Inrikes

Saknad simmare hittad död

En man som saknats efter en simtur vid Beddingestrand har hittats död. Bilden är från en annan av Sjöräddningens sökinsatser.
Foto: Johan Nilsson / TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En familj som var ute med båten hittade en livlös man i havet utanför Ystad. Det visade sig vara den man som försvann den 22 juli i samband med en simtur vid Beddingestrand på Skånes sydkust, skriver Skånska Dagbladet.

En stor sökinsats genomfördes under nästan ett dygn för att hitta mannen, men utan resultat.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Sänkt straff för dråp på sjuk hustru

Hovrätten för nedre Norrland sänker straffet för en man som gav sin svårt sjuka hustru en dödlig dos morfin.
Foto: Claudio Bresciani / TT
Inrikes
Inrikes

Den svårt sjuka kvinnan vill avsluta sitt liv och hennes man gav henne en dödlig dos morfin. Ångermanlands tingsrätt dömde mannen till 1,5 års fängelse för dråp. Domen överklagades till hovrätten som nu ändrar tingsrättens dom så att fängelsestraffet bestäms till ett år.

Mannen yrkade i sitt överklagande till hovrätten att bli frikänd från åtalet om dråp och att straffet under alla förhållanden skulle mildras.

Åklagaren yrkade på att straffet skulle skärpas.

Inrikes

Fler svenska regioner rödlistas i Norge

Gränsövergång mellan Norge och Sverige. Arkivbild.
Foto: Vidar Ruud/NTB/TT
Inrikes
Inrikes

Norrmän avråds från alla icke nödvändiga resor till Blekinge och Södermanland i Sverige. De nya reserestriktionerna träder i kraft vid midnatt på lördag. Det innebär också att de som reser till Norge från dessa platser måste sitta i karantän i tio dagar.

Beslutet grundar sig i att dessa områden har gått från gult till rött på infektionskartan för Europa. Det innebär att de har haft över 20 nya bekräftade fall av covid-19 per 100 000 invånare under de senaste två veckorna.

Inrikes

Nyqvist döms för dubbelmordet – får vård

Teckning från huvudförhandlingen om dubbelmordet 2004, i Linköpings tingsrätt. Till höger den åtalade Daniel Nyqvist, med sin försvarare Johan Ritzer. Till vänster ses advokat Elisabeth Massi Fritz som företräder den mördade pojkens familj.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes
Inrikes Daniel Nyqvist som har erkänt dubbelmordet i Linköping 2004 döms för två fall av mord. Påföljden blir rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, meddelar Linköpings tingsrätt.

Nyqvist erkände nästan omgående när han greps i juni i år att det var han som högg ihjäl åttaårige Mohamad och 56-åriga Anna-Lena den 19 oktober 2004 i Linköping. Han har uppgett att han styrdes av tvångstankar om att han behövde döda två människor, och att han genomförde dubbelmordet för att få sinnesro.

De två offren valde han ut slumpmässigt, men att det blev just Mohamad berodde på att han var ett barn och därmed en enklare måltavla, har Nyqvist berättat.

– Jag var tvungen att få det gjort. När jag väl var i gång gick det som på automatik, berättade han i Linköpings tingsrätt.

Allvarligt psykiskt störd

Rättsmedicinalverket (RMV) har i ett utlåtande slagit fast att han lider av en allvarlig psykisk störning och att han även gjorde det vid tiden för morden, och både åklagare och försvar var överens om att rättspsykiatrisk vård var den påföljd som Nyqvist borde få.

Den enda egentliga fråga som kvarstod inför domen var huruvida det skulle rubriceras som mord eller dråp.

Advokaten Johan Ritzer menade att det fanns utrymme att rubricera gärningen som två fall av dråp. Det fanns ingen egentlig planering vid morden och Nyqvists allvarliga psykiska störning var närmast att likna vid psykotisk – i kombination med det snabba händelseförloppet vid morden kunde gärningarna bedömas som dråp, argumenterade Ritzer.

Men tingsrätten går på åklagare Britt-Louise Viklunds linje och dömer den 37-årige Daniel Nyqvist för två fall av mord.

"Trots att Daniel Nyqvist begick gärningarna under påverkan av en allvarlig psykisk störning, och således efter att ha sett en inre bild som gjorde att han upplevde sig vara tvingad att döda, anser tingsrätten att omständigheterna var så allvarliga att gärningarna är att bedöma som mord", står det i domen.

Teknisk bevisning

Gällande skuldfrågan hänvisar tingsrätten i domen dels till Nyqvists egen berättelse om vad som hände, dels till den omfattande tekniska bevisning som binder honom till brottet.

Mordvapnet, en så kallad butterflykniv, hittades på marken bara några meter från där den 56-åriga kvinnan, på den fanns dna både från henne, pojken och från Daniel Nyqvist. I ett tidningsställ på Djurgårdsgatan några hundra meter bort från mordplatsen hittades även en mössa där det fanns blod från Nyqvist.

Påföljden blir rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, vilket innebär att det är förvaltningsrätten och inte läkare som fattar beslut om vården ska upphöra. Just bestämmelsen om att vården skulle vara förenat med särskild utskrivningsprövning motsade sig Nyqvist under rättegången, eftersom han inte anser att det finns risk för återfall i allvarlig brottslighet.

Risk för återfall

Linköpings tingsrätt delar inte den bedömningen:

"Det har gått nästan 16 år sedan mordtillfället och Daniel Nyqvist har såvitt känt inte återfallit i brott. Dock kan det inte uteslutas att tankar av samma slag som de som ledde fram till brottet 2004 återkommer, och att Daniel Nyqvist då saknar förmåga att hantera dem. Tingsrätten bedömer att det, på sätt som avses i bestämmelsen om särskild utskrivningsprövning, finns en beaktansvärd risk för att Daniel Nyqvist återfaller i brott av allvarligt slag".

Nyqvist ska även betala skadestånd till Mohamads anhöriga på sammanlagt 350 000 kronor. Anhöriga till Anna-Lena har inte begärt skadestånd.

Marc Skogelin/TT

Bild ur polisens förundersökning. Polisens bild av Daniel Nyqvist som erkänt dubbelmordet i Linköping 2004.
Bild ur polisens förundersökning. Polisens bild av Daniel Nyqvist som erkänt dubbelmordet i Linköping 2004.
Foto: Polisen/TT
Åklagare Britt-Louise Viklund. Arkivbild.
Åklagare Britt-Louise Viklund. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Försvarsadvokaten Johan Ritzer intervjuas av journalister utanför Linköpings tingsrätt. Arkivbild.
Försvarsadvokaten Johan Ritzer intervjuas av journalister utanför Linköpings tingsrätt. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT

FAKTA

Fakta: Dubbelmordet i Linköping

Klockan är strax före åtta på morgonen den 19 oktober 2004 och gatubelysningen på Åsgatan i Linköping har precis släckts när en åttaårig pojke kommer gåendes på väg till skolan.

Plötsligt blir han knivhuggen bakifrån, med stor kraft, många gånger. Han avlider där på marken.

En 56-årig kvinna som är på väg till jobbet blir även hon attackerad, våldsamt och med många hugg. Sedan släpper gärningsmannen kniven och ger sig därifrån.

I ett tidningsställ på Djurgårdsgatan utanför Ica hittas senare hans blodiga mössa och blodiga fingeravtryck.

Den 9 juni 2020 grips en 37-årig man i Linköping för mordet, sedan polisen i en pilotstudie anlitat släktforskare och sökt i släktforskningsdatabaser med hjälp av mannens dna-spår. Mannen erkänner senare att han mördat pojken och kvinnan.

Utredningen är Sveriges näst största efter Palmeutredningen.

FAKTA

Fakta: Hittades genom släktforskning

Många svenskar har de senaste åren skickat in sitt dna till kommersiella företag i hopp om att få veta mer om sitt genetiska ursprung, eller kanske för att hitta en avlägsen släkting i USA.

Men dna-databaserna har också blivit ett viktigt verktyg för polisen, som kan använda dem för att lösa grova brott.

En lagändring som trädde i kraft i början av 2019 gör det möjligt för polisen att göra så kallade familjesökningar, där dna-spår använts för att hitta möjliga släktingar till den som dna-spåret kommer ifrån.

I ett pilotprojekt beslutade polisen i Linköping förra året att skicka dna-profilen från gärningsmannen vid dubbelmordet i Linköping 2004 till inledningsvis två kommersiella dna-databaser – Gedmatch och Family tree. Den senare är en av de mest använda bland svenskar.

I juni lyckades man hitta två bröder som matchade dna-profilen, och efter att ha topsat dem båda kunde man konstatera att den ene broderns dna stämde överens med dna från gärningsmannen. Kort därpå erkände han dubbelmordet.

Inrikes

Fortsatt covid-ökning i Västra Götaland

Thomas Wahlberg, smittskyddsläkare i Västra Götalandsregionen. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes
Inrikes

Antalet nya covid-19-fall fortsätter att öka även i Västra Götalandsregionen. Enligt den senaste summeringen har antalet fall nu ökat i fyra veckor i rad.

"Vi har sett en ökning av antalet fall under hela september. En anledning till det är att många börjat slappna av och inte följer de rekommendationer som ges", säger smittskyddsläkaren Thomas Wahlberg i ett pressmeddelande.

Under vecka 39 rapporterades 494 nya fall in i regionen, vilket är 155 fler än veckan dessförinnan. Ökningen är störst i åldrarna 20–29, men syns även i andra åldersgrupper.

"Vi är fortfarande i en pandemi och de råd som vi har gett sedan starten är lika aktuella som någonsin, hur tjatiga de än låter", säger Thomas Wahlberg.

Antalet covid-smittade som behöver sjukhusvård i regionen ligger dock sedan augusti relativt stabilt på omkring 40 personer, varav ett fåtal behöver intensivvård.

Inrikes

Fler covidpatienter får intensivvård

Allt fler patienter får intensivvård på grund av covid-19.
Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT
Inrikes
Inrikes

De senaste dagarna har antalet patienter med covid-19 som vårdas inom intensivvården ökat. På knappt tre veckor har antalet fördubblats, från tolv till dagens 24 patienter.

Ända sedan april har antalet iva-patienter som vårdas på grund av covid-19 sjunkit. Från rekordnoteringen 558 patienter den 25 och 26 april till endast tolv patienter den 11 september. Sedan dess har antalet patienter som intensivvårdas återigen börjat öka, om än långsamt. I dag, torsdag, vårdas 24 patienter med hjälp av intensivvård, enligt intensivvårdsregistret.

Huruvida detta är ett trendbrott eller inte, vill dock Socialstyrelsen inte kommentera, utan hänvisar till eftermiddagens myndighetsgemensamma presskonferens.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Inrikes

Oppositionen kritisk till Pisa-granskningen

OECD är nu klar med granskningen av det svenska urvalet i Pisa-mätningen 2018. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Sverige får godkänt trots att en stor andel elever exkluderades från kunskapsmätningen Pisa 2018, anser OECD.
I en rapport som regeringen beställt kallar OECD Sveriges resultat för "acceptabla".
Men det finns reservationer – och oppositionen ifrågasätter granskningens oberoende.

– Jag är glad att Sveriges Pisa-resultat står sig. OECD konstaterar att det antal elever man exkluderat är rimligt givet att vi hade så många nyanlända åren innan, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) till TT.

När resultaten från senaste Pisa-mätningen kom i december i fjol hade Sveriges elever förbättrat sina resultat jämfört med tre år tidigare. Men förbättringen har ifrågasatts, utifrån hur urvalet till mätningen 2018 gjordes.

Andelen elever som exkluderades från att skriva testen i Sverige var drygt 11 procent, jämfört med gränsen som egentligen går vid fem procent.

Enligt Expressen, som granskat mätmetoderna, hade de svenska skolorna även plockat bort elever som borde ha skrivit Pisatesten, och Skolverket gjort felberäkningar.

Språkfaktorn

Men OECD kallar nu i sin granskning Sveriges resultat för acceptabla, med tanke på att Sverige tagit emot många invandrar- och flyktingungdomar som inte hunnit lära sig svenska.

Enligt OECD:s beräkningar är det uppskattade antalet elever som exkluderades från testerna i Pisa 2018 på grund av språket, jämförbart med det uppskattade antalet elever som potentiellt kunde bli exkluderade på grund av språket.

OECD poängterar dock i sin rapport att sifferunderlaget inte är exakt utan bygger på diverse antaganden.

– Vi har en lagstiftning där vi av integritetsskäl inte kan urskilja vilka elever som har exkluderats på grund av språkskäl respektive funktionsnedsättning. Men för mig är det viktiga att även med de här bristerna anser OECD att det svenska resultatet står sig, säger Ekström.

Beslutet att låta OECD sköta granskningen har kritiserats av Moderaterna och Liberalerna. Detta är inte en oberoende extern granskning, anser L:s Roger Haddad.

– Det här är ett uppdrag som de fått av Sveriges regering och utbildningsministern, vilket vi har kritiserat. Med en oberoende extern granskning menar vi att det ska vara någon part som inte varit delaktig i genomförande och planering av Pisa 2018, och både OECD, Skolverket och regeringen genom utbildningsdepartementet har ju varit involverade på olika sätt, säger Haddad, som är utbildningspolitisk talesperson.

Ny granskning

Och OECD:s rapport innebär inte att sista punkten satts. Även Riksrevisionen ska granska Sveriges sätt att sköta Pisa 2018.

– Det är välkommet att Riksrevisionen har tagit intryck av den här debatten och är öppna för att utreda. För det får inte råda några som helst tvivel. Det här är den viktigaste internationella mätningen som Sverige deltar i på utbildningsområdet och den har stor påverkan på utbildningspolitiken och olika budgetprioriteringar, säger Roger Haddad.

OECD:s Pisamätningar är kända i större delen av världen. Mätningarna brukar bedömas som solida och resultaten för respektive land brukar påverka den inhemska utbildningspolitiken.

Det gäller inte minst i Sverige, som hade en djupdykning resultatmässigt i Pisa 2012, med en rad politiska initiativ som följd. Därefter har Sverige vänt trenden.

Jens Bornemann/TT

Anja Haglund/TT

FAKTA

Fakta: Detta är Pisa

Pisa (Programme for International Student Assessment) är en internationell studie som mäter 15-åringars förmågor i läsning, matematik och naturvetenskap. Den genomförs vart tredje år, och resultaten presenteras med ett års fördröjning.

Pisa drivs av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Nationellt ansvarig är Skolverket. Sveriges kostnad för att delta i Pisa är cirka 14,4 miljoner kronor per treårscykel.

I Pisa 2018 deltog drygt 5 500 elever i Sverige, fördelade på 223 skolor. Den stora majoriteten av de svenska eleverna, 96 procent, gick i årskurs 9 när de skrev proven. Eftersom det alltid är 15-åringar som testas är det årskullen född 2002 som svarade i Pisa 2018.

Totalt svarade cirka 600 000 elever i 79 länder eller regioner på frågorna i Pisa 2018. Elevgruppen representerar 32 miljoner elever.

Källor: OECD och Skolverket.

Inrikes

TT-FLASH: Nyqvist döms för mord

Inrikes
Inrikes Daniel Nyqvist som har erkänt dubbelmordet i Linköping 2004 döms för mord till rättspsykiatrisk vård, enligt tingsrätten.

Inrikes

Brev från 1284 blir fall för rätten

Jönköpings privilegiebrev från 1284. Foto: Jönköpings kommun.
Foto: Foto: Jönköpings kommun
Inrikes
Inrikes

Riksarkivet vill ha tillbaka det över 700 år gamla brevet. Jönköpings kommun vill behålla det. Nu blir privilegiebrevet från 1284 ett fall för Stockholms tingsrätt.

Dragkampen mellan Riksarkivet och Jönköpings kommun har pågått under en längre tid. I onsdags träffades parterna på nytt utan att komma överens.

Det innebär att det blir förhandlingar i Stockholms tingsrätt i februari, uppger kommunen i ett pressmeddelande.

Privilegiebrevet, som utfärdades av Magnus Ladulås 1284, förvaras i dag i Jönköpings stadsarkiv, formellt på lån.

Riksarkivet vill dock att dokumentet ska flyttas till landsarkivet i Vadstena, tillsammans med Grännas privilegiebrev från 1652 och ytterligare två privilegiebrev för Gränna och Jönköping. Kommunen har sagt tvärt nej.

"De har förvarats här i flera hundra år och är dokument som binder ihop vår historia med nutiden. Det finns, som vi ser det, ingen anledning att de ska flyttas från sin historiska hemvist", säger kommunstyrelsens ordförande Ann-Marie Nilsson (C) i pressmeddelandet.

NÄSTA ARTIKEL