Utrikes

Varnades om faran i Beirut – agerade inte

En drönarbild visar förstörelsen dagen efter explosionerna i Beiruts hamnområde.
Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes
Utrikes Högt uppsatta tjänstemän ska under flera år ha känt till faran med de explosiva ämnena i Beiruts hamn utan att agera. Libanons president har utlovat hårda straff för de ansvariga för de explosioner som har krävt över hundra liv.
PREMIUM

Siffrorna över döda och skadade efter explosionerna i Beirut stiger. Över 130 personer har hittills rapporterats döda och fler än 5 000 har skadats – men under rasmassorna tros människor fortfarande sitta fastklämda. Enligt hälsoministern Hamad Hasan kommer det ta tid att bedöma skadornas omfattning.

Explosionerna i hamnområdet orsakades av 2 750 ton ammoniumnitrat som under flera års tid har förvarats i en lokal i hamnen utan tillräckliga skyddsåtgärder. Oacceptabelt, menar premiärminister Hassan Diab.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Mer än 50 gripna efter massprotester i Belarus

Tiotusentals människor demonstrerar under söndagen mot Aleksandr Lukasjenko och hans regering. Protesterna har pågått varje helg sedan det kritiserade valet den 9 augusti.
Foto: TUT.by /AP/TT
Utrikes
Utrikes

Åtminstone 53 personer har gripits under söndagen i samband med protester i Belarus, enligt människorättsorganisationen Vjasna. Demonstrationer pågår i flera städer, och i landets näst största stad Gomel har polis använt tårgas och chockgranater för att skingra demonstrationen.

Protesterna mot president Aleksandr Lukasjenko har nu pågått i sju helger i rad, sedan det kritiserade valet den 9 augusti. I Minsk samlades under söndagen tiotusentals demonstranter för att protestera mot att Lukasjenko i hemlighet svors in som president i onsdags.

Den oannonserade ceremonin väckte stark kritik från EU, Storbritannien och Frankrike. I en intervju med tidningen le Journal du Dimanche säger Frankrikes president att den belarusiska administrationen inte kan acceptera "demokratins logik."

– Det är uppenbart att han måste avgå, säger Emmanuel Macron.

Lukasjenko har ännu inte visat några tecken på att vilja avgå, och har hittills kunnat förlita sig på politiskt stöd från Ryssland.

Utrikes

Nya blodiga strider Armenien–Azerbajdzjan

En azerisk stridsvagn exploderar, på denna stillbild från en video distribuerad av Armenien.
Foto: Armeniska försvarsdepartementet/AP/TT
Utrikes
Utrikes Strider har åter blossat upp mellan Armenien och Azerbajdzjan kring den omstridda utbrytarregionen Nagorno-Karabach.
Krigslagar har tagits i bruk och samtliga vuxna män mobiliseras, enligt regionens styre.
Båda sidor beskyller varandra för upptrappningen, som är den värsta på flera år.

Striderna mellan de två länderna bröt ut på söndagen med uppgifter om dödsoffer på båda sidor.

Enligt Nagorno-Karabachs styrande har ett antal civila liv krävts och tio soldater uppges ha dödats. Armeniska människorättsaktivister säger att två civila, en kvinna och ett barn, har dödats i beskjutningen från Azerbajdzjan. Från azeriskt håll uppger man att flera medborgare har dödats och sex skadats. Uppgifterna har inte bekräftats.

Anklagar varandra

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian säger att Azerbajdzjan genomfört storskaliga anfall mot samhällen i Nagorno-Karabach och att armeniska styrkor svarat med att skjuta ned två helikoptrar och tre drönare.

"Regeringen har beslutat att förklara krigslag och en total mobilisering", skriver Pasjinian på Facebook.

Regionens försvarsdepartement sade senare under dagen att man förstört fyra azerbajdzjanska helikoptrar, 15 drönare och tio stridsvagnar i striderna.

Azerbajdzjan anklagar i sin tur Armenien för att ha inlett attackerna.

