För två år sedan tillsatte regeringen en jämlikhetskommission för att ta fram förslag för att minska klyftorna i samhället. Nu är betänkandet klart och lämnat till finansministern med en rad olika förslag.

– Det här är ett enormt brett underlag. Men det viktiga som vi kan se är att det går att stärka ekonomin i samhället samtidigt som vi kan minska klyftorna, säger Per Molander.

Men för att detta ska bli verklighet pekar jämlikhetskommissionen ut ett par områden där de vill se att staten gör tydliga förändringar.

– En röd tråd vi kan se är att staten har abdikerat från sin uppgift på rätt många politikområden, säger Per Molander.

Tidiga insatser

Utbildning, bostäder och integration är några områden som kommissionen lyfter i betänkandet.

– Nyanlända som kommit de senaste åren hjälper det demografiska problem som funnits i Sverige med en åldrande befolkning. Men det gäller att flera insatser görs för att alla ska kunna bli etablerade i samhället, säger han.

Samtidigt trycker betänkandet på hur viktigt det är med tidiga insatser inom utbildningen för att förhindra att ojämlikheter växer fram. Insatser som på sikt också gynnar integrationen och bostadspolitiken.

– Ojämlikheten innebär att alla resurser inte utnyttjas till fullo i landet, säger Per Molander.

Victor Blomdahl/TT

Som bekant ställdes vårterminens högskoleprov in på grund av coronapandemin och det blir alltså inte heller något prov i höst – trots ett rekordstort intresse för högskolestudier. Den provansvariga myndigheten Universitets- och högskolerådet (UHR) har, efter samråd med de lärosäten som genomför proven, kommit fram till att risken för smittspridning är för stora. "Möjligheterna att skydda provdeltagare och provpersonal är små", skriver UHR.

Skulle Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att hålla avstånd följas skulle Stockholms universitet, som exempel, behöva utöka antalet provlokaler från nära 600 till fler än 2 300. Antalet provmedarbetare skulle behöva ökas från 900 till 4 200, skriver UHR.

Sämre riskbeteende

Under våren bedrevs undervisningen på universiteten och högskolorna på distans, just på grund av smittrisken. Denna höst kan lärosätena åter undervisa studenterna i sina lokaler – men alltså inte ta emot högskoleprovsskrivare.

– För det första kommer ganska många lärosäten att varva undervisning på campus med distansundervisning i höst. Men den stora skillnaden är att högskoleprovet genomförs under en dag, vid exakt samma tid överallt. Med köbildningarna vid in- och utpassage och vid pauserna gör lärosätena bedömningen att det inte är möjligt att upprätthålla Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att förhindra smittspridning och samtidigt ha ett rättssäkert genomförande av högskoleprovet, säger UHR:s generaldirektör Karin Röding.

I sin redovisning till regeringen skriver UHR att det är en komplicerande faktor att provskrivarna till stor del utgörs av unga människor, som är sämre på att hålla distans och på handhygien.

– Det är inte vår bedömning utan uppgifterna kommer från Folkhälsomyndighetens undersökning som kom i juni, säger Karin Röding.

Påverkar möjligheter

Matilda Ernkrans betecknar situationen som allvarlig.

– Det är klart att det är allvarligt att två högskoleprov på rad ställs in. Det kommer att påverka en del människors möjligheter att komma in på vissa högskoleutbildningar, säger hon till TT.

Tidigare på torsdagen presenterade hon nyheten att giltigheten för ett högskoleprovsresultat förlängs från fem år till åtta år.

– Det kommer att ge fler möjlighet att konkurrera om en högskoleplats, sade hon i samband med regeringens pressfika för journalister.

Fast förlängningen hjälper ju inte dem som ännu inte hunnit skriva något prov, det vill säga företrädesvis tonåringar.

– Där tror jag att det blir störst besvikelse, bland dem som inte fått göra proven i våras och nu inte heller inte får göra det i höst, säger Ernkrans.

Två till våren

Kanske kan det i stället bli två prov nästa vår, en lösning som Sveriges universitets- och högskoleförbund förespråkat och som stöttas av UHR. Detta är också vad Matilda Ernkrans ser framför sig.

– Det är alldeles uppenbart att det finns ett behov av att hitta åtgärder som gör det möjligt att kunna genomföra högskoleprovet och ta hänsyn till aktuellt smittskyddsläge. Ett sådant initiativ som jag redan påbörjat nu är att ge myndigheten i uppdrag att ta fram flera prov så att man redan i vår skulle kunna hålla två högskoleprov som kan hållas vid olika tillfällen, säger Matilda Ernkrans.

UHR fattar det formella beslutet att ställa in höstens högskoleprov på fredagen.

Rättad: I en tidigare version angavs fel myndighet.

En ungdomstränare i en idrottsklubb i Örebro län är häktad misstänkt på sannolika skäl för flera sexualbrott mot barn, skriver Nerikes Allehanda.

Brotten som mannen i 40-årsåldern misstänks för är våldtäkt mot barn, sexuella övergrepp mot barn, kränkande fotografering och barnpornografibrott – och de ska ha begåtts från och med 2013 till 2017 i Örebro och en annan kommun. Tränaren, som även jobbat inom skolverksamhet, har förnekat brott men medgett delar av händelseförloppen.

Mannen häktades i juni, men idrottsklubben fick kännedom om misstankarna förra veckan.

– Just nu så sitter han enligt informationen vi har häktad, så vi har inte pratat med honom. Ingen är skyldig förrän den är dömd, men jobbar man med ungdomar och det är en så här stark brottsrubricering så ser vi inte att han kommer vara tränare hos oss framöver. Men vi ska hantera det på ett korrekt sätt, säger en företrädare för klubben till tidningen.

Åtal ska vara väckt senast 20 augusti.

Norrköpings tingsrätt dömer även mamman för narkotikabrott och ringa narkotikabrott. Hon frikänns för mord, synnerligen grov misshandel och brott mot griftefriden, enligt domen.

Händelserna i bostaden som ledde till dotterns död har inte kunnat klarläggas och därför uppfylls inte beviskraven för de grova brotten, säger Fredrik Lenter, tillförordnad lagman vid Norrköpings tingsrätt, till TT.

– Inga vittnen har varit närvarande och föräldrarna har inte kunnat lämna tillförlitliga uppgifter om vad som hänt, säger Lenter på en pressträff.

Pappan har sedermera avlidit och inte kunnat åtalas.

Avfärdar mammans förklaring

Mamman har förklarat dotterns död med att flickan ramlade och slog huvudet i badkaret. Den förklaringen tror inte tingsrätten på, även om det enligt domen inte kan avfärdas att dottern fallit i samband med att våld utövats mot henne.

Rätten går inte på åklagarens linje om att föräldrarna haft uppsåt att mörda flickan, men skriver i domen att det är "högst sannolikt" att fadern givit flickan narkotika och utsatt henne för våld innan dödsfallet.

Det går dock inte att styrka att mamman varit med då dottern utsattes, enligt Fredrik Lenter.

– Modern har däremot varit närvarande efter händelsen och förstått att dottern kräver sjukhusvård, säger han.

Att mamman, trots att hon insett att flickan befann sig i livsfara, inte sett till att hon fått vård innebär enligt tingsrättens bedömning ett grovt vållande till dotterns död.

– Det har varit ett medvetet risktagande som tillsammans med att hon var narkotikapåverkad under sin garantställning som vårdnadshavare.

Utöver fängelsestraffet ska mamman betala skadestånd om totalt 60 000 kronor till två målsäganden.

Lutar åt överklagan

När huvudförhandlingen avslutades förra veckan yrkade kammaråklagare Anna Lander på att kvinnan skulle dömas till 14 års fängelse för mord, alternativt att genom grov oaktsamhet ha vållat flickans död.

– Jag kan konstatera att tingsrätten har delat min bevisvärdering i vissa delar, men sedan har de fäst tilltro till mammans uppgifter i vissa delar där jag anser att man inte skulle göra det, säger hon till TT.

Hon syftar bland annat på kvinnans uppgifter om att det är fadern som är ansvarig för skadorna och förgiftningen av flickan.

– Den uppfattningen delar inte jag. Och framför allt inte att mamman skulle vara helt ovetande om det.

Domen kommer sannolikt att överklagas till hovrätten.

– Jag ska läsa domen ordentligt och ta ställning till om jag ska klaga, men det lutar nog åt det, säger Anna Lander.

Försvaret har ansett att skyddstillsyn med särskild behandlingsplan är den mest lämpliga påföljden för mamman. Men kvinnan har motsatt sig det, med anledning av den kristna grund som det aktuella behandlingshemmet vilar på. Det påverkade sannolikt påföljden, säger Fredrik Lenter till TT.

– Hon hade inte villkorslöst accepterat det, och därmed saknas förutsättningar för en sådan påföljd. Därför blev det fängelse i det här fallet, säger han.

På fri fot

Per Oehme är mammans försvarsadvokat. Han säger att domen var ganska förväntad. Hans klient är dock fortfarande besviken på att frivården inte kunde erbjuda plats på ett behandlingshem som inte vilar på kristen grund.

– Om vi överklagar blir det nog sannolikt påföljden som vi vill att hovrätten ändrar, säger han.

Kvinnan är nu på fri fot i väntan på att börja avtjäna sitt straff, vilket kan dröja om domen överklagas.

– Men hon har påbörjat behandling i egen regi för att bli drogfri. Hon lämnar salivprov och går på samtal på en psykiatrisk behandlingsklinik inom öppenvården, säger Per Oehme.

Enligt Rättsmedicinalverket led kvinnan inte av en allvarlig psykisk störning vid tiden för brottet och därför kunde hon inte dömas till rättspsykiatrisk vård.

Petronella Uebel/TT

Marc Skogelin/TT

Hilda Djupenström/TT

Sedan i onsdags har sex personer med bekräftad covid-19 rapporterats döda i Sverige. Totalt har 5 766 smittade personer avlidit, enligt Folkhälsomyndigheten.

Hittills har 81 967 personer bekräftats smittade i Sverige.

Trenden beskrivs fortfarande som "gynnsam" med färre döda och färre sjukhusinläggningar. I resten av världen däremot är situationen lika allvarlig som tidigare.

– Spridningen fortsätter ungefär på samma ställen som tidigare, det är fortfarande väldigt många som drabbas och tyvärr inte en situation som är slut ännu, säger Anders Tegnell vid en pressträff under torsdagen.

Vill ha hållbarhet

I fler och fler länder i Europa ser man nu en återkomst av viruset.

– Det finns absolut en tendens att fallen kommer tillbaka redan nu, säger Tegnell.

TT:s reporter frågar vad utvecklingen i Europa med tecken på att smittan återkommer i många länder innebär för de framtida åtgärderna i Sverige.

– Det tar lång tid innan man ser effekter av att man öppnar igen. Vi har ett helt annat läge i Sverige, vi har inte släppt på något. Vi vill ha en långsiktig hållbarhet, säger Anders Tegnell.

I Sverige har antalet fall i gruppen 20–29 år ökat den senaste tiden.

– Det är ungefär samma trend som vi ser i Europa, yngre vuxna drabbas, säger Tegnell.

Att smittan ökar i just den åldersgruppen kan vara ett orosmoment, eftersom det var via samma åldersgrupp som smittan började spridas till andra grupper i början av pandemin i Sverige.

– Vi måste jobba på flera plan här. Framförallt att informera den här åldersgruppen på vilka risker som finns att sprida smittan vidare. Men vi har också en mycket mer utvecklad testning och smittspårning i dag så att det blir en återupprepning av våren ser jag som osannolikt, säger Anders Tegnell.

Platå

Inom intensivvården ser man nu något av en platå av dem som vårdas på grund av covid-19, säger Johanna Sandwall, krisberedskapschef vid Socialstyrelsen.

– 236 personer vårdas på sjukhus och av dem vårdas 41 på intensivvården med respirator. Vi ser något av en platå inom intensivvården, säger hon.

Antalet nya inläggningar är inte särskilt många, men de som vårdas gör det under långa perioder. På det stora hela ser det dock bra ut i regionerna, säger Sandwall. 18 regioner har dock fortfarande stabsläge.