Utrikes

Flera döda efter skyfall och åska i Jemen

Den jemenitiska regionen Marib har drabbats av kraftiga skyfall.
Foto: /TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Minst 17 personer, varav åtta barn, har dödats i kraftiga oväder med efterföljande översvämningar som har drabbat regionen Marib i Jemen.

"Sexton personer drunknade och en annan dog efter att ha träffats av en blixt", uppger den lokala hälsomyndigheten i ett uttalande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Utskrattad flygplats öppnas utan fanfarer

Berlins nya flygplats BER (Berlin Brandenburg Willy Brandt) är redo att tas i bruk, nio år senare än beräknat.
Foto: Soeren Stache/AP/TT
Utrikes
Utrikes

När Berlins nya flygplats öppnar blir det utan festligheter. Inte bara på grund av coronapandemin utan också med anledning av det pinsamma faktum att öppnandet sker nio år senare än beräknat.

– Berlin ordnar ingen fest när den nya flygplatsen öppnar den 31 oktober eftersom man är så förlägna över hur lång tid det tog att bygga den, säger Engelbert Lütke Daldrup, chef för den nya flygplatsen.

– Vi tyska ingenjörer skäms, säger han och medger att förseningarna och fördyringarna gjort bygget till föremål för skämt världen över.

Bygget startade 2006 och skulle stå klart 2011. Prislappen har svällt från 2,7 till 6 miljarder euro.

Flughafen Berlin Brandenburg Willy Brandt, eller BER som den kallas kort och gott, öppnas utan pukor och trumpeter. I stället blir det en fest för att ta farväl av flygplatsen Tegel som stängs den 8 november, säger Lütke Daldrup. Tegel, liksom Berlins andra flygplats Schönefeld, ska ersättas av BER.

Utrikes

Ville sätta eld på Charlie Hebdo-lokal

Fransk polis vid den köttyxa som tros ha använts vid attacken den 25 september.
Foto: Soufian Fezzani/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Gärningsmannen vid förra veckans blodiga attack utanför satirtidskriften Charlie Hebdos forna lokaler i Paris ville sätta eld på lokalen, uppger åklagaren.

Mannen, som föddes i Pakistan och kom till Frankrike 2018, ska inte ha varit medveten om att tidningen bytt lokaler efter den attack som redaktionen utsattes för 2015.

Tidigare har gärningsmannen rapporterats vara 18 år, men enligt åklagaren är han i själva verket 25. Han ska ha tagit sig in i Frankrike med hjälp av falsk identitet.

Tillståndet är stabilt för de två personer som skadades i fredagens attack.

Utrikes

Lärare serverade giftgröt – döms till döden

Läraren förgiftade skolbarnens gröt med saltet natriumnitrat. Gröten på bilden har inget med artikeln att göra. Arkivbild.
Foto: Matthew Mead/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den kinesiska förskolelärare som i mars i fjol förgiftade flera skolbarns morgongröt har dömts till döden, skriver bland annat brittiska The Guardian.

Förskoleläraren använde sig av natriumnitrat för att förgifta de 25 skolbarnen i staden Jiaozuo i provinsen Henan. Gärningen begicks enligt domen som en hämnd mot den lärarkollega som hade ansvar för barnen vid tillfället för förgiftningen.

Kort efter att barnen åt sin morgongröt började de att kräkas och svimma. Flera av barnen fördes till sjukhus och en av dem avled senare.

Natriumnitrat, som oftast används för att konservera kött, är ett salt som är skadligt för människor om det intas i stora mängder.

Enligt domen agerade förskoleläraren med uppsåt att skada barnen, då hon ska ha vetat att natriumnitrat i de mängder som förekom är farligt. Den dömda ska 2017 ha använt sig av samma ämne för att förgifta sin make – som dock klarade sig utan permanenta skador, rapporterar The Guardian.

Utrikes

Migrantläger i franska Calais utrymt

En grupp personer som antas vara migranter anländer i en gummiflotte till kusten nära Dover efter att ha korsat Engelska kanalen från Frankrike tidigare i september. Arkivbild.
Foto: Gareth Fuller/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Fransk polis har utrymt ett migrantläger i Calais där uppemot 800 personer vistats. Avvecklingen av lägret är den största insatsen i sitt slag sedan den så kallade Djungeln tömdes för fyra år sedan. Runt 9 000 migranter levde då i den provisoriska kåkstaden.

Migranter från framför allt Mellanöstern och Afrika kommer till Calais och andra platser längs kusten i hopp om att kunna ta sig över till Storbritannien. Hittills i år har minst 1 317 personer stoppats av franska myndigheter under försöken att ta sig över Engelska kanalen, några genom att simma.

De personer som evakuerats från lägret i Calais kommer att föras till mottagningscenter i området eller till andra delar i landet enligt myndigheterna.

Myndigheterna motiverar tömningen av lägret med att det var viktigt att flytta migranterna till drägligare förhållanden inför den annalkande vintern.

Utrikes

Orbán vill att EU-kommissionär avgår

Premiärminister Viktor Orbán. Arkivbild.
Foto: Francois Lenoir/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Ungerns premiärminister Viktor Orbán vill att EU-kommissionären Vera Jourová, ansvarig för värderingar och öppenhet, ska avgå. Orbán hävdar att Jourová gjort "nedsättande" uttalanden om Ungern.

"Enligt vice ordförande byggs i Ungern en 'sjuk demokrati', och därutöver förolämpade hon EU-medborgare med ungersk nationalitet genom att säga att de inte kan bilda sig en egen åsikt", skriver Orbán i ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

När uttalanden ska ha gjorts är inte känt och en talesperson för EU-kommissionen säger på tisdagen att von der Leyen har fullt förtroende för Jourová.

– Vår oro när det gäller rättstatsprincipen i Ungern är välkänd, säger talespersonen vidare.

Vera Jourová är förutom kommissionär även EU-kommissionens vice ordförande.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Game Lounge

När öppnar Casino Cosmopol igen?

Game Lounge Den 28 mars kom det tunga men kanske inte alltför överraskande beskedet att Casino Cosmopol tvingas stänga ned sina lokaler i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall på obestämd tid. Sedan dess har svenska spelentusiaster inte haft möjlighet att besöka någon av landets fyra landbaserade casinon. Frågan som många ställer sig nu är när dörrarna till “Sveriges enda riktiga casino” öppnar igen?

Därför stängdes Casino Cosmopol

Anledningen till varför Casino Cosmopol tillfälligt tvingades stänga sina verksamheter stavas såklart Covid-19. Casino Cosmopol höll fortsatt öppet under de första veckorna efter virusets intåg i Sverige, men i takt med att situationen förvärrades och antalet smittfall ökade för varje dag som gick fanns till slut inget annat val än att lägga in handbromsen.

Efter regeringens beslut om att införa ett förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer meddelade Casino Cosmopol omedelbart att man valt att stänga ned sina lokaler tills vidare.

”På grund av myndigheternas beslut med anledning av Covid-19 är Casino Cosmopol tills vidare stängt från och med söndag. Vi hoppas på att kunna välkomna dig som gäst snart igen”, skrev bolaget på sin hemsida.

Faktum är att redan innan Casino Cosmopol beslutade att stänga sina lokaler hade antalet besökare hos det statligt ägda casinot märkt av en kraftig minskning av antalet besökare till följd av coronavirusets snabba och okontrollerade spridning i samhället. Exempelvis uppgav Casino Cosmopol informationschef Nina Ehnhage till Di i mitten på mars att antalet besökare i Stockholm minskat från 900 till 300 personer i snitt per dygn den senaste tiden.

Oviss framtid för Casino Cosmopol

Trots att det nu har gått flera månader sedan portarna stängdes finns i dagsläget ingen given prognos för när Casino Cosmopol kan komma att öppna igen. En absolut förutsättning för att casinot ska kunna öppna är i alla fall att myndigheterna upphäver sitt förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare. Så länge detta förbud gäller kommer Casino Cosmopols lokaler garanterat fortsätta hållas nedstängda.

En annan aspekt som måste lösas är antagligen personalfrågan. Dagen efter att Casino Cosmopols casinon stängdes ned varslades nämligen drygt 800 av totalt 900 medarbetare. Exakt hur många av de varslade som sedan har möjlighet att återvända i full tjänst när coronakrisen dragit förbi är högst oklart. I början av juni cirkulerade dessutom en del medieuppgifter om att verksamheten i Sundsvall hotas av nedläggning, men än i dag är inga definitiva beslut fattade kring Sveriges första internationella casino. Fram till dess att viruset har utrotats får således svenska spelentusiaster sannolikt finna sig i att enbart njuta av underhållningen från slots och bordsspel online istället. På SveaCasino.se kan man smidigt jämföra casinon på nätet.

Utrikes

Indiskt sexualbrottsoffer död av sina skador

En tidigare demonstration mot sexuellt våld i den indiska staden Bangalore. Arkivbild.
Foto: Aijaz Rahi/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den indiska kvinna som gruppvåldtogs i delstaten Uttar Pradesh för drygt två veckor sedan har avlidit av sina skador, uppger lokala myndigheter.

Det 19-åriga offret, som tillhörde Indiens dalit-kast, attackerades och våldtogs av en grupp gärningsmän nära sitt hem i Hathras-distriktet den 14 september.

Kvinnan lämnades sedan på ett fält utanför staden där hon upptäcktes och togs till sjukhus. Hon vårdades till en början på ett sjukhus i Uttar Pradesh men flyttades till ett specialistsjukhus i huvudstaden New Delhi efter att hennes tillstånd förvärrats.

Fyra män har gripits misstänkta för våldtäkten.

Brottet har rört upp starka känslor i landet som sedan dess skakats av landsomfattande protester mot sexuellt våld och för ökade rättigheter för personer tillhörandes dalit-kasten, ibland även kallade "kastlösa".

Under 2018 våldtogs en kvinna var 15:e minut i Indien och situationen i delstaten Uttar Pradesh har beskrivits som en av de värsta i landet.

Utrikes

Civila offer i Nagorno-Karabach-konflikten

Azeriska soldater vid stridslinjen i konflikten kring Nagorno-Karabach. En stillbild från det azeriska försvarsdepartementets video.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Armenien och Azerbajdzjan anklagar varandra för att ha beskjutit respektive lands territorium utanför den omtvistade utbrytarregionen Nagorno-Karabach.
Civila offer rapporteras från båda sidor och trycket från omvärlden om slut på striderna ökar.

Hårda strider fortsatte under natten mot tisdagen. En civilperson dödades i den armeniska staden Vardenis under artilleribeskjutning och en drönarattack från azeriska styrkor, enligt Armeniens utrikesdepartement. Det sägs vara det första dödsoffret på armeniskt territorium sedan striderna i Nagorno-Karabach bröt ut i helgen.

Azerbajdzjan å sin sida anklagar Armenien för att från Vardenis ha beskjutit det azeriska gränsområdet Dashkesan, långt ifrån Nagorno-Karabach som har varit fokus för de senaste dagarnas strider. Detta dementeras av Armenien.

Möte i FN

Azerbajdzjan president Ilham Aliyev säger att tio civila har dödats av artillerield från Armenien sedan i söndags.

Flera tiotal personer har dödats i striderna sedan i helgen och de flesta dödsoffren uppges vara armeniska separatister.

FN:s säkerhetsråd håller ett slutet möte om krisen kring Nagorno-Karabach på tisdagskvällen och maningarna från omvärlden om ett slut på striderna blir allt fler. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har i samtal med de båda ländernas ledare vädjat om ett omedelbart eldupphör, säger hennes talesperson.

USA:s utrikesminister Mike Pompeo och Frankrikes president Emmanuel Macron manar till återupptagna samtal i den så kallade Minsk-gruppen, som försökt medla i konflikten sedan början av 1990-talet.

Utdragen konflikt

De uppblossade striderna beskrivs som de värsta sedan 1990-talet. Regionen Nagorno-Karabach tillhör enligt internationell rätt Azerbajdzjan, men har armenisk befolkningsmajoritet och styrs i praktiken av armenier.

Den regionala och historiskt utdragna konflikten inlemmar även bland annat Turkiet som stöttar azererna, samt Ryssland som ger sitt stöd till armenierna.

Ryssland uppmanar Turkiet att arbeta för att få slut på striderna.

– Vi uppmanar båda sidor, i synnerhet samarbetsländer som Turkiet, att göra allt de förmår för att få till stånd en vapenvila och återgång till en fredlig lösning på konflikten genom politiska och diplomatiska medel, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till journalister.

Bild från Azerbajdzjans försvarsdepartement från i söndags visar hur en azerisk missil avfyras i Nagorno-Karabach.
Bild från Azerbajdzjans försvarsdepartement från i söndags visar hur en azerisk missil avfyras i Nagorno-Karabach.
Foto: Azeriska försvarsdepartementet/AP/TT

FAKTA

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.

Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.

Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källa: Landguiden/UI

Utrikes

Misstänkta fall på fartyg tros ej vara virus

Ett annat av Tuis kryssningsfartyg, Mein Schiff 2, under en tredagarskryssning i Nordsjön i juli i år, när trafiken återupptogs efter vårens nedstängning på grund av coronapandemin. Arkivbild.
Foto: Daniel Bockwoldt/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Kryssningsfartyget Mein Schiff 6 la under tisdagen till i hamnen i Pireus nära Aten efter misstänkt coronasmitta ombord.

Det maltesiska fartyget som drivs av resejätten Tui är det första stora kryssningsfartyg som har dockat i Grekland sedan i våras. Fartyget lämnade Heraklion på Kreta i söndags.

Det var under en provtagning av fartygets 666 man stora personalstyrka som tolv test visade tecken på aktiv smitta. Under tisdagen provtogs besättningen därför två gånger till – ingen av dessa test visade sig då positivt för viruset, enligt grekiska medier.

De tolv besättningsmännen som först uppvisade misstänkt smitta har som en säkerhetsåtgärd isolerats. Under dagen kommer ett slutgiltigt test att utföras för att försäkra sig om att ingen av dem bär på viruset, enligt researrangören Tui.

Då fartygets 922 passagerare samtliga testade negativt för covid-19 innan avgång, och ingen av dem varit i kontakt med de tolv besättningsmännen i fråga så kommer ingen ytterligare provtagning av passagerarna att göras, meddelar Tui.

NÄSTA ARTIKEL