Inrikes

Positiv virustrend håller i sig i Sverige

Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten under tisdagens myndighetsgemensamma pressträff om coronapandemin.
Foto: Naina Hel n Jåma/TT
Inrikes
Inrikes Den positiva trenden i Sverige håller i sig, trots ett mörkt omvärldsläge. Det senaste dygnet har tre nya dödsfall i covid-19 rapporterats. För intensivvården innebär det fortsatt andrum.
– Sedan flera veckor tillbaka är vi nere på enstaka inläggningar på iva, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.
PREMIUM

Totalt har 81 181 personer bekräftats smittade i Sverige, varav 5 747 avlidit, enligt Folkhälsomyndigheten.

Just nu vårdas 38 covid-patienter i respirator, men utvecklingen för Sverige gällande antalet patienter som läggs in är fortsatt positiv, säger Anders Tegnell på tisdagens pressträff.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Polisen: Stärk skyddet mot kriminella klaner

Rikspolischef Anders Thornberg på väg in till justitieutskottet.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes Polisen vill att kommunernas beslutsfattare skyddas bättre mot kriminella klaner.
– Ute i kommunerna är det oftast väldigt tufft, säger rikspolischef Anders Thornberg.

Rikspolischefen var kallad till riksdagens justitieutskott för att informera politikerna om släktbaserade kriminella nätverk, eller så kallade kriminella klaner.

Thornberg pekade bland annat på risken för att kommunala beslutsfattare utsätts för hot eller annan påverkan från kriminella klaner.

– Tyvärr blir det allt vanligare att man hotar, säger Thornberg.

Det handlar till exempel om tjänstemän som tar beslut om bidrag, bygglov och omhändertagande av barn som far illa.

"Väldigt tufft"

– Jag tror att ute i kommunerna är det oftast väldigt tufft, för man kommer ofta nära människor och man fattar beslut som påverkar dem i vardagen, säger Thornberg.

– Och man möter kanske dem man fattar beslut om när man går och handlar, på biblioteket eller simhallen.

Thornberg understryker vikten av att kommuner har en säkerhetsorganisation som kan göra en säkerhetsanalys och identifiera vilka medarbetare som löper störst risk att utsättas för påtryckningar.

– Bara det att man uppmärksammar saken, att man gör polisanmälan om det finns hot, att man tar det på allvar, att man har debriefingsamtal med anställda, så kommer det bli bättre tror jag, säger rikspolischefen.

Bättre skydd

Men det handlar också om att se till att kunna ge skydd när det behövs.

– I värsta fall när man blir hotad till livet så kan man behöva tillfälligt livvaktsskydd eller flyttas eller få skyddad identitet.

Han anser också att utsatta beslutsfattare bör omfattas av en speciell lagstiftning som ger dem tillräckligt skydd så att de ska våga utöva sitt yrke.

– De som blir utsatta måste få ett rejält skydd, säger Thornberg.

På utskottsmötet togs även systematiska bidragsbrott upp. Thornberg uppger att det är viktigt att politiker och myndigheter ser till att utbetalningar av bidrag och ekonomiska stöd blir rätt från början och att man "kontrollerar lite mer".

– Även om man kan utreda begångna brott efteråt, så kommer pengarna inte tillbaka, säger Thornberg.

Har informerat

Han upprepade också sitt budskap till politikerna om sociala satsningar för att hindra att fler unga rekryteras till gängen, som mer resurser till skola och socialtjänst.

Thornberg underströk dessutom att hela rättskedjan måste tillföras resurser så att "den hänger ihop".

Problemet med släktbaserade kriminella nätverk eller kriminella klaner fick stor uppmärksamhet efter Ekots lördagsintervju med biträdande rikspolischef Mats Löfving i början av september.

Löfving talade då om att ett 40-tal släktbaserade kriminella nätverk verkar i Sverige. På frågan om när polisen eller Säpo informerade regeringen om de här nätverken svarar Thornberg:

– Vi har informerat löpande genom åren. Det finns rapporter redan från 2014. Det finns ett par från 2017 och från 2018 och 2019. Vi har informerat både insynsråd och skickat ut rapporter, säger han.

Enligt Thornberg är det de löst sammansatta nätverken som är det största problemet nu, inte kriminella klaner.

– Men det är ett problem på sikt, som kan bli systemhotande, säger han.

Inrikes

Kirurgen Macchiarini åtalas för grov misshandel

Åtal väcks mot kirurgen Paolo Macchiarini för grov misshandel i fallet med syntetiska luftstrupar vid Karolinska universitetssjukhuset. Arkivbild.
Foto: Lorenzo Galassi
Inrikes
Inrikes Kirurgen Paolo Macchiarini åtalas för tre fall av grov misshandel efter att ha opererat in syntetiska luftstrupar på patienter vid Karolinska universitetssjukhuset.
– Det här var vare sig sjukvård eller tillåten forskning, säger åklagare Mikael Björk till TT.

I december 2018 återupptog åklagare Mikael Björk den tidigare nedlagda förundersökningen om två fall av vållande till kroppsskada, grova brott, i fallet med de syntetiska luftstruparna vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Under den återupptagna förundersökningen har utredningen kring ett tredje fall inletts på nytt.

– Det har tillkommit förhållandevis mycket bevisning. Det har hållits förhör med ytterligare personer, både i Sverige och utomlands, och det har tillkommit ytterligare skriftligt material, säger Mikael Björk.

Strid med vetenskap

Genom dessa förhör och genom den skriftliga bevisningen har det, enligt åklagaren, blivit tydligt att transplantationerna av de konstgjorda luftstruparna genomförts i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet, och därför inte utgjort led i någon laglig form av sjukvård eller tillståndsprövad forskningsstudie.

Mikael Björk anser vidare att det är Paolo Macchiarini själv som ensam bär det straffrättsliga ansvaret.

TT: Varför då, det var ju fler än han som var inblandad i de här operationerna?

– Han har genomfört ingreppen med en metod som är hans. Han var kirurgen i de här tre fallen och bär naturligtvis huvudansvaret.

TT: Men bär han allt ansvar själv?

– För att straffas för grov misshandel måste man ha haft avsikt att skada, men de som fanns runtom honom har inte genomskådat de oriktiga uppgifterna. Det stod klart för de andra först efteråt. Enligt min mening går det inte att visa att någon insett att metoden inte var tillåten.

TT: Men var Macchiarinis avsikt verkligen att skada?

– Det blev en konsekvens av hans agerande. De här kroppsliga ingreppen är i normala fall inte tillåtna.

Enligt åtalet har ingreppen orsakat målsäganden allvarliga fysiska skador och inneburit stort lidande. Samtliga tre patienter är i dag döda.

Ingreppen har genomförts helt utan lagstöd, anser åklagare Mikael Björk.

– Bilden har nu blivit betydligt klarare. Det här var vare sig sjukvård eller tillåten forskning.

Förnekar brott

TT: Tänker han infinna sig till rättegången?

– Den frågan tror jag inte att han har fått.

Enligt åklagaren är det för tidigt att säga huruvida Macchiarini, som är bosatt i Barcelona, kan komma att begäras utelämnad.

– Så här långt har han, tillsammans med sin försvarare, samarbetat.

Macchiarinis advokat Björn Hurtig säger till Expressen att hans klient förnekar brott.

– Han bestrider givetvis de här misstankarna mot honom, och han tycker att det känns anmärkningsvärt att åklagaren faktiskt åtalar honom för att med flit ha försökt skada människor. För det är ju vad åklagaren påstår, att han med uppsåt haft för avsikt att tillfoga patienterna skada och smärta, säger Hurtig.

Johan Nilsson/TT

Marc Skogelin/TT

Överåklagaren Mikael Björk åtalar kirurgen Paolo Macchiarini för grov misshandel. Arkivbild.
Överåklagaren Mikael Björk åtalar kirurgen Paolo Macchiarini för grov misshandel. Arkivbild.
Foto: Marc Femenia/TT

FAKTA

Fakta: Paolo Macchiarini

Den italienske kirurgen Paolo Macchiarini anställdes 2010 som gästprofessor vid Karolinska institutet. Under loppet av tre år genomförde han transplantationer av konstgjorda luftstrupar på tre patienter. Samtliga är i dag döda.

Fallet uppmärksammades i och med en dokumentär i SVT i januari 2016. Då hade redan försöken med konstgjorda luftstrupar stoppats och Macchiarini slutat som gästprofessor. En brottsutredning om grovt vållande till annans död lades ned 2017, eftersom det inte gick att bevisa att en annan behandling lett till ett annorlunda resultat. 2018 återupptogs utredningen med rubriceringen grovt vållande till kroppsskada.

Karolinska institutet fällde samma år Paolo Macchiarini och sex andra forskare bakom flera vetenskapliga artiklar för oredlighet i forskning. Enligt KI fanns flera allvarliga felaktigheter i artiklarna, bland annat saknades information om djurtester som måste föregå försök på människor.

Sedan fallet uppmärksammades har rektorn och hela styrelsen bytts ut. Flera andra personer i ledande roller har fått lämna sina uppdrag. Paolo Macchiarini sparkades efter SVT:s dokumentär men har fortsatt att arbeta som läkare. Samtidigt som utredningen om brott inleddes 2018 rapporterade SVT att Macchiarini utfört operationer på ett sjukhus i Turkiet, men han ska inte ha genomfört några nya transplantationer där.

Inrikes

Lövin kallas till utskott om Preem-kontakter

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin presenterade i början av september nya budgetåtgärder på klimat- och miljöområdet. Preem tycks ha fått information om satsningarna på förhand.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes

Moderaterna vill att klimatminister Isabella Lövin (MP) och hennes statssekreterare kommer till miljöutskottet och redogör för sina kontakter med Preem, skriver Expressen.

Tidningen rapporterade igår om att statssekreteraren tycks ha förhandsinformerat Preem om vissa satsningar i budgeten. Informationen kan, enligt Moderaterna, ha påverkat Preems beslut om att dra tillbaka den kontroversiella ansökan om att bygga ut raffinaderiet i Lysekil.

– Det är viktigt att utskottet men också allmänheten får kunskap om hur processen faktiskt har gått till, säger Jessica Rosencrantz, miljö- och klimatpolitisk talesperson för Moderaterna, till Expressen.

Klimatminister Isabella Lövin säger att hon känt till kontakterna med Preem, men noterar i ett meddelande till tidningen att Miljöpartiet vill ha ett förbud mot fossila bränslen.

"Jag tror alla förstår att det är ganska långt från att gå oljebolagens intressen. Vi har andra partier som gör sådant", skriver Isabella Lövin till Expressen.

Inrikes

Fängelse för grovt miljöbrott

Experter från Nationellt forensiskt centrum kallades in och arbetade i flera dagar på platsen för att kartlägga och ta hand om allt farligt avfall. Bilden kommer från polisens förundersökning.
Foto: POLISEN
Inrikes
Inrikes En man i 75-årsåldern döms för till fängelse för grovt miljöbrott för att ha haft flera ton miljöfarligt avfall i sin verkstad, inte långt från ett bostadsområde och en skola söder om Jönköping.

Jönköpings tingsrätt dömer mannen till fängelse i ett år och sex månader. Åklagaren hade yrkat på omkring tre års fängelse. Tingsrätten har tagit hänsyn till mannens höga ålder och hälsotillstånd.

Mannen ska dessutom betala skadestånd till Naturvårdsverket på drygt en kvarts miljon kronor och knappt 25 000 kronor till Jönköpings kommun. Det är ändå bara en bråkdel av kostnaderna för saneringen av platsen.

Flera ton kemikalier

Mannen har ägt och ansvarat för en förkromningsverkstad som förvarat kemikalier på ett bristfälligt, miljöfarligt och okontrollerat sätt. När företaget gick i konkurs 2016 upptäckte kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektörer läckande syra och farliga kemikalier som förvarades helt öppet, både utanför och inne i företagets lokaler. Flera ton farliga kemikalier hittades också i vad som uppfattades som ett dolt utrymme i fastighetens källare.

Ärendet har satt kommunens rutiner i fokus. Kommunen har gjort inspektioner av verkstaden vid flera tillfällen under årens lopp och under inspektionerna har det konstaterats brister. Men ägaren ska inte ha åtgärdat bristerna och ärendet följdes inte upp som det borde.

– Trots att verksamhetsutövaren granskades av externa konsulter upptäcktes inte det giftiga avfallet i ett dolt utrymme. Det är lätt att påstå att vi borde ha avslöjat det här tidigare, men ägaren har enligt vår mening vilselett oss och gjort sitt yttersta för att hålla informationen från oss, säger David Melle, chef för kommunens miljöskyddsenhet till TT.

Ändrat rutiner

Efter händelsen har kommunen ändrat sina rutiner bland annat som ett resultat av lärdomar från fallet.

– Om jag förstått saken rätt så hade vi ett system tidigare där vi inte blev tillräckligt väl påminda om att vi skulle göra en uppföljning av olika brister. Vi tänker lite annorlunda numera, säger Håkan Strid är förvaltningschef på miljö- och hälsoskyddskontoret i Jönköping.

Jonas Dagson/TT

”Vi ska ha bättre kontroll själva på sådant som vi konstatera vara en brist.”, säger Håkan Strid, miljö- och hälsochef på Jönköpings kommun.
”Vi ska ha bättre kontroll själva på sådant som vi konstatera vara en brist.”, säger Håkan Strid, miljö- och hälsochef på Jönköpings kommun.
Foto: Anna Hållams
Farligt avfall i sönderrostade tunnor fanns i lokalerna när polisen kom till det konkursdrabbade företaget. Bilden kommer från polisens förundersökning.
Farligt avfall i sönderrostade tunnor fanns i lokalerna när polisen kom till det konkursdrabbade företaget. Bilden kommer från polisens förundersökning.
Foto: POLISEN

Inrikes

Larm: Ovanlig salmonella hos skånska grisar

Salmonella har upptäckts på flera gårdar de senaste veckorna. Arkivbild.
Foto: Emil Langvad/TT
Inrikes
Inrikes Flera sorters salmonella har upptäckts på grisgårdar i Skåne – nu varnar experter för att en ovanlig typ som inte synts till i svenska grisbesättningar på 40 år har dykt upp.

–  Den har vi inte haft i Sverige sedan 70-talet, säger Ann-Christin Ring, Jordbruksverket, under en pågående pressträff med anledning av att en ovanlig typ av salmonella, Salmonella Choleraesuis, nyligen konstaterats i en grisbesättning i Skåne, något som Jordbruksverket tidigare bekräftat.

Totalt har nära 5 000 grisar avlivats i Skåne de senaste veckorna sedan flera gårdar drabbats av salmonellautbrott. Olika typer av salmonella har upptäckts på flera håll, och på en gård med storskalig produktion fick samtliga djur avlivas.

Det rör sig om både Salmonella Typhimurium och Salmonella Derby, vanliga i europeiska grisbesättningar. Dessutom har alltså även den ovanligare Salmonella Choleraesuis hittats i en besättning.

Hur smittan hamnat på de skånska gårdarna är dock fortfarande okänt.

Salmonellan upptäcktes vid provtagning i samband med slakt, och en gård fick dessutom spärras av i väntan på att svar från provtagningn som gjorts på dess kontaktbesättningar i andra län. I fallet med upptäckten av just salmonella Choleraesuis har en särskilt omfattande provtagning med kontaktbesättningar nu genomförts, säger Ann-Christin Ring på Jordbruksverket.

– Den 15 september påvisades salmonellan i en besättning som säljer mycket livdjur. Eftersom det var en livdjurssäljande besättning med mycket kontakter gick Jordbruksverket upp i krisorganisation.

Av de kontaktbesättningar som provtagits har hittills bara en besättning visat sig vara smittad, uppger Ann-Christin Ring under presskonferensen.

Anna Karolina Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: Salmonella hos gris

Det finns många olika typer av salmonella. Grisar är dock särskilda värddjur för Salmonella Choleraesuis, en smitta som sällan hittas hos andra djurarter.

S. Choleraesuis har upptäckts på en grisgård i Skåne under året – innan dess hade sjukdomen inte förekommit i Sverige sedan slutet av 1970-talet.

I Europa är salmonellasorten Typhimurium och salmonella Derby vanligast hos gris.

Salmonellainfektion hos gris kan ge diarré hos djuret. En del grisar saknar dock symptom, men sprider smittan vidare.

Salmonellainfekterade grisar kan smitta människa, framför allt via fläskkött och andra produkter från gris.

Stora utbrott är ovanliga, enligt SVA. Sedan 1980 har antalet salmonellasmittade grisbesättningar legat under fem per år – med enstaka undantag.

Smittan sprids genom att man får i sig bakterier från något som förorenats med smittad avföring. Smittspridning sker via direktkontakt samt via förorenat foder eller vatten exempelvis.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker om företagslån för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Inrikes

SD vill göra extra satsning på Polisen

SD-ledaren Jimmie Åkesson vill höja polisers löner för att locka fler till yrket.
Foto: Amir Nabizadeh / TT
Inrikes
Inrikes Fler och bättre betalda poliser, fler häktes- och anstaltsplatser och statliga ordningsvakter som stärker polisens arbete.
Sverigedemokraterna vill nästa år satsa 11 miljarder mer på rättsliga åtgärder än vad regeringen, C och L gör i sin budget.

I början av nästa vecka presenterar Sverigedemokraterna hela sitt alternativ till regeringens och samarbetspartiernas budgetproposition. Men redan nu aviserar partiet förslag för drygt 11 miljarder kronor, utöver regeringens förslag, för att öka tryggheten och stärka rättsväsendet.

Den största posten – 2,6 miljarder – går till Polismyndigheten, främst till högre löner men också för investeringar i exempelvis kameraövervakning och annat material. Dessutom vill SD satsa 1,5 miljard extra på polisutbildningen, bland annat ska studenterna få betalt för att gå utbildningen.

Fler fängelseplatser

En annan del i SD:s budgetförslag är att satsa på att bygga ut häkten och fängelser. Målet är att fördubbla anstaltsplatserna till 2028.

– Det är ett skriande behov, och det är inget som kommer att avta, säger SD-ledaren Jimmie Åkesson på en pressträff.

Utöver att bygga nytt vill SD hyra in sig i utländska fängelser, undersöka privata alternativ och "förtäta" anstalterna, till exempel fler våningssängar. Nästa år handlar det om 2,2 miljarder och totalt 7,9 miljarder över tre år.

Patrullerande ordningsvakter

Partiet vill också införa statligt anställda ordningsvakter som ska jobba tillsammans med polisen för att skapa trygghet. För 2021 avsätts 2,5 miljarder för detta.

I förslaget finns inga preventiva åtgärder för att motverka att personer hamnar i kriminalitet.

– Man ska inte underskatta preventiva åtgärder, men här och nu är det repressiva åtgärder som behövs, säger Jimmie Åkesson.

SD uppger att man under de närmaste tre åren lägger runt 36 miljarder mer än regeringen, C och L på trygghet och rättsväsende.

Inrikes

Strikta rutiner när äldreboenden öppnar

Malin Grape, enhetschef, Folkhälsomyndigheten.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes På torsdag hävs besöksförbudet på äldreboendena – något som ställer stora krav på säkerhet och besöksrutiner.
– Det här måste ske med försiktighet, det handlar om att balansera behovet av försiktighet och närhet, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Den första oktober hävs besöksförbudet på äldreboendena. Den boende kommer då att kunna bestämma när och av vem de vill ha besök.

– Det är oerhört efterlängtat av många, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Hon understryker vikten av att fortsätta följa rutiner för att stoppa smittspridning när boendena öppnar. Lokala besöksrutiner på äldreboenden kommer vara viktiga framöver för att undvika trängsel.

– Man ska vara enormt uppmärksam på minsta symptom. Det här måste ske med försiktighet, det handlar om att balansera behovet av försiktighet och närhet, säger Malin Grape.

Om smittoläget kräver, ska det också kunna införas lokala föreskrifter som begränsar besök på äldreboenden och särskilda boenden. Dessa kommer då att utarbetas i samråd mellan Folkhälsomyndigheten och de regionala smittskyddsläkarna.

Nya riktlinjer

Socialstyrelsen har nyligen utformat en checklista för att göra besöken på äldreboendena så säkra som möjligt.

TT: Ni har precis publicerat era riktlinjer – behövs det inte mer tid för att se till att personalen har kunskap om det här när smittspridningen nu tilltar?

– Det hade självklart varit önskvärt om man haft en längre tid att förbereda sig, säger Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd på Socialstyrelsen.

– Jag tror att många boenden hunnit tänka på det här under lång tid nu. Men det är viktigt att alla som kommer till boendet känner ansvar att inte ta med sig smitta dit, säger Nilsson Carlsson.

Andelen smittade ökar

Ytterligare tio personer med bekräftad covid-19 har rapporterats döda i Sverige. Därmed har 5 890 smittade avlidit i landet, enligt Folkhälsomyndighetens senaste siffror.

Totalt har 92 466 personer bekräftats smittade av covid-19 i landet, och andelen smittade av de som testas ökar.

Förra veckan genomfördes 129 000 tester. Av dessa är 2,4 procent positiva, vilket är en ökning från de 1,6 procent man såg veckan innan.

– Vi har haft ett ökat antal anmälda fall per vecka. Vi ligger fortfarande på en relativt låg nivå men börjar närma oss hur det såg ut tidigt under våren, säger Karin Tegmark Wisell om antalet anmälda covid-19-fall.

Hon understryker dock att det inte går att jämföra, med tanke på att testningen ökat markant sedan i våras.

Stora regionala skillnader

Enligt Folkhälsomyndigheten är de regionala skillnaderna stora när det kommer till antalet smittade. I exempelvis Stockholm och i Västmanland, där man haft ett utbrott kopplat till Mälardalens Högskola, är nivån högre än rikssnittet.

– Ökningarna som vi ser i olika regioner fångar vi inte i mindre stickprov, det är uppenbart att det är kluster som sprids, säger Tegmark Wisell och upprepar de råd som gäller för att dämpa smittspridningen, bland annat att fortsätta jobba hemifrån om det är möjligt.

Karin Tegmark Wisell, avdelningschef, Folkhälsomyndigheten. Arkivbild
Karin Tegmark Wisell, avdelningschef, Folkhälsomyndigheten. Arkivbild
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Inrikes

Strikta rutiner när äldreboenden öppnar

Malin Grape, enhetschef, Folkhälsomyndigheten.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes På torsdag hävs besöksförbudet på äldreboendena – något som ställer stora krav på säkerhet och besöksrutiner.
– Det här måste ske med försiktighet, det handlar om att balansera behovet av försiktighet och närhet, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Den första oktober hävs besöksförbudet på äldreboendena. Den boende kommer då att kunna bestämma när och av vem de vill ha besök.

– Det är oerhört efterlängtat av många, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Hon understryker vikten av att fortsätta följa rutiner för att stoppa smittspridning när boendena öppnar. Lokala besöksrutiner på äldreboenden kommer vara viktiga framöver för att undvika trängsel.

– Man ska vara enormt uppmärksam på minsta symptom. Det här måste ske med försiktighet, det handlar om att balansera behovet av försiktighet och närhet, säger Malin Grape.

Om smittoläget kräver, ska det också kunna införas lokala föreskrifter som begränsar besök på äldreboenden och särskilda boenden. Dessa kommer då att utarbetas i samråd mellan Folkhälsomyndigheten och de regionala smittskyddsläkarna.

Nya riktlinjer

Socialstyrelsen har nyligen utformat en checklista för att göra besöken på äldreboendena så säkra som möjligt.

TT: Ni har precis publicerat era riktlinjer – behövs det inte mer tid för att se till att personalen har kunskap om det här när smittspridningen nu tilltar?

– Det hade självklart varit önskvärt om man haft en längre tid att förbereda sig, säger Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd på Socialstyrelsen.

– Jag tror att många boenden hunnit tänka på det här under lång tid nu. Men det är viktigt att alla som kommer till boendet känner ansvar att inte ta med sig smitta dit, säger Nilsson Carlsson.

Andelen smittade ökar

Ytterligare tio personer med bekräftad covid-19 har rapporterats döda i Sverige. Därmed har 5 890 smittade avlidit i landet, enligt Folkhälsomyndighetens senaste siffror.

Totalt har 92 466 personer bekräftats smittade av covid-19 i landet, och andelen smittade av de som testas ökar.

Förra veckan genomfördes 129 000 tester. Av dessa är 2,4 procent positiva, vilket är en ökning från de 1,6 procent man såg veckan innan.

– Vi har haft ett ökat antal anmälda fall per vecka. Vi ligger fortfarande på en relativt låg nivå men börjar närma oss hur det såg ut tidigt under våren, säger Karin Tegmark Wisell om antalet anmälda covid-19-fall.

Hon understryker dock att det inte går att jämföra, med tanke på att testningen ökat markant sedan i våras.

Stora regionala skillnader

Enligt Folkhälsomyndigheten är de regionala skillnaderna stora när det kommer till antalet smittade. I exempelvis Stockholm och i Västmanland, där man haft ett utbrott kopplat till Mälardalens Högskola, är nivån högre än rikssnittet.

– Ökningarna som vi ser i olika regioner fångar vi inte i mindre stickprov, det är uppenbart att det är kluster som sprids, säger Tegmark Wisell och upprepar de råd som gäller för att dämpa smittspridningen, bland annat att fortsätta jobba hemifrån om det är möjligt.

Karin Tegmark Wisell, avdelningschef, Folkhälsomyndigheten. Arkivbild
Karin Tegmark Wisell, avdelningschef, Folkhälsomyndigheten. Arkivbild
Foto: Fredrik Sandberg/TT
NÄSTA ARTIKEL