Utrikes

Minst 70 döda i explosionerna i Beirut

Hamnarbetare nära platsen för explosionen i Beirut, Libanon.
Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes
Utrikes Minst 70 människor har dött och minst 3 700 har skadats i explosionerna i Libanons huvudstad Beirut. Enligt lokala myndigheter var det "högexplosivt material" som briserade.
– Jag tog mig ner på gatan och såg blodiga människor som sprang runt, säger Beirutbon Mahmoud Ghalayini till TT.
PREMIUM

Libanesiska myndigheter befarar enligt nyhetsbyrån Reuters att siffrorna över döda och skadade kommer att stiga. Röda korset uppger att hundratals skadade har tagits till sjukhus, men att många ännu sitter fast i rasmassor.

Enligt Beiruts borgmästare Marwan Abboud finns tio brandmän bland de som saknas efter explosionerna. I en intervju med CNN beskriver Abboud omfattningen av det som inträffat.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

HD-nominering "ett farligt spel" för Trump

Amy Coney Barrett talar efter att president Donald Trump nominerat henne till Högsta domstolen.
Foto: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Allt pekar på att USA:s högsta domstol får sex konservativa domare av nio möjliga i och med nomineringen av Amy Coney Barrett.
Det skulle innebära ett bakslag för liberala frågor som aborträtt, men kan också slå tillbaka mot president Trump, anser Jan Hallenberg vid Utrikespolitiska institutet.
– Det här är ett farligt spel för Republikanerna, säger han.

I lördags kväll nominerade president Donald Trump den konservativa domaren Amy Coney Barrett till Högsta domstolen, sedan den demokratiskt tillsatta domaren Ruth Bader Ginsburg avlidit. Godkänns Coney Barrett blir sex av de nio domarna i HD konservativa.

TT: Varför valde Trump Coney Barrett?

– Hon förefaller vara just så konservativ som Trump bedömer vara populärt bland kärnväljarna. Hon representerar uppfattningar som tydligt går mot abort och hon ifrågasätter Obamacare, vilket är två punkter som Trump tryckt på, säger Jan Hallenberg, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet.

TT: Vad skulle det innebära för amerikansk politik om hon utses?

– Det ändrar spelreglerna.

– Det skulle innebära ett antal domare som förmodligen drar tillbaka en del liberala förändringar i USA.

Han tar som exempel sjukvårdsreformen Obamacare, rätten till abort, strängare vapenlagar och hbtq-rättigheter.

TT: Hur stor sannolikhet är det att hon utses till domare?

– Det allra, allra mesta talar för att hon blir godkänd, säger Jan Hallenberg.

För att nomineringen ska stoppas krävs att minst fyra republikaner i senaten säger nej till att Coney Barrett tillsätts innan presidentvalet. Hittills har endast två stycken sagt att de kommer att rösta mot partilinjen.

– De övriga tror jag anser att utnämningen av en konservativ domare till HD är till fördel för Republikanerna och för dem själva som individer. Om de skulle motsätta sig så möter de Trumps vrede och det tror jag inte de är beredda att ta.

Frågan är omdiskuterad då Republikanerna stoppade Barack Obamas nominering av en domare 2016, med hänvisning till att det var valår.

– Det här är ett farligt spel för Republikanerna. Om de väljare som står och tvekar ser att det här är en överkörning av processen, av Demokraterna och av den vanliga processen för att utse en domare är det möjligt att de reagerar.

– Trumps kärnväljare gillar detta men han måste ha flera än kärnväljare för att vinna valet.

TT: Kan det leda till en större polarisering?

– Det är en pågående process och det här är ett ytterligare steg i den riktningen. Många demokrater är fruktansvärt förargade över att Republikanerna kan ha en princip 2016 och en annan 2020 när det gäller tillsättningen av domare.

Blir domstolen alltför konservativ kan det också leda till en demokratisk reaktion och en bristande tillit till USA:s rättssystem, enligt Hallenberg.

– Jag tror att det här på sikt innebär att HD:s legitimitet och ställning i det amerikanska systemet kommer att försvagas.

– Det finns väldigt många farliga osäkerhetsfaktorer i den här situationen.

Anna Hansson/TT

Utrikes

Prognos: Schweiz vill behålla EU-rörlighet

'Det är nog nu', står det på en av SVP:s affischer i samband med söndagens folkomröstning i Schweiz. Men partiet fick enligt prognoser inte medhåll.
Foto: Laurent Gillieron/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ska man kunna röra sig fritt mellan Schweiz och EU även i fortsättningen? Svaret verkar bli ett rungande "ja", i en av flera schweiziska folkomröstningar i dag.

Folkomröstningar är vanligt i Schweiz direktdemokratiska system, och initiativet mot fri rörlighet kommer från högerpopulistiska Schweiziska folkpartiet (SVP). Stödet för partiets förslag har dalat inför valdagen, och enligt prognoser i schweizisk tv på söndagseftermiddagen fick det nobben med stor marginal.

Schweiz är inte medlem i EU men bunden till den fria rörligheten för personer i unionen genom en rad olika bilaterala avtal.

SVP, som har byggt sin politik på att fördöma migration och EU-inflytande, och varnar för att Schweiz står inför en "okontrollerad och överdriven invandring", vill även ändra i grundlagen för att landet mer självständigt ska kunna hantera invandringspolitiken.

Det är inte bara fri rörlighet som tas upp i en folkomröstning under helgen. Schweizarna röstar också om att införa två veckors pappaledighet och om man ska lägga runt sex miljarder schweiziska franc (motsvarande nästan 60 miljarder kronor) på nya stridsflyg – en fråga som även var uppe för sju år sedan, då folket dock sade nej till att köpa svenska Gripen-plan.

Utrikes

Mobilisering i Nagorno-Karabach efter strider

En azerisk stridsvagn exploderar, på denna stillbild från en video distribuerad av Armenien.
Foto: Armeniska försvarsdepartementet/AP/TT
Utrikes
Utrikes Strider har åter blossat upp mellan Armenien och Azerbajdzjan. Krigslagar tas i bruk och samtliga vuxna män mobiliseras, meddelar de styrande i utbrytarregionen Nagorno-Karabach.

"Regeringen har beslutat att förklara krigslag och en total mobilisering", skriver Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian på Facebook.

Enligt Pasjinian har Azerbajdzjan genomfört storskaliga anfall mot samhällen i Nagorno-Karabach. Pasjinian säger att armeniska styrkor svarat med att skjuta ned två helikoptrar och tre drönare.

Azerbajdzjan anklagar i stället Armenien för att ha inlett attackerna.

– Vi försvarar vårt territorium, vår sak är den rätta, säger president Ilham Aliyev i ett tal till nationen.

Enligt Nagorno-Karabachs styrande har ett antal civila liv krävts och tio soldater uppges ha dödats. Armenska människorättsaktivister säger att två civila, en kvinna och ett barn, har dödats i beskjutningen från Azerbajdzjan. Från azerbajdzjanskt håll uppger man att flera medborgare har dödats och sex skadats. Uppgifterna har inte bekräftats.

I juli dödades 15–20 armeniska och azeriska soldater i strider. Relationerna mellan länderna har varit ansträngda sedan de blev självständiga i samband med Sovjetunionens sönderfall. Under åren runt 1990 utkämpades ett krig om regionen Nagorno-Karabach som ligger i Azerbajdzjan men har armenisk befolkningsmajoritet.

Från omvärlden kommer nu uppmaningar om att lugna ner situationen. Frankrike, EU med flera stormakter vädjar om dialog.

"Militära åtgärder måste snarast upphöra för att förhindra en ytterligare upptrappning", twittrar Charles Michel, EU:s permanente rådsordförande.

Ryssland uppmanar till ett omedelbart eldupphör medan Turkiets försvarsminister säger att Armenien måste sluta med sina "fientligheter" för att inte "sätta hela regionen i brand".

Nikol Pasjinian. Arkivbild.
Nikol Pasjinian. Arkivbild.
Foto: Aleksej Drusjinin/AP/TT

Utrikes

Utbrott på neonatalen i Oslo – 25 i karantän

25 anställda har satts i karantän efter att två anställda på en neonatalavdelning i Oslo smittats. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Utrikes
Utrikes

Två anställda på intensivvårdsavdelningen för nyfödda, neonatalavdelningen, på Rikshospitalet i Oslo har smittats av coronaviruset. Totalt 25 anställda har satts i karantän och två patienter isolerats, skriver Oslo universitetssjukhus i ett mejl till nyhetsbyrån NTB. Ingen av patienterna har än så länge visat några tecken på att ha smittats.

Avdelningen tar nu endast emot nya patienter som inte kan vårdas någon annanstans, och neonatalen på sjukhuset Ullevål har ökat beredskapen för att kunna ta emot nya patienter.

82 personer har bekräftats smittade med coronaviruset i Norge senaste dygnet. Sammanlagt har drygt 13 600 personer smittats, varav 270 har avlidit.

Utrikes

Italiensk expert: Nu förstår vi smittan mer

Att hålla avstånd är en huvudregel. Bild från roadracing-tävling på Misano-banan tidigare i september.
Foto: Antonio Calanni
Utrikes
Utrikes I flera europeiska länder ökar spridningen av coronaviruset – men i Italien är den fortsatt låg. Att man övervakar, testar och smittspårar alla nya kluster är en del av förklaringen, enligt epidemiologen Flavia Riccardo.
– Vi har sett vad covid-19 kan göra, säger hon.

Italien var det första europeiska landet att drabbas av covid-19, och scenerna som då utspelades i delar av landet var kaotiska. Nu är situationen den omvända, medan smittan ökar i länder som Spanien och Storbritannien är den låg i Italien.

Det finns inga enkla svar på varför, säger Flavia Riccardo, läkare och specialist på infektionssjukdomar vid ISS, som är landets motsvarighet till Folkhälsomyndigheten. Hon deltar i den nationella grupp som övervakar covid-19 och som föreslår åtgärder för de styrande politikerna.

– Det var svårt när man frågade mig i mars om varför antalet smittade steg och det är svårt att svara på varför situationen nu är den motsatta, säger hon, och understryker att Italien inte har vunnit kampen mot smittan.

Vill undvika nedstängning

Skillnader i hur folk beter sig och åldersstrukturer är några av de faktorer som spelar in i att smittan sprids på olika vis i olika länder. Dessutom är resandet en del av förklaringen, enligt Flavia Riccardo, som menar att smittoantalet kommer att fortsätta variera i de europeiska länderna.

I Italien har antalet insjuknade nu legat på en stabil nivå i ett par veckor.

– Resor och semesteraktiviteter påverkade slutet av vår sommarsäsong. Men nu sjunker den typen av smitta igen. Det vi ser nu är återigen olika kluster som är relaterade till hushållen. Men antalet fall är stabilt och det så kallade r-talet har sjunkit till under 1.

I våras visste epidemiologerna på ISS inte hur försiktiga man var tvungen att vara. Men i dag har de en tydligare bild av smittodynamiken och ser att man kan öppna delar av samhället utan att det nödvändigtvis betyder fler fall, enligt Flavia Riccardo. Den totala nedstängning som skedde under början av året var en sista utväg.

– Vi mötte en okontrollerad spridning och då fanns också mer osäkerhet kring sådant som nu är tydligare. Att helt stänga ner samhället är något vi nu vill undvika.

Bryta smittkedjorna

Sedan maj har butiker, restauranger, transportsystem och nu senast skolor öppnat successivt i Italien, utan att det har lett till en andra våg, noterar Flavia Riccardo. Strategin är att arbeta intensivt med att upptäcka, kontaktspåra och avbryta smittkedjorna i alla nya så kallade kluster, det vill säga lokala utbrott.

– Nu vet vi till exempel att smittan sprids väldigt fort på sjukhus, och vi ser mer bevis på mönster för smittospridning inom befolkningen. Det hjälper oss när vi försöker ge proportionella råd, så att vi inte stänger mer än vad vi måste men ändå ger rekommendationer för att minska smittan där det behövs, säger hon.

Satsningen är stor på att öka test- och spårkapaciteten, såväl som antalet sjuksängar. Man har också tydligare och hela tiden uppdaterade rekommendationer kring användningen av munskydd. Dessutom har generell screening på sjukhusen hjälpt.

– Om du måste gå till sjukhuset för något tillstånd som inte är covidrelaterat måste du nu bli kontrollerad, och vissa fall identifieras på det sättet. Majoriteten av de fall som nu upptäcks är bland smittade personer som är symtomfria. Det är en stor skillnad mot den situation vi hade i våras. Man kan inte jämföra kurvorna nu och då, situationen är helt annorlunda.

Samma mål

Flera frågetecken kring viruset kvarstår dock, till exempel hur smittoläget kommer att påverkas av höstens influensasäsong, och Flavia Riccardo är fortsatt orolig. Hon menar att italienarna måste förbereda sig på en andra våg.

– Min tolkning av en andra våg är okontrollerad smittospridning – men vi måste göra allt för att undvika en sådan. Det är också vad alla länder arbetar med nu, säger hon.

Att peka ut vilken strategi som är den mest effektiva i kampen mot covid-19 låter sig inte göras, menar hon, och understryker att Europa måste möta antalet stigande fall tillsammans.

– Vi gör det på olika sätt, för i varje land ser befolkningen olika ut. Men vi har inget facit. Att sakta ner spridningen så mycket vi kan tills vi har behandling och vaccin mot sjukdomen, som minskar risken för att hamna i intensivvården, är vad vi alla arbetar för, på olika vis.

Försiktigt hoppfull

Att det pågår långt framskridna vaccinplaner gör att vi kan se en bortre gräns för hur länge vi måste hålla ut med de nya förhållningsreglerna. Flavia Riccardo känner sig försiktigt hoppfull, inte för att smittan i Italien är låg – för det kan förändras – utan för att strukturerna för att bevaka och förändra vårt beteende finns på plats.

– Vi hade en väldigt traumatisk upplevelse här, vilket gjorde det lätt att kommunicera med människor. Vi har sett vad covid-19 kan göra. Redan från början fanns det i Italien en förståelse av situationens allvar.

Elin Swedenmark/TT

Utspridd publik och många munskydd är det som gäller även i modebranschen. Bild från visning i Rom i mitten av september.
Utspridd publik och många munskydd är det som gäller även i modebranschen. Bild från visning i Rom i mitten av september.
Foto: Alessandra Tarantino
Italien har satsat på en utbredd testning och smittspårning för att bryta smittokedjorna. Bild från Rom i april.
Italien har satsat på en utbredd testning och smittspårning för att bryta smittokedjorna. Bild från Rom i april.
Foto: Cecilia Fabiano
'Vi måste fortsätta kommunicera till människor att det här inte är över', säger Flavia Riccardo.
"Vi måste fortsätta kommunicera till människor att det här inte är över", säger Flavia Riccardo.
Foto: Privat

FAKTA

Fakta: Flavia Riccardo

Född: 1976.

Bor: I Rom.

Roll: Läkare och specialist på infektionssjukdomar vid ISS, som är motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten i Sverige. Deltar i den nationella grupp som övervakar covid-19 i Italien och som föreslår åtgärder för de styrande politikerna.

Om Sveriges strategi: "Vi har med intresse sett vad som händer i Sverige, eftersom vi har olika tillvägagångssätt. Våra länder är väldigt olika, om man ser till befolkning, åldersstruktur och system som finns att tillgå. Det går inte att jämföra men det är intressant att se hur olika lösningar fungerar i olika kontexter. Vi har samma mål och når det på sätt som reflekterar den kontext i vilken vi befinner oss i. Det är tydligt att det finns olika lösningar i olika länder och det är svårt att säga vilken som är den bästa. Det kommer att finnas mer än en. Och vissa kommer att vara bättre för vissa kontexter. Det finns så många variabler och vi har alla olika situationer så det skulle vara extremt svårt att ändå peka ut den bästa strategin. Jag tror att vi alla kan lära oss från våra olika erfarenheter."

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Utrikes

Trump: Coney Barrett är lysande

President Donald Trump justerar mikrofonen åt Amy Coney Barrett i Vita husets rosenträdgård.
Foto: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Om två veckor inleds senatens utfrågning av Amy Coney Barrett, enligt presidenten.
Donald Trumps val av kandidat till USA:s högsta domstol var väntat – och nu rustar Republikanerna för att hinna utse henne till ny HD-domare innan valet den 3 november.

Senatens utfrågning av 48-åriga Amy Coney Barrett kommer troligtvis att inledas den 12 oktober, meddelar president Donald Trump. Det skulle betyda att senaten då har drygt tre veckor på sig att genomföra sin granskning och rösta om Coney Barrett innan valet den 3 november.

De slutgiltiga förhörsdatumen kommer dock att meddelas av ordföranden i senatens justitieutskott, Lindsey Graham.

– Med tanke på att den här kandidaten kan komma att sitta i domstolen i 30 år är det inget annat än en skandal att de vill godkänna henne inom loppet av en månad, säger den demokratiske senatorn Dick Durbin till CNN.

Biden vädjar

Strax efter att Trump tillkännagivit sin nominering av Coney Barrett gick också Demokraternas presidentkandidat Joe Biden ut och krävde återigen att senatens godkännande måste vänta.

"Senaten bör inte tillsätta den här vakansen förrän efter det att USA:s folk har valt sin näste president samt en ny kongress", skriver Biden.

Ledande republikaner i senaten säger att de förväntar sig en slutlig omröstning innan valdagen, eller allra senast innan installationen av den nya presidenten i januari. Enligt en källa från Vita huset kommer Coney Barrett redan på tisdag att börja ha individuella möten med senatens ledamöter, och först ut är majoritetsledaren Mitch McConnell.

"Enormt intellekt"

Konservativa Coney Barrett nominerades till att efterträda liberala Ruth Bader Ginsburg vid USA:s högsta domstol vid en ceremoni i Vita huset på lördagskvällen.

– I dag är det min ära att nominera en av landets mest briljanta och begåvade juridiska hjärnor till den Högsta domstolen. Hon är en kvinna med ett enormt intellekt, glimrande referenser, och en osviklig lojalitet mot konstitutionen, sade Donald Trump.

Amy Coney Barrett tackade presidenten för nomineringen.

– Jag förstår att det här är ett betydelsefullt beslut för en president. Om senaten gör mig äran att bekräfta mig, svär jag att göra mina uppgifter så bra jag förmår. Jag älskar USA, och jag älskar USA:s konstitution, sade Coney Barrett.

Djupt konservativ

Hon är en djupt konservativ federal domare som anser att grundlagen från 1789 ska tolkas bokstavstroget. Det lär tillfredsställa de moralkonservativa väljare som är emot aborträtten och samkönade äktenskap och vars stöd Trump är beroende av.

Om hon godkänns av senaten väntas domstolen i många år ha en stark konservativ slagsida med sex konservativa och tre liberala domare, även om en av de konservativa en emellanåt röstar med den liberala falangen. Donald Trump har hittills under sin tid som president utsett två konservativa domare.

"Domare Amy Coney Barrett är en exceptionellt imponerande jurist och en mycket kvalificerad kandidat till USA:s högsta domstol", säger senatens republikanske majoritetsledare Mitch McConnell om nomineringen i ett uttalande, skriver nyhetsbyrån Reuters.

Demonstration

Anti-abortgrupper och religiösa grupper stöttar nomineringen. Men till söndagen planeras en stor demonstration utanför Högsta domstolen emot Coney Barrett, som aborträttsgrupper tagit initiativ till.

– Domare Ginsburg måste vända sig i sin grav uppe i himlen över att se att deras val av kandidat tycks ha för avsikt att förgöra allt det som Ginsburg stod för, säger Demokraternas minoritetsledare i senaten, Chuck Schumer, enligt AFP.

Men Coney Barrett valde att framhäva och hylla Ginsburg i sitt nomineringstal.

– USA:s flagga vajar fortfarande på halv stång till minne av domare Ruth Bader Ginsburg. Hon hade inte bara sönder glastaket, hon krossade det, sade Coney Barrett.

En majoritet i USA, 57 procent, är emot att en ny HD-domare utses före valet, jämfört med 38 procent som stödjer presidentens linje. Det visar en opinionsundersökning som The Washington Post och ABC har gjort, skriver AFP.

Susanna Persson Öste/TT

FAKTA

Coney Barretts fortsatta väg mot HD

En rad formella och informella möten med senaten väntar innan Amy Coney Barrett eventuellt godkänns som ny domare i USA:s högsta domstol.

På tisdag väntas Coney Barrett träffa senatens majoritetsledare Mitch McConnell för ett informellt möte.

Senatens justitieutskott kommer sedan att utreda Coney Barretts bakgrund och kvalifikationer. Hon måste först besvara ett formulär med frågor om sin bakgrund, sin professionella karriär och sin ekonomi. Det följs av en offentlig utfrågning i utskottet, som sedan röstar om Coney Barretts nominering ska gå vidare för omröstning i senaten.

FBI, den federala polisen, och ABA, det amerikanska advokatsamfundet, kommer båda att utreda och utvärdera Coney Barretts lämplighet och meddela sina bedömningar till senatens justitieutskott.

Justitieutskottets offentliga utfrågning av Coney Barrett väntas starta den 12 oktober och pågå i flera dagar. Här kommer hon att få frågor om sin rättsliga filosofi, samt vad hon tycker i några brännande politiska frågor.

Minst 51 av senatens 100 ledamöter måste sedan godkänna Coney Barrett. Republikanerna innehar majoriteten med röstsiffrorna 53–47, så för att stoppa utnämningen måste flera av president Donald Trumps partikamrater vara emot.

Källa: Reuters

Utrikes

"Man cave" upptäckt under känd tågstation

En stor tv var ett av fynden i den 'man cave' som upptäckts under Grand Central Terminal i New York.
Foto: MTA Inspector General/AP
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En privat liten lounge i anslutning till en av världens berömdaste tågstationer låter väl inte fel. Men tre järnvägsarbetare som misstänks ha inrett en sådan i New York har nu repressalier att vänta.

En halvdrucken ölburk, en mikrovågsugn och en uppkopplad tv. Det var några av fynden i det specialinredda rummet under stationen Grand Central.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Därför är striden om Högsta domstolen viktig

Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Utrikes
Utrikes De sitter på livstid och har enorm makt. Utnämningen av en ny domare i USA:s högsta domstol kommer att ge eko för lång tid framåt.
PREMIUM

President Donald Trump har nominerat den konservativa domaren Amy Coney Barrett till Högsta domstolen i Washington, ett beslut som kan få mycket stora effekter.

USA:s högsta domstols särskilda ställning har sin grund i USA:s konstitutions utformning, enligt Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL