Inrikes

Högskoleprovet ställs in för andra gången

Det blir inget högskoleprov i höst. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes För andra terminen i rad ställs högskoleprovet in. Detta för att minska risken för spridning av coronaviruset.
– Jag förstår att många är besvikna, säger Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, och flaggar för två prov till våren.
PREMIUM

Som bekant ställdes vårterminens högskoleprov in på grund av coronapandemin och det blir alltså inte heller något prov i höst – trots ett rekordstort intresse för högskolestudier. Den provansvariga myndigheten Universitets- och högskolerådet (UHR) har, efter samråd med de lärosäten som genomför proven, kommit fram till att risken för smittspridning är för stora. "Möjligheterna att skydda provdeltagare och provpersonal är små", skriver UHR.

Skulle Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att hålla avstånd följas skulle Stockholms universitet, som exempel, behöva utöka antalet provlokaler från nära 600 till fler än 2 300. Antalet provmedarbetare skulle behöva ökas från 900 till 4 200, skriver UHR.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Sänkt straff för dråp på sjuk hustru

Hovrätten för nedre Norrland sänker straffet för en man som gav sin svårt sjuka hustru en dödlig dos morfin.
Foto: Claudio Bresciani / TT
Inrikes
Inrikes

Den svårt sjuka kvinnan vill avsluta sitt liv och hennes man gav henne en dödlig dos morfin. Ångermanlands tingsrätt dömde mannen till 1,5 års fängelse för dråp. Domen överklagades till hovrätten som nu ändrar tingsrättens dom så att fängelsestraffet bestäms till ett år.

Mannen yrkade i sitt överklagande till hovrätten att bli frikänd från åtalet om dråp och att straffet under alla förhållanden skulle mildras.

Åklagaren yrkade på att straffet skulle skärpas.

Inrikes

Fler svenska regioner rödlistas i Norge

Gränsövergång mellan Norge och Sverige. Arkivbild.
Foto: Vidar Ruud/NTB/TT
Inrikes
Inrikes

Norrmän avråds från alla icke nödvändiga resor till Blekinge och Södermanland i Sverige. De nya reserestriktionerna träder i kraft vid midnatt på lördag. Det innebär också att de som reser till Norge från dessa platser måste sitta i karantän i tio dagar.

Beslutet grundar sig i att dessa områden har gått från gult till rött på infektionskartan för Europa. Det innebär att de har haft över 20 nya bekräftade fall av covid-19 per 100 000 invånare under de senaste två veckorna.

Inrikes

Nyqvist döms för dubbelmordet – får vård

Teckning från huvudförhandlingen om dubbelmordet 2004, i Linköpings tingsrätt. Till höger den åtalade Daniel Nyqvist, med sin försvarare Johan Ritzer. Till vänster ses advokat Elisabeth Massi Fritz som företräder den mördade pojkens familj.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes
Inrikes Daniel Nyqvist som har erkänt dubbelmordet i Linköping 2004 döms för två fall av mord. Påföljden blir rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, meddelar Linköpings tingsrätt.

Nyqvist erkände nästan omgående när han greps i juni i år att det var han som högg ihjäl åttaårige Mohamad och 56-åriga Anna-Lena den 19 oktober 2004 i Linköping. Han har uppgett att han styrdes av tvångstankar om att han behövde döda två människor, och att han genomförde dubbelmordet för att få sinnesro.

De två offren valde han ut slumpmässigt, men att det blev just Mohamad berodde på att han var ett barn och därmed en enklare måltavla, har Nyqvist berättat.

– Jag var tvungen att få det gjort. När jag väl var i gång gick det som på automatik, berättade han i Linköpings tingsrätt.

Allvarligt psykiskt störd

Rättsmedicinalverket (RMV) har i ett utlåtande slagit fast att han lider av en allvarlig psykisk störning och att han även gjorde det vid tiden för morden, och både åklagare och försvar var överens om att rättspsykiatrisk vård var den påföljd som Nyqvist borde få.

Den enda egentliga fråga som kvarstod inför domen var huruvida det skulle rubriceras som mord eller dråp.

Advokaten Johan Ritzer menade att det fanns utrymme att rubricera gärningen som två fall av dråp. Det fanns ingen egentlig planering vid morden och Nyqvists allvarliga psykiska störning var närmast att likna vid psykotisk – i kombination med det snabba händelseförloppet vid morden kunde gärningarna bedömas som dråp, argumenterade Ritzer.

Men tingsrätten går på åklagare Britt-Louise Viklunds linje och dömer den 37-årige Daniel Nyqvist för två fall av mord.

"Trots att Daniel Nyqvist begick gärningarna under påverkan av en allvarlig psykisk störning, och således efter att ha sett en inre bild som gjorde att han upplevde sig vara tvingad att döda, anser tingsrätten att omständigheterna var så allvarliga att gärningarna är att bedöma som mord", står det i domen.

Teknisk bevisning

Gällande skuldfrågan hänvisar tingsrätten i domen dels till Nyqvists egen berättelse om vad som hände, dels till den omfattande tekniska bevisning som binder honom till brottet.

Mordvapnet, en så kallad butterflykniv, hittades på marken bara några meter från där den 56-åriga kvinnan, på den fanns dna både från henne, pojken och från Daniel Nyqvist. I ett tidningsställ på Djurgårdsgatan några hundra meter bort från mordplatsen hittades även en mössa där det fanns blod från Nyqvist.

Påföljden blir rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, vilket innebär att det är förvaltningsrätten och inte läkare som fattar beslut om vården ska upphöra. Just bestämmelsen om att vården skulle vara förenat med särskild utskrivningsprövning motsade sig Nyqvist under rättegången, eftersom han inte anser att det finns risk för återfall i allvarlig brottslighet.

Risk för återfall

Linköpings tingsrätt delar inte den bedömningen:

"Det har gått nästan 16 år sedan mordtillfället och Daniel Nyqvist har såvitt känt inte återfallit i brott. Dock kan det inte uteslutas att tankar av samma slag som de som ledde fram till brottet 2004 återkommer, och att Daniel Nyqvist då saknar förmåga att hantera dem. Tingsrätten bedömer att det, på sätt som avses i bestämmelsen om särskild utskrivningsprövning, finns en beaktansvärd risk för att Daniel Nyqvist återfaller i brott av allvarligt slag".

Nyqvist ska även betala skadestånd till Mohamads anhöriga på sammanlagt 350 000 kronor. Anhöriga till Anna-Lena har inte begärt skadestånd.

Marc Skogelin/TT

Bild ur polisens förundersökning. Polisens bild av Daniel Nyqvist som erkänt dubbelmordet i Linköping 2004.
Bild ur polisens förundersökning. Polisens bild av Daniel Nyqvist som erkänt dubbelmordet i Linköping 2004.
Foto: Polisen/TT
Åklagare Britt-Louise Viklund. Arkivbild.
Åklagare Britt-Louise Viklund. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Försvarsadvokaten Johan Ritzer intervjuas av journalister utanför Linköpings tingsrätt. Arkivbild.
Försvarsadvokaten Johan Ritzer intervjuas av journalister utanför Linköpings tingsrätt. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT

FAKTA

Fakta: Dubbelmordet i Linköping

Klockan är strax före åtta på morgonen den 19 oktober 2004 och gatubelysningen på Åsgatan i Linköping har precis släckts när en åttaårig pojke kommer gåendes på väg till skolan.

Plötsligt blir han knivhuggen bakifrån, med stor kraft, många gånger. Han avlider där på marken.

En 56-årig kvinna som är på väg till jobbet blir även hon attackerad, våldsamt och med många hugg. Sedan släpper gärningsmannen kniven och ger sig därifrån.

I ett tidningsställ på Djurgårdsgatan utanför Ica hittas senare hans blodiga mössa och blodiga fingeravtryck.

Den 9 juni 2020 grips en 37-årig man i Linköping för mordet, sedan polisen i en pilotstudie anlitat släktforskare och sökt i släktforskningsdatabaser med hjälp av mannens dna-spår. Mannen erkänner senare att han mördat pojken och kvinnan.

Utredningen är Sveriges näst största efter Palmeutredningen.

FAKTA

Fakta: Hittades genom släktforskning

Många svenskar har de senaste åren skickat in sitt dna till kommersiella företag i hopp om att få veta mer om sitt genetiska ursprung, eller kanske för att hitta en avlägsen släkting i USA.

Men dna-databaserna har också blivit ett viktigt verktyg för polisen, som kan använda dem för att lösa grova brott.

En lagändring som trädde i kraft i början av 2019 gör det möjligt för polisen att göra så kallade familjesökningar, där dna-spår använts för att hitta möjliga släktingar till den som dna-spåret kommer ifrån.