– Vi försvarar vårt territorium, vår sak är den rätta, säger president Ilham Aliyev i ett tal till nationen.

Landets försvarsdepartement uppger att man intagit och "befriat" sex byar som kontrolleras av Armenien längs regionens frontlinje.

Våldsam historia

Relationerna mellan länderna har varit ansträngda sedan de blev självständiga i samband med Sovjetunionens fall. Under åren runt 1990 utkämpades ett krig om regionen Nagorno-Karabach som ligger i Azerbajdzjan men har armenisk befolkningsmajoritet. Konflikten blossade åter upp i juli i år, då 15–20 armeniska och azeriska soldater dödades i strider.

Söndagens strider är de största sedan 2016 och från omvärlden kommer nu uppmaningar om att lugna ner situationen. Frankrike, Tyskland och EU med flera stormakter vädjar om dialog.

"Militära åtgärder måste snarast upphöra för att förhindra en ytterligare upptrappning", twittrar Charles Michel, EU:s permanente rådsordförande.

Från ryskt håll har utrikesminister Sergej Lavrov börjat föra diskussioner för att minska spänningarna i regionen, rapporterar Interfax.

– Lavrov för intensiva kontakter i ett försök att uppmuntra båda sidorna till elduppför och påbörja förhandlingar för att stabilisera situationen, säger hans talesperson Maria Zacharova.

Nikol Pasjinian. Arkivbild.
Nikol Pasjinian. Arkivbild.
Foto: Aleksej Drusjinin/AP/TT

FAKTA

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.

Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.

Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källa: Landguiden/UI

Utrikes

Macron väntas föreslå ny plan för Libanon

I början av september lämnade Frankrikes president Emmanuel Macron Libanon med skarpa varningar till landets politiker. Nu har försöken att bilda regering misslyckats, och blickarna vänds åter till den franske presidenten. Arkivbild.
Foto: Gonzalo Fuentes/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett Libanon i kris har kastats i ytterligare osäkerhet sedan premiärministerkandidaten Mustafa Adib i lördags gav upp försöken att bilda ny regering. Under kvällen väntas Frankrikes president Emmanuel Macron lägga fram en ny plan för landet.

När Emmanuel Macron besökte Libanon i början av september lovade landets politiska partier att försöka bilda en ny regering inom två veckor, för att lösa den rad av problem landet står inför. Men under lördagen fick premiärministerkandidaten Mustafa Adib till slut ge upp.

– När försöken att bilda regering närmade sig slutfasen blev det tydligt att det inte längre fanns en konsensus, sade Adib under lördagen.

Det innebär att Libanon är tillbaka på ruta ett – med ett stort folkligt missnöje, en ekonomisk kris, enorm förstörelse sedan hamnexplosionen i Beirut i augusti, och nu även ökad spridning av coronaviruset.

Nu riktas blickarna mot Frankrikes president Emmanuel Macron, som upprepade gånger lovat att göra vad han kan för att hjälpa Libanon, som var ett franskt protektorat under mellankrigstiden.

I veckan ska Macron besöka Libanon igen, men redan under söndagen ska en presskonferens hållas där presidenten väntas lägga fram ett förslag på hur landet kan fortsätta framåt.

Utrikes

Republikansk rusning för utnämning före valet

President Donald Trump justerar mikrofonen åt Amy Coney Barrett i Vita husets rosenträdgård.
Foto: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Donald Trumps val av kandidat till USA:s högsta domstol var väntat – och nu rustar Republikanerna för att hinna utse Amy Coney Barrett till ny HD-domare före valet den 3 november.
Om två veckor inleds senatens utfrågning, enligt presidenten.

Utfrågningen av 48-åriga Amy Coney Barrett kommer troligtvis att inledas den 12 oktober, meddelar president Donald Trump. Det skulle betyda att senaten då har drygt tre veckor på sig att genomföra sin granskning och rösta om Coney Barrett innan valet den 3 november.

De slutgiltiga förhörsdatumen kommer dock att meddelas av ordföranden i senatens justitieutskott, Lindsey Graham.

– Med tanke på att den här kandidaten kan komma att sitta i domstolen i 30 år är det inget annat än en skandal att de vill godkänna henne inom loppet av en månad, säger den demokratiske senatorn Dick Durbin till CNN.

Biden vädjar

Strax efter att Trump tillkännagivit sin nominering av Coney Barrett krävde Demokraternas presidentkandidat Joe Biden återigen att senatens godkännande måste vänta.

"Senaten bör inte tillsätta den här vakansen förrän efter det att USA:s folk har valt sin näste president samt en ny kongress", skriver Biden.

Ledande republikaner i senaten säger att de förväntar sig en slutlig omröstning innan valdagen, eller allra senast före installationen av den nya presidenten i januari. Enligt en källa från Vita huset kommer Coney Barrett redan på tisdag att börja ha individuella möten med senatens ledamöter, och först ut är majoritetsledaren Mitch McConnell.

"Enormt intellekt"

Konservativa Amy Coney Barrett nominerades till att efterträda liberala Ruth Bader Ginsburg, som avled i sviterna av cancer förra veckan, vid en ceremoni i Vita huset på lördagskvällen.

– I dag är det min ära att nominera en av landets mest briljanta och begåvade juridiska hjärnor till Högsta domstolen. Hon är en kvinna med ett enormt intellekt, glimrande referenser, och en osviklig lojalitet mot konstitutionen, sade Donald Trump.

Amy Coney Barrett tackade presidenten för nomineringen.

– Jag förstår att det här är ett betydelsefullt beslut för en president. Om senaten gör mig äran att bekräfta mig, svär jag att utföra mina uppgifter så bra jag förmår. Jag älskar USA, och jag älskar USA:s konstitution.

Djupt konservativ

Coney Barrett är en djupt konservativ federal domare som anser att grundlagen från 1789 ska tolkas bokstavstroget. Det lär tillfredsställa de moralkonservativa väljare som är emot aborträtten och samkönade äktenskap och vars stöd Trump är beroende av.

Donald Trump har hittills under sin tid som president utsett två konservativa domare. Om Coney Barrett godkänns av senaten väntas domstolen i många år ha en stark konservativ slagsida med sex konservativa och tre liberala domare, även om en av de konservativa emellanåt röstar med den liberala falangen.

Demonstration

Anti-abortgrupper och religiösa grupper stöttar nomineringen. Men en majoritet i USA, 57 procent, är emot att en ny HD-domare utses före valet, jämfört med 38 procent som stödjer presidentens linje. Det visar en opinionsundersökning som The Washington Post och ABC har gjort, skriver AFP.

Aborträttsgrupper har också tagit initiativ till en stor protest utanför Högsta domstolen under söndagen.

– Domare Ginsburg måste vända sig i sin grav uppe i himlen över att se att deras val av kandidat tycks ha för avsikt att förgöra allt det som Ginsburg stod för, säger Demokraternas minoritetsledare i senaten, Chuck Schumer, enligt AFP.

Men Coney Barrett valde att framhäva och hylla Ginsburg i sitt nomineringstal.

– USA:s flagga vajar fortfarande på halv stång till minne av domare Ruth Bader Ginsburg. Hon hade inte bara sönder glastaket, hon krossade det.

Susanna Persson Öste/TT

FAKTA

Coney Barretts fortsatta väg mot HD

En rad formella och informella möten med senaten väntar innan Amy Coney Barrett eventuellt godkänns som ny domare i USA:s högsta domstol.

På tisdag väntas Coney Barrett träffa senatens majoritetsledare Mitch McConnell för ett informellt möte.

Senatens justitieutskott kommer sedan att utreda Coney Barretts bakgrund och kvalifikationer. Hon måste först besvara ett formulär med frågor om sin bakgrund, sin professionella karriär och sin ekonomi. Det följs av en offentlig utfrågning i utskottet, som sedan röstar om Coney Barretts nominering ska gå vidare för omröstning i senaten.

FBI, den federala polisen, och ABA, det amerikanska advokatsamfundet, kommer båda att utreda och utvärdera Coney Barretts lämplighet och meddela sina bedömningar till senatens justitieutskott.

Justitieutskottets offentliga utfrågning av Coney Barrett väntas starta den 12 oktober och pågå i flera dagar. Här kommer hon att få frågor om sin rättsliga filosofi, samt vad hon tycker i några brännande politiska frågor.

Minst 51 av senatens 100 ledamöter måste sedan godkänna Coney Barrett. Republikanerna innehar majoriteten med röstsiffrorna 53–47, så för att stoppa utnämningen måste flera av president Donald Trumps partikamrater vara emot.

Källa: Reuters

Utrikes

Italiensk expert: Nu förstår vi smittan mer

Att hålla avstånd är en huvudregel. Bild från roadracing-tävling på Misano-banan tidigare i september.
Foto: Antonio Calanni
Utrikes
Utrikes I flera europeiska länder ökar spridningen av coronaviruset – men i Italien är den fortsatt låg. Att man övervakar, testar och smittspårar alla nya kluster är en del av förklaringen, enligt epidemiologen Flavia Riccardo.
– Vi har sett vad covid-19 kan göra, säger hon.

Italien var det första europeiska landet att drabbas av det nya coronaviruset, och scenerna som då utspelades i delar av landet var kaotiska. Nu är situationen den omvända, medan smittan ökar i länder som Spanien och Storbritannien är den låg i Italien.

Det finns inga enkla svar på varför, säger Flavia Riccardo, läkare och specialist på infektionssjukdomar vid ISS, som är landets motsvarighet till Folkhälsomyndigheten. Hon deltar i den nationella grupp som övervakar covid-19 och som föreslår åtgärder för de styrande politikerna.

– Det var svårt när man frågade mig i mars om varför antalet smittade steg och det är svårt att svara på varför situationen nu är den motsatta, säger hon, och understryker att Italien inte har vunnit kampen mot smittan.

Vill undvika nedstängning

Skillnader i hur folk beter sig och åldersstrukturer är några av de faktorer som spelar in i att smittan sprids på olika vis i olika länder. Dessutom är resandet en del av förklaringen, enligt Flavia Riccardo, som menar att smittoantalet kommer att fortsätta variera i de europeiska länderna.

I Italien har antalet insjuknade nu legat på en stabil nivå i ett par veckor.

– Resor och semesteraktiviteter påverkade slutet av vår sommarsäsong. Men nu sjunker den typen av smitta igen. Det vi ser nu är återigen olika kluster som är relaterade till hushållen. Men antalet fall är stabilt och det så kallade r-talet har sjunkit till under 1.

I våras visste epidemiologerna på ISS inte hur försiktiga man var tvungen att vara. Men i dag har de en tydligare bild av smittodynamiken och ser att man kan öppna delar av samhället utan att det nödvändigtvis betyder fler fall, enligt Flavia Riccardo. Den totala nedstängning som skedde under början av året var en sista utväg.

– Vi mötte en okontrollerad spridning och då fanns också mer osäkerhet kring sådant som nu är tydligare. Att helt stänga ner samhället är något vi nu vill undvika.

Bryta smittkedjorna

Sedan maj har butiker, restauranger, transportsystem och nu senast skolor öppnat successivt i Italien, utan att det har lett till en andra våg, noterar Flavia Riccardo. Strategin är att arbeta intensivt med att upptäcka, kontaktspåra och avbryta smittkedjorna i alla nya så kallade kluster, det vill säga lokala utbrott.

– Nu vet vi till exempel att smittan sprids väldigt fort på sjukhus, och vi ser mer bevis på mönster för smittospridning inom befolkningen. Det hjälper oss när vi försöker ge proportionella råd, så att vi inte stänger mer än vad vi måste men ändå ger rekommendationer för att minska smittan där det behövs, säger hon.

Satsningen är stor på att öka test- och spårkapaciteten, såväl som antalet sjuksängar. Man har också tydligare och hela tiden uppdaterade rekommendationer kring användningen av munskydd. Dessutom har generell screening på sjukhusen hjälpt.

– Om du måste gå till sjukhuset för något tillstånd som inte är covidrelaterat måste du nu bli kontrollerad, och vissa fall identifieras på det sättet. Majoriteten av de fall som nu upptäcks är bland smittade personer som är symtomfria. Det är en stor skillnad mot den situation vi hade i våras. Man kan inte jämföra kurvorna nu och då, situationen är helt annorlunda.

Samma mål

Flera frågetecken kring viruset kvarstår dock, till exempel hur smittoläget kommer att påverkas av höstens influensasäsong, och Flavia Riccardo är fortsatt orolig. Hon menar att italienarna måste förbereda sig på en andra våg.

– Min tolkning av en andra våg är okontrollerad smittospridning – men vi måste göra allt för att undvika en sådan. Det är också vad alla länder arbetar med nu, säger hon.

Att peka ut vilken strategi som är den mest effektiva i kampen mot covid-19 låter sig inte göras, menar hon, och understryker att Europa måste möta antalet stigande fall tillsammans.

– Vi gör det på olika sätt, för i varje land ser befolkningen olika ut. Men vi har inget facit. Att sakta ner spridningen så mycket vi kan tills vi har behandling och vaccin mot sjukdomen, som minskar risken för att hamna i intensivvården, är vad vi alla arbetar för, på olika vis.

Försiktigt hoppfull

Att det pågår långt framskridna vaccinplaner gör att vi kan se en bortre gräns för hur länge vi måste hålla ut med de nya förhållningsreglerna. Flavia Riccardo känner sig försiktigt hoppfull, inte för att smittan i Italien är låg – för det kan förändras – utan för att strukturerna för att bevaka och förändra vårt beteende finns på plats.

– Vi hade en väldigt traumatisk upplevelse här, vilket gjorde det lätt att kommunicera med människor. Vi har sett vad covid-19 kan göra. Redan från början fanns det i Italien en förståelse av situationens allvar.

Elin Swedenmark/TT

Utspridd publik och många munskydd är det som gäller även i modebranschen. Bild från visning i Rom i mitten av september.
Utspridd publik och många munskydd är det som gäller även i modebranschen. Bild från visning i Rom i mitten av september.
Foto: Alessandra Tarantino
Italien har satsat på en utbredd testning och smittspårning för att bryta smittokedjorna. Bild från Rom i april.
Italien har satsat på en utbredd testning och smittspårning för att bryta smittokedjorna. Bild från Rom i april.
Foto: Cecilia Fabiano
'Vi måste fortsätta kommunicera till människor att det här inte är över', säger Flavia Riccardo.
"Vi måste fortsätta kommunicera till människor att det här inte är över", säger Flavia Riccardo.
Foto: Privat

FAKTA

Fakta: Flavia Riccardo

Född: 1976.

Bor: I Rom.

Roll: Läkare och specialist på infektionssjukdomar vid ISS, som är motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten i Sverige. Deltar i den nationella grupp som övervakar covid-19 i Italien och som föreslår åtgärder för de styrande politikerna.

Om Sveriges strategi: "Vi har med intresse sett vad som händer i Sverige, eftersom vi har olika tillvägagångssätt. Våra länder är väldigt olika, om man ser till befolkning, åldersstruktur och system som finns att tillgå. Det går inte att jämföra men det är intressant att se hur olika lösningar fungerar i olika kontexter. Vi har samma mål och når det på sätt som reflekterar den kontext i vilken vi befinner oss i. Det är tydligt att det finns olika lösningar i olika länder och det är svårt att säga vilken som är den bästa. Det kommer att finnas mer än en. Och vissa kommer att vara bättre för vissa kontexter. Det finns så många variabler och vi har alla olika situationer så det skulle vara extremt svårt att ändå peka ut den bästa strategin. Jag tror att vi alla kan lära oss från våra olika erfarenheter."

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

spelaspel.se

Kommer Trump stanna i vita huset efter nästa presidentval?

Spelaspel.se Den 3 november 2020 avgörs det amerikanska presidentvalet och många undrar om Donald Trump kommer att få sitta kvar i Vita huset. Sett till att hans stående förmåga att vara immun mot diverse kontroverser har många länge sett hans andra mandatperiod som säkrad, men nu tycks coronaviruset kunna bli hans fall. I denna artikeln tittar vi närmare på vad som talar för och vad som talar emot att president Donald Trump får sitt ämbete förlängt.

Efter en skandalomsusad valkampanj chockades många när beskedet kom om att Donald Trump blev USA:s 45:e president. Den största förklaringen troddes ligga i hans populistiska approach och amerikanarnas utbredda misstro mot demokraternas kandidat, Hillary Clinton. Snart har fyra år gått sedan dess och den 3 november får vi veta om Donald Trump får sitta kvar eller inte. Intresset är ovanligt stort och redan nu går det att betta på presidentvalet – om vi ser till spelbolagens siffror ser vi snabbt att de räknar med en ny seger för Trump (1.75 i odds), men demokraternas kandidat Joe Biden ligger inte långt efter (2.05 i odds).

Vad talar för en Donald Trump-seger?

Donald Trump har varit i blåsväder för olika kontroversiella uttalanden och skandaler sedan han inledde sin valkampanj. Under hans första presidentperiod har kontroverserna fortsatt att dugga tätt, men han har alltid lyckats trolla sig ur de besvärliga situationerna med att starta nya skandaler, skylla på “fake news” eller skicka iväg några tweets. Exempelvis har det pratats om grova skattebrott och en förmodad inblandning i “Rysslandsaffären” där tydliga bevis pekar på att Donald Trumps valkampanj haft regelbunden kontakt med Ryssland, som i sin tur påverkade presidentvalet. Efter att mail läcktes ut som bevisade att han utpressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på 3,7 miljarder kronor för att få dem att gräva fram smuts om demokraternas troliga presidentkandidat Joe Bidens son, ställdes han inför riksrätt. Något som bara hänt två presidenter före honom under landets 200-åriga historia. Föga förvånande lämnade han rättegångssalen som vinnare, vilket återigen talar för hans otroliga förmåga att slingra sig ur krissituationer och behålla det amerikanska folkets tillit.

En annan stark fördel för Donald Trump är hur starkt den amerikanska ekonomin har gått under de senaste åren. Även om detta är effekter av vad tidigare regeringar har banat vägen för så tar han ogenerat åt sig äran för landets ekonomiska framgång. På Twitter i somras skrev han följande:

“Big Rally tonight in Greenville, North Carolina. Lots of great things to tell you about, including the fact that our Economy is the best it has ever been. Best Employment & Stock Market Numbers EVER. I’ll talk also about people who love, and hate, our Country (mostly love)! 7:PM”

Coronaviruset är Trumps stora hot

Den 3 november avgörs alltså valet men kampanjandet har börjat för länge sedan. På demokraternas sida ser det ut som att Joe Biden kommer att bli deras kandidat. Flera favoriter har redan fått erkänna sig besegrade och nu är det Biden eller Bernie Sanders som gäller. Sett till Sanders vänsterpolitik är det inte särskilt troligt att han blir demokraternas kandidat, men samtidigt har Joe Biden varit i blåsväder för att flera gånger ha anklagats för att ha betett sig olämpligt mot kvinnor vilket kan vara till Sanders fördel.

Om det blir Joe Biden eller Bernie Sanders som ställs mot Trump är nog inte något presidenten oroar sig över just nu. Hans primära fokus bör vara det omskrivna Coronaviruset som kommit till USA. Nu har han stoppat alla till USA från Europa, men det är på hemmaplan han måste agera istället. Sett till att 27 miljoner amerikaner saknar sjukhusförsäkring och därmed inte har råd att vara sjuka från jobbet, kommer viruset att sprida sig som en löpeld.

Med Coronaviruset har också handeln avstannat vilket lett till kraftiga nedgångar på börsen. USA kan komma att drabbas hårt av detta och då den starka ekonomin länge har varit Trumps stöttepelare kan ett fortsatt börsras bli hans dödsstöten för hans kandidatur.

Under de närmsta månaderna lär vi se en del svängningarna i spelbolagens odds för Donald Trump och Joe Biden. För den som vill spela på presidentvalet så gäller det att hålla sig uppdaterad framöver.

Utrikes

Prognos: Schweiz vill behålla EU-rörlighet

'Det är nog nu', står det på en av SVP:s affischer i samband med söndagens folkomröstning i Schweiz. Men partiet fick enligt prognoser inte medhåll.
Foto: Laurent Gillieron/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ja, man ska kunna röra sig fritt mellan Schweiz och EU även i fortsättningen. Och pappor ska ha rätt till två veckors föräldraledighet. Det är, enligt prognoser, några av resultaten i söndagens schweiziska folkomröstningar.

Folkomröstningar är vanligt i Schweiz direktdemokratiska system, och frågan om fri rörlighet mellan landet och det omgivande EU väcktes av högerpopulistiska och främlingsfientliga Schweiziska folkpartiet (SVP). Partiet tycker att avtalen om gränstrafik med övriga Europa öppnar för ett för stort antal utlänningar i landet. Men initiativet om att riva upp detta samarbete med EU röstades ned med stor marginal, enligt mediebolaget SRF:s prognoser.

Schweizarna har också röstat om att införa två veckors pappaledighet, ett förslag som ser ut att gå igenom.

I en tredje fråga, om man ska lägga runt sex miljarder schweiziska franc (motsvarande nästan 60 miljarder kronor) på nya stridsflyg, är opinionen jämnare, och SRF:s prognoser ger inget tydligt resultat. Den frågan var även uppe för sju år sedan, då folket sade nej till att köpa svenska Gripen-plan.

Även vad gäller vargjakt, ett laddat ämne i Schweiz liksom i andra länder, är läget mycket jämnt efter söndagens röstande.

Utrikes

HD-nominering "ett farligt spel" för Trump

Amy Coney Barrett talar efter att president Donald Trump nominerat henne till Högsta domstolen.
Foto: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Allt pekar på att USA:s högsta domstol får sex konservativa domare av nio möjliga i och med nomineringen av Amy Coney Barrett.
Det skulle innebära ett bakslag för liberala frågor som aborträtt, men kan också slå tillbaka mot president Trump, anser Jan Hallenberg vid Utrikespolitiska institutet.
– Det här är ett farligt spel för Republikanerna, säger han.
PREMIUM

I lördags kväll nominerade president Donald Trump den konservativa domaren Amy Coney Barrett till Högsta domstolen, sedan den demokratiskt tillsatta domaren Ruth Bader Ginsburg avlidit. Godkänns Coney Barrett blir sex av de nio domarna i HD konservativa.

TT: Varför valde Trump Coney Barrett?

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Utbrott på neonatalen i Oslo – 25 i karantän

25 anställda har satts i karantän efter att två anställda på en neonatalavdelning i Oslo smittats. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Två anställda på intensivvårdsavdelningen för nyfödda, neonatalavdelningen, på Rikshospitalet i Oslo har smittats av coronaviruset. Totalt 25 anställda har satts i karantän och två patienter isolerats, skriver Oslo universitetssjukhus i ett mejl till nyhetsbyrån NTB. Ingen av patienterna har än så länge visat några tecken på att ha smittats.

Avdelningen tar nu endast emot nya patienter som inte kan vårdas någon annanstans, och neonatalen på sjukhuset Ullevål har ökat beredskapen för att kunna ta emot nya patienter.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL