Utrikes

Finland går in i "andra fas" av covid-19

Vårdarbetare på Helsingfors flygplats väntar på inresande som ska testas för covid-19.
Foto: Roni Rekomaa/AP/TT
Utrikes
Utrikes Oron för en ny virusvåg stiger i Finland.
Efter tilltagande coronavirussiffror diskuteras nu nya restriktioner och smittskyddsåtgärder i landet.
PREMIUM

I går konstaterades 29 nya fall av coronaviruset i Finland – fortfarande en förhållandevis låg siffra, men tillräcklig för att väcka oro kring en eventuell andra våg.

Under torsdagens pressträff om virusläget i landet diskuterades landets respons på ökningen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Kryssningsfartyg undersöks efter virusfall

Ett annat av Tuis kryssningsfartyg, Mein Schiff 2, under en tredagarskryssning i Nordsjön i juli i år, när trafiken återupptogs efter vårens nedstängning på grund av coronapandemin. Arkivbild.
Foto: Daniel Bockwoldt/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Kryssningsfartyget Mein Schiff 6 med misstänkt coronasmitta ombord har lagt till i hamnen i Pireus nära Aten. Tills vidare får ingen gå i land.

Det maltesiska fartyget som drivs av resejätten Tui har 922 passagerare och 66 besättningsmedlemmar ombord. Det är det första stora kryssningsfartyg som har dockat i Grekland sedan i våras.

Den grekiska kustbevakningen meddelade på måndagen att tolv besättningsmedlemmar har testats positivt för covid-19. De har isolerats men enligt researrangören Tui har ingen av dem uppvisat symtom. Grekiska medier rapporterar att uppföljande tester på besättningsmedlemmarna har visat sig negativa.

Fartyget lämnade Heraklion på Kreta i söndags. Passagerarna hade testats negativt före avresan.

Utrikes

Tichanovskaja vill se nytt val 2020

Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja. Arkivbild.
Foto: Mindaugas Kulbis/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja möter på tisdagen Frankrikes president Emmanuel Macron i Litauens huvudstad Vilnius. Tichanovskaja hoppas på ett enat stöd från EU, uppger en av hennes medarbetare. Hon väntas också säga till Macron att hon vill se ett nytt val i Belarus i år.

"Huvudtemat för samtalet kommer handla om att organisera ett nytt presidentval i Belarus och eventuell medling av andra länder, inklusive Frankrike", säger Tichanovskajas medarbetare i ett uttalande inför samtalet.

Mötet med den franske presidenten sker under Macrons tredagarsbesök i Litauen och Lettland.

Protesterna mot landets president Aleksandr Lukasjenko har pågått sedan det hårt kritiserade valet den 9 augusti. Förra veckan svors presidenten in under stort hemlighetsmakeri, vilket fått vreden att växa hos demokratirörelsen.

Utrikes

Efter fel – dansk coronaapp ska fixas

Danmarks statsminister Mette Frederiksen. Arkivbild.
Foto: Martin Sylvest/Ritzau/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den danska smittspårningsappen "Smittestop" fungerar inte riktigt som det är tänkt och behöver därför fixas till, meddelar myndigheterna. Appen, som bland annat ska varna för om en person varit nära en covidsmittad, ska nu genomgå några justeringar.

Det har bland annat kommit fram att appen vid flera tillfällen inte meddelat personer som varit i närheten av smittade. Enligt danska myndigheter ska ändringen nu göra så att fler personer kan informeras.

Sedan i juni när appen lanserades har drygt 1,5 miljoner personer laddat ner den och enligt danska TV2 har runt 3 500 personer anmält sig smittade via appen.

Antalet bekräftade fall av covid-19 har den senaste tiden ökat i Danmark och på måndagen rapporterades 435 nya fall. Sammanlagt har över 27 000 fall bekräftats i landet.

Utrikes

Över en miljon döda i covid-19

Över en miljon människor som smittats med coronaviruset har avlidit i världen. Illustration från CDC i USA.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Över en miljon människor i världen med bekräftad covid-19 har nu avlidit under pandemin, enligt det amerikanska Johns Hopkinsuniversitetets sammanställning. Tidigare har bland andra sajten Worldometer kommit över den gränsen i sin räkning.

Värst drabbat räknat i faktiska tal är USA där över 205 000 mist livet. Brasilien har rapporterat över 142 000 döda och Indien och Mexiko tillhör också de hårdast drabbade med drygt 96 300 respektive 76 600 avlidna.

Utrikes

Över en miljon döda i covid-19

Över en miljon människor som smittats med coronaviruset har avlidit i världen. Illustration från CDC i USA.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Över en miljon människor i världen med bekräftad covid-19 har nu avlidit under pandemin, enligt det amerikanska Johns Hopkinsuniversitetets sammanställning. Tidigare har bland andra sajten Worldometer kommit över den gränsen i sin räkning.

Värst drabbat räknat i faktiska tal är USA där över 205 000 mist livet. Brasilien har rapporterat över 142 000 döda och Indien och Mexiko tillhör också de hårdast drabbade med drygt 96 300 respektive 76 600 avlidna.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker om företagslån för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Utrikes

Norges statsminister: Behövs mer optimism

Norges statsminister Erna Solberg. Arkivbild.
Foto: Stian Lysberg Solum/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Coronapandemin har slitit på sammanhållningen mellan brödrafolken.
Men Norges statsminister Erna Solberg, som brottas med ökad smittspridning i Osloområdet, tonar ned osämjan mellan Norge och Sverige – och spår en ljus framtid för det nordiska samarbetet.

Stängda gränser. Karantän. Svenskskräck.

Coronakrisen har inte bara inneburit sjukdom och död, utan även försurat relationerna och sått misstro mellan de nordiska länderna, både på politisk nivå och bland vanligt folk.

Trots högtidliga löften från ministrar om att göra Norden till världens mest integrerade region har pandemin lett till käbbel och kiv av sällan skådat slag mellan Stockholm, Oslo, Köpenhamn och Helsingfors.

Fan på väggen

Men Norges statsminister Erna Solberg (Høyre) varnar för att måla fan på väggen.

– Jag tror att vi ska vara mer optimistiska om vårt samarbete, även om vi har valt lite olika strategier i bekämpningen av covid-19, säger hon i en telefonintervju med TT.

Till skillnad från Sverige har Norge bland de lägsta smitto- och dödstalen i Europa, med färre än 300 döda på 5,4 miljoner invånare – en framgång som till stor del har förklarats med de hårda restriktionerna.

I augusti tilltog dock smittspridningen, och lokala utbrott i bland annat Bergen och Sarpsborg har fått norska Folkehelseinstituttets (FHI) generaldirektör Camilla Stoltenberg att flagga för en coronatrötthet hos befolkningen.

Valde annan linje

Med anledning av ett nytt utbrott i huvudstadsområdet kallade hälsominister Bent Høie i måndags samtliga kommuner runt Oslo till ett krismöte.

– I europeisk kontext är våra smittotal fortsatt låga, men vi bekymrar oss alltid när de stiger. Det kräver att lokala myndigheter i samarbete med nationella hälsomyndigheter slår ner utbrotten, smittspårar, och stoppar spridningen. Det måste vi få till i Osloområdet nu, säger Solberg.

TT: Hur ser du på Sveriges hantering av pandemin?

– Sverige har ett lite annat system och har valt en lite annan linje än vad vi gjorde. Vem som till slut har lyckats bäst, det får man vänta med att se tills det här är över. Samtidigt är det ingen tävling mellan länder, det kan vara tillfälligheter som avgör hur allvarligt det blir.

Något som rört upp känslor från svenskt håll är Norges stängning av gränsen mot Sverige och krav på karantän för inresande svenskar. Utrikesminister Ann Linde (S) uttryckte i en intervju med Dagens Nyheter i juni oro för att de ovanliga åtgärderna kan röra upp "rivalitet och hårda känslor" mellan folk på båda sidor gränsen.

Ingen lättnad för svenskar

Norge har dock inga planer på att lätta på kravet för svenskar. Den gräns som fortsatt gäller är 20 nya fall per 100 000 invånare under en tvåveckorsperiod – "då blir det karantän när du kommer till Norge", enligt Solberg.

I dagsläget gäller det hela Sverige förutom Blekinge, Gotland, Kalmar, Norrbotten, Södermanland, Värmland och Västerbotten.

– Vi har vinnlagt oss om att vara förutsägbara, baserat på de här smittotalen, säger den norska statsministern.

TT: Kan inte Sverige få lite mer generösa regler? Vi har ju en så nära relation.

– Vi har varit mer generösa i det att vi använder oss av regionnivån för att delvis kunna få till resor. Utanför Norden tittar vi på länder och inte regioner.

TT: Mycket tyder på att de nordiska relationerna har tagit skada under coronakrisen. Vad har du för ansvar som statsminister, ni har ju stängt gränsen?

– Vi har ju haft några undantag för svenskar, och det är de som pendlar till Norge, som har haft lättare att kunna testa sig. Men jag tror att det nordiska samarbetet är så starkt att när vi är färdiga med covid-19 kommer vi att ha många viktiga saker att samarbeta om, och jag tror att vi ska klara det.

Pontus Ahlkvist/TT

FAKTA

Fakta: Erna Solberg

Norges statsminister sedan 2013. Partiledare för Moderaternas systerparti Høyre sedan 2004, ledamot i stortinget sedan 1989.

Solberg, född 1961, inledde sin politiska bana 1979 i hemkommunen Bergens fullmäktige.

Har studerat sociologi, statistik och statsvetenskap vid Bergens universitet.

Källa: NE

Utrikes

Minst 13 döda i mexikansk busskrasch

Utrikes
Utrikes

Minst 13 personer omkom i en bussolycka i södra Mexiko på måndagen, uppger myndigheterna.

Olycka inträffade vid gryningen i delstaten Chiapas nära den guatemalanska gränsen.

I ett uttalande från myndigheterna står det att bussen körde av vägen och rakt in i en bergsvägg. Olyckan tros ha orsakats av att bussens bromsar inte fungerade som de skulle.

Utrikes

Uppgift: Syriska legosoldater i Azerbajdzjan

Azeriska styrkor avfyrar en raket i samband med strider mot separatister i utbrytarregionen Nagorno-Karabach. Bilden kommer från det azeriska försvarsdepartementet.
Foto: Azerbajdzjans försvarsdepartement via AP/TT
Utrikes
Utrikes Turkiet skickar syriska legosoldater till Azerbajdzjan i konflikten om utbrytarregionen Nagorno-Karabach, uppger Armenien och flera obekräftade rebellkällor.
Uppgifterna tillbakavisas av den azeriska regimen.

Ankara, som står på den azeriske presidenten Ilham Alijevs sida i konflikten med grannlandet Armenien om Nagorno-Karabach, har upprepade gånger utlovat stöd till sin allierade. Samtidigt stöder Turkiet syriska rebeller i kriget mot president Bashar al-Assads regim.

Armeniens ambassadör i Moskva hävdar nu i rysk radio att Turkiet har skickat flera tusen syriska soldater till Azerbajdzjan, något som kategoriskt tillbakavisas av regeringen i Baku, rapporterar ryska nyhetsbyrån Interfax. Flera rebellkällor uppger för nyhetsbyrån Reuters att uppåt 1 000 legosoldater ska skickas till Azerbajdzjan. Två rebeller berättar att de erbjudits omkring 1 500 dollar i månaden för att strida i konflikten om Nagorno-Karabach.

"Lättare förluster"

Uppgifterna har inte bekräftats från officiellt håll.

– Om det nu stämmer är skälet förmodligen att det är mycket lättare för turkiska regeringen att ingripa utanför landets gränser och ta eventuella förluster av syriska legosoldater, än att förlora turkiska soldater, säger Aron Lund, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, till TT.

Syriska rebeller har tidigare används i utländsk konflikt. I slutet av förra året skickade Turkiet syriska rebeller till Libyen för att strida på Tripoliregeringens sida i kriget mot den östlibyske krigsherren Khalifa Haftars styrkor.

– De har uppenbarligen satt det här i system om det stämmer, säger Lund.

TT: Vilka motiv annat än pengar skulle de här legosoldaterna kunna ha?

– Jag har svårt att hitta något annat motiv. Möjligen att man skulle kunna se det som ett krig där Ryssland (som är allierat med Armenien liksom med den syriska regimen) på ett abstrakt sätt finns på andra sidan.

Turkiskt garn

Enligt Lund är syriska turkmener överrepresenterade i de rebellgrupper som Ankara understöder i norra Syrien. Men han tror inte att eventuell solidaritet med turkisktalande azerer skulle ha någon större betydelse för de rebeller som uppges ha bytt konfliktzon.

– Möjligen finns det några enstaka turkmeniska soldater i Syrien som är så tagna av den panturkiska agendan att de vill slåss för det "azeriska broderfolket", säger Lund men tillägger:

– Jag tror att det här helt och hållet är en fråga om att man är fast i Turkiets garn. Man behöver pengar, uppehållstillstånd och så vidare.

TT: Vilka signaler tror du uppgifterna om legosoldater sänder i Syrien?

– Det återstår att se om det stämmer. Men det är en pinsamhet naturligtvis för den syriska oppositionen att man används av Turkiet på det här sättet, säger Lund.

Ankara har inte kommenterat uppgifterna syriska legosoldater.

Filip Norman/TT

Aron Lund, Syrienkännare och Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Arkivbild.
Aron Lund, Syrienkännare och Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
NÄSTA ARTIKEL