I ett pilotprojekt beslutade polisen i Linköping förra året att skicka dna-profilen från gärningsmannen vid dubbelmordet i Linköping 2004 till inledningsvis två kommersiella dna-databaser – Gedmatch och Family tree. Den senare är en av de mest använda bland svenskar.

I juni lyckades man hitta två bröder som matchade dna-profilen, och efter att ha topsat dem båda kunde man konstatera att den ene broderns dna stämde överens med dna från gärningsmannen. Kort därpå erkände han dubbelmordet.

Inrikes

Fortsatt covid-ökning i Västra Götaland

Thomas Wahlberg, smittskyddsläkare i Västra Götalandsregionen. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes
Inrikes

Antalet nya covid-19-fall fortsätter att öka även i Västra Götalandsregionen. Enligt den senaste summeringen har antalet fall nu ökat i fyra veckor i rad.

"Vi har sett en ökning av antalet fall under hela september. En anledning till det är att många börjat slappna av och inte följer de rekommendationer som ges", säger smittskyddsläkaren Thomas Wahlberg i ett pressmeddelande.

Under vecka 39 rapporterades 494 nya fall in i regionen, vilket är 155 fler än veckan dessförinnan. Ökningen är störst i åldrarna 20–29, men syns även i andra åldersgrupper.

"Vi är fortfarande i en pandemi och de råd som vi har gett sedan starten är lika aktuella som någonsin, hur tjatiga de än låter", säger Thomas Wahlberg.

Antalet covid-smittade som behöver sjukhusvård i regionen ligger dock sedan augusti relativt stabilt på omkring 40 personer, varav ett fåtal behöver intensivvård.

Inrikes

Fler covidpatienter får intensivvård

Allt fler patienter får intensivvård på grund av covid-19.
Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT
Inrikes
Inrikes

De senaste dagarna har antalet patienter med covid-19 som vårdas inom intensivvården ökat. På knappt tre veckor har antalet fördubblats, från tolv till dagens 24 patienter.

Ända sedan april har antalet iva-patienter som vårdas på grund av covid-19 sjunkit. Från rekordnoteringen 558 patienter den 25 och 26 april till endast tolv patienter den 11 september. Sedan dess har antalet patienter som intensivvårdas återigen börjat öka, om än långsamt. I dag, torsdag, vårdas 24 patienter med hjälp av intensivvård, enligt intensivvårdsregistret.

Huruvida detta är ett trendbrott eller inte, vill dock Socialstyrelsen inte kommentera, utan hänvisar till eftermiddagens myndighetsgemensamma presskonferens.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Inrikes

Oppositionen kritisk till Pisa-granskningen

OECD är nu klar med granskningen av det svenska urvalet i Pisa-mätningen 2018. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Sverige får godkänt trots att en stor andel elever exkluderades från kunskapsmätningen Pisa 2018, anser OECD.
I en rapport som regeringen beställt kallar OECD Sveriges resultat för "acceptabla".
Men det finns reservationer – och oppositionen ifrågasätter granskningens oberoende.

– Jag är glad att Sveriges Pisa-resultat står sig. OECD konstaterar att det antal elever man exkluderat är rimligt givet att vi hade så många nyanlända åren innan, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) till TT.

När resultaten från senaste Pisa-mätningen kom i december i fjol hade Sveriges elever förbättrat sina resultat jämfört med tre år tidigare. Men förbättringen har ifrågasatts, utifrån hur urvalet till mätningen 2018 gjordes.

Andelen elever som exkluderades från att skriva testen i Sverige var drygt 11 procent, jämfört med gränsen som egentligen går vid fem procent.

Enligt Expressen, som granskat mätmetoderna, hade de svenska skolorna även plockat bort elever som borde ha skrivit Pisatesten, och Skolverket gjort felberäkningar.

Språkfaktorn

Men OECD kallar nu i sin granskning Sveriges resultat för acceptabla, med tanke på att Sverige tagit emot många invandrar- och flyktingungdomar som inte hunnit lära sig svenska.

Enligt OECD:s beräkningar är det uppskattade antalet elever som exkluderades från testerna i Pisa 2018 på grund av språket, jämförbart med det uppskattade antalet elever som potentiellt kunde bli exkluderade på grund av språket.

OECD poängterar dock i sin rapport att sifferunderlaget inte är exakt utan bygger på diverse antaganden.

– Vi har en lagstiftning där vi av integritetsskäl inte kan urskilja vilka elever som har exkluderats på grund av språkskäl respektive funktionsnedsättning. Men för mig är det viktiga att även med de här bristerna anser OECD att det svenska resultatet står sig, säger Ekström.

Beslutet att låta OECD sköta granskningen har kritiserats av Moderaterna och Liberalerna. Detta är inte en oberoende extern granskning, anser L:s Roger Haddad.

– Det här är ett uppdrag som de fått av Sveriges regering och utbildningsministern, vilket vi har kritiserat. Med en oberoende extern granskning menar vi att det ska vara någon part som inte varit delaktig i genomförande och planering av Pisa 2018, och både OECD, Skolverket och regeringen genom utbildningsdepartementet har ju varit involverade på olika sätt, säger Haddad, som är utbildningspolitisk talesperson.

Ny granskning

Och OECD:s rapport innebär inte att sista punkten satts. Även Riksrevisionen ska granska Sveriges sätt att sköta Pisa 2018.

– Det är välkommet att Riksrevisionen har tagit intryck av den här debatten och är öppna för att utreda. För det får inte råda några som helst tvivel. Det här är den viktigaste internationella mätningen som Sverige deltar i på utbildningsområdet och den har stor påverkan på utbildningspolitiken och olika budgetprioriteringar, säger Roger Haddad.

OECD:s Pisamätningar är kända i större delen av världen. Mätningarna brukar bedömas som solida och resultaten för respektive land brukar påverka den inhemska utbildningspolitiken.

Det gäller inte minst i Sverige, som hade en djupdykning resultatmässigt i Pisa 2012, med en rad politiska initiativ som följd. Därefter har Sverige vänt trenden.

Jens Bornemann/TT

Anja Haglund/TT

FAKTA

Fakta: Detta är Pisa

Pisa (Programme for International Student Assessment) är en internationell studie som mäter 15-åringars förmågor i läsning, matematik och naturvetenskap. Den genomförs vart tredje år, och resultaten presenteras med ett års fördröjning.

Pisa drivs av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Nationellt ansvarig är Skolverket. Sveriges kostnad för att delta i Pisa är cirka 14,4 miljoner kronor per treårscykel.

I Pisa 2018 deltog drygt 5 500 elever i Sverige, fördelade på 223 skolor. Den stora majoriteten av de svenska eleverna, 96 procent, gick i årskurs 9 när de skrev proven. Eftersom det alltid är 15-åringar som testas är det årskullen född 2002 som svarade i Pisa 2018.

Totalt svarade cirka 600 000 elever i 79 länder eller regioner på frågorna i Pisa 2018. Elevgruppen representerar 32 miljoner elever.

Källor: OECD och Skolverket.

Inrikes

TT-FLASH: Nyqvist döms för mord

Inrikes
Inrikes Daniel Nyqvist som har erkänt dubbelmordet i Linköping 2004 döms för mord till rättspsykiatrisk vård, enligt tingsrätten.

Inrikes

Brev från 1284 blir fall för rätten

Jönköpings privilegiebrev från 1284. Foto: Jönköpings kommun.
Foto: Foto: Jönköpings kommun
Inrikes
Inrikes

Riksarkivet vill ha tillbaka det över 700 år gamla brevet. Jönköpings kommun vill behålla det. Nu blir privilegiebrevet från 1284 ett fall för Stockholms tingsrätt.

Dragkampen mellan Riksarkivet och Jönköpings kommun har pågått under en längre tid. I onsdags träffades parterna på nytt utan att komma överens.

Det innebär att det blir förhandlingar i Stockholms tingsrätt i februari, uppger kommunen i ett pressmeddelande.

Privilegiebrevet, som utfärdades av Magnus Ladulås 1284, förvaras i dag i Jönköpings stadsarkiv, formellt på lån.

Riksarkivet vill dock att dokumentet ska flyttas till landsarkivet i Vadstena, tillsammans med Grännas privilegiebrev från 1652 och ytterligare två privilegiebrev för Gränna och Jönköping. Kommunen har sagt tvärt nej.

"De har förvarats här i flera hundra år och är dokument som binder ihop vår historia med nutiden. Det finns, som vi ser det, ingen anledning att de ska flyttas från sin historiska hemvist", säger kommunstyrelsens ordförande Ann-Marie Nilsson (C) i pressmeddelandet.

NÄSTA ARTIKEL