Ekonomi

Blandat på Asiens börser

De ledande börserna i Asien rörde sig åt olika håll på onsdagen. Arkivbild.
Foto: Vincent Yu/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Kursutvecklingen på de asiatiska börserna var blandad under onsdagens handel, med en viss nedgång i Tokyo men uppgångar på de flesta andra håll.

Tokyobörsens Nikkei 225-index hade vid stängningen backat med 0,3 procent, men det bredare Topixindex var i stort sett oförändrat.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Återhämtningen i USA:s industri tappar fart

Återhämtningen i USA:s tillverkningsindustri tappar fart. Arkivbild.
Foto: Paul Sancya AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Återhämtningen i den amerikanska tillverkningsindustrin tappar fart.

Inköpschefsindex för USA:s tillverkningsindustri i september sjönk till 55,4, mot 56,0 i augusti, enligt ISM-institutets månatliga enkät. Nedgången var oväntad. Analytiker hade räknat med en ökning för index till 56,3.

En indexnivå över 50 antyder ökad aktivitet i sektorn.

Tillverkningsindustrin står för 11,3 procent av USA:s ekonomi.

Inbromsningen för återhämtningen inom sektorn stärker bilden av att återhämtningen generellt i USA tappar fart i takt med att stödpengar till utsatta hushåll och företag stryps. Samtidigt präglas utsikterna av tecken på ökad spridning av covid-19 i USA i höst.

Ekonomi

Börsen nära ny rekordnivå

Uppåt på Stockholmsbörsen. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen OMXS-index har i eftermiddagshandeln gått upp med 0,2 procent.
Klädkedjan H&M är draglok.
Index är med uppgången nära den historiska toppnivån från februari i år.

H&M-aktien lyfter med nästan 6 procent efter en rapportrökare, där bolaget beskriver en fortsatt återhämtning i coronakrisen och redovisar en högre vinst än väntat för det senast avslutade kvartalet. H&M flaggar även för att man netto drar ned på antalet butiker 2021.

En annan vinnare är bilsäkerhetsbolaget Veoneer, vars aktie lyfter med drygt 7 procent sedan bolaget tecknat ett avtal om ett nytt kamerasystem med Subaru.

OMXS-index ligger vid klockan 16 på 730,4. Det gällande rekordet på 735,2 sattes under den 20 februari i år – inför det att covid-19-pandemin slog till på allvar och börsen på mindre än en månad tappade mer än en tredjedel av sitt värde.

Den högsta stängningskursen för OMXS-index var den 19 februari i år, på nivån 732,7.

Torsdagens börsuppgång ligger i linje med ledande Europabörser och följer på det att Tokyobörsen på grund av tekniska problem tvingats hålla stängt samtidigt som merparten av resterande Asienbörser hade helgstängt.

Börserna i Indien och Australien steg dock på bred front.

Ökade förhoppningar om nya stödåtgärder i coronakrisens USA bidrar till den positiva stämningen globalt.

Ekonomi

Google erbjuder miljard för tre års nyheter

Google, med chefen Sundar Pichai, planerar att betala en miljard dollar på tre år för användningen av medieföretags nyheter. Arkivbild
Foto: Tsering Topgyal AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Sökmotorn Google planerar att betala en miljard dollar (motsvarande 8,9 miljarder kronor) till medieföretag för användningen av deras nyheter under de kommande tre åren, enligt vd Sundar Pichai.

Det ska ske genom lanseringen av en ny tjänst, kallad Google News Showcase, där publicister kan välja att presentera sina nyheter. Den kommer primärt att lanseras i så kallade Androidutrustning, men även i Apples olika produkter i ett senare skede.

Först ut blir Tyskland, där Google har skrivit på avtal med stora tidningar som Der Spiegel, Stern och Die Zeit. Men även i Brasilien, där avtal finns med företag som Folha de S Paulo, Band och Infobae.

Planer finns även på att lansera tjänsten i Belgien, Indien, Nederländerna och andra länder.

Totalt har omkring 200 publicister skrivit på avtal om att använda den nya Googletjänsten.

Googles ägare, Alphabet, redovisade i fjol en nettovinst på 34,3 miljarder dollar och hade en omsättning på 162 miljarder dollar.

Ekonomi

Arbetsrätten sätter Löfven i svårt läge

Moderatledaren Ulf Kristersson (M). Arkivbild
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Ekonomi
Ekonomi Statsminister Stefan Löfven (S) riskerar strid med LO om han lägger fram ett lagförslag om arbetsrätten.
Men om han inte gör det väntar bråk med C och L och regeringssamarbetet kan spricka.

Löfven har hamnat i en svår sits efter att förhandlingarna mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv om arbetsrätten kraschat.

Visserligen har risken på kort sikt minskat för en misstroendeförklaring mot honom i riksdagen. Moderaterna tänker inte stödja ett sådant initiativ från Vänsterpartiet på grund av arbetsrätten.

Men regeringens samarbetspartier Centern och Liberalerna står fast vid kravet på att regeringen måste lägga fram ett lagförslag på en mer liberal arbetsrätt. Det står i januariavtalet mellan regeringen och samarbetspartierna.

Ett sådant behöver vara klart under nästa år så att det kan träda i kraft 2022.

Tänker slåss

Om Löfven lägger fram lagförslaget hotar en konflikt med LO. LO:s ordförande Susanna Gideonsson uppger att man tänker "slåss med näbbar och klor" för att stoppa ett sådant förslag.

Men om Löfven inte lägger fram ett lagförslag under nästa år riskerar samarbetet med Centern och Liberalerna att spricka. Då kan hela regeringen falla.

För att komma ur denna rävsax hoppas Löfven på att fack och arbetsgivare ska återuppta förhandlingarna. Om de lyckas komma överens om ändringar i arbetsrätten behövs inget lagförslag, enligt den så kallade januariöverenskommelsen mellan regeringen, C och L.

"Det är positivt om parterna återupptar sina förhandlingar, det finns ingenting som hindrar det", säger Löfven i ett pressmeddelande.

Men varken LO eller Svenskt Näringsliv tror att mer förhandlingstid hjälper.

Hoppas ännu

Löfvens arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) uppger att regeringen nu inleder en "dialog" med parterna får att få igång förhandlingarna igen.

– Det finns fortsatt ett visst spelutrymme här, säger hon.

Nordmark påpekar att det var parterna själva som satte sin deadline till den 30 september, eftersom de ville vara klara innan löneförhandlingarna drar igång senare i höst.

En annan möjlighet för Löfven att komma ur sin svåra sits är att lägga fram ett lagförslag som LO accepterar.

Men C och L står fast vid att lagförslaget ska vara det utredningsförslag som presenterades i juni. Den utredningen fick mycket hård kritik av LO.

Varken C-ledaren Annie Lööf eller L-ledaren Nyamko Sabuni kan tänka sig att förhandla om att ändra innehållet i utredningens förslag, bortsett från eventuella "tekniska justeringar".

Obalanserat förslag?

Stefan Löfven och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark har varit kritiska mot utredningen och ansett att de förslagen inte kan genomföras utan förändringar. De hänvisar till att det i januariöverenskommelsen med C och L står att arbetsrätten visserligen ska moderniseras men att det ska göras så att en "grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls".

Enligt Löfven och Nordmark är utredningsförslagen obalanserade till nackdel för löntagarna.

På Nordmarks presskonferens på torsdagen var det oklart om regeringen är redo att ta strid med C och L.

Nordmark uppgav att man kommer att gå vidare med utredningens förslag om fack och arbetsgivare inte når en överenskommelse. Samtidigt stod hon fast vid att förslagen är obalanserade.

Utredningsförslaget är nu på remiss för synpunkter från organisationer och myndigheter. Remisstiden går ut den 26 oktober och då börjar regeringens arbete med att ta fram ett lagförslag.

Hotar fortfarande

Vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt står fast vid sitt hot om att försöka få till en misstroendeförklaring i riksdagen om regeringen går vidare med ett lagförslag.

Enligt honom är det Löfvens och regeringens fel att parternas förhandlingar misslyckats, eftersom arbetsgivarna vet att de kan få igenom sina krav genom lagförslaget i riksdagen utan att kompromissa.

– Ansvaret för att den svenska modellen nu svajar är Stefan Löfvens och regeringens, säger Sjöstedt.

– Stefan Löfven, den gamle förbundsordföranden i IF Metall, ställde sig på arbetsgivarnas sida.

Sjöstedt tänker avvakta några dagar eller så på besked från Stefan Löfven om vad regeringen tänker göra. Det avgör om V går vidare planerna på att få till stånd en misstroendeomröstning.

Men eftersom M inte ställer upp på en sådan sitter regeringen säkert. På kort sikt.

M-ledaren Ulf Kristersson anser att det är viktigare att få igenom en moderniserad arbetsrätt än att fälla regeringen.

– Det är först i ett läge där V på allvar vill byta regering, då kommer vi garanterat att vara med, säger Kristersson.

Maria Davidsson/TT

Peter Wallberg/TT

Olle Lindström/TT

Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt. Arkivbild.
Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Liberalerna och Centerpartiets ledare Nyamko Sabuni och Annie Lööf står fast vid att utredningens förslag ska genomföras om inte parterna kan komma överens. Arkivbild.
Liberalerna och Centerpartiets ledare Nyamko Sabuni och Annie Lööf står fast vid att utredningens förslag ska genomföras om inte parterna kan komma överens. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani / TT

Ekonomi

Första helt eldrivna Volvon i produktion

Den helt eldrivna varianten av XC40 visades upp i Los Angeles för ett år sedan. Nu har modellen satts i produktion på Volvo Cars fabrik i belgiska Gent. Arkivbild.
Foto: Michael Owen Baker/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Volvo Cars har satt sin första helt eldrivna bil i produktion. Den elektriska XC40 byggs på fabriken i belgiska Gent.
"Det här är en stor dag för Volvo Cars", säger Javier Varela, global fabrikschef på företaget, i ett pressmeddelande.

Den helt eldrivna XC40 visades för första gången i oktober 2019. Nu sätts modellen i produktion i Gent, där många av Volvos mindre modeller byggts under åren.

Efterfrågan har varit stor, enligt företaget. Alla helelektriska XC40 som byggs i år är redan sålda.

Om fem år, 2025, räknar Volvo med att inte längre sälja några bensin- eller dieseldrivna bilar. Hybrider och rena elfordon väntas utgöra ungefär hälften var av den globala försäljningen.

Eldrivna XC40 beräknas kunna gå mer än 40 mil på en laddning. Batteriet kan laddas till 80 procent av full nivå på 40 minuter, enligt Volvo.

Bilens front har förstärkts, jämfört med en "vanlig" XC40, för att ge samma krocksäkerhet trots att motorn saknas som buffert. Under framhuven finns ett extra förvaringsutrymme.

Batteripaketet finns i en skyddsbur i bilens golv, vilket ger lägre tyngdpunkt än fossildrivna XC40.

Micke Larsson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Ekonomi

Posttjänsten ska utredas

Den samhällsomfattande posttjänsten ska utredas. Arkivbild.
Foto: Emil Langvad/TT
Ekonomi
Ekonomi

Det skickas allt färre brev i Sverige. Sedan millennieskiftet har mängden minskat med nära 50 procent. Nu tillsätter regeringen en utredning som ska titta på hur "den samhällsomfattande posttjänsten" ska finansieras, när portointäkterna inte räcker till.

Utredningen ska också titta på vilka tjänster som ska ingå.

Den särskilde utredaren Britt Bohlin ska redovisa uppdraget senast i januari 2023, enligt ett pressmeddelande från regeringen.

Ekonomi

USA: 837 000 nyinskrivna som arbetslösa

Det var färre nyinskrivna som arbetslösa i USA i förra veckan. Arkivbild
Foto: Michael Conroy AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Antalet nyinskrivna arbetslösa i USA var 837 000 förra veckan, enligt USA:s arbetsmarknadsdepartement. Det var färre än veckan före och även färre än vad analytiker hade räknat med.

Analytiker hade i snitt räknat med att 850 000 skulle ha skrivit in sig som arbetslösa i USA under veckan. Under veckan före skrevs 873 000 in som arbetslösa i USA, enligt reviderade tal.

I den privata sektorn ökade antalet sysselsatta i september med 749 000 personer, enligt statistik från löneadministratören ADP som kom tidigare i veckan.

Det var mer än väntat. Analytiker hade i snitt räknat med en ökning på 650 000 personer, enligt en Reutersenkät.

På fredag kommer månadssiffror från USA:s arbetsmarknadsdepartement som väntas visa att det skapades 850 000 nya jobb utanför jordbrukssektorn i september.

Ekonomi

Pepsico klår förväntningarna

Oväntat stark återhämtning för Pepsico: Arkivbild
Foto: Mark Lennihan AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den amerikanska läskedryckstillverkaren Pepsico redovisar ett oväntat starkt resultat och sätter en högre vinstprognos för helåret än vad marknaden räknat med.

Försäljningen för läskedrycker återhämtar sig och bolaget fortsätter ha försäljningsframgångar för tilltugg i coronakrisen.

Nettoomsättningen steg med mer än 5 procent till 18,1 miljarder under det senaste kvartalet, avslutat den 5 september. Analytiker hade räknat med en vinst på 17,2 miljarder enligt en sammanställning av prognoser gjord av Refinitiv.

Vinstprognosen för helårets sätts till 5:50 dollar per aktie, vilket kan jämföras med en snittprognos på 5:36 dollar per aktie.

Nettovinsten under det nyligen avslutade kvartalet steg 9 procent till 2,3 miljarder dollar.

Exklusive engångsposter blev vinsten 1:65 dollar per aktie, mot väntade 1:49 dollar per aktie.

NÄSTA ARTIKEL