Utrikes

Trump vänder om federala styrkor

Polis pepparsprejar en demonstrant under antirasismprotesterna i Portland i veckan.
Polis pepparsprejar en demonstrant under antirasismprotesterna i Portland i veckan.
Foto: Marcio Jose Sanchez
Utrikes
Utrikes De federala styrkor som satts in mot antirasismprotesterna i Portland ser ut att bli kvar trots överenskommelsen i veckan om att de skulle dras tillbaka.
PREMIUM

Sent på fredagskvällen signalerade Donald Trump en helomvändning. Presidenten twittrade att de federala styrkorna inte kommer att lämna Portland förrän polis i staden "har fått bort anarkister och uppviglare".

Helomvändningen kom trots att de federala styrkorna hade börjat förbereda ett tillbakadragande och att den lokala polisen på fredagen hade rensat parker och centrala Portland från demonstranter. Stadens borgmästare Ted Wheeler sade att det var en del av överenskommelsen för att de federala styrkorna skulle dras tillbaka.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Pandemin: Peru och Mexiko passerar symbolnivå

Vårdarbetare i skyddsutrustning slänger sopor utanför ett sjukhus i delstaten Veracruz i Mexiko, där covid-patienter behandlas.
Vårdarbetare i skyddsutrustning slänger sopor utanför ett sjukhus i delstaten Veracruz i Mexiko, där covid-patienter behandlas.
Foto: Felix Marquez/AP/TT
Utrikes
Utrikes Mexiko och Peru är de senaste länderna att passera symbolnivån en halv miljon bekräftade fall av personer med covid-smitta. Totalt har smittan nu gått om även de värsta vanliga influensaår.

Peru har fler än 25 600 dödsfall till följd av covid-19, medan Mexiko har fler än 55 000. De är sexa respektive sjua bland världens länder med flest bekräftade fall, enligt nyhetsbyrån Reuters kartläggning.

I relation till befolkningsstorlek ligger Peru ännu sämre till, trea i världen efter bara Belgien och Storbritannien, enligt Statistas sammanställning. Med det måttet ligger Mexiko på elfte plats, efter bland andra Sverige som är sexa. Men medan de flesta andra länder i toppen, åtminstone för tillfället, fått smittspridningen under kontroll växer utbrottet oroväckande snabbt i de latinamerikanska länderna.

Hur smittspridningen mäts och bokförs varierar väldeliga runtom i världen, men totalt närmar sig antalet registrerade fall 21 miljoner. Antalet döda är runt 750 000, sedan viruset upptäcktes i kinesiska Wuhan i slutet av förra året.

Det kan jämföras med de vanliga årliga influensautbrotten, som enligt världshälsoorganisationen WHO:s sammanställningar brukar kosta mellan 290 000 och 650 000 liv varje år.

Utrikes

Iran upprört över fredsavtal med Israel

USA:s president Donald Trump i Vita huset.
USA:s president Donald Trump i Vita huset.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Utrikes
Utrikes Fredsavtalet mellan Israel och Förenade arabemiraten väcker skarpt ogillande från Iran, som beskriver det som skamligt.
Avtalet kommer att undertecknas i Vita huset i USA, uppger president Donald Trump.

"Abu Dhabis skamliga beslut att sluta en överenskommelse med den falska sionistregimen är ett farligt steg och Förenade arabemiraten och andra stater som står bakom det kommer att få ansvara för dess konsekvenser", lyder omdömet från Irans utrikesdepartement, enligt den iranska nyhetsbyrån Irna.

Enligt överenskommelsen som slöts i torsdags ska Israel och Förenade arabemiraten fullt ut normalisera sina relationer. Israel förbinder sig samtidigt att avhålla sig från nya annekteringar av palestinskt territorium. Det innebär att planerna på annekteringar på Västbanken, som var en del av Trumps kontroversiella fredsplan för Mellanöstern, åtminstone tills vidare läggs på is.

Olika bilder

Medan Abu Dhabis kronprins Mohammad Bin Zayid beskrev avtalet som ett stopp för nya annekteringar var dock Israels premiärminister Benjamin Netanyahu snabb med att understryka att man endast gått med på att skjuta upp planerna.

"Detta är ett hugg i ryggen på palestinierna och kommer att stärka enigheten i regionen mot sionistregimen", skriver iranska UD i sitt uttalande.

Det är bland annat gemensam oro över Irans inflytande och agerande i regionen som under de senaste åren lett till informella närmanden mellan Förenade arabemiraten och Israel.

Avtalet har kommit till med hjälp av medling från USA.

– Jag ser fram emot att vara värd för dem i Vita huset väldigt snart för att formellt underteckna avtalet, säger Trump och fortsätter:

– Vi kommer antagligen att göra det under de kommande tre veckorna.

Trump: "Enormt"

Israel har i dag bara formella förbindelser med två andra arabländer, Egypten och Jordanien. Trump antyder att det snart kan bli ändring på det.

– Det var något enormt som hände. Vi har mycket annat intressant på gång med andra länder som har att göra med fredsavtal och många stora nyheter kommer de närmaste veckorna, säger Trump.

USA:s ambassadör i Israel, David Friedman, säger att avtalet inte innebär att Israel har gett upp planerna på annektering.

– Det är helt enkelt någonting som kommer att skjutas upp till dess att vi gett freden alla möjligheter, säger han.

Handel och flyg

Trump själv uttrycker sig mer svävande.

– De (Israel) har gått med på att inte göra det. Jag tycker att det är väldigt viktigt. Det är en stor eftergift och det är en väldigt smart eftergift.

Avtalet har förkastats både av den palestinska paraplyorganisationen PLO och islamistiska Hamas.

Som ett resultat av avtalet väntas delegationer från Israel och Förenade arabemiraten under de kommande veckorna att enas om handel, turism, direktflyg, kommunikation och liknande ämnen. Ett direktflyg mellan Abu Dhabi och Tel Aviv nämns i avtalet som en möjlighet för att ge fler muslimer åtkomst till Islams tredje heligaste plats, al-Aqsamoskén i Jerusalem.

De både länderna kommer även inom kort att utbyta ambassadörer och öppna ambassader.

Utrikes

Afghanska samtal närmare efter ny frigivning

Afghanistans president Ashraf Ghani under den sista dagen av det rådslag som hölls i Kabul i helgen och där grönt ljus gavs till att släppta en sista grupp om 400 talibanfångar för att bana väg för fredssamtal.
Afghanistans president Ashraf Ghani under den sista dagen av det rådslag som hölls i Kabul i helgen och där grönt ljus gavs till att släppta en sista grupp om 400 talibanfångar för att bana väg för fredssamtal.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Afghanska myndigheter uppger att de har påbörjat frisläppandet av 400 talibanfångar – det sista hindret för att få i gång fredssamtal mellan regeringen och talibanerna.

Fångutväxlingen är en del av det avtal som talibanerna nådde med USA i februari om att amerikanska styrkor ska lämna Afghanistan, i utbyte mot ett löfte från talibanerna om att hålla fredssamtal med regeringen. Enligt avtalet, som slöts över huvudet på regeringen, skulle Kabul släppa totalt 5 000 fångar och talibanerna 1 000.

Regeringssidan har dock tvekat om frigivandet av de sista 400 talibanerna då många av dem anses särskilt farliga och vissa uppges ha varit inblandade i grova våldsdåd.

Men i helgen godkändes frigivningen av ett rådslag bestående av lokala äldste och andra framstående afghaner. Och i torsdags släpptes så en första grupp om 80 fångar, meddelar Javid Faisal, talesperson för landets nationella säkerhetsråd.

Samtidigt beskriver president Ashraf Ghani frigivningen som ett högt pris för fred och säger att dessa "förhärdade brottslingar" sannolikt kommer att utgöra ett hot både för Afghanistan, USA och världen.

De tilltänkta fredssamtalen är planerade att hållas i Doha i Qatar.

Utrikes

MSB i Beirut: Många kollegor själva hemlösa

Jesper Folkesson vid MSB är på plats för FN:s krisbedömningsgrupp i Beirut.
Jesper Folkesson vid MSB är på plats för FN:s krisbedömningsgrupp i Beirut.
Foto: Privat
Utrikes
Utrikes Över 170 döda, fler än 6 000 skadade och upp till 200 000 åtminstone delvis förstörda lägenheter. Jesper Folkesson är på plats för att samordna FN-insatser efter explosionen i Beiruts hamn.
– Den livräddande fasen är över. Nu försöker vi ta tag i återuppbyggnaden, säger han till TT.

Explosionen, som ägde rum den 4 augusti, lämnade en 100 meter bred och 40 meter djup krater i Beiruts hamn. Över 6 000 byggnader förstördes, därtill tre stora sjukhus och tolv vårdkliniker.

– Vi skapar oss en uppfattning om omfattningen av katastrofen och adresserar de problem som explosionen för med sig, säger Jesper Folkesson, en av tre svenskar som sänts till Beirut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Från ett hotellrum i sydöstra Beirut stöttar han och de två kollegorna FN:s team för katastrofbedömning (Undac) med logistik, säkerhetsarbete och informationshantering.

– Två av oss bistår med it-support och logistik, fix och trix, för att det kommande hjälparbetet ska fungera på bästa sätt. Vi har dessutom en miljöexpert på plats för att göra en bedömning av utsläppen i hamnen till följd av explosionen.

