Utrikes

Omvärlden reagerar på explosionerna i Beirut

Tusentals människor har skadats i explosionerna i Beiruts hamn.
Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ledare världen över sänder sina kondoleanser till Libanon efter de stora explosioner som skadat tusentals människor.
"I kväll går våra tankar till offren för den förödande explosionen i Beirut", skriver Stefan Löfven på Twitter.
PREMIUM

De chockerande bilderna från de två explosionerna i Beiruts hamn har väckt starka reaktioner runtom i världen. Världsledare, fotbollsklubbar, artister och vanliga människor har tagit till sociala medier för att uttrycka sitt stöd.

Via statsministerns Twitterkonto skickar Stefan Löfven sina kondoleanser.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Stökiga grannar dominerar på EU-träff

Relationerna till Turkiet och dess president Recep Tayyip Erdogan ska diskuteras på EU-ledarnas toppmöte i Bryssel. Arkivfoto.
Foto: Turkiets presidentkansli/AP/TT
Utrikes
Utrikes Turkiska provokationer, våld i Belarus, ryska förgiftningar och nya krigshot i Kaukasus.
Grannskapet skapar huvudbry för EU vid veckans toppmöte i Bryssel.

Utrikespolitiken dominerar helt under torsdagens inledande träff för de 27 stats- och regeringscheferna i EU.

Eller snarare 26 – eftersom Sveriges statsminister inte finns på plats, då Stefan Löfven (S) valt att stanna hemma av privata skäl, sedan hans mamma nyligen avlidit och snart ska begravas.

I stället får Finlands Sanna Marin tala även för Sveriges räkning, då några vikarier inte accepteras vid EU:s toppmöten.

– Det kommer inte att vara några svårigheter för henne. Sverige och Finland ligger mycket nära varandra när det gäller alla de frågor som står på dagordningen, säger EU-minister Hans Dahlgren (S), som finns på plats i toppmöteskorridorerna i Bryssel för att kunna stämma av med sina finländska kollegor.

Fokus på Turkiet

Bland det som ska avhandlas finns förgiftningen av ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, den nyuppflammade konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan kring Nagorno-Karabach och våldsamheterna i Belarus efter presidentvalet i augusti.

Mest fokus ligger ändå på spänningarna i östra Medelhavet där Cypern och Grekland vill ha stöd gentemot Turkiet.

– Det är EU:s skyldighet att visa solidaritet, betonar Frankrikes president Emmanuel Macron på väg in till mötet.

Irritationen gäller inte minst det turkiska letandet efter olja och gas på vatten som Cypern ser som sitt. Regeringen i Nicosia vill att EU markerar starkare, bland annat genom sanktioner mot fler personer och företag som är involverade i den turkiska verksamheten.

– Flera alternativ finns på bordet, säger EU:s permanente rådsordförande Charles Michel.

Låst om Belarus

Diskussionen om Turkiet har också fått direkta följder för EU:s hantering av Belarus.

Egentligen har EU:s utrikesministrar redan enats om att införa utökade sanktioner mot styret under mångårige diktatorn Aleksander Lukasjenko i Belarus. Allt har dock blockerats av Cypern, i väntan på åtgärder även mot Turkiet.

Inte bra, tycker resten av EU.

– Lukasjenko är en illegitimt vald president. Det är verkligen hög tid att de här sanktionerna sätts in nu, säger Hans Dahlgren.

TT: Hur ser ni på det motstånd som Cypern visat upp hittills?

– Jag förstår att Cypern är oerhört engagerat i frågan som handlar om vad Turkiet håller på med och vi är solidariska med Cypern. Men vi tycker inte det är rätt att koppla ihop en sakfråga med en annan sakfråga på det sättet, säger EU-ministern i Bryssel.

Kina och brexit

Även relationerna till Kina ska diskuteras på torsdagen, innan den inre marknaden, industripolitik och digitalisering blir fredagens ämnen.

Då väntar även en kort genomgång av läget i EU:s förhandlingar med Storbritannien om framtida handel, fiske och andra samarbeten efter brexit.

Wiktor Nummelin/TT

Kravallpolis griper in mot demonstranter i Belarus. Flera EU-länder hoppas nu på nya sanktioner mot makthavarna i landet. Arkivfoto.
Kravallpolis griper in mot demonstranter i Belarus. Flera EU-länder hoppas nu på nya sanktioner mot makthavarna i landet. Arkivfoto.
Foto: Tut.by/AP/TT
Armeniska soldater på plats vid de nyuppblossade striderna kring Nagorno-Karabach. Arkivfoto.
Armeniska soldater på plats vid de nyuppblossade striderna kring Nagorno-Karabach. Arkivfoto.
Foto: Armeniska Försvarsdepartementet/AP/TT
'Ett fruktansvärt brott', säger Sveriges EU-minister om förgiftningen av ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. Arkivfoto.
"Ett fruktansvärt brott", säger Sveriges EU-minister om förgiftningen av ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. Arkivfoto.
Foto: Navalny Instagram/AP/TT

FAKTA

Fakta: Veckans EU-toppmöte

EU:s stats- och regeringschefer skulle egentligen ha hållit ett extrainsatt toppmöte den 24-25 september för att främst diskutera utrikesfrågor. Mötet sköts dock upp i en vecka, sedan permanente rådsordföranden Charles Michel varit i kontakt med en coronasmittad person och därför behövde sätta sig i tillfällig karantän, i väntan på testresultat.

På torsdagens agenda stod samtal om Kina, Belarus, förgiftningen av ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, kriget i Nagorno-Karabach och relationen till Turkiet.

På fredagen avhandlas EU:s inre marknad, industripolitik och digitaliseringsfrågor innan mötet avslutas med en kort genomgång av förhandlingarna med Storbritannien om handel, fiske och andra samarbeten efter brexit.

Den sistnämnda frågan väntas sedan dominera när stats- och regeringscheferna håller sitt nästa EU-toppmöte, redan den 15-16 oktober.

Utrikes

Flera journalister skadade i Nagorno-Karabach

Soldater och volontärer i utbrytarregionen Nagorno-Karabach vid Azerbajdzjan och Armenien.
Foto: Karen Mirzoyan/AP/TT
Utrikes
Utrikes Två franska och två armeniska journalister har skadats i ett omtvistat område i Azerbajdzjan.
Frankrike, Ryssland och USA manar nu samstämmigt om vapenvila i utbrytarregionen Nagorno-Karabach.

De franska journalisterna, som jobbar för den franska tidningen Le Monde, befann sig i Martuni i Nagorno-Karabach, en region som kontrolleras av armeniska separatister. Journalisterna skadades allvarligt av azerisk eld, uppger en armenisk regeringskälla för nyhetsbyrån Reuters.

Även två armeniska journalister skadades i eldgivningen enligt armeniska myndigheter, skriver nyhetsbyrån AFP. Omfattningen av deras skador är inte kända.

Le Monde bekräftar att två av deras journalister, varav en är fotograf, har skadats.

Den territoriella dispyten mellan Armenien och Azerbajdzjan har pågått i årtionden. Men striderna som blossade upp i söndags är de värsta på flera år. Båda sidor har rapporterat om dödsfall, såväl civila som militära, men uppgifterna är svåra att bekräfta.

Rysslands president Vladimir Putin, Frankrikes president Emmanuel Macron och USA:s president Donald Trump uppmanar parterna att genast lägga ner sina vapen.

"Vi uppmanar också ledarna för Armenien och Azerbajdzjan att utan dröjsmål förbinda sig till att återuppta regelrätta förhandlingar, i god tro och förutsättningslöst" skriver de i ett gemensamt uttalande i egenskap av medordförande för OSSE:s Minskgrupp.

Rättad: I en tidigare version angavs en felaktig angivelse för platsen där journalisterna skadades.

Utrikes

Hundra ton fiskeredskap upplockade ur havet

Omkring hundra ton fiskeredskap har plockats upp från havsbottnen i Norge. Arkivbild.
Foto: Cornelius Poppe/NTB/TT
Utrikes
Utrikes

Hundra ton fiskeredskap. Det har plockats upp från havsbottnen mellan Ålesund och Svalbard i Norge.

Den årliga skräpplockningsexpeditionen har pågått i 40 år. Men i år lyckades man städa ett större område än tidigare, enligt Fiskeridirektoratet som uppmanar yrkes- och fritidsfiskare att bli bättre på att rapportera in förlorade redskap.

"Marint skräp är ett miljöproblem som är viktigt att lösa. Vi kan inte ha fiskeredskap som blir kvar på havsbottnen och fortsätta fiska under lång tid. Det förstör och leder till dold dödlighet hos fiskar och skaldjur" skriver fiskeriminister Odd Emil Ingebrigtsen.

Utrikes

Process mot London för brexitlag

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Arkivfoto.
Foto: Pedro Rocha/AP/TT
Utrikes
Utrikes EU-kommissionen drar i gång en juridisk process mot ett brittiskt lagförslag som anses kringgå det överenskomna utträdesavtalet med EU.

Det väntade beskedet kom på torsdagen, sedan EU-kommissionen krävt ändringar senast den sista september.

Tillräckliga sådana blev det dock inte i det förslag som godkändes av det brittiska underhuset i tisdags och nu ska behandlas av överhuset.

– Det här förslaget är i sin hela natur ett brott mot åtagandet om att handla med god vilja som finns i utträdesavtalet, säger kommissionsordförande Ursula von der Leyen i ett pressuttalande i Bryssel.

Ett brev har skickats till London som den brittiska regeringen får en månad på sig att svara på, innan kommissionen bestämmer om hur man tänker gå vidare.

Storbritannien anser dock att deras lagförslag är nödvändigt.

– Vi måste skapa ett juridiskt säkerhetsnät för att skydda den brittiska inre marknadens integritet och garantera att regeringen alltid kan leverera när det gäller dess åtaganden gentemot Nordirland, säger en brittisk regeringstalesman enligt nyhetsbyrån AFP.

EU-minister Hans Dahlgren (S) anser att kommissionens agerande är "fullt naturligt", men hoppas att det inte ska skada de känsliga förhandlingar om handel, fiske och andra samarbeten med Storbritannien som just nu pågår.

– De förhandlingarna uppges ju ha förts i hyggligt god atmosfär de senaste veckorna, konstaterar Dahlgren på en svensk pressträff i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

Utrikes

Madrid stängs – värst drabbat i Europa

Guardia Real, det spanska livgardet, nära utrikesdepartementet i Madrid i onsdags.
Foto: Bernat Armangue
Utrikes
Utrikes Madrid har just nu den allvarligaste covid-spridningen i hela Europa. Spaniens regering stänger därför ned huvudstaden. Men stadens ledning går bara tillfälligt med på de nya reglerna.
– Vi tar detta till domstol, säger regionpresidenten Isabel Díaz Ayuso.

Med 859 konstaterade fall av covid-19 per 100 000 invånare på två veckor är läget i Madrid nu värre än någon annanstans i Europa, skriver nyhetsbyrån Reuters. Därför måste de restriktioner som hittills bara gällt vissa stadsdelar utvidgas till hela huvudstadsområdet, som har nästan sju miljoner invånare, enligt Spaniens regering.

Den åtgärden meddelades på torsdagen i statens publikation Boletín Oficial del Estado. Om det innebär att de träder i kraft råder det olika bud om – enligt Reuters kommer mer detaljerade besked under fredagen.

"Inte revolt"

Men ledningen för regionen, som är högerstyrd till skillnad från Spanien som helhet, har anklagat centralregeringen för att överdriva en "stabil" situation. Signalerna har till och med varit att man kanske inte skulle följa de nya reglerna. Nu säger Díaz Ayuso att Madrid viker sig – för tillfället.

– Denna region gör inte revolt, utan kommer strikt att följa alla påbud, säger hon enligt Reuters.

– Men ja, vi tar detta till domstol.

– Vi vill stå upp för Madridbornas rättigheter.

Bakgrunden är att Spaniens regering och alla regioner tidigare i veckan förhandlade fram vilka kriterier som ska gälla kring smittskydd, och vad som ska utlösa nödåtgärder. Som det verkade var alla överens – men när det stod klart vad detta innebär i praktiken för Madrid så sade de styrande nej, skriver El País.

Öppna parker

Runt en miljon av huvudstadsområdets uppemot sju miljoner invånare omfattas sedan tidigare av ganska hård nedstängning. De får bland annat inte lämna sin stadsdel utan giltiga skäl, som är exempelvis arbete eller för att söka vård. Detta gäller mestadels i fattiga områden, vilket fått invånarna där att känna sig negativt särbehandlade och missnöjet att jäsa.

Enligt de senaste beskeden införs dock inte alla av de tänkta restriktionerna. Parker och lekplatser förblir till exempel öppna, även om man bara får samlas högst sex personer åt gången. Och barer och restauranger får visserligen inte ha öppet till 01, som hittills, men i alla fall till klockan 23.

Henrik Samuelsson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Öltapp.se

En öltapp i sommar, räddningen i hettan!

Öltapp.se Alla vet hur det känns att sitta där i den gassande hettan och bara sukta efter en iskall öl. Då vill man snabbt kunna slå upp sig ett glas av sin favoritöl att svalka sig med!

I sommar så är en av de hetaste inköpen man kan införskaffa; en öltapp. De där varmaste dagarna är fortfarande nära och grillkvällarna står runt knuten. Att kunna servera professionellt är lockande på varje festlighet. Öltappar håller ölen kall och du kan ha den tillgänglig så att det är enkelt att hälla upp i ett glas och ta med i solstolen.

Andra viktiga delar till den perfekta hemmabaren.

Drinkshaker - En kraftfull shaker som du skakar dina drinkar i så att de blir smarrigt goda.

Barmått - En riktig bartender mäter upp drinkens ingredienser för att få den perfekta balansen i smaken. En god drink ska inte innehålla för mycket sprit och fördelas i regel mellan 4-6 ml/drink.

Bar-sil - Om du ska försöka dig på riktigt avancerade drinkar så är detta ett måste i din hemmabar. Du använder denna när du har skakat drinken om det t.ex är isrester eller rester från bär i drinken du vill sila av.

Muddler - en iskross som fungerar ungefär som en mortel. Perfekt för att krossa is eller exempelvis lime och mynta som i en riktigt god mojito.

Barsked - en längre sked som passar perfekt för att röra om drinkar i högre glas. En tesked är i regel för liten för större glas.

Sommarens grillfester är som sagt snart här och vem vill inte agera äkta bartender och skryta med sin egen hemmabar? Det är inte speciellt många saker du behöver ha för att skapa den perfekta hemmabaren för sommaren 2020. Att vara bartender är faktiskt riktigt roligt, när man lär sig mer om hur man gör. Man kanske inte lyckas snurra flaska på första försöket, men övning ger färdighet.

Många inställda evenemang i sommar!

Det är många som sörjer att sommarens många festivaler och andra evenemang blivit inställda. Genom att styra ihop en egen hemmabar och rulla ut grillen kommer du långt i sommar, trots allt. Många experter och meteorologer påstår att vi har en varm sommar att se fram emot. Så det bästa vi kan göra är att njuta på hemmaplan och göra det bästa av varje dag.

Det är alltså inte bara resor som ställts in, det har även många av sommarens större festivaler och andra sammankomster. Om vi får en sådan sommar som utlovats, så har vi massor att se fram emot. Många är vana vid att resa på sina semestrar, i år så kommer det inte vara vanligt alls. De flesta firar sin semester hemmavid.

Utrikes

Nio döda i skogsbränder i östra Ukraina

Bild från släckningsarbetet i bränderna i Luhansk i juli. Nu brinner det i området igen. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst nio personer har omkommit i samband med skogsbränder som rasar i ett stort område i östra Ukraina, enligt myndigheterna. Ytterligare tio personer vårdas på sjukhus.

Bränderna har slukat ett område på omkring 18 000 hektar i Luhanskregionen, inte så långt från frontlinjen där strider mellan ukrainska styrkor och separatister ibland blossar upp.

Omkring 120 personer har tvingats lämna sina hem och 22 samhällen hotas av elden. Presidentkontoret skriver att det är viktigt att slå fast vad som har orsakat branden och hur den har kunnat sprida sig så snabbt.

I juli dog en person i en liknande skogsbrand i Luhansk. Dessutom förstördes då 80 datjor (stugor) och 30 hus i två byar.

Utrikes

Conte: Italien förlänger nationellt nödläge

Italiens premiärminister Giuseppe Conte. Arkivbild.
Foto: Roberto Monaldo/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Italiens premiärminister Giuseppe Conte kommer att be parlamentet att förlänga det nationella nödläget till slutet av januari. Regeringen vill undvika den kraftiga ökning av covidfall som många andra länder i Europa bevittnar just nu.

Nödläget ger centralregeringen större befogenheter och tjänstemän möjlighet att lättare runda byråkratiska hinder. Ursprungsplanen var att det skulle hävas i mitten av oktober.

Italien var det första landet i Europa som fick ett stort virusutbrott i våras. En strikt nedstängning gjorde att landet till slut lyckades få läget under kontroll – dock har över 35 000 människor dött i covid-19 i Italien.

De senaste två månaderna har fallen ökat igen, men inte alls i samma uträckning som i länder som Frankrike och Spanien.

Utrikes

Uppgörelse om nya tågregler i EU

Ett tåg på stationen i Münster i Tyskland. Arkivfoto.
Foto: Martin Meissner/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Nya regler om ersättning vid försenade tåg, biljettinformation och möjligheten att ta med cyklar på tåget är nu slutligen på gång efter kompromissförhandlingar mellan EU:s medlemsländer och EU-parlamentet.

"Vi nådde en viktig överenskommelse i dag för den europeiska järnvägstrafikens framtid. Vi har säkrat samma minimirättigheter för passagerare i hela EU när det gäller utrymme för cyklar, slutmålsbiljetter och rättigheter för passagerare med funktionsbegränsningar", säger polske EU-parlamentsledamoten Boguslaw Liberadzki i ett uttalande.

Förslaget om nya regler lades fram redan 2017, men har det senaste året suttit fast i tröga förhandlingar, först internt mellan medlemsländerna och därefter med EU-parlamentet.

De exakta detaljerna i uppgörelsen är ännu inte offentliggjorda. Om kompromissen formellt kan godkännas av både ministerrådet och parlamentet kommer de nya reglerna att träda i kraft om drygt två år.

NÄSTA ARTIKEL