hos myNanny hjälper man en eller flera familjer i sitt område med att passa deras barn.

Givetvis erbjuds hjälp med vad som ska göras och vad barnen tycker om. Det kan innebära allt från hämtning eller lämning på förskola till lek och bus i en lekpark till att spela spel. Det absolut viktigaste är att det är roligt och tryggt för barnen, föräldrarna samt barnvakten.

Bästa möjliga barnvakt till familjen

Vi är en av Sveriges största aktörer och har under åren lärt oss hitta precis rätt barnvakt i Stockholm, Göteborg & Malmö såväl som i övriga Sverige för barnfamiljer där vi erbjuder så smidig och säker hjälp som möjligt, allt för att underlätta och skapa en enklare vardag för familjen. Eftersom alla våra barnvakter genomgår en gedigen intervju- och kontrollprocess, utbildning samt certifiering är myNanny barnvakt specialister på att matcha familjer med den barnvakt som passar familjen bäst. Kontakta myNanny för trygg barnpassning!

Opinion

Farligt ropa hej för tidigt

Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Smittspridningen av coronaviruset ökar i flera länder i Europa, länder som stängde ner samhället i våras och som i sommar öppnat upp. Paniken börjar sprida sig bland regeringschefer och ministrar i flera länder. Vilka åtgärder har de egentligen att ta till? En total nedstängning igen vore förödande för en redan ansträngd ekonomi. Storbritannien ser smittan öka, liksom dödsfallen, och överväger en ny ”lockdown”. Spanien är värst drabbat i Europa just nu och i huvudstaden Madrid har beslutsfattarna stängt ner olika bostadsområden till de boendes protester. Frankrike inför också skarpare restriktioner i flera större städer. Även andra länder i Europa har smittkurvor som pekar åt alldeles fel håll och villrådiga politiker.

Gemensamt för länderna är att de haft nedstängningar under våren och vågade sig på en öppning när sommaren närmade sig. Ekonomin gjorde i våras ett tvärstopp och därför undviker politikerna nya totala nedstängningar. I stället verkar man försöka hindra coronaviruset där smittan sprids i kluster, alltså mer regionalt och inte i hela länderna.

Sveriges strategi retade många andra länder under våren, men nu är det en del som uttrycker sig försiktigt positivt om Sveriges hållning. Och visst är dödstalen i Sverige på väg ner sen en lång tid, smittan verkar vara under rimlig kontroll, men det är samtidigt alldeles för tidigt att dra slutsatser om vilket land som gjort rätt. Coronavirusets oberäknelighet gör att ingen kan ropa hej ännu.

Opinion

EU stänger dörren

Opinion
Opinion

Fokus inom europeisk migrationspolitik flyttas till återvändande och till att avvisa så många det går redan vid gränsen. Det väntade beskedet gav EU-kommissionären Ylva Johansson. Hon och kommissionens vice ordförande Margaritis Schinas poängterade att Europa som en kontinent med en åldrande befolkning behöver den extra arbetskraft som invandringen ger. Ylva Johansson menade att européer i grunden är positiva till att ta emot flyktingar, men att medborgarna vänder sig mot att de som får avslag inte lämnar EU utan stannar kvar olovligt i limbus. Om dessa förslag blir verklighet testas den generösa hypotesen.

Målsättningen är bland annat ett slags snabbspår när man anländer till Europa, där den som saknar asylskäl snabbt ska gå igenom en process för att påbörja återvändande, som ska ske inom ett fåtal dagar. Man kan vid det här laget frestas att välkomna alla åtgärder som gör att folk inte fastnar i evighetslånga asylprocesser, men man kan ifrågasätta rättssäkerheten i att det går så snabbt och fundera på hur man på några få dagar ska hinna göra en rimlig prövning av asylskäl, särskilt i det fallen där den asylsökande kan befinna sig i en gråzon rättighetsmässigt. För att kompensera för att man inte vill ta emot någon alls ska länder som Ungern och Polen istället vara ansvariga för återvändandet. Det är svårt att tro att dessa länder skulle hantera avvisningar och återvändanden på ett humant och medmänskligt sätt med tanke på deras tal om hårda tag mot asylsökande. Men Johansson har haft ett tufft jobb med fördelningen av arbetsuppgifter: man kan inte låta dem slippa ansvar helt. Detta är en europeisk fråga, inte bara en för Västeuropa.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Väljer Kristersson rätt väg?

Opinion
Opinion

Upp som en sol, ned som en pannkaka. Så kan man beskriva Moderaternas utveckling med Fredrik Reinfeldt som partiledare. Han fördubblade partiets andel i riksdagsvalen från 15 procent i Bo Lundgrens katastrofval 2002 till höjdpunkten 2010 på över trettio procent – det mesta något annat parti än Socialdemokraterna haft i modern tid. Men 2014 rasade M:s röstetal, och 2018 landade Ulf Kristersson under 20 procent.

Ett än större bakslag för Kristersson var att de fyra allianspartierna tillsammans blev mindre än de tre rödgröna partierna. Därmed försvann Kristerssons chanser att bli statsminister.

Före valet lovade Ulf Kristersson i Aftonbladet att han ”kommer inte samarbeta, samtala, samverka, samregera med SD”. Men nu gör han allt detta, utom samregera, vilket det inte finns parlamentariska förutsättningar för. Men ger valresultatet 2022 förutsättningarna kan det bli så, särskilt som Jimmie Åkesson har övergivit Dansk Folkepartis länge framgångsrika taktik och förklarat att han vill sitta i regeringen. Ulf Kristersson kommer säkert att fortsätta få frågor om han tänker samregera med SD fram till valet. Frågan är hur han tänkt när han öppnat dörren på så vid gavel för Åkesson.

Det är inte bara i Sverige högerextrema partier haft framgångar i valen. Tvärtom var Sverige ett av de sista i Europa där ett sådant parti kom in i parlamentet. De etablerade partierna till höger har olika strategier för hur de ska hantera problemet. I både Norge och Finland togs partierna in i mitten-högerregeringar, men i Norge hoppade Framstegspartiet av och i Finland sparkades Sannfinländarna ut när en mer rasistisk falang tog över partiet.

I Tyskland har det stora kristdemokratiska partiet agerat annorlunda. Efter att det bayerska systerpartiet CSU i samband med flyktingkrisen 2015-16 försökte flirta med AfD:s (Alternative für Deutchland) sympatisörer utan större framgång, har partiet nu svängt till att kraftfullt markera mot AfD:s rasistiska utspel och föra en mer flyktingvänlig politik, i Angela Merkels anda (enligt en artikel i Die Zeit, kommenterad bl a i euobserver.com). Hittills ser det ut att vara en framgångsväg, då CDU/CSU haft stora framgångar i opinionen medan AfD:s siffror pekar nedåt.

I valet 2014 förlorade Moderaterna flest väljare till Centerpartiet, fler alltså än till SD och KD. Det var den största väljarströmmen näst efter miljöpartister som gick till S, enligt Valforskningsprogrammet i Göteborg. Men dessa väljare har Ulf Kristersson uppenbart ingen ambition att vinna tillbaka eller att stoppa fortsatt utflöde av liberalt sinnade moderater (om det finns några kvar). Istället koncentrerar han sig på att försöka få tillbaka flyktade SD-väljare. Men genom att flytta sig till SD:s politiska positioner och ge utrymme åt de (enda) frågor där SD trivs (invandring och brottslighet, helst hopkopplade) riskerar han istället att göda SD med nya väljare från M.

Då kanske han får frågan om att vara med i en SD-ledd regering 2022 istället för att själv få chansen att bli statsminister.

Yngve Sunesson

NÄSTA ARTIKEL