Hemlösa kollegor

Hamnen ligger centralt i staden och explosionen har gjort tusentals Beirutbor hemlösa. Även FN:s kontor för kriskoordinering förstördes, berättar Jesper Folkesson.

– Många av våra kollegor som deltar i hjälparbetet är själva hemlösa.

Nu görs bedömningar av vilka byggnader som är säkra att bo och vistas i.

– Så många som upp till 200 000 lägenheter är berörda. Det kan handla om alltifrån fönsterrutor som har slagits ut till att hela huset pulvriserats.

Beirutborna har själva fått gräva upp döda bland massorna i förödelsen efter explosionen.

– Grannar har kommit samman för att röja med de verktyg man har hemma. Man förväntar sig inte mycket stöd från myndigheter, det fungerar inte bra för tillfället.

Belastad sjukvård

Hjälparbetet går nu ut på att identifiera och samordna de resurser som saknas lokalt.

– Vi försöker förstå vad som redan görs, vad man har för kapacitet och vad man inte klarar av. Vår uppgift är att se till att hjälpen som saknas ska komma på plats.

Vården är hårt belastad. Tre stora sjukhus och ytterligare tolv kliniker tvingades stänga efter omfattande skador i explosionen.

– Det har påverkat efterspelet att ta hand om skadade. Men det innebär också komplikationer för det fortsatta arbetet mot covid-19, samt för den normala sjukvården.

Tusentals i behov av mat

Skadorna i hamnen förvärrar också den redan utsatta situationen inom matförsörjningen, som varit särskilt ansträngd under pandemin. Tusentals människor är i behov av matransoner.

– 90 procent av importen in i landet kommer via Beiruts hamn. Även magasin med en stor del av landets förråd av sädesslag förstördes i explosionen.

Vissa delar av containerhamnen fungerar fortfarande, enligt lokala myndigheter.

– Det ska finnas kranar så att man kan använda delar av hamnen, men med kraftigt nedsatt funktionalitet.

Att Libanon genomgår en långtgående ekonomisk och politisk kris gör hjälparbetet än mer komplext. Det pågår stora demonstrationer och protester i huvudstaden. Samtidigt slår antalet registrerade fall av covid-19 nya rekord.

– Vi ser att motsättningar mellan olika aktörer har förstärkts. Det är oroande, och det försvårar hjälparbetet.

Jonas Grönvik/TT

Tre stora sjukhus skadades i den massiva explosionen i Beirut. Arkivbild.
Tre stora sjukhus skadades i den massiva explosionen i Beirut. Arkivbild.
Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Förstörelsen är stor i närheten av hamnen i Beirut.
Förstörelsen är stor i närheten av hamnen i Beirut.
Foto: Hassan Ammar/AP/TT

Utrikes

Nya fall av coronasmittade i Nya Zeeland

Bilar köar till ett testställe i Auckland på torsdagen.
Bilar köar till ett testställe i Auckland på torsdagen.
Foto: Greg Bowker/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Ytterligare tolv personer har bekräftats smittade av coronaviruset, som plötsligt har dykt upp i Nya Zeeland.

Fyra medlemmar av en familj i Auckland bekräftades smittade i tisdags. Ingen av dem hade varit utomlands, och landet i sig hade inte haft någon rapporterad inhemsk smitta på över 100 dagar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

spelaspel.se

Kommer Trump stanna i vita huset efter nästa presidentval?

Spelaspel.se Den 3 november 2020 avgörs det amerikanska presidentvalet och många undrar om Donald Trump kommer att få sitta kvar i Vita huset. Sett till att hans stående förmåga att vara immun mot diverse kontroverser har många länge sett hans andra mandatperiod som säkrad, men nu tycks coronaviruset kunna bli hans fall. I denna artikeln tittar vi närmare på vad som talar för och vad som talar emot att president Donald Trump får sitt ämbete förlängt.

Efter en skandalomsusad valkampanj chockades många när beskedet kom om att Donald Trump blev USA:s 45:e president. Den största förklaringen troddes ligga i hans populistiska approach och amerikanarnas utbredda misstro mot demokraternas kandidat, Hillary Clinton. Snart har fyra år gått sedan dess och den 3 november får vi veta om Donald Trump får sitta kvar eller inte. Intresset är ovanligt stort och redan nu går det att betta på presidentvalet – om vi ser till spelbolagens siffror ser vi snabbt att de räknar med en ny seger för Trump (1.75 i odds), men demokraternas kandidat Joe Biden ligger inte långt efter (2.05 i odds).

Vad talar för en Donald Trump-seger?

Donald Trump har varit i blåsväder för olika kontroversiella uttalanden och skandaler sedan han inledde sin valkampanj. Under hans första presidentperiod har kontroverserna fortsatt att dugga tätt, men han har alltid lyckats trolla sig ur de besvärliga situationerna med att starta nya skandaler, skylla på “fake news” eller skicka iväg några tweets. Exempelvis har det pratats om grova skattebrott och en förmodad inblandning i “Rysslandsaffären” där tydliga bevis pekar på att Donald Trumps valkampanj haft regelbunden kontakt med Ryssland, som i sin tur påverkade presidentvalet. Efter att mail läcktes ut som bevisade att han utpressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på 3,7 miljarder kronor för att få dem att gräva fram smuts om demokraternas troliga presidentkandidat Joe Bidens son, ställdes han inför riksrätt. Något som bara hänt två presidenter före honom under landets 200-åriga historia. Föga förvånande lämnade han rättegångssalen som vinnare, vilket återigen talar för hans otroliga förmåga att slingra sig ur krissituationer och behålla det amerikanska folkets tillit.

En annan stark fördel för Donald Trump är hur starkt den amerikanska ekonomin har gått under de senaste åren. Även om detta är effekter av vad tidigare regeringar har banat vägen för så tar han ogenerat åt sig äran för landets ekonomiska framgång. På Twitter i somras skrev han följande:

“Big Rally tonight in Greenville, North Carolina. Lots of great things to tell you about, including the fact that our Economy is the best it has ever been. Best Employment & Stock Market Numbers EVER. I’ll talk also about people who love, and hate, our Country (mostly love)! 7:PM”

Coronaviruset är Trumps stora hot

Den 3 november avgörs alltså valet men kampanjandet har börjat för länge sedan. På demokraternas sida ser det ut som att Joe Biden kommer att bli deras kandidat. Flera favoriter har redan fått erkänna sig besegrade och nu är det Biden eller Bernie Sanders som gäller. Sett till Sanders vänsterpolitik är det inte särskilt troligt att han blir demokraternas kandidat, men samtidigt har Joe Biden varit i blåsväder för att flera gånger ha anklagats för att ha betett sig olämpligt mot kvinnor vilket kan vara till Sanders fördel.

Om det blir Joe Biden eller Bernie Sanders som ställs mot Trump är nog inte något presidenten oroar sig över just nu. Hans primära fokus bör vara det omskrivna Coronaviruset som kommit till USA. Nu har han stoppat alla till USA från Europa, men det är på hemmaplan han måste agera istället. Sett till att 27 miljoner amerikaner saknar sjukhusförsäkring och därmed inte har råd att vara sjuka från jobbet, kommer viruset att sprida sig som en löpeld.

Med Coronaviruset har också handeln avstannat vilket lett till kraftiga nedgångar på börsen. USA kan komma att drabbas hårt av detta och då den starka ekonomin länge har varit Trumps stöttepelare kan ett fortsatt börsras bli hans dödsstöten för hans kandidatur.

Under de närmsta månaderna lär vi se en del svängningarna i spelbolagens odds för Donald Trump och Joe Biden. För den som vill spela på presidentvalet så gäller det att hålla sig uppdaterad framöver.

Utrikes

Fartyg med iranskt bränsle förs till USA

En iransk oljetanker i Venezuela tidigare i år.
En iransk oljetanker i Venezuela tidigare i år.
Foto: Ernesto Vargas/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Fyra fartyg med iranskt bränsle ombord på väg till Venezuela har ändrat kurs och är nu på väg till USA i stället.

En amerikansk regeringskälla uppger att fartygen har ändrat kurs efter samtal mellan USA och fartygsägarna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Belarus släpper alla demonstranter

Demonstranter i Minsk i Belarus under torsdagen.
Demonstranter i Minsk i Belarus under torsdagen.
Foto: Sergei Grits/AP/TT
Utrikes
Utrikes Pressen på Belarus president Aleksandr Lukasjenko ökar.
Tiotusentals människor gick ut på torsdagen för att återigen demonstrera.
I en eftergift uppger ledarskapet att de som har gripits i samband med protesterna ska släppas, och landets inrikesminister har även bett om ursäkt.
PREMIUM

Alla som frihetsberövades i Belarus i samband med demonstrationer under veckan kommer att släppas, uppger landets biträdande inrikesminister Aleksandr Barsukov.

– Vi kommer att släppa alla klockan 06, säger han

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Boskapstjuvar dödade 14 i Nigeria

En pojke vaktar boskap i Nigeria. Bilden har inget med händelsen att göra. Arkivbild.
En pojke vaktar boskap i Nigeria. Bilden har inget med händelsen att göra. Arkivbild.
Foto: Ben Curtis/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Minst 14 personer har dödats och fem skadats när boskapstjuvar slog till mot byn Ukuru i centrala Nigeria.

– De beväpnade männen öppnade eld mot byn, säger Wasiu Abiodun, talesperson vid den regionala polisen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL