Inrikes

Oklart hur många som bor i Sverige

Hur många bor egentligen i Sverige? Arkivbild.
Hur många bor egentligen i Sverige? Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani / TT
Inrikes
Inrikes Närmare 10,35 miljoner människor är folkbokförda i Sverige. Men hur många som faktiskt uppehåller sig i riket vet inte myndigheterna.
PREMIUM

Statistiska centralbyrån (SCB) sammanställer befolkningsstatistik löpande utifrån Skatteverkets folkbokföringsregister.

– I den officiella befolkningsstatistiken uttalar vi oss om den folkbokförda befolkningen. Personer som inte är folkbokförda ingår inte. De finns inte med i våra register, säger Marie Lidéus, enhetschef för statistik om befolkning på SCB.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Skåne

Så många är folkbokförda i din kommun

Skåne
Skåne Är Hörby större än Östra Göinge och kan det var så att Kävlinge är större än Ystad? Här är listan på hur många som är folkbokförda i din kommun.

FAKTA

Så många är folkbokförda i din kommun

Malmö: 344 166

Helsingborg: 147 734

Lund: 124 935

Kristianstad : 85 747

Hässleholm: 52 145

Landskrona: 46 090

Trelleborg: 45 440

Eslöv: 33 793

Kävlinge: 31 705

Ystad: 30 541

Staffanstorp:25 396

Svedala: 22 229

Sjöbo: 19 226

Simrishamn: 19 174

Höör: 16 713

Skurup: 15 889

Hörby: 15 631

Östra Göinge :15 007

Svalöv: 14 268

Osby: 13 208

Hela Skåne: 1377827

Källa: SCB

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Ny räkning ska stoppa fusk med folkbokföring

'Det är fler som bor här än som vi får in skattekronor från', säger Catharina Bråkenhielm (S), kommunstyrelsens ordförande i Orust. Arkivbild.
"Det är fler som bor här än som vi får in skattekronor från", säger Catharina Bråkenhielm (S), kommunstyrelsens ordförande i Orust. Arkivbild.
Foto: Mats Schagerström/TT
Inrikes
Inrikes Från skattesmitare i attraktiva kustkommuner till kriminella nätverk som säljer svartkontrakt i utsatta områden. Det är oreda i den svenska folkbokföringen. Nu ställs krav på en ny fysisk folkräkning.
PREMIUM

Vem bor var?

Svaret bör finnas i den svenska folkbokföringen, som Skatteverket ansvarar för. Men riktigt så enkelt är det inte.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Kommissionsförslag för minskade klyftor klara

Finansminister Magdalena Andersson (S) och Jämlikhetskommissionens ordförande Per Molander. Kommissionens betänkande har nu lämnats in till finansdepartementet. Arkivbild.
Finansminister Magdalena Andersson (S) och Jämlikhetskommissionens ordförande Per Molander. Kommissionens betänkande har nu lämnats in till finansdepartementet. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Ökad jämlikhet och starkare ekonomi i samhället går hand i hand, om staten har en mer framträdande roll i arbetet. Det är en av slutsatserna från jämlikhetskommissionens betänkande som nu lämnats till finansministern.
– Staten måste ta tillbaka initiativet, säger Per Molander, ordförande för kommissionen.

För två år sedan tillsatte regeringen en jämlikhetskommission för att ta fram förslag för att minska klyftorna i samhället. Nu är betänkandet klart och lämnat till finansministern med en rad olika förslag.

– Det här är ett enormt brett underlag. Men det viktiga som vi kan se är att det går att stärka ekonomin i samhället samtidigt som vi kan minska klyftorna, säger Per Molander.

Men för att detta ska bli verklighet pekar jämlikhetskommissionen ut ett par områden där de vill se att staten gör tydliga förändringar.

– En röd tråd vi kan se är att staten har abdikerat från sin uppgift på rätt många politikområden, säger Per Molander.

Tidiga insatser

Utbildning, bostäder och integration är några områden som kommissionen lyfter i betänkandet.

– Nyanlända som kommit de senaste åren hjälper det demografiska problem som funnits i Sverige med en åldrande befolkning. Men det gäller att flera insatser görs för att alla ska kunna bli etablerade i samhället, säger han.

Samtidigt trycker betänkandet på hur viktigt det är med tidiga insatser inom utbildningen för att förhindra att ojämlikheter växer fram. Insatser som på sikt också gynnar integrationen och bostadspolitiken.

– Ojämlikheten innebär att alla resurser inte utnyttjas till fullo i landet, säger Per Molander.

Victor Blomdahl/TT

Inrikes

Högskoleprovet ställs in för andra gången

Det blir inget högskoleprov i höst. Arkivbild.
Det blir inget högskoleprov i höst. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes För andra terminen i rad ställs högskoleprovet in. Detta för att minska risken för spridning av coronaviruset.
– Jag förstår att många är besvikna, säger Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, och flaggar för två prov till våren.

Som bekant ställdes vårterminens högskoleprov in på grund av coronapandemin och det blir alltså inte heller något prov i höst – trots ett rekordstort intresse för högskolestudier. Den provansvariga myndigheten Universitets- och högskolerådet (UHR) har, efter samråd med de lärosäten som genomför proven, kommit fram till att risken för smittspridning är för stora. "Möjligheterna att skydda provdeltagare och provpersonal är små", skriver UHR.

Skulle Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att hålla avstånd följas skulle Stockholms universitet, som exempel, behöva utöka antalet provlokaler från nära 600 till fler än 2 300. Antalet provmedarbetare skulle behöva ökas från 900 till 4 200, skriver UHR.

Sämre riskbeteende

Under våren bedrevs undervisningen på universiteten och högskolorna på distans, just på grund av smittrisken. Denna höst kan lärosätena åter undervisa studenterna i sina lokaler – men alltså inte ta emot högskoleprovsskrivare.

– För det första kommer ganska många lärosäten att varva undervisning på campus med distansundervisning i höst. Men den stora skillnaden är att högskoleprovet genomförs under en dag, vid exakt samma tid överallt. Med köbildningarna vid in- och utpassage och vid pauserna gör lärosätena bedömningen att det inte är möjligt att upprätthålla Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att förhindra smittspridning och samtidigt ha ett rättssäkert genomförande av högskoleprovet, säger UHR:s generaldirektör Karin Röding.

I sin redovisning till regeringen skriver UHR att det är en komplicerande faktor att provskrivarna till stor del utgörs av unga människor, som är sämre på att hålla distans och på handhygien.

– Det är inte vår bedömning utan uppgifterna kommer från Folkhälsomyndighetens undersökning som kom i juni, säger Karin Röding.

Påverkar möjligheter

Matilda Ernkrans betecknar situationen som allvarlig.

– Det är klart att det är allvarligt att två högskoleprov på rad ställs in. Det kommer att påverka en del människors möjligheter att komma in på vissa högskoleutbildningar, säger hon till TT.

Tidigare på torsdagen presenterade hon nyheten att giltigheten för ett högskoleprovsresultat förlängs från fem år till åtta år.

– Det kommer att ge fler möjlighet att konkurrera om en högskoleplats, sade hon i samband med regeringens pressfika för journalister.

Fast förlängningen hjälper ju inte dem som ännu inte hunnit skriva något prov, det vill säga företrädesvis tonåringar.

– Där tror jag att det blir störst besvikelse, bland dem som inte fått göra proven i våras och nu inte heller inte får göra det i höst, säger Ernkrans.

Två till våren

Kanske kan det i stället bli två prov nästa vår, en lösning som Sveriges universitets- och högskoleförbund förespråkat och som stöttas av UHR. Detta är också vad Matilda Ernkrans ser framför sig.

– Det är alldeles uppenbart att det finns ett behov av att hitta åtgärder som gör det möjligt att kunna genomföra högskoleprovet och ta hänsyn till aktuellt smittskyddsläge. Ett sådant initiativ som jag redan påbörjat nu är att ge myndigheten i uppdrag att ta fram flera prov så att man redan i vår skulle kunna hålla två högskoleprov som kan hållas vid olika tillfällen, säger Matilda Ernkrans.

UHR fattar det formella beslutet att ställa in höstens högskoleprov på fredagen.

Rättad: I en tidigare version angavs fel myndighet.

Ministern för högre utbildning Matilda Ernkrans (S) på regeringens pressträff.
Ministern för högre utbildning Matilda Ernkrans (S) på regeringens pressträff.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

FAKTA

Fakta: Högskoleprovet

Högskoleprovet skrivs vanligen två gånger per år, en gång på hösten och en gång på våren.

Högskoleprovet är ett urvalsprov som, med bra resultat, ger en extra chans – utöver betyget – att komma in på en populär högskoleutbildning. Det skrivs framför allt av ungdomar som är på väg att lämna gymnasieskolan.

21 universitet och högskolor anordnar högskoleprovet på sammanlagt cirka 120 provorter.

Nästan 70 000 personer anmälde sig till högskoleprovet som skulle ha skrivits i april, men som ställdes in.

Enligt UHR:s beräkningar väntades närmare 100 000 personer vilja skriva högskoleprovet i höst.

Källa: UHR

Inrikes

Tränare misstänks för sexbrott mot barn

En ungdomstränare i en idrottsklubb i Örebro län är häktad, misstänkt på sannolika skäl för flera sexualbrott mot barn. Arkivbild.
En ungdomstränare i en idrottsklubb i Örebro län är häktad, misstänkt på sannolika skäl för flera sexualbrott mot barn. Arkivbild.
Foto: Per Danielsson/TT
Inrikes
Inrikes

En ungdomstränare i en idrottsklubb i Örebro län är häktad misstänkt på sannolika skäl för flera sexualbrott mot barn, skriver Nerikes Allehanda.

Brotten som mannen i 40-årsåldern misstänks för är våldtäkt mot barn, sexuella övergrepp mot barn, kränkande fotografering och barnpornografibrott – och de ska ha begåtts från och med 2013 till 2017 i Örebro och en annan kommun. Tränaren, som även jobbat inom skolverksamhet, har förnekat brott men medgett delar av händelseförloppen.

Mannen häktades i juni, men idrottsklubben fick kännedom om misstankarna förra veckan.

– Just nu så sitter han enligt informationen vi har häktad, så vi har inte pratat med honom. Ingen är skyldig förrän den är dömd, men jobbar man med ungdomar och det är en så här stark brottsrubricering så ser vi inte att han kommer vara tränare hos oss framöver. Men vi ska hantera det på ett korrekt sätt, säger en företrädare för klubben till tidningen.

Åtal ska vara väckt senast 20 augusti.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Inrikes

Mamma får fängelse för treåriga dotterns död

Fredrik Lenter, tillförordnad lagman, talar med medier i samband med en pressträff sedandomen i målet om den treåriga flickan som hittades död i en lägenhet i Norrköping i januari meddelats vid Norrköpings tingsrätt på torsdagen.
Fredrik Lenter, tillförordnad lagman, talar med medier i samband med en pressträff sedandomen i målet om den treåriga flickan som hittades död i en lägenhet i Norrköping i januari meddelats vid Norrköpings tingsrätt på torsdagen.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Mamman till den treåriga flicka, även kallad "Lilla hjärtat", som hittades död i en lägenhet i Norrköping i januari, döms för grovt vållande till annans död med påföljden ett år och nio månaders fängelse.
– Jag ska läsa domen ordentligt och ta ställning till om jag ska klaga, men det lutar nog åt det, säger kammaråklagare Anna Lander.

Norrköpings tingsrätt dömer även mamman för narkotikabrott och ringa narkotikabrott. Hon frikänns för mord, synnerligen grov misshandel och brott mot griftefriden, enligt domen.

Händelserna i bostaden som ledde till dotterns död har inte kunnat klarläggas och därför uppfylls inte beviskraven för de grova brotten, säger Fredrik Lenter, tillförordnad lagman vid Norrköpings tingsrätt, till TT.

– Inga vittnen har varit närvarande och föräldrarna har inte kunnat lämna tillförlitliga uppgifter om vad som hänt, säger Lenter på en pressträff.

Pappan har sedermera avlidit och inte kunnat åtalas.

Avfärdar mammans förklaring

Mamman har förklarat dotterns död med att flickan ramlade och slog huvudet i badkaret. Den förklaringen tror inte tingsrätten på, även om det enligt domen inte kan avfärdas att dottern fallit i samband med att våld utövats mot henne.

Rätten går inte på åklagarens linje om att föräldrarna haft uppsåt att mörda flickan, men skriver i domen att det är "högst sannolikt" att fadern givit flickan narkotika och utsatt henne för våld innan dödsfallet.

Det går dock inte att styrka att mamman varit med då dottern utsattes, enligt Fredrik Lenter.

– Modern har däremot varit närvarande efter händelsen och förstått att dottern kräver sjukhusvård, säger han.

Att mamman, trots att hon insett att flickan befann sig i livsfara, inte sett till att hon fått vård innebär enligt tingsrättens bedömning ett grovt vållande till dotterns död.

– Det har varit ett medvetet risktagande som tillsammans med att hon var narkotikapåverkad under sin garantställning som vårdnadshavare.

Utöver fängelsestraffet ska mamman betala skadestånd om totalt 60 000 kronor till två målsäganden.

Lutar åt överklagan

När huvudförhandlingen avslutades förra veckan yrkade kammaråklagare Anna Lander på att kvinnan skulle dömas till 14 års fängelse för mord, alternativt att genom grov oaktsamhet ha vållat flickans död.

– Jag kan konstatera att tingsrätten har delat min bevisvärdering i vissa delar, men sedan har de fäst tilltro till mammans uppgifter i vissa delar där jag anser att man inte skulle göra det, säger hon till TT.

Hon syftar bland annat på kvinnans uppgifter om att det är fadern som är ansvarig för skadorna och förgiftningen av flickan.

– Den uppfattningen delar inte jag. Och framför allt inte att mamman skulle vara helt ovetande om det.

Domen kommer sannolikt att överklagas till hovrätten.

– Jag ska läsa domen ordentligt och ta ställning till om jag ska klaga, men det lutar nog åt det, säger Anna Lander.

Försvaret har ansett att skyddstillsyn med särskild behandlingsplan är den mest lämpliga påföljden för mamman. Men kvinnan har motsatt sig det, med anledning av den kristna grund som det aktuella behandlingshemmet vilar på. Det påverkade sannolikt påföljden, säger Fredrik Lenter till TT.

– Hon hade inte villkorslöst accepterat det, och därmed saknas förutsättningar för en sådan påföljd. Därför blev det fängelse i det här fallet, säger han.

På fri fot

Per Oehme är mammans försvarsadvokat. Han säger att domen var ganska förväntad. Hans klient är dock fortfarande besviken på att frivården inte kunde erbjuda plats på ett behandlingshem som inte vilar på kristen grund.

– Om vi överklagar blir det nog sannolikt påföljden som vi vill att hovrätten ändrar, säger han.

Kvinnan är nu på fri fot i väntan på att börja avtjäna sitt straff, vilket kan dröja om domen överklagas.

– Men hon har påbörjat behandling i egen regi för att bli drogfri. Hon lämnar salivprov och går på samtal på en psykiatrisk behandlingsklinik inom öppenvården, säger Per Oehme.

Enligt Rättsmedicinalverket led kvinnan inte av en allvarlig psykisk störning vid tiden för brottet och därför kunde hon inte dömas till rättspsykiatrisk vård.

Petronella Uebel/TT

Marc Skogelin/TT

Hilda Djupenström/TT

Kammaråklagare Anna Lander säger att det lutar åt att hon överklagar domen i målet om den treåriga flickan som hittades död i en lägenhet i Norrköping i januari, som under torsdagen meddelades vid Norrköpings tingsrätt.
Kammaråklagare Anna Lander säger att det lutar åt att hon överklagar domen i målet om den treåriga flickan som hittades död i en lägenhet i Norrköping i januari, som under torsdagen meddelades vid Norrköpings tingsrätt.
Foto: Henrik Montgomery/TT
På torsdagen meddelade Norrköpings tingsrätt domen mot mamman till den treåriga som hittades död i en lägenhet i Norrköping i januari. Arkivbild.
På torsdagen meddelade Norrköpings tingsrätt domen mot mamman till den treåriga som hittades död i en lägenhet i Norrköping i januari. Arkivbild.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Åklagaren åtalade mamman till den treåriga flicka som hittade död i en lägenhet i Norrköping i januari för bland annat mord, synnerligen grov misshandel och brott mot griftefrid. Arkivbild.
Åklagaren åtalade mamman till den treåriga flicka som hittade död i en lägenhet i Norrköping i januari för bland annat mord, synnerligen grov misshandel och brott mot griftefrid. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT

FAKTA

Fakta: Fallet med flickan

Flickan föds i april 2016 och omhändertas på BB när hon bara är några dagar gammal.

Några veckor senare beslutade förvaltningsrätten med stöd av lagen om vård av unga (LVU) att flickan skulle tvångsvårdas och placeras i familjehem där hon växer upp.

Några månader före flickans tvåårsdag 2018 vill de biologiska föräldrarna ha tillbaka sitt barn och begär att tvångsvården ska upphöra.

Socialnämnden avråder och förvaltningsrätten säger nej. Föräldrarna överklagar och våren 2019 upphör tvångsvården av flickan genom en dom från kammarrätten i Jönköping.

I slutet av januari i år, tio månader efter det att de biologiska föräldrarna återfått vårdnaden, hittas hon död i en lägenhet i centrala Norrköping.

Föräldrarna grips samma dag.

Pappan avlider i häktet. Mamman åtalas i maj för mord, två fall av synnerligen grov misshandel och brott mot griftefriden. Kvinnan förnekar brott.

Tingsrätten slog i juni fast att mamman vållat flickans död av oaktsamhet, det vill säga genom underlåtenhet att omgående tillkalla sjukvårdspersonal eller ta henne till sjukhus. Samtidigt beslutade rätten om att hon skulle genomgå en rättspsykiatrisk undersökning.

Rättsmedicinalverket har i ett utlåtande konstaterat att kvinnan inte led av en allvarlig psykisk störning vid tiden för brottet och att det därför saknas förutsättningar för att döma henne till rättspsykiatrisk vård.

Källa: Domstolarna

Inrikes

Tegnell vill inte släppa på maxgränsen

Johanna Sandwall, krisberedskapschef, Socialstyrelsen, Anders Tegnell, statsepidemiolog Folkhälsomyndigheten och Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap under torsdagens myndighetsgemensamma pressträff om coronapandemin.
Johanna Sandwall, krisberedskapschef, Socialstyrelsen, Anders Tegnell, statsepidemiolog Folkhälsomyndigheten och Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap under torsdagens myndighetsgemensamma pressträff om coronapandemin.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Det är inte aktuellt att ändra lagen om offentliga sammankomster om högst 50 personer, enligt statsepidemiolog Anders Tegnell.
– Om hösten fortsätter vara lugn så kanske, men just nu är det inte läge, säger han.

Sedan i onsdags har sex personer med bekräftad covid-19 rapporterats döda i Sverige. Totalt har 5 766 smittade personer avlidit, enligt Folkhälsomyndigheten.

Hittills har 81 967 personer bekräftats smittade i Sverige.

Trenden beskrivs fortfarande som "gynnsam" med färre döda och färre sjukhusinläggningar. I resten av världen däremot är situationen lika allvarlig som tidigare.

– Spridningen fortsätter ungefär på samma ställen som tidigare, det är fortfarande väldigt många som drabbas och tyvärr inte en situation som är slut ännu, säger Anders Tegnell vid en pressträff under torsdagen.

Vill ha hållbarhet

I fler och fler länder i Europa ser man nu en återkomst av viruset.

– Det finns absolut en tendens att fallen kommer tillbaka redan nu, säger Tegnell.

TT:s reporter frågar vad utvecklingen i Europa med tecken på att smittan återkommer i många länder innebär för de framtida åtgärderna i Sverige.

– Det tar lång tid innan man ser effekter av att man öppnar igen. Vi har ett helt annat läge i Sverige, vi har inte släppt på något. Vi vill ha en långsiktig hållbarhet, säger Anders Tegnell.

I Sverige har antalet fall i gruppen 20–29 år ökat den senaste tiden.

– Det är ungefär samma trend som vi ser i Europa, yngre vuxna drabbas, säger Tegnell.

Att smittan ökar i just den åldersgruppen kan vara ett orosmoment, eftersom det var via samma åldersgrupp som smittan började spridas till andra grupper i början av pandemin i Sverige.

– Vi måste jobba på flera plan här. Framförallt att informera den här åldersgruppen på vilka risker som finns att sprida smittan vidare. Men vi har också en mycket mer utvecklad testning och smittspårning i dag så att det blir en återupprepning av våren ser jag som osannolikt, säger Anders Tegnell.

Platå

Inom intensivvården ser man nu något av en platå av dem som vårdas på grund av covid-19, säger Johanna Sandwall, krisberedskapschef vid Socialstyrelsen.

– 236 personer vårdas på sjukhus och av dem vårdas 41 på intensivvården med respirator. Vi ser något av en platå inom intensivvården, säger hon.

Antalet nya inläggningar är inte särskilt många, men de som vårdas gör det under långa perioder. På det stora hela ser det dock bra ut i regionerna, säger Sandwall. 18 regioner har dock fortfarande stabsläge.

Statsepidemiolog Anders Tegnell. Arkivbild.
Statsepidemiolog Anders Tegnell. Arkivbild.
Foto: Naina Helén Jåma/TT

Inrikes

Åtalas – spelade för hög musik från raggarbil

En 18-årig man åtalas för att ha spelat för hög musik från sin bil. Arkivbild.
En 18-årig man åtalas för att ha spelat för hög musik från sin bil. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En 18-årig man i Dalarna ställs inför rätta för att ha spelat för hög musik från sin bil.

Det hela inträffade en tidig tisdagsmorgon i centrala Mora i slutet av juli, då mannen enligt åtalet spelade hög musik från sin amerikanska 60-talsbil.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL