Utrikes

Lama löser drama under Portlands protester

Oregons demokratiska guvernör, Kate Brown, är nära att ge Caesar 'The no drama lama' en puss under en demonstration i Portland 2018.
Foto: Don Ryan/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den pensionerade artistlaman Caesar McCool har bidragit till lugn under Portlands våldsamma demonstrationer.
– Alla älskar honom lika mycket som han älskar alla, säger hans ägare Larry McCool.
PREMIUM

Protesterna i Portland, Oregon, har lugnat ned sig de senaste dagarna och sammandrabbningarna med polis har minskat efter att de federala styrkorna dragit sig tillbaka.

Men även under de mest våldsamma protesterna bredde lugnet ut sig kring Caesar McCool, rapporterar Washington Post. Den sex år gamla laman arbetar, efter att ha pensionerats från en karriär som artistdjur, nu som terapilama eller "lamaktivist" och är känd under sitt mer talande namn “Caesar the no drama lama”.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Här är Donald Trumps heta domarkandidater

Den federala domaren Amy Coney Barrett är en av dem som USA:s president Trump kan tänkas utse till ny domare i Högsta domstolen.
Foto: Rachel Malehorn/AP/TT
Utrikes
Utrikes Han har lovat att det ska gå fort och att det blir en kvinna. President Donald Trump väntas ge besked om vem han vill se som Ruth Bader Ginsburgs efterträdare i USA:s högsta domstol.
Att det blir en konservativ jurist står bortom allt tvivel. Här är tre heta namn.

Amy Coney Barrett, 48 år, federal domare:

Hon är i sammanhanget ung med en gedigen bakgrund och de "rätta" moralkonservativa värderingarna. Amy Coney Barrett är sedan 2017 federal domare vid appellationsdomstolen för USA:s sjunde distrikt (som omfattar Illinois, Indiana och Wisconsin). Innan dess var hon juridikprofessor på sitt gamla lärosäte University of Notre Dame i Indiana.

Louisianafödda sjubarnsmamman Coney Barrett har även arbetat för nu avlidne Antonin Scalia innan han blev HD-domare. Liksom sin tidigare chef är Coney Barrett en så kallad originalist, det vill säga hon tycker att USA:s grundlag som ratificerades 1788 ska tolkas bokstavstroget.

Hon har sagt att livet börjar vid befruktelsen och hon anser att domare inte ska vara bundna av prejudikat, skriver tidningen Politico. Det kan få bäring på HD-beslutet "Roe mot Wade" från 1973 som slår fast kvinnors rätt till abort – och som är en nagel i ögat på många konservativa i USA.

President Trump uppges ha "sparat" Coney Barrett vid tidigare utnämningar, för att just hon ska bli den som ersätter liberala Bader Ginsburg. Sker detta lär den i USA redan så infekterade debatten om abort och kvinnors rättigheter ta ny fart.

Barbara Lagoa, 52 år, federal domare:

Hon är uttalat konservativ, har kubanskt påbrå och har skrivit historia som den första spansktalande kvinnan i Floridas högsta domstol. Och i fjol utsågs hon av president Trump till federal domare vid appellationsdomstolen för USA:s elfte distrikt (som omfattar Florida, Georgia och Alabama). Med en juristutbildning från ansedda Columbia University i New York och sin bakgrund som både åklagare och domare har trebarnsmamman Lagoa beskrivits som "essensen av en domare" av Floridas guvernör Ron DeSantis, noterar Politico.

Hennes bakgrund är inte oviktig, så här sex veckor före presidentvalet. Florida är den viktigaste så kallade vågmästardelstaten och opinionsmätningar visar att det är mycket jämnt mellan Trump och Demokraternas utmanare Joe Biden där. Att utse en Floridabo till HD-domare skulle kunna ge Trump en skjuts i opinionen.

Om hon nomineras lär Lagoa få frågor om varför hon inte hörsammade den begäran som demokrater i senatens justitieutskott i somras skickade till henne. I den ombads hon kliva åt sidan och inte döma i ett fall om tidigare brottsdömdas rätt att rösta – eftersom hon har arbetat med det tidigare. Men Lagoa satt kvar och var en del av den majoritet som upprätthöll den Floridalag som kräver att brottsdömda måste betala sina domstolsavgifter innan de återfår sin rösträtt.

Allison Jones Rushing, 38 år, federal domare:

Sina unga år till trots utsågs Jones Rushing redan 2018 till federal domare av president Trump, hon verkar nu vid appellationsdomstolen för USA:s fjärde distrikt (som omfattar Maryland, North Carolina, South Carolina, Virginia och West Virginia).

Gift sedan 2016, ett barn.

Utbildad vid Duke University i hemdelstaten North Carolina har hon arbetat som advokat i Washington DC. Hon har också jobbat för den konservativa HD-domaren Clarence Thomas samt den ideologiskt liksinnade Neil Gorsuch, innan han blev HD-domare.

Jones Rushing är medlem av konservativa Federalist Society, som arbetar för en mer bokstavstrogen tolkning av grundlagen, samt den konservativa kristna gruppen Alliance Defense Fund. Den sistnämnda har kritiserats för sin inställning till hbtq-personers rättigheter, noterar webbtidningen The Hill. Det lär Jones Rushing få frågor om, om hon nomineras till HD-domare.

Tina Magnergård Bjers/TT

Den federala domaren Barbara Lagoa.
Den federala domaren Barbara Lagoa.
Foto: Florida Supreme Court/AP/TT
Den federala domaren Allison Jones Rushing.
Den federala domaren Allison Jones Rushing.
Foto: Tom Williams/CQ Roll Call/AP/TT

Utrikes

Läckor: Det blir bokstavstrogna Coney Barrett

USA:s presidentpar Donald och Melania Trump vid HD-domaren Ruth Bader Ginsburgs kista i Högsta domstolen i Washington DC.
Foto: J Scott Applewhite/AP/TT
Utrikes
Utrikes Enligt läckor blir det Amy Coney Barrett. Men det har även talats om Barbara Lagoa och spekulerats om ännu okända kandidater. President Donald Trump väntas i kväll meddela vem han vill se som den hyllade liberala domaren Ruth Bader Ginsburgs ersättare i USA:s högsta domstol.

När han natten mot lördag, svensk tid, fick frågan från journalister blev svaret att han bestämt sig "i sitt eget huvud". Tidigare har Trump sagt att beskedet kommer lördag eftermiddag lokal tid.

Han har lovat att nästa HD-domare blir en "extraordinär" kvinna, och redan på fredagen rapporterade CNN med flera medier – med hänvisning till källor inom Republikanerna – att det är Amy Coney Barrett, som presidenten avser nominera.

I måndags träffade presidenten den Indianabaserade domaren Amy Coney Barrett och under fredagen mötte han Barbara Lagoa i hennes hemstat Florida. Båda är djupt konservativa federala domare som anser att grundlagen från 1789 ska tolkas bokstavstroget. Det lär tillfredsställa de moralkonservativa väljare som är emot aborträtten och samkönade äktenskap och vars stöd Trump är beroende av.

Har bråttom

Det är bara åtta dagar sedan Bader Ginsburg avled och många, främst demokrater, anser att hon borde få begravas innan en ny domare utses. Men Trump och Republikanerna har bråttom. Det beror dels på att man är angelägen att säkra att den nio ledamöter tunga domstolen får en konservativ tyngd. Efter Ginsburgs frånfälle finns tre liberala och fem konservativa domare, men en av de sistnämnda röstar emellanåt med den liberala falangen.

Men presidentvalet den 3 november spelar också in. President Trump har antytt att han kanske inte kommer att acceptera valresultatet och, utan att lägga fram bevis, hävdat att den utbredda poströstning som äger rum kan innebära valfusk. Om resultatet blir riktigt jämnt i någon av de avgörande så kallade vågmästardelstaterna kan det leda till omräkningar och stämningar.

Så var fallet år 2000, då hela presidentvalet hängde på det jämna resultatet i Florida mellan republikanen George W Bush och demokraten Al Gore. En utdragen tvist gjorde att Bushs seger med 537 röster till slut avgjordes av Högsta domstolen.

Tvärt emot

Den snabba nomineringen går stick i stäv med den process som Trumps eget parti Republikanerna förordade för fyra år sedan. Då försökte Trumps demokratiske företrädare Barack Obama få igenom juristen Merrick Garland som efterträdare till HD-domaren Antonin Scalia som då avlidit. Men Republikanerna, med senatens majoritetsledare Mitch McConnell i spetsen, underströk att det var valår och hävdade att nästa HD-domare skulle utses av nästa president – och vägrade att ens fråga ut Garland.

Demokraternas ilska har knappast lagt sig. Men Republikanerna har fortfarande majoriteten i senaten, den kammare som frågar ut och godkänner federala domare. Det gör det sannolikt att Donald Trumps domarkandidat faktiskt godkänns före valet.

Tina Magnergård Bjers/TT

Den avlidne HD-domaren Ruth Bader Ginsburgs minne hedras i kongressbyggnaden Capitolium i Washington DC.
Den avlidne HD-domaren Ruth Bader Ginsburgs minne hedras i kongressbyggnaden Capitolium i Washington DC.
Foto: Erin Schaff/AP/TT

FAKTA

Fakta: Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten. I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag som skrevs 1787 och ratificerades 1788 samt dess 27 tillägg. Bland tilläggen finns den så kallade Bill of Rights (de tio första tilläggen) som ratificerades 1791.

Domstolen ska ha nio medlemmar som utses på livstid av presidenten. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.

När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar därmed chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.

Källa: Supremecourt.gov

Utrikes

Minst 22 döda i militärflygkrasch i Ukraina

Olycksplatsen och delar av An-26-planet sent på fredagen.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Minst 22 personer har konstaterats döda sedan ett militärflygplan kraschat i östra Ukraina, meddelar landets inrikesdepartement. Två personer uppges vara skadade och minst tre personer saknas fortfarande.

På sin Facebooksida skriver Ukrainas flygvapen att det rör sig om ett transportplan av typen Antonov An-26. Utöver besättningen ska mestadels kadetter ha befunnit sig ombord.

Olyckan, som ska ha skett i samband med landning, inträffade strax före klockan 21 lokal tid. Branden vid olycksplatsen kunde släckas av räddningstjänsten.

På sin officiella Facebooksida skriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att en statlig kommission ska tillsättas för att undersöka hur olyckan skett. Presidenten lämnar också kondoleanser till de omkomnas anhöriga.

"Vi beklagar sorgen för de omkomnas familjer och vänner. Vi önskar de skadade en snabb återhämtning", skriver presidenten på sin Facebooksida.

Presidenten reser till området under lördagen.

Minst 22 personer ska ha omkommit i olyckan, som inträffade i regionen Charkiv i östra Ukraina.
Minst 22 personer ska ha omkommit i olyckan, som inträffade i regionen Charkiv i östra Ukraina.
Foto: Ukrainas krisdepartement/AP/TT

Utrikes

Botad hiv-patient döende i leukemi

Den första helt botade hiv-patienten, Timothy Ray Brown, i Seattle den 4 mars 2019. Han är nu dödligt sjuk i leukemi och får palliativ vård i sitt hem i Kalifornien.
Foto: Manuel Valdes/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den första patienten som blev helt fri från hiv är nu dödligt sjuk i cancer.

Amerikanen Timothy Ray Brown, känd som den så kallade "Berlin-patienten", skrev historia 2008 när läkare friskförklarade honom från det dödliga viruset.

– Hiv har inte påträffats i hans blod sedan han botades, säger Browns partner Tim Hoeffgen till aktivisten och författaren Mark King, som har publicerat ett blogginlägg om Browns hälsotillstånd.

I stället håller 54-åringen på att dö i leukemi, blodcancer, som han också tidigare har lidit av och friskförklarats från. Brown får palliativ vård i sitt hem i Palm Springs i Kalifornien, berättar Hoeffgen.

Brown studerade i Berlin när han 1995 fick veta att han infekterats med hiv. Elva år senare, 2006, diagnosticerades han med leukemi. För att behandla cancern genomförde hans läkare i Berlin en stamcellstransplantation från en donator som hade en sällsynt genetisk mutation som gjorde honom immun mot hiv. Förhoppningen var att Brown skulle bli kvitt båda sjukdomarna – och efter två smärtsamma och farliga operationer var succén ett faktum och Brown kunde friskförklaras.

I fjol användes samma metod för att bota den andra hiv-patienten i världen, Adam Castillejo, som genomförde en stamcellstransplantation i London.

Utrikes

Stad i Kalifornien förbjuder godis i kassorna

Berkeley beslutade 2014 att beskatta läsk – nu förbjuder staden godishyllor vid kassorna på livsmedelsbutiker. Arkivbild.
Foto: Jeff Chiu/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Som första stad i USA förbjuder Berkeley, i norra Kalifornien, försäljning av skräpmat och godis vid kassorna i livsmedelsbutiker.

Stadens kommunfullmäktige röstade enhälligt igenom förordningen, som ska få invånarna att äta bättre. Produkter med stora mängder tillsatt socker eller salt förbjuds i närheten av kassorna. Även drycker med mycket socker och sötningsmedel begränsas.

– Den hälsosamma kassa-förordningen är viktig för folkhälsan, särskilt under covid-19-epidemin, säger Kate Harrison, ledamot i kommunfullmäktige.

Stadens politiker noterar att billig och onyttig mat dominerar hyllorna vid kassorna i livsmedelsbutiker, och att det då är "mer sannolikt att konsumenter gör impulsköp". Sötsakerna vid kassorna gör det också svårt för föräldrar att stå emot barns krav på att köpa godis, menar politikerna.

Förbudet träder i kraft i mars nästa år. Berkeley, som är känt för sitt universitet, har omkring 120 000 invånare. Staden ligger intill San Francisco och är känd för sina folkhälsoinitiativ.

2014 infördes en skatt på läsk, som senare antogs av flera andra städer. Enligt en studie halverades stadens läskkonsumtion till 2017.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Utrikes

Extremister anföll guvernörkonvoj i Nigeria

Islamistiska terrorister har trappat upp sina attacker mot militära och civila mål runt Tchadsjön. På bilden syns utbrända bilar från en attack i Monguna i nordöstra Nigeria i juni.
Foto: UNDSS/OCHA/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Nigerianska extremister med koppling till terrorrörelsen IS har dödat 15 människor vid ett bakhåll mot en fordonskonvoj som transporterade Babagana Umara Zulum, guvernör i delstaten Borno i nordöstra Nigeria.

Terroristerna öppnade eld med maskingevär och raketdrivna granater när konvojen passerade genom en by i Borno, nära högkvarteret för den militära koalition mellan Nigeria, Niger, Tchad och Kamerun som bekämpar jihadistiska terrorister i regionen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Florida slopar virusrestriktioner

En restaurang i Miami poängterar att den fortfarande är öppen, trots coronapandemin. Bilden togs den 6 augusti.
Foto: Lynne Sladky/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Hårt virusdrabbade Florida skrotar begränsningar för barer och restauranger, meddelar den amerikanska delstatens guvernör Ron DeSantis. Enligt beslutet får lokala restriktioner max inskränka restaurangernas kapacitet till 50 procent.

– Alla har rätt att arbeta, säger DeSantis.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Trump har bestämt sig om HD-domare

USA:s president Donald Trump säger att han i sitt huvud har bestämt vem han vill nominera till ny HD-domare.
Foto: Evan Vucci/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s president Donald Trump säger att han har fattat ett beslut om vem han kommer att nominera till Ruth Bader Ginsburgs efterträdare i USA:s högsta domstol.
PREMIUM

När han natten mot lördag, svensk tid, fick frågan från journalister blev svaret att han bestämt sig "i sitt eget huvud".

Han ville emellertid inte bekräfta om det rör sig om 48-åriga Amy Coney Barrett, vilket republikanska källor hävdar till bland annat CNN. Trump sade dock att Coney Barrett är "enastående".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL