Journalisten och författaren Johan Erlandsson är född 1977, två år efter att den sista delen av Maj Sjöwall och Per Wahlöös tio böcker långa deckarserie Roman om ett brott kom ut. Han är inte någon speciellt inbiten deckarläsare men minns tydligt vilket starkt intryck böckerna gjorde på honom som tonåring.
- Jag var mellan 15 och 17 år när jag läste dem och bodde i Täby. Att åka in till Stockholm var väldigt spännande då och tjusningen med böckerna var framförallt Stockholmsskildringarna och den tiden, 70-talet, som de utspelades under, berättar han på telefon från Midsommarkransen där han bor numera.
- Sedan tyckte jag så klart att de var spännande. Det fanns ett drama i dem, så som bra deckare har och som gör att man vill veta hur det går. Samtidigt gick nog det politiska mig helt förbi vilket är lite märkligt då det, framförallt i de senare böckerna, är så påtagligt.
Fördjupningen lockar
Johan Erlandsson arbetar sedan 2001 som reporter på tidningen Kommunalarbetaren men har också hunnit med att skriva böcker - en biografi om Allan Edwall 2009 och Desertörerna, om de amerikanska krigsvägrare som flydde Vietnamkriget till bland annat Sverige, som kom ut 2016. Det som lockar honom med bokskrivandet är möjligheten att få fördjupa sig mer än man kan göra i ett tidningsreportage.
- Att få grotta ner sig i något och samtidigt utveckla sitt skrivande är väldigt givande, säger han. Och om man kan berätta något som kan ge något för andra är det värt arbetet.
Johan Erlandsson är alltid på jakt efter spännande berättelser och det var det som fick honom att reagera på annonsen om ”Becklägenheten” - det vill säga den lägenhet där Beckfilmernas scener mellan Peter Haber som Martin Beck och Ingvar Hirdwall som grannen spelades in.
- I samma veva såg jag också My Lindbergs dokumentär om Maj Sjöwall och kände att här fanns något att skriva om och att berätta, säger han.
Det här var tidigt våren 2017 och Johan Erlandsson kontaktade Piratförlagets dåvarande chef Ann-Marie Skarp med sin idé. Hon kontaktade i sin tur Maj Sjöwall för att få hennes godkännande.
- Maj fick läsa min bok om Allan Edwall och skrev sedan kort till Ann-Marie att vi kör och att hon ”gillade den här killen”, berättar Johan Erlandsson. Det var väldigt skönt. Utan hennes godkännande hade det blivit betydligt svårare och en helt annan bok. Om det ens hade blivit någon.
Tonvikt på mötena med Maj
Den långa och lockande titeln ”Boken om Beck och Sjöwall Wahlöö och tiden som for” sammanfattar väl innehållet som kombinerar en skildring av Maj Sjöwall och Per Wahlöös liv tillsammans och var för sig och deras gemensamma författarskap med att följa böckernas och huvudkaraktärernas utveckling och hur de fungerar idag. Boken tar också upp alla filmatiseringar och fristående filmer och det internationella genomslaget.
- Det som slog mig när jag började arbetet och som också gjorde att det förändrades under tiden var att jag insåg hur stora Sjöwall Wahlöö är utomlands, säger Johan Erlandsson. Jag visste att de var i princip helgonförklarade i Sverige men när jag tog kontakt med vissa författare utomlands, till exempel Jonathan Franzen och Jack Reacher som skrivit förord till översättningar, insåg jag hur stora de är även där.
- Jag ville så klart ha tonvikt på mina möten med Maj och på hennes och Pers gemensamma liv men det vore fel att inte berätta om böckerna de skrev också. Jag kände också att om man ska prata om Sjöwall Wahlöö med en yngre läsekrets i dag är filmerna en ingång.
Att mötena med Maj Sjöwall, som gick bort tidigare i år, är centrala är uppenbart. Redan i första kapitlet möter läsarna henne på Ven där hon kommer susande i en golfbil för att möta Johan Erlandsson.
- Maj var väldigt öppen direkt, beskriver han. Visst var första samtalet lite att vi kände på varandra men hon började genast berätta om 50-talets Stockholm och sin uppväxt. Hon var mycket generös i sitt berättande och hade ett otroligt minne för historier. Ju mer vi sågs desto mer öppnade hon upp och hon lät mig också läsa sin dagbok. Samtidigt var hon också drastisk när det var saker hon inte tyckte om. Det här har du fått helt fel kunde hon säga bestämt. Hon var ju gammal journalist och hård mot saker som inte stämde.
Mörkare sidor
Maj Sjöwall och Per Wahlöös förhållande var både kärleksfullt och uppslukande liksom deras gemensamma arbete men Johan Erlandsson ryggar inte för de mörkare sidorna som också fanns där - missbruk, ekonomiska svårigheter och att Per Wahlöö vid flera tillfällen misshandlade Maj Sjöwall.
- När jag fick veta att Maj blivit slagen av Per åkte jag direkt ner till henne. Jag ville få det bekräftat från henne själv om det skulle skrivas. Vi pratade om hur det var med våra barn, drack vodka och när vi kom in på Per frågade jag om de stämde att han slog henne. Ja, så var det, svarade hon då. Jag tror att hon var på en punkt i livet där hon kände att hon inte hade så mycket att dölja längre och också kände att det mesta var så länge sedan att hon kunde berätta om det.
Johan Erlandsson tar i kapitlet ”Gratishoror och idealkvinnor” också upp kvinnorollerna i Roman om ett brott och hur det finns inslag man som läsare i dag reagerar på.
- Framförallt passagen med Teresa Camarao som våldtas och sedan blir nymfoman och prostituerad känns urtida och även obehaglig, säger han. Där ser man att tiden runnit ifrån böckerna. Samtidigt är det inte på något sätt en genomgående usel kvinnosyn. Då hade jag nog inte velat skriva om dem.
Vad är det som gör dem värda att läsas i dag?
- Till exempel den kriminologiska ansatsen som Maj och Per har. Man ser det tydligt i bland annat Mannen på balkongen. Där skriver de om hur polisen får mer och mer redskap och att domstolarna får möjlighet att sätta folk i fängelse längre tid men att brottsligheten inte försvinner för det. Mannen på balkongen som står och spanar på småflickor står kvar ändå. Det är något annat som skapar brottsligheten. Där har de en poäng som fortfarande är aktuell. Sedan är de också spännande. Tänk bara på Den vedervärdige mannen från Säffle som utspelas under ett halvt dygn och är så oerhört tät. Böckerna, framförallt de första sju, känns så autentiska. Så här var det, så här gick polisarbetet till.
Releasefest i en park
Förutom Maj Sjöwall har Johan Erlandsson också intervjuat barn, vänner och släktingar till paret liksom utländska författare som Jonathan Franzen och Jack Reacher. Han har också pratat med litteraturprofessorn Johan Svedjedal, deckarforskaren Karl Berglund och så Jan Arnald som under sin deckarförfattarpseudonym Arne Dahl är en av Sjöwall Wahlöös nutida arvtagare.
- Arne Dahls böcker ligger så nära Sjöwall Wahlöös i sitt samhällsskildrande och han kände också Maj väl så det var viktigt att ha med honom, säger Johan Erlandsson. Sedan hade jag gärna även haft med Leif GW Persson, som också är en så tydlig efterföljare, och Liza Marklund, men de tackade nej.
I mitten av augusti kommer Boken om Beck ut men coronapandemin gör att det inte är så mycket inplanerat runt släppet. En releasefest blir det i alla fall i en park i Midsommarkransen.
- Det är jag väldigt glad för, säger Johan Erlandsson. Det är många vänner till mig och också släktingar till Maj som kommer på festen. Det ska bli väldigt roligt.
- Sedan hade det så klart varit jättefint att få dela den här dagen med Maj. Även om familj och nära vänner så klart sörjer henne mest så lärde jag känna henne nu på slutet och saknar henne mycket.
FAKTA
Johan Erlandsson om ...
... vilken av Sjöwall Wahlöös tio böcker som är hans favorit:”Det är nog Den vedervärdige mannen från Säffle. Den är väldigt tät, har en bra Stockholmsskildring och deras engagemang mot polisbrutalitet kommer fram som tydligast här. Men den har hård konkurrens av Mannen på balkongen. Där finns det gråa, den här slitne gubben som står där och tänder fimp på fimp. Det är jäkligt bra skildrat.”
... vilken filmatisering han föredrar: ”Det finns bra filmer i alla omgångar tycker jag, även i Peter Haber-filmerna. men ska man lyfta någon blir det Bo Widerbergs Mannen på taket. Den går inte att komma förbi men det är också svårt att jämföra de andra med den. Widerberg hade enorma resurser och så Carl-Gustaf Lindstedt som Martin Beck, det är så himla oväntat.”
... hur många gånger han läst om böckerna under arbetet med sin bok: ”Jag läste bara om dem två gånger så det är inte så att jag tröttnade. Jag kan absolut komma tillbaka till dem endera dagen.”
... favoriter bland dagens deckarförfattare: ”Ferdinand von Schirach och Pontus Ljunghill. De är författare jag återkommer till.”
FAKTA
Bokfakta
Böcker av Johan Erlandsson:
Då kan man lika gärna kittla varandra, en bok om Allan Edwall (2009)
Desertörerna (2016)
Boken om Beck och Sjöwall Wahlöö och tiden som for (2020)
Böckerna som ingår i Maj Sjöwall och Per Wahlöös serien Roman om ett brott:
Roseanna (1965), Mannen som gick upp i rök (1966), Mannen på balkongen (1967), Den skrattande polisen (1968), Brandbilen som försvann (1969), Polis, polis, potatismos! (1970), Den vedervärdige mannen från Säffle (1971), Det slutna rummet (1972), Polismördaren (1974), Terroristerna (1975)
DELA PÅ FACEBOOK
DELA PÅ TWITTER
SKRIV UT ARTIKELN