Utrikes

Många röstade i "coronafritt" val i Sri Lanka

Väljare köar utanför en vallokal i Colombo.
Foto: Eranga Jayawardena/AP/TT
Utrikes
Utrikes Lankeser i munskydd, och på lagom avstånd från varandra för social distansering, flockades till vallokalerna i Sri Lanka för att välja ett nytt parlament.
President Gotabaya Rajapaksa hoppas att valet ytterligare ska stärka hans makt.
PREMIUM

Mer än 70 procent av de röstberättigade lankeserna beräknas ha röstat under onsdagens parlamentsval.

Vallokalsarbetare iklädda skyddsutrustning tillsammans med sjukvårdspersonal var på plats för att säkerställa att valet genomfördes med så lite smittorisk som möjligt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Italiensk expert: Nu förstår vi smittan mer

Att hålla avstånd är en huvudregel. Bild från roadracing-tävling på Misano-banan tidigare i september.
Foto: Antonio Calanni
Utrikes
Utrikes I flera europeiska länder ökar spridningen av coronaviruset – men i Italien är den fortsatt låg. Att man övervakar, testar och smittspårar alla nya kluster är en del av förklaringen, enligt epidemiologen Flavia Riccardo.
– Vi har sett vad covid-19 kan göra, säger hon.

Italien var det första europeiska landet att drabbas av det nya coronaviruset, och scenerna som då utspelades i delar av landet var kaotiska. Nu är situationen den omvända, medan smittan ökar i länder som Spanien och Storbritannien är den låg i Italien.

Det finns inga enkla svar på varför, säger Flavia Riccardo, läkare och specialist på infektionssjukdomar vid ISS, som är landets motsvarighet till Folkhälsomyndigheten. Hon deltar i den nationella grupp som övervakar covid-19 och som föreslår åtgärder för de styrande politikerna.

– Det var svårt när man frågade mig i mars om varför antalet smittade steg och det är svårt att svara på varför situationen nu är den motsatta, säger hon, och understryker att Italien inte har vunnit kampen mot smittan.

Vill undvika nedstängning

Skillnader i hur folk beter sig och åldersstrukturer är några av de faktorer som spelar in i att smittan sprids på olika vis i olika länder. Dessutom är resandet en del av förklaringen, enligt Flavia Riccardo, som menar att smittoantalet kommer att fortsätta variera i de europeiska länderna.

I Italien har antalet insjuknade nu legat på en stabil nivå i ett par veckor.

– Resor och semesteraktiviteter påverkade slutet av vår sommarsäsong. Men nu sjunker den typen av smitta igen. Det vi ser nu är återigen olika kluster som är relaterade till hushållen. Men antalet fall är stabilt och det så kallade r-talet har sjunkit till under 1.

I våras visste epidemiologerna på ISS inte hur försiktiga man var tvungen att vara. Men i dag har de en tydligare bild av smittodynamiken och ser att man kan öppna delar av samhället utan att det nödvändigtvis betyder fler fall, enligt Flavia Riccardo. Den totala nedstängning som skedde under början av året var en sista utväg.

– Vi mötte en okontrollerad spridning och då fanns också mer osäkerhet kring sådant som nu är tydligare. Att helt stänga ner samhället är något vi nu vill undvika.

Bryta smittkedjorna

Sedan maj har butiker, restauranger, transportsystem och nu senast skolor öppnat successivt i Italien, utan att det har lett till en andra våg, noterar Flavia Riccardo. Strategin är att arbeta intensivt med att upptäcka, kontaktspåra och avbryta smittkedjorna i alla nya så kallade kluster, det vill säga lokala utbrott.

– Nu vet vi till exempel att smittan sprids väldigt fort på sjukhus, och vi ser mer bevis på mönster för smittospridning inom befolkningen. Det hjälper oss när vi försöker ge proportionella råd, så att vi inte stänger mer än vad vi måste men ändå ger rekommendationer för att minska smittan där det behövs, säger hon.

Satsningen är stor på att öka test- och spårkapaciteten, såväl som antalet sjuksängar. Man har också tydligare och hela tiden uppdaterade rekommendationer kring användningen av munskydd. Dessutom har generell screening på sjukhusen hjälpt.

– Om du måste gå till sjukhuset för något tillstånd som inte är covidrelaterat måste du nu bli kontrollerad, och vissa fall identifieras på det sättet. Majoriteten av de fall som nu upptäcks är bland smittade personer som är symtomfria. Det är en stor skillnad mot den situation vi hade i våras. Man kan inte jämföra kurvorna nu och då, situationen är helt annorlunda.

Samma mål

Flera frågetecken kring viruset kvarstår dock, till exempel hur smittoläget kommer att påverkas av höstens influensasäsong, och Flavia Riccardo är fortsatt orolig. Hon menar att italienarna måste förbereda sig på en andra våg.

– Min tolkning av en andra våg är okontrollerad smittospridning – men vi måste göra allt för att undvika en sådan. Det är också vad alla länder arbetar med nu, säger hon.

Att peka ut vilken strategi som är den mest effektiva i kampen mot covid-19 låter sig inte göras, menar hon, och understryker att Europa måste möta antalet stigande fall tillsammans.

– Vi gör det på olika sätt, för i varje land ser befolkningen olika ut. Men vi har inget facit. Att sakta ner spridningen så mycket vi kan tills vi har behandling och vaccin mot sjukdomen, som minskar risken för att hamna i intensivvården, är vad vi alla arbetar för, på olika vis.

Försiktigt hoppfull

Att det pågår långt framskridna vaccinplaner gör att vi kan se en bortre gräns för hur länge vi måste hålla ut med de nya förhållningsreglerna. Flavia Riccardo känner sig försiktigt hoppfull, inte för att smittan i Italien är låg – för det kan förändras – utan för att strukturerna för att bevaka och förändra vårt beteende finns på plats.

– Vi hade en väldigt traumatisk upplevelse här, vilket gjorde det lätt att kommunicera med människor. Vi har sett vad covid-19 kan göra. Redan från början fanns det i Italien en förståelse av situationens allvar.

Elin Swedenmark/TT

Utspridd publik och många munskydd är det som gäller även i modebranschen. Bild från visning i Rom i mitten av september.
Utspridd publik och många munskydd är det som gäller även i modebranschen. Bild från visning i Rom i mitten av september.
Foto: Alessandra Tarantino
Italien har satsat på en utbredd testning och smittspårning för att bryta smittokedjorna. Bild från Rom i april.
Italien har satsat på en utbredd testning och smittspårning för att bryta smittokedjorna. Bild från Rom i april.
Foto: Cecilia Fabiano
'Vi måste fortsätta kommunicera till människor att det här inte är över', säger Flavia Riccardo.
"Vi måste fortsätta kommunicera till människor att det här inte är över", säger Flavia Riccardo.
Foto: Privat

FAKTA

Fakta: Flavia Riccardo

Född: 1976.

Bor: I Rom.

Roll: Läkare och specialist på infektionssjukdomar vid ISS, som är motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten i Sverige. Deltar i den nationella grupp som övervakar covid-19 i Italien och som föreslår åtgärder för de styrande politikerna.

Om Sveriges strategi: "Vi har med intresse sett vad som händer i Sverige, eftersom vi har olika tillvägagångssätt. Våra länder är väldigt olika, om man ser till befolkning, åldersstruktur och system som finns att tillgå. Det går inte att jämföra men det är intressant att se hur olika lösningar fungerar i olika kontexter. Vi har samma mål och når det på sätt som reflekterar den kontext i vilken vi befinner oss i. Det är tydligt att det finns olika lösningar i olika länder och det är svårt att säga vilken som är den bästa. Det kommer att finnas mer än en. Och vissa kommer att vara bättre för vissa kontexter. Det finns så många variabler och vi har alla olika situationer så det skulle vara extremt svårt att ändå peka ut den bästa strategin. Jag tror att vi alla kan lära oss från våra olika erfarenheter."

Utrikes

Nya blodiga strider Armenien–Azerbajdzjan

En azerisk stridsvagn exploderar, på denna stillbild från en video distribuerad av Armenien.
Foto: Armeniska försvarsdepartementet/AP/TT
Utrikes
Utrikes Strider har åter blossat upp mellan Armenien och Azerbajdzjan kring den omstridda utbrytarregionen Nagorno-Karabach.
Krigslagar har tagits i bruk och samtliga vuxna män mobiliseras, enligt regionens styre.
Båda sidor beskyller varandra för upptrappningen, som är den värsta på flera år.

Striderna mellan de två länderna bröt ut på söndagen med uppgifter om dödsoffer på båda sidor.

Enligt Nagorno-Karabachs styrande har ett antal civila liv krävts och tio soldater uppges ha dödats. Armeniska människorättsaktivister säger att två civila, en kvinna och ett barn, har dödats i beskjutningen från Azerbajdzjan. Från azeriskt håll uppger man att flera medborgare har dödats och sex skadats. Uppgifterna har inte bekräftats.

Anklagar varandra

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian säger att Azerbajdzjan genomfört storskaliga anfall mot samhällen i Nagorno-Karabach och att armeniska styrkor svarat med att skjuta ned två helikoptrar och tre drönare.

"Regeringen har beslutat att förklara krigslag och en total mobilisering", skriver Pasjinian på Facebook.

Regionens försvarsdepartement sade senare under dagen att man förstört fyra azerbajdzjanska helikoptrar, 15 drönare och tio stridsvagnar i striderna.

Azerbajdzjan anklagar i sin tur Armenien för att ha inlett attackerna.

– Vi försvarar vårt territorium, vår sak är den rätta, säger president Ilham Aliyev i ett tal till nationen.

Landets försvarsdepartement uppger att man intagit och "befriat" sex byar som kontrolleras av Armenien längs regionens frontlinje.

Våldsam historia

Relationerna mellan länderna har varit ansträngda sedan de blev självständiga i samband med Sovjetunionens fall. Under åren runt 1990 utkämpades ett krig om regionen Nagorno-Karabach som ligger i Azerbajdzjan men har armenisk befolkningsmajoritet. Konflikten blossade åter upp i juli i år, då 15–20 armeniska och azeriska soldater dödades i strider.

Söndagens strider är de största sedan 2016 och från omvärlden kommer nu uppmaningar om att lugna ner situationen. Frankrike, Tyskland och EU med flera stormakter vädjar om dialog.

"Militära åtgärder måste snarast upphöra för att förhindra en ytterligare upptrappning", twittrar Charles Michel, EU:s permanente rådsordförande.

Från ryskt håll har utrikesminister Sergej Lavrov börjat föra diskussioner för att minska spänningarna i regionen, rapporterar Interfax.

– Lavrov för intensiva kontakter i ett försök att uppmuntra båda sidorna till elduppför och påbörja förhandlingar för att stabilisera situationen, säger hans talesperson Maria Zacharova.

Nikol Pasjinian. Arkivbild.
Nikol Pasjinian. Arkivbild.
Foto: Aleksej Drusjinin/AP/TT

Utrikes

Prognos: Schweiz vill behålla EU-rörlighet

'Det är nog nu', står det på en av SVP:s affischer i samband med söndagens folkomröstning i Schweiz. Men partiet fick enligt prognoser inte medhåll.
Foto: Laurent Gillieron/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ja, man ska kunna röra sig fritt mellan Schweiz och EU även i fortsättningen. Och pappor ska ha rätt till två veckors föräldraledighet. Det är, enligt prognoser, några av resultaten i söndagens schweiziska folkomröstningar.

Folkomröstningar är vanligt i Schweiz direktdemokratiska system, och frågan om fri rörlighet mellan landet och det omgivande EU väcktes av högerpopulistiska och främlingsfientliga Schweiziska folkpartiet (SVP). Partiet tycker att avtalen om gränstrafik med övriga Europa öppnar för ett för stort antal utlänningar i landet. Men initiativet om att riva upp detta samarbete med EU röstades ned med stor marginal, enligt mediebolaget SRF:s prognoser.

Schweizarna har också röstat om att införa två veckors pappaledighet, ett förslag som ser ut att gå igenom.

I en tredje fråga, om man ska lägga runt sex miljarder schweiziska franc (motsvarande nästan 60 miljarder kronor) på nya stridsflyg, är opinionen jämnare, och SRF:s prognoser ger inget tydligt resultat. Den frågan var även uppe för sju år sedan, då folket sade nej till att köpa svenska Gripen-plan.

Även vad gäller vargjakt, ett laddat ämne i Schweiz liksom i andra länder, är läget mycket jämnt efter söndagens röstande.

Utrikes

HD-nominering "ett farligt spel" för Trump

Amy Coney Barrett talar efter att president Donald Trump nominerat henne till Högsta domstolen.
Foto: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Allt pekar på att USA:s högsta domstol får sex konservativa domare av nio möjliga i och med nomineringen av Amy Coney Barrett.
Det skulle innebära ett bakslag för liberala frågor som aborträtt, men kan också slå tillbaka mot president Trump, anser Jan Hallenberg vid Utrikespolitiska institutet.
– Det här är ett farligt spel för Republikanerna, säger han.

I lördags kväll nominerade president Donald Trump den konservativa domaren Amy Coney Barrett till Högsta domstolen, sedan den demokratiskt tillsatta domaren Ruth Bader Ginsburg avlidit. Godkänns Coney Barrett blir sex av de nio domarna i HD konservativa.

TT: Varför valde Trump Coney Barrett?

– Hon förefaller vara just så konservativ som Trump bedömer vara populärt bland kärnväljarna. Hon representerar uppfattningar som tydligt går mot abort och hon ifrågasätter Obamacare, vilket är två punkter som Trump tryckt på, säger Jan Hallenberg, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet.

TT: Vad skulle det innebära för amerikansk politik om hon utses?

– Det ändrar spelreglerna.

– Det skulle innebära ett antal domare som förmodligen drar tillbaka en del liberala förändringar i USA.

Han tar som exempel sjukvårdsreformen Obamacare, rätten till abort, strängare vapenlagar och hbtq-rättigheter.

TT: Hur stor sannolikhet är det att hon utses till domare?

– Det allra, allra mesta talar för att hon blir godkänd, säger Jan Hallenberg.

För att nomineringen ska stoppas krävs att minst fyra republikaner i senaten säger nej till att Coney Barrett tillsätts innan presidentvalet. Hittills har endast två stycken sagt att de kommer att rösta mot partilinjen.

– De övriga tror jag anser att utnämningen av en konservativ domare till HD är till fördel för Republikanerna och för dem själva som individer. Om de skulle motsätta sig så möter de Trumps vrede och det tror jag inte de är beredda att ta.

Frågan är omdiskuterad då Republikanerna stoppade Barack Obamas nominering av en domare 2016, med hänvisning till att det var valår.

– Det här är ett farligt spel för Republikanerna. Om de väljare som står och tvekar ser att det här är en överkörning av processen, av Demokraterna och av den vanliga processen för att utse en domare är det möjligt att de reagerar.

– Trumps kärnväljare gillar detta men han måste ha flera än kärnväljare för att vinna valet.

TT: Kan det leda till en större polarisering?

– Det är en pågående process och det här är ett ytterligare steg i den riktningen. Många demokrater är fruktansvärt förargade över att Republikanerna kan ha en princip 2016 och en annan 2020 när det gäller tillsättningen av domare.

Blir domstolen alltför konservativ kan det också leda till en demokratisk reaktion och en bristande tillit till USA:s rättssystem, enligt Hallenberg.

– Jag tror att det här på sikt innebär att HD:s legitimitet och ställning i det amerikanska systemet kommer att försvagas.

– Det finns väldigt många farliga osäkerhetsfaktorer i den här situationen.

Anna Hansson/TT

Utrikes

Utbrott på neonatalen i Oslo – 25 i karantän

25 anställda har satts i karantän efter att två anställda på en neonatalavdelning i Oslo smittats. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Utrikes
Utrikes

Två anställda på intensivvårdsavdelningen för nyfödda, neonatalavdelningen, på Rikshospitalet i Oslo har smittats av coronaviruset. Totalt 25 anställda har satts i karantän och två patienter isolerats, skriver Oslo universitetssjukhus i ett mejl till nyhetsbyrån NTB. Ingen av patienterna har än så länge visat några tecken på att ha smittats.

Avdelningen tar nu endast emot nya patienter som inte kan vårdas någon annanstans, och neonatalen på sjukhuset Ullevål har ökat beredskapen för att kunna ta emot nya patienter.

82 personer har bekräftats smittade med coronaviruset i Norge senaste dygnet. Sammanlagt har drygt 13 600 personer smittats, varav 270 har avlidit.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Utrikes

Trump: Coney Barrett är lysande

President Donald Trump justerar mikrofonen åt Amy Coney Barrett i Vita husets rosenträdgård.
Foto: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Om två veckor inleds senatens utfrågning av Amy Coney Barrett, enligt presidenten.
Donald Trumps val av kandidat till USA:s högsta domstol var väntat – och nu rustar Republikanerna för att hinna utse henne till ny HD-domare innan valet den 3 november.
PREMIUM

Senatens utfrågning av 48-åriga Amy Coney Barrett kommer troligtvis att inledas den 12 oktober, meddelar president Donald Trump. Det skulle betyda att senaten då har drygt tre veckor på sig att genomföra sin granskning och rösta om Coney Barrett innan valet den 3 november.

De slutgiltiga förhörsdatumen kommer dock att meddelas av ordföranden i senatens justitieutskott, Lindsey Graham.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

"Man cave" upptäckt under känd tågstation

En stor tv var ett av fynden i den 'man cave' som upptäckts under Grand Central Terminal i New York.
Foto: MTA Inspector General/AP
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En privat liten lounge i anslutning till en av världens berömdaste tågstationer låter väl inte fel. Men tre järnvägsarbetare som misstänks ha inrett en sådan i New York har nu repressalier att vänta.

En halvdrucken ölburk, en mikrovågsugn och en uppkopplad tv. Det var några av fynden i det specialinredda rummet under stationen Grand Central.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Därför är striden om Högsta domstolen viktig

Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Utrikes
Utrikes De sitter på livstid och har enorm makt. Utnämningen av en ny domare i USA:s högsta domstol kommer att ge eko för lång tid framåt.
PREMIUM

President Donald Trump har nominerat den konservativa domaren Amy Coney Barrett till Högsta domstolen i Washington, ett beslut som kan få mycket stora effekter.

USA:s högsta domstols särskilda ställning har sin grund i USA:s konstitutions utformning, enligt Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL