Utrikes

Hösten skrämmer amerikansk smittskyddsexpert

Anthony Fauci fruktar den annalkande hösten, då även influensan lär komma tillbaka.
Foto: Kevin Dietsch
Utrikes
Utrikes Hösten är det som skrämmer USA:s ledande smittskyddsexpert Anthony Fauci mest. Om inte antalet smittade av coronaviruset går ner till dess, när även influensan kommer, finns risk för att sjukvården inte mäktar med och kollapsar.
PREMIUM

Upp till 182 000 amerikaner kan ha dött i covid-19 fram till den 22 augusti. Den slutsatsen drar den amerikanska smittskyddsmyndigheten Centers for Disease Control and Prevention (CDC) efter att ha vägt samman inte färre än 34 olika modelleringar utförda på olika universitet och högskolor, främst i USA.

Det allra troligaste, enligt CDC, är att 173 270 personer i USA kommer att ha dött i covid-19 fram till detta datum, med ett möjligt intervall från 167 692 till 182 366 dödsfall.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Frankrike planerar förbjuda minkfarmar

Frankrike vill bland annat förbjuda minkfarmar. Arkivbild.
Foto: Sergei Grits/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Frankrike ska "gradvis" förbjuda minkfarmar i landet, uppger landets miljöminister Barbara Pompili som säger att "vår inställning till vilda djur har förändrats".

Enligt ministern ska det kommande förbudet även gälla vilda djur på cirkusar och uppfödning av delfiner och späckhuggare i fångenskap. Frankrikes tre delfinarium ska inte heller få föda upp eller ta in nya delfiner eller späckhuggare.

– Det är dags att vår nedärvda fascination för dessa vilda djur inte innebär att de hamnar i fångenskap, säger Barbara Pompili.

När ett förbud kommer att träda i kraft är dock oklart, men enligt ministern ska det ske inom de närmaste åren.

– Jag fördrar att påbörja en process så att vi kommer dit så snabbt som möjligt, säger Pompili.

Enligt branschen finns omkring 500 vilda djur på olika cirkusar i Frankrike. Många länder i Europa har redan förbjudit eller kraftigt begränsat användning av djur som underhållning och på flera håll i Frankrike finns redan den här typen av förbud.

Utrikes

Efter fel – dansk coronaapp ska fixas

Danmarks statsminister Mette Frederiksen. Arkivbild.
Foto: Martin Sylvest/Ritzau/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den danska smittspårningsappen "Smittestop" fungerar inte riktigt som det är tänkt och behöver därför fixas till, meddelar myndigheterna. Appen, som bland annat ska varna för om en person varit nära en covidsmittad, ska nu genomgå några justeringar.

Det har bland annat kommit fram att appen vid flera tillfällen inte meddelat personer som varit i närheten av smittade. Enligt danska myndigheter ska ändringen nu göra så att fler personer kan informeras.

Sedan i juni när appen lanserades har drygt 1,5 miljoner personer laddat ner den och enligt danska TV2 har runt 3 500 personer anmält sig smittade via appen.

Antalet bekräftade fall av covid-19 har den senaste tiden ökat i Danmark och på måndagen rapporterades 435 nya fall. Sammanlagt har över 27 000 fall bekräftats i landet.

Utrikes

Amnesty lämnar Indien efter frysta pengar

Indiens premiärminister Narendra Modis regering anklagas av Amnesty för häxjakt på människorättsgrupper. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Amnesty International avbryter sitt arbete i Indien och anklagar regeringen för "häxjakt" på människorättsgrupper. Organisationens bankkonton har frysts vilket har lett till att medarbetare fått sluta och pågående kampanjer och forskning fått avbrytas.

"Detta är det senaste i den ständiga häxjakten på människorättsorganisationer som Indiens regering genomför efter ogrundade och omotiverade beskyllningar", heter det i ett uttalande från Amnesty.

Organisationen kopplar de frysta pengarna till dess rapporter om att indisk polis och säkerhetsstyrkor gjort sig skyldig till människorättsbrott under uppror i början av året.

Olika frivilligorganisationer har anklagat premiärminister Narendra Modis hindunationalistiska regering för att trakassera dem som rapporterar om övergrepp mot mänskliga rättigheter.

Indiska myndigheter har inte kommenterat Amnestys besked.

Utrikes

Tichanovskaja: Macron har erbjudit sin hjälp

Den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja efter mötet med Frankrikes president Emmanuel Macron.
Foto: Mindaugas Kulbis/AP/TT
Utrikes
Utrikes Frankrikes president Emmanuel Macron ska göra sitt bästa för att stötta det belarusiska folket. Uttalandet kommer efter ett möte med landets oppositionsledare Svetlana Tichanovskaja i Litauen.

Den franske presidenten är på ett tredagarsbesök i Litauen och Lettland och i samband med det mötte han den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja i Litauens huvudstad Vilnius.

Enligt Tichanovskaja har Macron bland annat lovat att hjälpa till i förhandlingar med de belarusiska myndigheterna.

– Han lovade att göra allt för att hjälpa till med förhandlingar under den här politiska krisen i vårt land, sade Tichanovskaja till journalister efter mötet med Macron

– Och han (Macron) kommer göra allt han kan för att hjälpa till att få politiska fångar frisläppta.

Inför mötet uppgav en medarbetare till Tichanovskaja att samtalet skulle handla om just medling från andra länder och hur ett nytt presidentval i Belarus kan organiseras.

Macron uppger själv efter mötet att han ska göra sitt bästa för att stötta det belarusiska folket.

Protesterna mot Belarus president Aleksandr Lukasjenko har pågått sedan det hårt kritiserade valet den 9 augusti. Förra veckan svors presidenten in under stort hemlighetsmakeri, vilket fått vreden att växa hos demokratirörelsen.

Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja. Arkivbild.
Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja. Arkivbild.
Foto: Mindaugas Kulbis/AP/TT

Utrikes

Orbán vill att EU-kommissionär avgår

Premiärminister Viktor Orbán. Arkivbild.
Foto: Francois Lenoir/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Ungerns premiärminister Viktor Orbán vill att EU-kommissionären Vera Jourová, ansvarig för värderingar och öppenhet, ska avgå.

Orbán hävdar att Jourová gjort "nedsättande" uttalanden om Ungern. När detta ska ha gjorts är inte känt.

"Enligt vice ordförande byggs i Ungern en 'sjuk demokrati', och därutöver förolämpade hon EU-medborgare med ungersk nationalitet genom att säga att de inte kan bilda sig en egen åsikt", skriver Orbán i ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Vera Jourova är förutom kommissionär även EU-kommissionens vice ordförande.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoGuide.se

Nya förslag för den svenska spelmarknaden

CasinoGuide.se

De senaste veckorna har det diskuterats flitigt angående restriktioner för spel online. Den 23 april hölls en presskonferens för den gällande frågan. Många länder har infört bland annat insättningstak och andra restriktioner på grund av rådande omständigheter med målet att främja ansvarsfullt spelande. Inget är ännu bestämt, men nedan går vi igenom några av förslagen som ska verka för ytterligare skydd för konsumenterna.

Nytt maxtak för insättningar

Enligt de lagar och restriktioner som just nu gäller i Sverige kan man alltid sätta sina egna spelgränser och därmed styra över hur mycket man kan sätta in per dag, vecka och månad hos varje casino. Vill man göra ändringar och höja sin spelgräns så gäller en veckas väntetid. Den nya regeln skulle innebära att alla spelare får en maxgräns om 5000 kr per vecka per casino, men självklart bör det även vara möjligt för spelare att sätta egna lägre gränser.

Maxtak för välkomstbonusar

En annan av åtgärderna som föreslås är ett begränsat tak på vilken summa man kan få i välkomstbonus när man börjar spela på nya casinon. Även i nuläget gäller att casinon endast får erbjuda en bonus på den första insättningen, alltså kan man som spelare enbart få bonus en gång per casino. Det finns i nuläget inga maxtak för hur denna bonus ska se ut, det som dock gäller är att alla bonusar måste vara tillgängliga för alla spelare. Det nya förslaget innebär ett maxtak på 100 kr i bonus på den första insättningen.

Obligatorisk tidsgräns

Ännu en del av det nya förslaget är en tidsgräns per dag. Även denna ska vara obligatorisk för alla spelare. Hur lång denna tidsgräns ska vara och fler detaljer om hur detta skulle implementeras har inte framkommit i nuläget.

Så påverkas casinospel online av de nya reglerna

De nya reglerna har målet att beskydda dig som spelare. Regler och lagar är redan tillsatta i och med den nya spellagen med den svenska spellicensen som infördes i januari 2019. De nya restriktionerna har alltså som mål att skydda svenska spelare ytterligare. De eventuella regler som sätts av regeringen gällande ansvarsfullt spelande omfattar alla spelare som spelar på svenska casinon. Det återstår att se om, samt exakt hur, de nya reglerna kommer att se ut.

Utrikes

Fortsatta strider i Nagorno-Karabach

Azeriska soldater vid stridslinjen i konflikten kring Nagorno-Karabach. En stillbild från det azeriska försvarsdepartementets video.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Både Armenien och Azerbajdzjan rapporterar om artilleristrider under natten i den uppblossade konflikten om utbrytarregionen Nagorno-Karabach. Beskjutning ska även ha skett utanför den omstridda regionen.

Azerbajdzjans försvarsdepartement anklagar Armeniens armé för att ha beskjutit gränsområdet Dashkesan, långt ifrån Nagorno-Karabach som har varit fokus för de senaste dagarnas strider. Detta dementeras av Armenien som samtidigt meddelar att strider pågått hela natten och att militären i Nagorno-Karabach slagit tillbaka anfall på flera håll längs kontaktlinjen.

Enligt Armeniens försvarsdepartement har azeriska styrkor beskjutit militära enheter i den armeniska staden Vardenis. En civil buss ska ha satts i brand efter att ha träffats av en azerisk projektil.

Uppgifter om döda och sårade under natten saknas. Sent på måndagskvällen rapporterade nyhetsbyrån AFP att totalt 95 personer hade dödats i oroligheterna sedan i söndags, varav elva civila. De flesta dödsoffren uppges vara armeniska separatister.

FN:s säkerhetsråd håller ett slutet möte om krisen kring Nagorno-Karabach på tisdagskvällen.

De uppblossade striderna är de värsta sedan 2016. Regionen Nagorno-Karabach tillhör enligt internationell rätt Azerbajdzjan, men har armenisk befolkningsmajoritet och styrs i praktiken av armenier.

Den regionala och historiskt utdragna konflikten inlemmar även bland annat Turkiet som stöttar azererna, samt Ryssland som ger sitt stöd till armenierna.

Armenien och Azerbajdzjan beskyller varandra för upptrappningen medan omvärlden vädjar om vapenvila.

Bild från Azerbajdzjans försvarsdepartement från i söndags visar hur en azerisk missil avfyras i Nagorno-Karabach.
Bild från Azerbajdzjans försvarsdepartement från i söndags visar hur en azerisk missil avfyras i Nagorno-Karabach.
Foto: Azeriska försvarsdepartementet/AP/TT

FAKTA

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.

Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.

Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källa: Landguiden/UI

Utrikes

Kryssningsfartyg undersöks efter virusfall

Ett annat av Tuis kryssningsfartyg, Mein Schiff 2, under en tredagarskryssning i Nordsjön i juli i år, när trafiken återupptogs efter vårens nedstängning på grund av coronapandemin. Arkivbild.
Foto: Daniel Bockwoldt/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Kryssningsfartyget Mein Schiff 6 med misstänkt coronasmitta ombord har lagt till i hamnen i Pireus nära Aten. Tills vidare får ingen gå i land.

Det maltesiska fartyget som drivs av resejätten Tui har 922 passagerare och 66 besättningsmedlemmar ombord. Det är det första stora kryssningsfartyg som har dockat i Grekland sedan i våras.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Över en miljon döda i covid-19

Över en miljon människor som smittats med coronaviruset har avlidit i världen. Illustration från CDC i USA.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Över en miljon människor i världen med bekräftad covid-19 har nu avlidit under pandemin, enligt det amerikanska Johns Hopkinsuniversitetets sammanställning. Tidigare har bland andra sajten Worldometer kommit över den gränsen i sin räkning.

Värst drabbat räknat i faktiska tal är USA där över 205 000 mist livet. Brasilien har rapporterat över 142 000 döda och Indien och Mexiko tillhör också de hårdast drabbade med drygt 96 300 respektive 76 600 avlidna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL