Utrikes

Fler länder kan hamna på Norges röda lista

Norges röda lista växer. Arkivbild.
Foto: Ørn E Borgen/NTB/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Schweiz och Tjeckien riskerar att hamna på Norges lista över "röda" länder, meddelar Folkhelseinstituttet (FHI). Båda länderna har passerat gränsen för 20 nya covid-smittade per 100 000 invånare de senaste två veckorna. Enligt nya siffror ligger Schweiz på 22,9 och Tjeckien på 26,8 och därför rekommenderar myndigheten att länderna ska omfattas av karantänsreglerna.

Regeringen kommer i slutet av veckan att fatta beslut om man ska följa rekommendationen. Karantänsreglerna kommer i sådana fall att gälla från midnatt natten till lördag.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Nagorno-Karabach: Turkiet markerar inför möte

En armenisk soldat avfyrar artilleri mot azeriska posteringar nära den omtvistade utbrytarregionen Nagorno-Karabach.
Foto: Armeniens försvarsmakt via AFP/TT
Utrikes
Utrikes Oron fortsatte under tisdagen i den omtvistade utbrytarregionen Nagorno-Karabach – med ytterligare dödsoffer på bägge sidor.
Utvecklingen skapar internationell oro då både Armenien och Azerbajdzjan har mäktiga allierade.

Hårda strider fortsatte under natten mot tisdagen. En civilperson dödades i den armeniska staden Vardenis under artilleribeskjutning och en drönarattack från azeriska styrkor, enligt Armeniens utrikesdepartement. Det sägs vara det första dödsoffret på armeniskt territorium sedan striderna i Nagorno-Karabach bröt ut i helgen.

Totalt har strax under 100 personer dödats i striderna sedan i helgen. Bland de döda finns civila från både Armenien och Azerbajdzjan men de flesta dödsoffren uppges vara armeniska separatister.

Azerbajdzjan å sin sida anklagar Armenien för att från Vardenis ha beskjutit det azeriska gränsområdet Dashkesan, långt ifrån Nagorno-Karabach som har varit fokus för de senaste dagarnas strider. Detta dementeras av Armenien.

Möte i FN

FN:s säkerhetsråd håller under tisdagen ett slutet möte om krisen kring Nagorno-Karabach och maningarna från omvärlden om ett slut på striderna blir allt fler. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har i samtal med de båda ländernas ledare vädjat om ett omedelbart eldupphör, säger hennes talesperson.

USA:s utrikesminister Mike Pompeo och Frankrikes president Emmanuel Macron manar till återupptagna samtal i den så kallade Minsk-gruppen, som försökt medla i konflikten sedan början av 1990-talet.

Inför dagens möte höjer dock Turkiet ett varnande finger och understryker att de kommer fortsätta stötta Azerbajdzjan i konflikten.

"Turkiet är fullt hängivna att hjälpa Azerbajdzjan att ta tillbaka sin ockuperade mark och stå upp för de rättigheter de åtnjuter under internationell lag", skriver Fahrettin Altun, kommunikationschef vid Turkiets presidentkansli på Twitter.

"Vi hoppas att dagens FN-möte kommer bygga en stabil grund för en lösning", skriver kommunikationschefen vidare.

Utdragen konflikt

De uppblossade striderna beskrivs som de värsta sedan 1990-talet. Regionen Nagorno-Karabach tillhör enligt internationell rätt Azerbajdzjan, men har armenisk befolkningsmajoritet och styrs i praktiken av armenier.

Den regionala och historiskt utdragna konflikten inlemmar även bland annat Turkiet som stöttar azererna, samt Ryssland som ger sitt stöd till armenierna.

Ryssland uppmanar Turkiet att arbeta för att få slut på striderna.

– Vi uppmanar båda sidor, i synnerhet samarbetsländer som Turkiet, att göra allt de förmår för att få till stånd en vapenvila och återgång till en fredlig lösning på konflikten genom politiska och diplomatiska medel, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till journalister.

Armenien meddelade under tisdagen att Turkiet ska ha skjutit ner ett armeniskt stridsplan. Armenien har vidare anklagat Turkiet för att skicka legosoldater till regionen, något som Turkiet tillbakavisat.

Azeriska soldater vid stridslinjen i konflikten kring Nagorno-Karabach. En stillbild från det azeriska försvarsdepartementets video.
Azeriska soldater vid stridslinjen i konflikten kring Nagorno-Karabach. En stillbild från det azeriska försvarsdepartementets video.
Foto: AP/TT
Bild från Azerbajdzjans försvarsdepartement från i söndags visar hur en azerisk missil avfyras i Nagorno-Karabach.
Bild från Azerbajdzjans försvarsdepartement från i söndags visar hur en azerisk missil avfyras i Nagorno-Karabach.
Foto: Azeriska försvarsdepartementet/AP/TT

FAKTA

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.

Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.

Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källa: Landguiden/UI

Utrikes

Biden i ledning inför första debatten

Biden har ett stabilt stöd inför den första valdebatten i USA, och många väljare tros redan bestämt sig. Arkivbild/montage.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Joe Biden ligger bra till i opinionen när bara en dryg månad återstår till valet. Frågan är om Donald Trump lyckas få honom ur balans under nattens debatt.

Donald Trump debattstil beskrevs inför valet 2016 som "en apa med maskingevär" av Martin O’Malley, som var en av de demokrater som då kandiderade till presidentposten.

Nattens debatt, den första av tre, väntas väcka ett stort intresse. Men om den påverkar något är en annan sak. Opinionsläget har legat stabilt under en ganska lång tid – trots att mycket har hänt.

– Domarutnämningen verkar inte ha förskjutit opinionsläget. En tolkning av det är att många redan har bestämt sig, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Historiskt har debatterna inför valen sällan kommit att bli avgörande. Debatterna är främst viktiga för att de entusiasmerar väljarna, menar Blanck.

"Litar på sin instinkt"

Debatten kommer att ledas av Chris Wallace från Fox News. Några av ämnena som kommer att tas upp är pandemin, högsta domstolen och protesterna mot rasism. På grund av pandemin kommer publiken att vara begränsad och kandidaterna kommer inte att skaka hand.

Inför viktiga debatter är förberedelserna i vanliga fall enorma, där kandidaterna går undan under några dagar i så kallade "debattläger" med provdebatter där de blir pepprade med frågor som kan tänkas komma.

– Det sägs att Trump inte är jätteintresserad av sådant, att han litar på sina instinkter. I vanliga fall har man förberedda svar där orden är noga vägda. Men det har gått bra för Trump, han vann ju valet senast, säger Dag Blanck.

Inför den här debatten ska han dock ha läst på och studerat Joe Bidens egenheter, enligt webbtidningen Politico.

Kan göra bort sig

En mer instinktdriven debattstil gör samtidigt Trump till en svår debattmotståndare.

– Trump är en person som är väldigt dominerande och avbryter. Han följer inte reglerna, kan man säga. Biden brukar inte beskrivas som den bästa debattören och han gör ibland bort sig med felsägningar, säger Blanck.

Vad man förväntar sig av en debattör är viktigt och kandidater försöker sänka förväntningarna innan för att enklare kunna peka på framgång om det går bra. Är i stället förväntningarna väldigt höga blir även kraven detsamma.

– Allt i USA är partipolitiskt format. Man ser på alla frågor och hur kandidaterna klarar sig med partipolitiska glasögon. För väldigt många spelar det ingen roll vad som egentligen händer, säger Blanck och tar pandemin som ett exempel:

– 200 000 amerikaner har dött. På grund av partipolitiken är det en mycket mindre viktig fråga för Republikanerna än för Demokraterna, säger Blanck.

Vill vara outsider

Samtidigt pekar han på att politiken i USA är mer personfokuserad jämfört med Sverige – vilket kan göra debatter viktiga.

– Det finns väljare i USA som säger att de håller med om Trumps åsikter, men inte kan rösta på honom för hans personlighet.

Till Bidens fördel ser Blanck erfarenhet och kunnighet medan Trumps fördelar är att han fortfarande vill framställa sig som outsidern, trots att han är sittande president. Dessutom pekar han på den goda ekonomin, pandemin till trots.

– Så fort debatten är i gång kommer de olika kampanjerna att skicka ut kommentarer om vad som sägs och försöka forma narrativet om vem som vann, säger Dag Blanck.

Troy Enekvist/TT

FAKTA

Fakta: Den första valdebatten

Debatten äger rum under tisdagen mellan 21 och 22.30 amerikansk västkusttid (svensk tid onsdag 3-4:30).

Debatten kommer att hållas i Case Western Reserve University i Cleveland, Ohio.

Chris Wallace från Fox News kommer att moderera debatten.

Ämnena som kommer tas upp är: pandemin, ekonomin, högsta domstolen, protesterna mot rasism och de upplopp som skakat vissa städer, valsäkerhet samt vad de båda åstadkommit som politiker.

7 oktober är det dags för vicepresidentkandidaterna att debattera.

Den andra presidentdebatten sker den 15 oktober och den tredje och sista den 22 oktober.

Valet hålls tisdagen den 3 november.

FAKTA

Fakta: Opinionsläget inför valet i USA

Om det vore val i dag skulle republikanen Donald Trump få 43,2 procent av rösterna och demokraten Joe Biden 49,3 procent, enligt politiksajtens Real Clear Politics sammanställning av aktuella mätningar.

USA:s komplicerade valsystem, där väljare i varje delstat röstar på elektorer som i sin tur utser presidenten, gör dock att valet i själva verket avgörs i några få så kallade vågmästardelstater. Så här ser opinionsläget ut i dessa:

Valet hålls tisdagen den 3 november.

Källa: Real Clear Politics

Utrikes

Kuwaits emir avliden

Kuwaits emir Nasser al-Mohammad al-Sabah har avlidit efter en sjukhusvistelse i USA. Arkivbild.
Foto: Fethi Belaid/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Kuwaits ledare, shejk Nasser al-Mohammad al-Sabah, har avlidit.

Den 91-årige emiren har styrt den oljeproducerande gulfstaten sedan 2006, och dessförinnan varit hjärnan bakom landets utrikespolitik i mer än 50 år.

De kuwaitiska tv-sändningarna avbröts på tisdagen i förmån för uppläsande av koranverser, något som brukar signalera dödsfall inom landets styrande familj. Kort därefter lästes ett officiellt uttalande upp som bekräftade al-Sabahs död.

Efterträdare tros bli landets kronprins, schejk Nawaf al-Ahmad al-Sabah, som delvis tog över makten redan i juli efter att hans bror insjuknat. Efter att ha opererats i hemlandet har den nu avlidne emiren vårdats i Kuwaitallierade USA.

Utrikes

Utskrattad flygplats öppnas utan fanfarer

Berlins nya flygplats BER (Berlin Brandenburg Willy Brandt) är redo att tas i bruk, nio år senare än beräknat.
Foto: Soeren Stache/AP/TT
Utrikes
Utrikes

När Berlins nya flygplats öppnar blir det utan festligheter. Inte bara på grund av coronapandemin utan också med anledning av det pinsamma faktum att öppnandet sker nio år senare än beräknat.

– Berlin ordnar ingen fest när den nya flygplatsen öppnar den 31 oktober eftersom man är så förlägna över hur lång tid det tog att bygga den, säger Engelbert Lütke Daldrup, chef för den nya flygplatsen.

– Vi tyska ingenjörer skäms, säger han och medger att förseningarna och fördyringarna gjort bygget till föremål för skämt världen över.

Bygget startade 2006 och skulle stå klart 2011. Prislappen har svällt från 2,7 till 6 miljarder euro.

Flughafen Berlin Brandenburg Willy Brandt, eller BER som den kallas kort och gott, öppnas utan pukor och trumpeter. I stället blir det en fest för att ta farväl av flygplatsen Tegel som stängs den 8 november, säger Lütke Daldrup. Tegel, liksom Berlins andra flygplats Schönefeld, ska ersättas av BER.

Utrikes

Ville sätta eld på Charlie Hebdo-lokal

Fransk polis vid den köttyxa som tros ha använts vid attacken den 25 september.
Foto: Soufian Fezzani/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Gärningsmannen vid förra veckans blodiga attack utanför satirtidskriften Charlie Hebdos forna lokaler i Paris ville sätta eld på lokalen, uppger åklagaren.

Mannen, som föddes i Pakistan och kom till Frankrike 2018, ska inte ha varit medveten om att tidningen bytt lokaler efter den attack som redaktionen utsattes för 2015.

Tidigare har gärningsmannen rapporterats vara 18 år, men enligt åklagaren är han i själva verket 25. Han ska ha tagit sig in i Frankrike med hjälp av falsk identitet.

Tillståndet är stabilt för de två personer som skadades i fredagens attack.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker om företagslån för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Utrikes

Lärare serverade giftgröt – döms till döden

Läraren förgiftade skolbarnens gröt med saltet natriumnitrat. Gröten på bilden har inget med artikeln att göra. Arkivbild.
Foto: Matthew Mead/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den kinesiska förskolelärare som i mars i fjol förgiftade flera skolbarns morgongröt har dömts till döden, skriver bland annat brittiska The Guardian.

Förskoleläraren använde sig av natriumnitrat för att förgifta de 25 skolbarnen i staden Jiaozuo i provinsen Henan. Gärningen begicks enligt domen som en hämnd mot den lärarkollega som hade ansvar för barnen vid tillfället för förgiftningen.

Kort efter att barnen åt sin morgongröt började de att kräkas och svimma. Flera av barnen fördes till sjukhus och en av dem avled senare.

Natriumnitrat, som oftast används för att konservera kött, är ett salt som är skadligt för människor om det intas i stora mängder.

Enligt domen agerade förskoleläraren med uppsåt att skada barnen, då hon ska ha vetat att natriumnitrat i de mängder som förekom är farligt. Den dömda ska 2017 ha använt sig av samma ämne för att förgifta sin make – som dock klarade sig utan permanenta skador, rapporterar The Guardian.

Utrikes

Migrantläger i franska Calais utrymt

En grupp personer som antas vara migranter anländer i en gummiflotte till kusten nära Dover efter att ha korsat Engelska kanalen från Frankrike tidigare i september. Arkivbild.
Foto: Gareth Fuller/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Fransk polis har utrymt ett migrantläger i Calais där uppemot 800 personer vistats. Avvecklingen av lägret är den största insatsen i sitt slag sedan den så kallade Djungeln tömdes för fyra år sedan. Runt 9 000 migranter levde då i den provisoriska kåkstaden.

Migranter från framför allt Mellanöstern och Afrika kommer till Calais och andra platser längs kusten i hopp om att kunna ta sig över till Storbritannien. Hittills i år har minst 1 317 personer stoppats av franska myndigheter under försöken att ta sig över Engelska kanalen, några genom att simma.

De personer som evakuerats från lägret i Calais kommer att föras till mottagningscenter i området eller till andra delar i landet enligt myndigheterna.

Myndigheterna motiverar tömningen av lägret med att det var viktigt att flytta migranterna till drägligare förhållanden inför den annalkande vintern.

Utrikes

Orbán vill att EU-kommissionär avgår

Premiärminister Viktor Orbán. Arkivbild.
Foto: Francois Lenoir/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Ungerns premiärminister Viktor Orbán vill att EU-kommissionären Vera Jourová, ansvarig för värderingar och öppenhet, ska avgå. Orbán hävdar att Jourová gjort "nedsättande" uttalanden om Ungern.

"Enligt vice ordförande byggs i Ungern en 'sjuk demokrati', och därutöver förolämpade hon EU-medborgare med ungersk nationalitet genom att säga att de inte kan bilda sig en egen åsikt", skriver Orbán i ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

När uttalanden ska ha gjorts är inte känt och en talesperson för EU-kommissionen säger på tisdagen att von der Leyen har fullt förtroende för Jourová.

– Vår oro när det gäller rättstatsprincipen i Ungern är välkänd, säger talespersonen vidare.

Vera Jourová är förutom kommissionär även EU-kommissionens vice ordförande.

NÄSTA ARTIKEL