Utrikes

Rekordmånga nya smittade i Victoria

Victorias premiärminister Daniel Andrews. Arkivbild.
Foto: Andy Brownbill/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Den australiska delstaten Victoria rapporterar den högsta dygnssiffran hittills över bekräftade fall av coronasmitta – 725 stycken.

Under det senaste dygnet har 15 personer i delstaten avlidit i sviterna av covid-19, varav en är en man i 30-årsåldern. Hittills har 80 procent av samtliga dödsoffer i landet varit över 80 år, 95 procent över 70 år. Endast två personer under 50 har tidigare avlidit och tills nu inte någon under 40.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Pressad Trudeau utlovar krafttag mot viruset

Kanads premiärminister Justin Trudeau efter att ha besökt ett forskningscentrum i Montréal i augusti.
Foto: Graham Hughes/AP/TT
Utrikes
Utrikes Skakad av skandaler och tyngd av en pandemisargad ekonomi väntas Justin Trudeau utlova ett stort stödpaket när det kanadensiska parlamentet öppnar.
Mindre än ett år efter att premiärministern gav sin senaste regeringsförklaring är det dags för en ny, som följs av en avgörande förtroendeomröstning.

Den brittiska kronans representant i Kanada läste på onsdagskvällen svensk tid det så kallade trontalet. Där konstaterades med hänvisning till coronapandemin att "nu är det inte tid för åtstramningar".

Talet är premiärministerns programförklaring av regeringens politik.

I en nyckelmening slås fast att regeringen "kommer att stödja människor och affärsrörelser i denna kris så länge som det krävs och hur mycket som behövs".

Justin Trudeaus regering lade fram en sådan förklaring för mindre än ett år sedan, efter valsegern då hans parti Liberalerna tappade majoriteten i parlamentet.

Tre utredningar

Det var innan covid-19 tagit livet av tusentals kanadensare och pandemin skapat det största budgetunderskott som landet sett sedan andra världskriget.

Och före det, nummer tre i den rad av skandaler som förföljt Trudeau.

Under våren bidrog regeringens kraftfulla insatser mot pandemin till att premiärminister Trudeau vann tillbaka något av det förtroende som han tappat efter en kritiserad resa till Bahamas, där han och familjen bodde hos en miljardär och religiös ledare som tidigare tagit emot enorma summor i statliga bidrag från Kanada, samt anklagelser om inblandning i påverkansarbete mot rättsväsendet.

I juni i år blev det känt att ett statligt miljonkontrakt för att ge stipendier till gymnasieelever gått till välgörenhetsorganisationen WE Charity – en verksamhet med band till Trudeaus familj. Kritiker hävdade att WE Charity favoriserades och även internt blev Trudeaus förtroende kantstött. Skandalen ledde till den tredje etiska utredningen av premiärministern under hans fem år vid makten.

I augusti meddelade Trudeau sitt ovanliga beslut att ajournera parlamentet till 23 september och då lägga fram ett nytt trontal. Många tolkade detta som att premiärministern vill ha en omstart. Talet är en möjlighet att presentera regeringens planer för hur man ämnar hantera en situation som ser helt annorlunda ut än vid förra årets val. Trudeau förväntas – förutom direkta pandemiåtgärder – ta upp utökning av a-kassan och investeringar i förskolan.

Tal väntas av Trudeau

Senare under onsdagen (lokal tid) väntas Trudeau själv väntas hålla ett tal som i sin tur följs av en obligatorisk förtroendeomröstning i parlamentets underhus. Och det är detta som fått kanadensarna att börja spekulera i om de kommer att gå till valurnorna igen redan i höst. Får regeringen inte stöd i underhuset måste den avgå.

– Jag vill inte ha ett nyval. Jag tror inte att Kanadas folk vill ha ett nyval. Men om det blir ett val så löser vi det, har Trudeau sagt och hävdat att han behöver parlamentets godkännande för att kunna gå vidare med regeringens politik.

Få tror dock att regeringen kommer att fällas. Den fragmenterade oppositionen förstår nog att ett nyval under brinnande kris snarare skulle gynna dem som sitter vid makten, säger Geneviève Tellier professor vid universitetet i Ottawa, som nyhetsbyrån AFP pratat med.

– Det går inte att ha stora politiska möten just nu där kandidater har möjlighet att synas, säger hon.

Moa Kärnstrand/TT

FAKTA

Fakta: Kanadas politik

Justin Trudeau, Liberala partiet, tillträdde som premiärminister 2015 efter ett maktskifte som ofta tillskrivs Trudeaus ledarstil och idéer om att stärka medelklassen och gynna familjer med låga inkomster. Han lovade snabba förändringar och skapade en vida omtalad, jämt könsfördelad regering.

Trudeau påbörjade en ny period efter valet hösten 2019, men med ett svagare stöd än perioden innan.

Kanadas parlament består av två kamrar: underhuset som är folkvald och senaten som utses av regeringen. Underhuset består 338 ledamöter. De största partierna är Liberala partiet, som har 157 platser och Konservativa partiet som har 121. Senaten har 105 ledamöter.

Källa: UI/Landguiden

Utrikes

Tyskland pekar ut högriskzoner i Europa

Tyskland klassar nya regioner i elva europeiska länder som högriskzoner. Bland annat listas huvudstadsregionen i Danmark. På bilden Nyhavn i Köpenhamn. Arkivbild.
Foto: Fredrik Hagen/NTB Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes

Smittspridningen ökar i flera länder i Europa. Nu listar Tyskland nya regioner i elva europeiska länder som riskzoner för coronaviruset.

Det handlar bland annat om huvudstadsregionerna i Danmark, Irland och Portugal som sätts upp på den tyska myndigheten Robert Koch-institutets lista. Andra nya regioner är Bretagne och Normandiet i Frankrike.

Utrikesdepartement avråder från ickenödvändiga resor till regionerna.

Utrikes

Våldsamt i Belarus efter Lukasjenkos ceremoni

Kravallpolis och demonstranter under protester i Belarus på onsdagskvällen.
Foto: Tut/AP/TT
Utrikes
Utrikes Aleksandr Lukasjenko har svurits in som Belarus president på nytt – trots de stora protesterna och under stort hemlighetsmakeri.
Protesterna mot ceremonin tog fart framåt kvällen och polisen svarade med vattenkanoner och tårgas. Omkring 140 personer uppges ha gripits.

Flera hundra människor närvarade vid ett evenemang i Självständighetspalatset i Minsk, rapporterar landets strängt styrda nyhetsbyrå Belta. Efter veckor av protester och efter att stora delar av omvärlden underkänt det senaste valet sker ceremonin utan föregående varsel.

Stora delar av centrala Minsk spärrades av och inga människor släpptes nära palatsområdet, enligt den oberoende nyhetssajten Tut.by. Inför ceremonin uppges en rad bussar med täckta fönsterrutor ha anlänt till palatset. Lukasjenko själv anlände i en kortege med kraftig polisbevakning som rullade fram längs tomma avenyer.

Vattenkanoner mot demonstranter

Under kvällen rapporterade Reuters att tusentals människor givit sig ut på gatorna i Minsk för att protestera mot Lukasjenko och ceremonin tidigare under dagen.

Kort därpå kom rapporter från ögonvittnen att polis skjutit med vattenkanoner och tårgas mot demonstranter. Enligt nyhetsbyrån AFP, som hänvisar till uppgifter från människorättsorganisationen Viasna, greps över 140 personer i Minsk och på några andra platser i landet under onsdagskvällen.

Tidigare hade oppositionen manat demonstranter att börja använda civil olydnad som verktyg vid protesterna. Oppositionen kräver också ett nytt presidentval så snart som möjligt.

Det som sker saknar motstycke, enligt Pavel Latusjko, som sitter i det övergångsråd som bildades för att få till ett maktskifte med fredliga medel.

– Den avgående presidenten, som påstår sig ha fått över 80 procent av rösterna, har genomfört en specialinsats för att svära in sig själv. Med Omons (särskilda insatspolisens) beskydd, under hemliga förhållanden och inför en liten krets av hastigt inkallade tjänstemän. Var är de firande medborgarna? Var är diplomatkåren?

– I dag är han inte längre president i Belarus. Han är bara ledare för Omon, som har en handfull personer i tjänst utan uniformer och gradbeteckningar på Belarus gator, säger Pavel Latusjko till Tut.by.

Slår ned protester

Diktatorn Lukasjenko utropade sig till valsegrare i augusti baserat på ett kraftigt ifrågasatt valresultat. Sedan dess har enorma protester skakat Belarus. Stats- och säkerhetsapparaten har svarat med att gripa tusentals människor och en lång rad oppositionella ledare hålls ännu fängslade. Flera har drivits i exil av säkerhetstjänsten.

Rapporterna och vittnesmålen om tortyr och övergrepp mot demonstranter är många och vid demonstrationerna har mängder av människor förts bort av maskerade män och körts iväg i anonyma bilar.

I sitt anförande vid ceremonin talade Aleksandr Lukasjenko om protestyttringarna i dåtid och beskrev det hela som en svår period för Belarus som slutat med att man trots allt "segrat".

– Jag kan inte och jag har ingen rätt att överge belarusierna, sade han, enligt ett officiellt referat.

Erkänns inte

EU och USA har aviserat sanktioner mot den belarusiska regimen. Lukasjenko får å andra sidan stort stöd från Ryssland, ekonomiskt och mer därtill, för att stå emot påtryckningarna.

Tyskland meddelar att man inte erkänner Lukasjenko som Belarus ledare och Litauens utrikesminister beskriver det hela som en fars.

USA:s utrikesdepartement förklarade kort därpå att Lukasjenko saknar legitimitet som Belarus president.

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) anser att den plötsliga och ljusskygga ceremonin bara understryker att Aleksandr Lukasjenko saknar demokratiskt mandat. Hon skriver på Twitter att valet i augusti varken var fritt eller rättvist.

"Vi kommer att fortsätta hålla honom ansvarig för våldet och förtrycket mot oppositionella och fredliga demonstranter", skriver Linde.

Martin Mederyd Hårdh/TT

Aleksandr Lukasjenko svor presidenteden i Självständighetspalatset på onsdagen.
Aleksandr Lukasjenko svor presidenteden i Självständighetspalatset på onsdagen.
Foto: Andrei Stasevich /AP/TT
Kravallpolis i Belarus huvudstad Minsk för bort en demonstrant som protesterar mot att Aleksandr Lukasjenko svurit presidenteden tidigare under dagen.
Kravallpolis i Belarus huvudstad Minsk för bort en demonstrant som protesterar mot att Aleksandr Lukasjenko svurit presidenteden tidigare under dagen.
Foto: Tut/AP/TT

FAKTA

Fakta: Protesterna i Belarus

Belarus 66-årige president Aleksandr Lukasjenko har suttit vid makten i den tidigare Sovjetrepubliken sedan 1994, och brukar kallas Europas sista diktator.

Efter presidentvalet den 9 augusti 2020 – då Lukasjenko utropade sig till segrare och hävdade att han vunnit 80 procent av rösterna – utbröt protester av en omfattning som inte skådats sedan Sovjetunionens upplösning.

Tusentals personer har sedan dess gripits och vittnesmålen om polismisshandel och tortyr är många.

Utrikes

500 barn till Frankrike efter Moria-branden

En familj flyttar sina ägodelar från området runt Moria-lägret efter att det brunnit ner. Arkivbild.
Foto: Petros Giannakouris/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Frankrike ska ta emot 500 minderåriga migranter från det eldhärjade lägret Moira på den grekiska ön Lesbos. Enligt landets regering är det 150 fler än vad som ursprungligen var tänkt.

– Frankrike har redan gjort ett tydligt åtagande om 350 minderåriga, nu gör vi ett åtagande för ytterligare 150 barn, säger Frankrikes EU-minister Clement Beaune till mediebolaget RTL.

Den förödande branden den 8 september lämnade över 12 000 människor, de flesta av dem flyktingar från Afghanistan, Syrien och afrikanska länder, utan tak över huvudet.

Officiellt hade Moira kapacitet att hysa 3 000 personer men omkring 20 000 uppges ha bott i och omkring lägret vid tiden för branden – som misstänks ha varit anlagd.

Lägret har i åratal fått kritik för undermåliga sanitära förhållanden.

Sverige har tidigare meddelat att det inte är aktuellt att ta emot några migranter från Moria-lägret.

Utrikes

Svart kvinna sköts ihjäl – polis åtalas

Människor i Louisville i väntan på åtalsbeskedet.
Foto: Darron Cummings/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den svarta kvinnan Breonna Taylor sköts ihjäl av amerikansk polis i mars i år.
Nu åtalas en av de tre inblandade poliserna, men inte för hennes död. I stället åtalas han för att ha utsatt hennes grannar för fara.

26-åriga Breonna Taylor sköts till döds i Louisville i delstaten Kentucky när hon låg och sov. Tre civilklädda poliser tog sig in i lägenheten med anledning av en narkotikautredning.

I bostaden utbröt en skottlossning mellan Breonna Taylors pojkvän och poliserna. Pojkvännen säger att han trodde det var ett inbrott och att han sköt i självförsvar med ett vapen som han hade licens för. Breonna Taylor träffades av polisens kulor och dödades. En polis skadades också. Ingen narkotika hittades i lägenheten.

En av de tre poliserna har avskedats medan de andra två omplacerades.

Polisen som sparkades avlossade tio skott i blindo, varav flera skott trängde in i andra bostäder. Nu har en åtalsjury beslutat att han ska åtalas för att ha utsatt Breonna Taylors grannar för fara, rapporterar amerikanska medier.

Kentuckys delstatsåklagare Daniel Cameron säger att de andra två poliserna hade rätt att besvara skottlossningen.

Ben Crump, som representerar Breonna Taylors familj, fördömer beslutet att inte väcka åtal för hennes död.

"Det är upprörande och stötande", skriver han på Twitter.

Dödsskjutningen av Taylor tillsammans med bland annat George Floyds död ledde till stora protester mot polisens övervåld och krav på rättvisa.

Inför åtalsbeskedet införde borgmästaren i Louisville ett nattligt utegångsförbud.

I motten av september ingick Taylors familj en uppgörelse. Familjen fick tolv miljoner dollar mot att de drog tillbaka sin stämning mot staden Louisville.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoHex.se

Tote erbjuder i samarbete med ATG betting på svensk hästsport i Storbritannien

CasinoHex.se Brittiska Tote Group har kommit fram till ett avtal med Sveriges före detta monopolföretag inom hästsport, AB Trav och Galopp (ATG) som gör att de kan erbjuda deras kunder tillgång till betting på svensk hästsport.

Bortsett från trav och galopp är ATG numera också ett casino som var högt rankade av sajten CasinoHEX.se som specialiserar sig på att kontrollera och betygsätta casinon online.

Brittiska gamblers kommer att ha möjlighet att placera sina bets på svensk galopp och trav. Tote kommer också att livestreama de svenska loppen på deras sajt och kunder kommer att få tillgång till sändningarna utan att behöva placera bets på loppen i fråga.

Avtalet kommer till eftersom brittiska gamblers nu har ett mycket begränsat utbud på lopp att satsa på i och med coronaviruset (Covid-19). Nästan varje UK spelbolag har få odds på all typ av sport att erbjuda sina kunder.

Alla brittiska hästlopp har ställts in till åtminstone den 30:e april medan irländska lopp är inställda till tidigast 19:e april. I Nya Zeeland är det för tillfället den 21:a april som gäller. Alla spelbolag och casino på nätet kommer alltså att ha begränsade utbud på odds den närmaste tiden.

”I dessa oförutsägbara tider jobbar vi alla tillsammans inom hästsporten och gör det vi kan för att stötta sporten och deras deltagare”, säger UK Tote Groups VD Alex Frost och fortsätter: ”Vi vill hjälpa till att öka på intresset inom trav och galopp och genom innovation och samarbeten hjälpa industrin att få tillbaka normal omsättning”.

”Vårt nya samarbete med ATG är ett bra exempel på detta och travfans som nu får möjlighet att njuta av att se och betta på svensk trav och galopp för första gången med Tote”.

ATG:s VD Hasse Lord Skarplöth tillägger: ”Vi drabbas alla av situationen i världen just nu, både i våra privata liv och i arbetslivet. Under dessa omständigheter är det bra att under den korta tid vi har kunnat arbeta med brittiska Tote kunna erbjuda svensk hästsport till deras kunder för första gången och på så sätt generera omsättning inom sporten”.

”Vi tänker fortsätta utbyta idéer och utveckla partnerskapet mellan UK Tote och ATG för att hjälpa till att gagna trav och galopp i båda våra länder”.

UK Tote Groups VD, Alex Frost, säger att organisationen också samtalar med ett antal andra förbund runt om i världen för att kunna lägga till fler möjligheter till spel för spelare i Storbritannien.

Frost säger: ”Vid sidan av vårt jobb med ATG pågår också diskussioner med ett antal andra internationella partners som vi ser fram emot att kunna uppdatera er om inom ett par veckor”.

Utrikes

Soldater från rymdstyrkan har lämnat USA

Soldater i USA:s rymdkår svärs in på flygbasen al-Udeid i Qatar.
Foto: Staff Sgt. Kayla White/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det amerikanska rymdförsvaret har skickat sina första soldater utomlands. Men trots dess namn handlar det inte om någon militär postering bland stjärnorna – utan om en mycket mer välbekant plats.

Omringade av amerikanska flaggor och stora satelliter blev 20 soldater nyligen de första från rymdförsvaret som har skickats på uppdrag utomlands. De representerar USA:s sjätte försvarsgren och ska från flygbasen al-Udeid i Qatar sköta satelliter, hålla koll på fienden och försöka avvärja konflikter i rymden.

– Vi börjar se hur andra nationer är extremt aggressiva när det gäller förberedelserna för att utvidga konflikter till rymden, säger överste Todd Benson till nyhetsbyrån AP.

– Vi måste kunna konkurrera och försvara och skydda alla våra nationella intressen.

Ökade spänningar

Benson vill inte uttryckligen nämna vilka "aggressiva" länder som styrkan kommer att hålla ett särskilt vakande öga på. Men utposteringen sker bland annat efter lång tid av ökade spänningar mellan USA och Iran. I april meddelade det iranska revolutionsgardet att man framgångsrikt hade skjutit upp sin första militärsatellit, vilket omedelbart fördömdes av USA.

Försvarsminister Mark Esper har också varnat för att Kina och Ryssland utvecklar vapen som kan slå ut amerikanska satelliter och orsaka mängder av rymdskrot som i omloppsbana kan förvandlas till farliga projektiler som riskerar att träffa aktiva farkoster.

Militariseringen av rymden är ingen ny fråga. Men i takt med att intresset blir allt större har det argumenterats för vikten av ett särskilt rymdförsvar som ska försvara USA:s intressen bortom jorden. President Donald Trump har varit särskilt drivande och har sagt att han vill att USA ska dominera rymden.

"Väldigt beroende"

Det militära hotet ligger främst i att andra länder kan förstöra ett annat lands rymdsystem och därmed satelliter som är nödvändiga för kommunikation, spårning och övervakning.

– Militären är väldigt beroende av satellitkommunikation, navigering och globala varningssystem för att upptäcka raketattacker, konstaterar "rymdsoldaten" Ryan Vickers.

Sofia Eriksson/TT

'US Space Force' är på plats på en flygbas i Qatar där amerikanska soldater kommer att hålla ett vakande öga på vad som sker i rymden.
"US Space Force" är på plats på en flygbas i Qatar där amerikanska soldater kommer att hålla ett vakande öga på vad som sker i rymden.
Foto: Staff Sgt. Kayla White/AP/TT
Soldater från 'US Space Force' är på plats i Qatar.
Soldater från "US Space Force" är på plats i Qatar.
Foto: TT

FAKTA

Fakta: Stort intresse för rymden

USA:s president Donald Trump drev på för att skapa en sjätte vapengren i den amerikanska försvarsmakten. 2018 gav han överbefälhavaren i uppgift att påbörja förberedelserna för att upprätta en rymdkår som i organisation ska likställas med exempelvis armen, flygvapnet och marinkåren.

I augusti 2019 invigde Trump Spacecom, en militär organisation med fokus på rymdkrig.

Förra året meddelade också president Emmanuel Macron att Frankrike kommer att inrätta en rymdstyrka inom landets flygvapen. Ryssland har en rymdstyrka sedan 2015 och Kinas rymdprogram har alltid varit en del av landets militär.

Verksamheten i rymden regleras av fem rymdfördrag, som förhandlats fram inom FN. Rymdfördraget (1967) slår bland annat fast att rymden är till för alla och att ingen stat får göra anspråk på himlakroppar, eller hindra andra från att utforska dem.

Utrikes

Farlig brandkombination ökar i USA

Kamp mot bränder i Kalifornien. Arkivbild.
Foto: Noah Berger
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Risken för skogsbränder ökar dramatiskt när en extrem värmebölja inträffar samtidigt som extrem torka. En ny amerikansk studie visar att sådana sammanträffanden har blivit betydligt vanligare de senaste 50 åren i stora delar av USA; framför allt i västra USA, men även i delar av östra USA.

Studien visar även att kombinationen av torka och värmeböljor drabbar allt större sammanhängande geografiska områden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

EU-länder avvaktande till migrationsförslag

Giuseppe Conte menade att EU-kommissionens nya migrationsförslag är ett viktigt steg framåt. Arkivbild.
Foto: Ludovic Marin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett viktigt steg framåt och en god grund. Tongångarna kring EU:s nya migrationsförslag var försiktiga positiva från flera europeiska länder.
Men hård kritik riktas också mot förslaget.
PREMIUM

Strängare gränskontroller, en migrations- och asylprocess som är både snabbare och smidigare och större frihet för medlemsländerna kring hur asylsökande ska hjälpas.

Det är några av förslagen EU-kommissionen på onsdagen presenterade för att ena de 27 medlemsländerna i den infekterade migrationsfrågan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL