Utrikes

Kina anklagar USA för Tiktok–mobbning

USA:s anklagelser mot Tiktok är falska, säger Kina. Arkivbild.
Foto: Anjum Naveed/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kina anklagar USA för "ren mobbning" sedan Donald Trump ökat pressen för att den amerikanska delen av Tiktok ska säljas till ett amerikanskt företag.
PREMIUM

– Det här bryter mot alla marknadsekonomins principer och Världshandelsorganisationens regler om öppenhet, transparens och icke-diskriminering, säger Wang Wenbin, talesperson för utrikesdepartementet.

USA:s president Trump har gett Tiktok sex veckor på sig att sälja – annars förbjuds appen i USA. USA hänvisar till den nationella säkerheten eftersom appen samlar stora mängder personlig information om sina användare och är förpliktigad att dela den med kinesiska myndigheter om de kräver det.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

"Kina förbereder inte för krig"

Taiwanesiska piloter applåderar landets president under ett besök vid militärbasen Penghu Magong.
Foto: Wu Huizhong/AP/TT
Utrikes
Utrikes Inget tyder på att Peking rustar för krig med Taiwan, trots senaste tidens övningar av kinesisk militär kring ön som Kina hävdar tillhör dem. Det säger Taiwans försvarsminister.

Spänningarna kring Taiwan har trappats upp på senare tid. I mitten av september meddelade regeringen i Peking att de genomförde militärövningar nära det omtvistade Taiwansundet. Från styret i Taipei, Taiwans huvudstad, rapporterades att 18 kinesiska stridsplan tagit sig in i taiwanesiskt luftrum.

Övningarna skedde i anslutning till att USA statssekreteraren Keith Krachvar var på plats i Taiwan för en begravning.

Starkare USA-stöd

Taiwanfrågan har blivit allt mer aktuell i takt med Pekings ambitioner att anta rollen som en supermakt. Men den har knappast heller svalnat av den sittande amerikanska presidentens agerande. Donald Trump inledde sin tid i Vita huset med att acceptera ett kontroversiellt gratulationssamtal från Taiwans president Tsai Ing-wen och han skickade sin hälsominister, Alex Azar, på besök till Taipei i augusti. Det senare var det högsta statsbesöket som USA gjort till ön sedan de diplomatiska banden klipptes 1979. Båda tilltagen tolkas av Kina som provocerande och med jämna mellanrum påpekar Peking att varje försök från ön i sydöst att utropa sig självständig kommer att bemötas militärt.

I förra veckan möttes uttalandena med ett försvar från Taiwans försvarsminister Yen De-fa, som betonade att de taiwanesiska styrkorna har rätt att försvara sig och slå tillbaka och flera höga politiker i Taiwan har betonat att man också ämnar göra så om en attack kommer.

"Inga tecken"

– De kinesiska kommunisterna har fortsatt med sina provokationer mot Taiwan, men det finns fortfarande inga tecken på att de är redo att påbörja ett fullskaligt krig, slog Taiwans försvarsminister Yen De-fa fast inför parlamentet i Taipei på tisdagen, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Enligt Yen skulle ett tecken på stridförberedelser kunna vara om militärtrupper från Kinas inland började samlas längs landets östra kust, men något sådant har man inte sett.

Kina betraktar Taiwan som en utbrytarrepublik som tillhör fastlandet. Taiwan, som grundades av personer som motsatte sig kommunisternas övertagande i Kina, anser tvärtom att fastlandet tillhör dem.

Taiwans militär är välutrustad och vältränad, men väldigt liten i jämförelse med Kinas. Å andra sidan kan ön, som saknar formella diplomatiska band med supermakten USA, sannolikt räkna med dess militära uppbackning både av historiska och strategiska skäl.

Moa Kärnstrand/TT

USA:s hälsominister Alex Azar lägger ned blommor vid en minnesstund för den tidigare taiwanesiske presidenten Lee Teng-hui.
USA:s hälsominister Alex Azar lägger ned blommor vid en minnesstund för den tidigare taiwanesiske presidenten Lee Teng-hui.
Foto: Wang Teng-yi/AP/TT

Utrikes

Nya sanktioner mot "skurkaktig" Lukasjenko

Storbritannien och Kanada inför sanktioner mot Belarus auktoritära president Aleksandr Lukasjenko. Arkivbild.
Foto: Sergej Grits/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Storbritannien och Kanada meddelade under tisdagen att de inför sanktioner mot Belarus auktoritära president Aleksandr Lukasjenko. Sanktionerna kommer även att riktas mot Lukasjenkos son, samt mot andra ledande personer i landets regering som pekas ut som skyldiga till människorättsbrott.

Den brittiska utrikesministern Dominic Raab uppger att sanktionerna bland annat kommer att bestå i inreseförbud samt att privata tillgångar kommer att frysas för sammanlagt åtta individer.

– I dag skickar Storbritannien och Kanada en tydlig signal genom att införa sanktioner mot Aleksandr Lukasjenkos våldsamma och falska regim, sade Dominic Raab i samband med att sanktionerna presenterades.

– Vi kommer att ställa de som gjort sig skyldiga till skurkaktigheter begångna mot det belarusiska folket till svars och vi kommer att stå upp för vår tro på demokrati och mänskliga rättigheter, fortsatte utrikesministern.

De kanadensiska sanktionerna riktas mot Lukasjenko och tio andra högt uppsatta tjänstemän, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Utrikes

Nagorno-Karabach: Turkiet markerar inför möte

En armenisk soldat avfyrar artilleri mot azeriska posteringar nära den omtvistade utbrytarregionen Nagorno-Karabach.
Foto: Armeniens försvarsmakt via AFP/TT
Utrikes
Utrikes Oron fortsatte under tisdagen i den omtvistade utbrytarregionen Nagorno-Karabach – med ytterligare dödsoffer på bägge sidor.
Utvecklingen skapar internationell oro då både Armenien och Azerbajdzjan har mäktiga allierade.

Hårda strider fortsatte under natten mot tisdagen. En civilperson dödades i den armeniska staden Vardenis under artilleribeskjutning och en drönarattack från azeriska styrkor, enligt Armeniens utrikesdepartement. Det sägs vara det första dödsoffret på armeniskt territorium sedan striderna i Nagorno-Karabach bröt ut i helgen.

Totalt har strax under 100 personer dödats i striderna sedan i helgen. Bland de döda finns civila från både Armenien och Azerbajdzjan men de flesta dödsoffren uppges vara armeniska separatister.

Azerbajdzjan å sin sida anklagar Armenien för att från Vardenis ha beskjutit det azeriska gränsområdet Dashkesan, långt ifrån Nagorno-Karabach som har varit fokus för de senaste dagarnas strider. Detta dementeras av Armenien.

Möte i FN

FN:s säkerhetsråd håller under tisdagen ett slutet möte om krisen kring Nagorno-Karabach och maningarna från omvärlden om ett slut på striderna blir allt fler. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har i samtal med de båda ländernas ledare vädjat om ett omedelbart eldupphör, säger hennes talesperson.

USA:s utrikesminister Mike Pompeo och Frankrikes president Emmanuel Macron manar till återupptagna samtal i den så kallade Minsk-gruppen, som försökt medla i konflikten sedan början av 1990-talet.

Inför dagens möte höjer dock Turkiet ett varnande finger och understryker att de kommer fortsätta stötta Azerbajdzjan i konflikten.

"Turkiet är fullt hängivna att hjälpa Azerbajdzjan att ta tillbaka sin ockuperade mark och stå upp för de rättigheter de åtnjuter under internationell lag", skriver Fahrettin Altun, kommunikationschef vid Turkiets presidentkansli på Twitter.

"Vi hoppas att dagens FN-möte kommer bygga en stabil grund för en lösning", skriver kommunikationschefen vidare.

Utdragen konflikt

De uppblossade striderna beskrivs som de värsta sedan 1990-talet. Regionen Nagorno-Karabach tillhör enligt internationell rätt Azerbajdzjan, men har armenisk befolkningsmajoritet och styrs i praktiken av armenier.

Den regionala och historiskt utdragna konflikten inlemmar även bland annat Turkiet som stöttar azererna, samt Ryssland som ger sitt stöd till armenierna.

Ryssland uppmanar Turkiet att arbeta för att få slut på striderna.

– Vi uppmanar båda sidor, i synnerhet samarbetsländer som Turkiet, att göra allt de förmår för att få till stånd en vapenvila och återgång till en fredlig lösning på konflikten genom politiska och diplomatiska medel, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till journalister.

Armenien meddelade under tisdagen att Turkiet ska ha skjutit ner ett armeniskt stridsplan. Armenien har vidare anklagat Turkiet för att skicka legosoldater till regionen, något som Turkiet tillbakavisat.

Azeriska soldater vid stridslinjen i konflikten kring Nagorno-Karabach. En stillbild från det azeriska försvarsdepartementets video.
Azeriska soldater vid stridslinjen i konflikten kring Nagorno-Karabach. En stillbild från det azeriska försvarsdepartementets video.
Foto: AP/TT
Bild från Azerbajdzjans försvarsdepartement från i söndags visar hur en azerisk missil avfyras i Nagorno-Karabach.
Bild från Azerbajdzjans försvarsdepartement från i söndags visar hur en azerisk missil avfyras i Nagorno-Karabach.
Foto: Azeriska försvarsdepartementet/AP/TT

FAKTA

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.

Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.

Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källa: Landguiden/UI

Utrikes

Biden i ledning inför första debatten

Biden har ett stabilt stöd inför den första valdebatten i USA, och många väljare tros redan bestämt sig. Arkivbild/montage.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Joe Biden ligger bra till i opinionen när bara en dryg månad återstår till valet. Frågan är om Donald Trump lyckas få honom ur balans under nattens debatt.

Donald Trump debattstil beskrevs inför valet 2016 som "en apa med maskingevär" av Martin O’Malley, som var en av de demokrater som då kandiderade till presidentposten.

Nattens debatt, den första av tre, väntas väcka ett stort intresse. Men om den påverkar något är en annan sak. Opinionsläget har legat stabilt under en ganska lång tid – trots att mycket har hänt.

– Domarutnämningen verkar inte ha förskjutit opinionsläget. En tolkning av det är att många redan har bestämt sig, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Historiskt har debatterna inför valen sällan kommit att bli avgörande. Debatterna är främst viktiga för att de entusiasmerar väljarna, menar Blanck.

"Litar på sin instinkt"

Debatten kommer att ledas av Chris Wallace från Fox News. Några av ämnena som kommer att tas upp är pandemin, högsta domstolen och protesterna mot rasism. På grund av pandemin kommer publiken att vara begränsad och kandidaterna kommer inte att skaka hand.

Inför viktiga debatter är förberedelserna i vanliga fall enorma, där kandidaterna går undan under några dagar i så kallade "debattläger" med provdebatter där de blir pepprade med frågor som kan tänkas komma.

– Det sägs att Trump inte är jätteintresserad av sådant, att han litar på sina instinkter. I vanliga fall har man förberedda svar där orden är noga vägda. Men det har gått bra för Trump, han vann ju valet senast, säger Dag Blanck.

Inför den här debatten ska han dock ha läst på och studerat Joe Bidens egenheter, enligt webbtidningen Politico.

Kan göra bort sig

En mer instinktdriven debattstil gör samtidigt Trump till en svår debattmotståndare.

– Trump är en person som är väldigt dominerande och avbryter. Han följer inte reglerna, kan man säga. Biden brukar inte beskrivas som den bästa debattören och han gör ibland bort sig med felsägningar, säger Blanck.

Vad man förväntar sig av en debattör är viktigt och kandidater försöker sänka förväntningarna innan för att enklare kunna peka på framgång om det går bra. Är i stället förväntningarna väldigt höga blir även kraven detsamma.

– Allt i USA är partipolitiskt format. Man ser på alla frågor och hur kandidaterna klarar sig med partipolitiska glasögon. För väldigt många spelar det ingen roll vad som egentligen händer, säger Blanck och tar pandemin som ett exempel:

– 200 000 amerikaner har dött. På grund av partipolitiken är det en mycket mindre viktig fråga för Republikanerna än för Demokraterna, säger Blanck.

Vill vara outsider

Samtidigt pekar han på att politiken i USA är mer personfokuserad jämfört med Sverige – vilket kan göra debatter viktiga.

– Det finns väljare i USA som säger att de håller med om Trumps åsikter, men inte kan rösta på honom för hans personlighet.

Till Bidens fördel ser Blanck erfarenhet och kunnighet medan Trumps fördelar är att han fortfarande vill framställa sig som outsidern, trots att han är sittande president. Dessutom pekar han på den goda ekonomin, pandemin till trots.

– Så fort debatten är i gång kommer de olika kampanjerna att skicka ut kommentarer om vad som sägs och försöka forma narrativet om vem som vann, säger Dag Blanck.

Troy Enekvist/TT

FAKTA

Fakta: Den första valdebatten

Debatten äger rum under tisdagen mellan 21 och 22.30 amerikansk västkusttid (svensk tid onsdag 3-4:30).

Debatten kommer att hållas i Case Western Reserve University i Cleveland, Ohio.

Chris Wallace från Fox News kommer att moderera debatten.

Ämnena som kommer tas upp är: pandemin, ekonomin, högsta domstolen, protesterna mot rasism och de upplopp som skakat vissa städer, valsäkerhet samt vad de båda åstadkommit som politiker.

7 oktober är det dags för vicepresidentkandidaterna att debattera.

Den andra presidentdebatten sker den 15 oktober och den tredje och sista den 22 oktober.

Valet hålls tisdagen den 3 november.

FAKTA

Fakta: Opinionsläget inför valet i USA

Om det vore val i dag skulle republikanen Donald Trump få 43,2 procent av rösterna och demokraten Joe Biden 49,3 procent, enligt politiksajtens Real Clear Politics sammanställning av aktuella mätningar.

USA:s komplicerade valsystem, där väljare i varje delstat röstar på elektorer som i sin tur utser presidenten, gör dock att valet i själva verket avgörs i några få så kallade vågmästardelstater. Så här ser opinionsläget ut i dessa:

Valet hålls tisdagen den 3 november.

Källa: Real Clear Politics

Utrikes

Kuwaits emir avliden

Kuwaits emir Nasser al-Mohammad al-Sabah har avlidit efter en sjukhusvistelse i USA. Arkivbild.
Foto: Fethi Belaid/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Kuwaits ledare, shejk Nasser al-Mohammad al-Sabah, har avlidit.

Den 91-årige emiren har styrt den oljeproducerande gulfstaten sedan 2006, och dessförinnan varit hjärnan bakom landets utrikespolitik i mer än 50 år.

De kuwaitiska tv-sändningarna avbröts på tisdagen i förmån för uppläsande av koranverser, något som brukar signalera dödsfall inom landets styrande familj. Kort därefter lästes ett officiellt uttalande upp som bekräftade al-Sabahs död.

Efterträdare tros bli landets kronprins, schejk Nawaf al-Ahmad al-Sabah, som delvis tog över makten redan i juli efter att hans bror insjuknat. Efter att ha opererats i hemlandet har den nu avlidne emiren vårdats i Kuwaitallierade USA.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

spelaspel.se

Kommer Trump stanna i vita huset efter nästa presidentval?

Spelaspel.se Den 3 november 2020 avgörs det amerikanska presidentvalet och många undrar om Donald Trump kommer att få sitta kvar i Vita huset. Sett till att hans stående förmåga att vara immun mot diverse kontroverser har många länge sett hans andra mandatperiod som säkrad, men nu tycks coronaviruset kunna bli hans fall. I denna artikeln tittar vi närmare på vad som talar för och vad som talar emot att president Donald Trump får sitt ämbete förlängt.

Efter en skandalomsusad valkampanj chockades många när beskedet kom om att Donald Trump blev USA:s 45:e president. Den största förklaringen troddes ligga i hans populistiska approach och amerikanarnas utbredda misstro mot demokraternas kandidat, Hillary Clinton. Snart har fyra år gått sedan dess och den 3 november får vi veta om Donald Trump får sitta kvar eller inte. Intresset är ovanligt stort och redan nu går det att betta på presidentvalet – om vi ser till spelbolagens siffror ser vi snabbt att de räknar med en ny seger för Trump (1.75 i odds), men demokraternas kandidat Joe Biden ligger inte långt efter (2.05 i odds).

Vad talar för en Donald Trump-seger?

Donald Trump har varit i blåsväder för olika kontroversiella uttalanden och skandaler sedan han inledde sin valkampanj. Under hans första presidentperiod har kontroverserna fortsatt att dugga tätt, men han har alltid lyckats trolla sig ur de besvärliga situationerna med att starta nya skandaler, skylla på “fake news” eller skicka iväg några tweets. Exempelvis har det pratats om grova skattebrott och en förmodad inblandning i “Rysslandsaffären” där tydliga bevis pekar på att Donald Trumps valkampanj haft regelbunden kontakt med Ryssland, som i sin tur påverkade presidentvalet. Efter att mail läcktes ut som bevisade att han utpressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på 3,7 miljarder kronor för att få dem att gräva fram smuts om demokraternas troliga presidentkandidat Joe Bidens son, ställdes han inför riksrätt. Något som bara hänt två presidenter före honom under landets 200-åriga historia. Föga förvånande lämnade han rättegångssalen som vinnare, vilket återigen talar för hans otroliga förmåga att slingra sig ur krissituationer och behålla det amerikanska folkets tillit.

En annan stark fördel för Donald Trump är hur starkt den amerikanska ekonomin har gått under de senaste åren. Även om detta är effekter av vad tidigare regeringar har banat vägen för så tar han ogenerat åt sig äran för landets ekonomiska framgång. På Twitter i somras skrev han följande:

“Big Rally tonight in Greenville, North Carolina. Lots of great things to tell you about, including the fact that our Economy is the best it has ever been. Best Employment & Stock Market Numbers EVER. I’ll talk also about people who love, and hate, our Country (mostly love)! 7:PM”

Coronaviruset är Trumps stora hot

Den 3 november avgörs alltså valet men kampanjandet har börjat för länge sedan. På demokraternas sida ser det ut som att Joe Biden kommer att bli deras kandidat. Flera favoriter har redan fått erkänna sig besegrade och nu är det Biden eller Bernie Sanders som gäller. Sett till Sanders vänsterpolitik är det inte särskilt troligt att han blir demokraternas kandidat, men samtidigt har Joe Biden varit i blåsväder för att flera gånger ha anklagats för att ha betett sig olämpligt mot kvinnor vilket kan vara till Sanders fördel.

Om det blir Joe Biden eller Bernie Sanders som ställs mot Trump är nog inte något presidenten oroar sig över just nu. Hans primära fokus bör vara det omskrivna Coronaviruset som kommit till USA. Nu har han stoppat alla till USA från Europa, men det är på hemmaplan han måste agera istället. Sett till att 27 miljoner amerikaner saknar sjukhusförsäkring och därmed inte har råd att vara sjuka från jobbet, kommer viruset att sprida sig som en löpeld.

Med Coronaviruset har också handeln avstannat vilket lett till kraftiga nedgångar på börsen. USA kan komma att drabbas hårt av detta och då den starka ekonomin länge har varit Trumps stöttepelare kan ett fortsatt börsras bli hans dödsstöten för hans kandidatur.

Under de närmsta månaderna lär vi se en del svängningarna i spelbolagens odds för Donald Trump och Joe Biden. För den som vill spela på presidentvalet så gäller det att hålla sig uppdaterad framöver.

Utrikes

Utskrattad flygplats öppnas utan fanfarer

Berlins nya flygplats BER (Berlin Brandenburg Willy Brandt) är redo att tas i bruk, nio år senare än beräknat.
Foto: Soeren Stache/AP/TT
Utrikes
Utrikes

När Berlins nya flygplats öppnar blir det utan festligheter. Inte bara på grund av coronapandemin utan också med anledning av det pinsamma faktum att öppnandet sker nio år senare än beräknat.

– Berlin ordnar ingen fest när den nya flygplatsen öppnar den 31 oktober eftersom man är så förlägna över hur lång tid det tog att bygga den, säger Engelbert Lütke Daldrup, chef för den nya flygplatsen.

– Vi tyska ingenjörer skäms, säger han och medger att förseningarna och fördyringarna gjort bygget till föremål för skämt världen över.

Bygget startade 2006 och skulle stå klart 2011. Prislappen har svällt från 2,7 till 6 miljarder euro.

Flughafen Berlin Brandenburg Willy Brandt, eller BER som den kallas kort och gott, öppnas utan pukor och trumpeter. I stället blir det en fest för att ta farväl av flygplatsen Tegel som stängs den 8 november, säger Lütke Daldrup. Tegel, liksom Berlins andra flygplats Schönefeld, ska ersättas av BER.

Utrikes

Ville sätta eld på Charlie Hebdo-lokal

Fransk polis vid den köttyxa som tros ha använts vid attacken den 25 september.
Foto: Soufian Fezzani/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Gärningsmannen vid förra veckans blodiga attack utanför satirtidskriften Charlie Hebdos forna lokaler i Paris ville sätta eld på lokalen, uppger åklagaren.

Mannen, som föddes i Pakistan och kom till Frankrike 2018, ska inte ha varit medveten om att tidningen bytt lokaler efter den attack som redaktionen utsattes för 2015.

Tidigare har gärningsmannen rapporterats vara 18 år, men enligt åklagaren är han i själva verket 25. Han ska ha tagit sig in i Frankrike med hjälp av falsk identitet.

Tillståndet är stabilt för de två personer som skadades i fredagens attack.

Utrikes

Lärare serverade giftgröt – döms till döden

Läraren förgiftade skolbarnens gröt med saltet natriumnitrat. Gröten på bilden har inget med artikeln att göra. Arkivbild.
Foto: Matthew Mead/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den kinesiska förskolelärare som i mars i fjol förgiftade flera skolbarns morgongröt har dömts till döden, skriver bland annat brittiska The Guardian.

Förskoleläraren använde sig av natriumnitrat för att förgifta de 25 skolbarnen i staden Jiaozuo i provinsen Henan. Gärningen begicks enligt domen som en hämnd mot den lärarkollega som hade ansvar för barnen vid tillfället för förgiftningen.

Kort efter att barnen åt sin morgongröt började de att kräkas och svimma. Flera av barnen fördes till sjukhus och en av dem avled senare.

Natriumnitrat, som oftast används för att konservera kött, är ett salt som är skadligt för människor om det intas i stora mängder.

Enligt domen agerade förskoleläraren med uppsåt att skada barnen, då hon ska ha vetat att natriumnitrat i de mängder som förekom är farligt. Den dömda ska 2017 ha använt sig av samma ämne för att förgifta sin make – som dock klarade sig utan permanenta skador, rapporterar The Guardian.

NÄSTA ARTIKEL