Ekonomi

Rusning efter sommarresor – nästa år

'Under juli har vi haft totalt två tomma flygstolar. Vi hade behövt sätta in fler flyg – vi har underskattat efterfrågan', säger Adam Györki, presschef på Tui Sverige. Arkivbild.
"Under juli har vi haft totalt två tomma flygstolar. Vi hade behövt sätta in fler flyg – vi har underskattat efterfrågan", säger Adam Györki, presschef på Tui Sverige. Arkivbild.
Foto: Marcel Kusch/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Charterbolagen sätter återigen kurs mot varmare breddgrader. Bokningstrycket för resor i sommar är på uppgång – men efterfrågan är en bråkdel av vad den brukar vara.
– Gällande nybokningar är det främst nästa sommar som gäller, säger Anna Hagberg, pressinformatör på Ving.
PREMIUM

Efter flera långa månader på marken har charterbolagen ett efter ett tagit sig upp i luften igen.

För några veckor sedan satte ett av Tui:s flygplan ned hjulen på landningsbanan på Rhodos på första gången på länge. Och sedan utlandsresorna sakta började komma igång efter pandemins slag mot branschen har ett tydligt intresse från semesterfirare gjort sig till känna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Börsfallet tilltar i styrka

Börsen öppnar nedåt. Arkivbild.
Börsen öppnar nedåt. Arkivbild.
Foto: Terje Pedersen NTB/Scanpix/TT
Ekonomi
Ekonomi Nedgången på Stockholmsbörsen tilltar under förmiddagshandeln, i linje med utvecklingen på ledande Europabörser.
OMXS-index har strax före klockan elva fallit 1,9 procent.

Bland de mest omsatta aktierna i OMXS30-index tynger främst klädkedjan H&M med ett kursfall på drygt 3 procent. Verkstadssektorn tar också stryk, med kursfall för kullagertillverkaren SKF och verkstadskoncernen Sandvik på 4 respektive 3,2 procent.

Men nedgången är bred, med samtliga aktier i OMXS30-index på minus.

Butikskedjan Clas Ohlson gick först mot strömmen efter en rapport om ökad försäljning i juli, men backar med 0,2 procent.

Oväntat svag kinesisk detaljhandelsstatistik och nya utbrott av covidsmitta i Asien sänker börshumöret. Samtidigt är osäkerheten stor inför helgens möte om det så kallade fas 1-avtalet mellan företrädare för världens två största ekonomier: Kina och USA.

På de europeiska börserna faller inte minst aktier i resesektorn, sedan Storbritannien infört karantänsregler för bland annat Frankrike. På Stockholmsbörsen följer SAS-aktien med nedåt med 3,5 procent efter det att en reviderad plan för kapitaltillskott med stöd från storägarna presenterats.

Ekonomi

Storägare säger ja till SAS-stöd

SAS har under coronakrisen, som alla konkurrenter, tvingats parkera stora delar av flygplansflottan till följd av reserestriktioner och minskad efterfrågan. Arkivbild
SAS har under coronakrisen, som alla konkurrenter, tvingats parkera stora delar av flygplansflottan till följd av reserestriktioner och minskad efterfrågan. Arkivbild
Foto: Vidar Ruud NTB/Scanpix/TT
Ekonomi
Ekonomi Flygbolaget SAS styrelse har reviderat sin plan för kapitaltillskott och rekonstruktion av skuldberget. Med den nya planen har bolaget säkrat stöd från bolagets två största ägare: den svenska och danska staten. Även Wallenbergsfären godkänner upplägget.

SAS-aktien backar 3,5 procent efter beskedet och har därmed tappat över hälften av sitt värde sedan årsskiftet.

Den så kallade rekapitaliseringsplanen som nu har anpassats för att blidka storägarna inkluderar bland annat en riktad emission av stamaktier på drygt två miljarder kronor och en företrädesemission av nya stamaktier på nästan fyra miljarder kronor. Där ingår även emissioner av så kallade hybridobligationer till huvudägarna på sex miljarder.

SAS kommer att hålla en extra stämma den 22 september för att godkänna stödpaketet, till vilken även ska läggas SAS-avtalet med norska staten som ger 500 miljoner kronor för att upprätthålla en viss nivå av nätverkskapacitet.

"Tillsammans med den nya finansiering som beskrivs ovan säkerställer detta att SAS får tillgång till den nödvändiga finansieringen om 12,5 miljarder kronor", skriver SAS.

Inför extrastämman måste även långivare godkänna konvertering av befintliga hybridobligationer och obligationer. Ett möte med fordringsägare är planerat till den 2 september.

"SAS framtid är beroende av ett framgångsrikt utfall av den Reviderade Rekapitaliseringsplanen såväl som att 4 miljarder SEK i effektivitetsförbättringar uppnås genom att Bolagets kostnadsstruktur anpassas för att möta en ny situation med lägre efterfrågan", skriver Carsten Dilling, styrelseordförande i SAS, i en kommentar.

Joakim Goksör/TT

Ekonomi

Norska anstormningen uteblev: "Skamligt"

Ingen trängsel på Töcksfors shoppingcenter på torsdagen.
Ingen trängsel på Töcksfors shoppingcenter på torsdagen.
Foto: Tommy Pedersen/TT
Ekonomi
Ekonomi Gränshandeln hade rustat för anstormning från Norge innan de nya och mycket skärpta reglerna börjar gälla i helgen. Men den uteblev.
– Det är känsligt att åka hit, det råder lite Sverigeskam hemma, säger norska besökaren Linda Johansen till TT i värmländska Töcksfors.

Efter en lång vår av ekonomiska tapp på upp till 95 procent kunde delar av gränshandeln med Norge andas ut den 25 juli. Norrmännen flockades åter till bland annat Värmland, som inte längre var en rödlistad region.

Nu är andningspausen över.

Statsminister Erna Solberg (H) och hälsominister Bent Høie (H) meddelade på onsdagen att krav på karantän införs natten till lördag för norrmän som besökt Värmland och flera andra regioner i Sverige. De avrådde även norrmän att åka dit redan före helgen.

"Smittan inte här"

– Jag hade föredragit om det hade varit öppet. Smittan är ju inte här, den är ju snarare i Norge nu, säger Ingunn Ljosåk, från Østfold i Norge.

Hon har handlat på Systembolaget i Årjäng tillsammans med sin kusin. När rödlistningen lyftes senast var det hundratals meter lång kö ut på gatan. På torsdagen är det emellanåt nästan helt folktomt, trots att butiken hade fyllt upp med extra personal.

Tvärsöver gatan finns blomsterhandlaren Morgan Skytt, som också känner viss förvåning.

– De flesta trodde nog att det skulle bli mer folk, för jag har hört att de har kallat in extrapersonal både här och i Töcksfors, säger han.

Möjlig permittering igen

Blomsterhandeln är en av få delbranscher inom detaljhandeln som inte förlitar sig på norska kunder, vilket han är tacksam över nu.

Det är en skillnad mot ett kafé högre upp på gatan. De norska kunderna tar sig gärna en fika i samband med turen till Systembolaget.

– Vi har varit permitterade, men nu jobbar alla igen. Vi får se hur det blir nu, säger Catrin Orefjord på kaféet.

– Vi saknar norrmännen. Det är roligt när de kommer. Det blir mer liv, flikar kollegan Mikaela Andersson in.

Standardturen för de norska gränshandelskunderna går ofta därefter till Töcksfors shoppingcentrum, drygt två mil från Årjäng. Även här märks det att butiksansvariga räknat med fler kunder. Mycket personal syns till på stundtals tomma golv.

Torbjörn Swartz är vd för Gränsköp väst, som driver Maximat-butikerna. Han befann sig under dagen i ett annat gränshandelsnav – Charlottenberg – där samma trend syntes.

– Vi trodde att det kanske skulle bli lite av en hamstringeffekt, men kanske har norrmännen lyssnat på det som sades på presskonferensen. Kanske kommer det fler under fredagen, säger han.

På Maximat återupptas korttidspermitteringarna på måndag.

Köpt in för mycket

Redan när rödlistningen av Värmland togs bort varnade Norge för att den kunde återinföras, vilket har varit på gång under veckan.

– Vi sitter här med för mycket färskvaror, men vi var ändå förutseende. Läget är sämre försäljningsmässigt än svinnmässigt, säger Torbjörn Swartz.

En familj som passade på att åka till Töcksfors innan helgen är familjen Johansen från Drammen, som har handlat mat och väsentligheter inför skolstarten. De upplever att norrmän som åker över gränsen skambeläggs.

– Vi har familj i Sverige och läste att det inte var så mycket smitta här. Vi håller avstånd och följer rekommendationerna. Vi förstår inte riktigt hur man tror att det ska hjälpa oss att stänga gränsen, säger Linda Johansen.

"Hårda ord"

Denna skam märker riksdagspolitikern Kjell-Arne Ottosson (KD), samt Jonas Ås (KD), kommunpolitiker i Årjäng, också av. De bor båda ett stenkast från gränsen.

– Det är tydligt både i sociala medier och i norska medier, det är mycket hårda ord, framför allt i kommentarsfälten, säger Ottosson.

Jonas Ås tillägger:

– Vi driver företag över gränsen. Vår norska personal tog avstånd från vår svenska personal, värdegrunden försvann.

Båda tycker att fokus inte bara ska ligga på att gränshandeln drabbas, utan även den sociala biten. Och att länderna måste sluta leta syndabockar.

– Alla har ett ansvar på båda sidor. De norrmän som kommer hit till våra köpcenter träffar till 99 procent andra norrmän. Sedan skyller de på oss värmlänningar, att vi smittar – jag köper det inte, säger Ottosson.

Annelie Scholz/TT

Politikerna Jonas Ås och Kjell-Arne Ottosson (KD) bor vid norska gränsen. 'Den brukade vara ett streck i marken, nu har den blivit en riktig gräns', säger Kjell-Arne Ottosson.
Politikerna Jonas Ås och Kjell-Arne Ottosson (KD) bor vid norska gränsen. "Den brukade vara ett streck i marken, nu har den blivit en riktig gräns", säger Kjell-Arne Ottosson.
Foto: Tommy Pedersen/TT
Morgan Skytt, blomsterhandlare i Årjäng, har norska kunder men är inte beroende av dem för sin verksamhet. 'Norrmän som kommer till oss är grädde på moset. Vi ska vara mest rädda om våra lokala kunder', säger han.
Morgan Skytt, blomsterhandlare i Årjäng, har norska kunder men är inte beroende av dem för sin verksamhet. "Norrmän som kommer till oss är grädde på moset. Vi ska vara mest rädda om våra lokala kunder", säger han.
Foto: Tommy Pedersen/TT
Geir och Linda Johansen med sina två döttrar reste från Drammen till Sverige, men vittnar om att många norrmän ser med onda ögat på landsmän som korsar gränsen.
Geir och Linda Johansen med sina två döttrar reste från Drammen till Sverige, men vittnar om att många norrmän ser med onda ögat på landsmän som korsar gränsen.
Foto: Tommy Pedersen/TT
På systembolaget i Årjäng var det nästan ödsligt på torsdagen.
På systembolaget i Årjäng var det nästan ödsligt på torsdagen.
Foto: Tommy Pedersen/TT

FAKTA

Fakta: Norsk-svenska gränsbesked

Den 16 mars stängde Norge gränsen mot Sverige på grund av coronapandemin.

Den 15 juli fick de första svenskarna – från regionerna Skåne, Blekinge och Kronoberg – komma in i landet utan krav på karantän, tack vare det gynnsamma smittoläget.

Den 25 juli öppnades det för ytterligare fyra regioner – Värmland, Östergötland, Örebro och Kalmar.

Sedan dess har karantänskravet slopats och återinförts flera gånger för olika svenska regioner. Den norska folkhälsomyndigheten FHI bevakar löpande smittspridningen i Sverige och ger rekommendationer till sin regering baserat på rådande läge.

18 av Sveriges regioner är nu rödlistade av Norge. Efter den 15 augusti kan endast personer från regionerna Västerbotten, Södermanland och Kalmar län resa in i Norge utan karantänsplikt.

Ekonomi

Nästan dubbelt upp för Hapag-Lloyd

Hapag-Lloyd nästan dubblar vinsten. Arkivbild
Hapag-Lloyd nästan dubblar vinsten. Arkivbild
Foto: CHRISTOF STACHE AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Det tyska containerrederiet Hapag-Lloyd nästan dubblade sin nettovinst för årets första halvår. Rederiet bekräftar samtidigt sin prognos för helåret, trots att det även kommer ett varningens finger från koncernchefen.

Nettovinsten för första halvåret lyfte 95 procent jämfört med ett år tidigare, till 285 miljoner dollar.

Minskade transportvolymer präglade andra kvartalet, enligt Hapag-Lloyd, vars vd dock pekade på lägre kostnader för bränsle och ett disciplinerat agerande från företaget som faktorer bakom resultatförbättringen.

Generellt räknar analytiker med att containerrederier som Hapag-Lloyd kan dra nytta av ökad världshandel i återhämtningen, men Hapag-Lloyd-chefen Rolf Habben Jansen höjer ett varningens finger.

– Vi kommer att följa den framtida utvecklingen av covid-19-pandemin noga och flexibelt reagera på förändrade marknadsförhållanden, säger han.

Ekonomi

Klirr i kassan för Angry Birds-tillverkaren

Lyft för Angry Birds-tillverkaren Rovio Entertainment i coronakrisen. Arkivbild.
Lyft för Angry Birds-tillverkaren Rovio Entertainment i coronakrisen. Arkivbild.
Foto: Craig Ruttle AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den finländska spelutvecklaren Rovio Entertainment, som ligger bakom spelet Angry Birds, redovisar ett vinstlyft till 13,8 miljoner euro för årets andra kvartal. Det kan jämföras med 5,3 miljoner euro under motsvarande kvartal i fjol.

Det förbättrade resultatet drevs på av ökat spelande i covid-19-pandemin, enligt bolaget.

Lägre intäkter från filmverksamheten drog samtidigt ned omsättningen något, minus 3,6 procent till 69,2 miljoner euro.

Rovio-aktien lyfter 4,5 procent på Helsingforsbörsen efter kvartalsrapporten.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinoer.com

Spelinspektionen lämnar in remiss för matchfixning

Casinoer.com SVERIGE. Den senaste tiden har matchfixning blivit en stor fråga runt omkring i Sverige. Spelinspektionen har nu lämnat in en remiss till regeringen med förslag på hur problemet ska lösas, men alla är inte nöjda med den statliga myndighetens förslag.

Matchfixning, det vill säga illegal manipulation av ett idrottsevent för att göra en vinning på spelmarknaden eller ett avancemang i en turnering, är ett problem som har varit extra uppmärksammat i Sverige de senaste veckorna.

Problematiken ska främst röra sporter som fotboll och tennis, men den 19 januari rapporterade Aftonbladet att en landslagsspelare i futsal häktats på grund av misstankar om matchfixning. Om problematiken har blivit mer förekommande den senaste tiden, eller om fler rapporter kommer in på grund av att problemet har uppmärksammats, framgår inte. Oavsett vilket är det ett problem spelbolagen, fansen och idrottsförbunden vill få bukt med.

Vill förbjuda betting på individuella prestationer

Den statliga myndigheten Spelinspektionen ansvarar för att säkerhetsställa att lotterier, vadhållning och casinospel sköts lagligt i Sverige. Sedan de nya spellagarna infördes den 1 januari 2019, som möjliggjorde det för icke-statliga aktörer att bedriva casinorelaterad verksamhet i sverige, har Spelinspektionen fått en större roll. Nu ansvarar de också för att utfärda spellicenser till spelbolag och kontrollera att dessa lever upp till de högt ställda krav som den svenska staten ställer på dem.

Närmare 100 spelbolag har beviljats spellicens, vilket förra året genererade en skattevinst på cirka 4 miljarder kronor. Speltrenden är inte på något sätt unik för Sverige och vi kan se att många nya spel- och bettingsidor även har dykt upp i Norge. Här kan du läsa mer om de nya norska spelsidorna. Flera av dessa aktörer bedriver också verksamhet här i Sverige.

Nu har Spelinspektionen skickat in en remiss med förslag på hur matchfixning ska begränsas. I ett pressmeddelande skriver de följande:

“Om förslaget blir verklighet innebär det att spelbolagen på den svenska licensmarknaden inte får erbjuda vadhållning på regelbrott eller förlust i delmoment. Exempelvis blir det inte tillåtet att erbjuda spel på om en fotbollsspelare ska få gult kort eller om en tennisspelare kommer att göra dubbelfel.”

Med andra ord handlar det i stor utsträckning om att förbjuda betting på individuella prestationer och delmoment i olika sporter. Men många frågar sig om detta verkligen är rätt väg att gå.

Svenska fotbollsförbundet reagerar starkt.

Några som har varit mycket missnöjda med förslaget är Svenska fotbollsförbundet, som tycker att Spelinspektionen velar för mycket. Enligt Dagens Nyheter har Håkan Sjöstrand, förbundets generalsekreterare, sagt att han är “besviken och förbannad” och att han reagerar starkt på Spelinspektionens förslag på att rapportera misstänkt matchfixning en gång om året: “Det förstår väl alla att det inte räcker med att rapportera på årsbasis”.

Vad som kommer att ske med Spelinspektionens förslag om hur problematiken med matchfixning ska åtgärdas återstår att se.

Ekonomi

Casino Cosmopol i Sundsvall läggs ned

Casino Cosmopol i Stockholm (bilden) berörs inte av att bolaget stänger ned sitt casino i Sundsvall. Arkivbild.
Casino Cosmopol i Stockholm (bilden) berörs inte av att bolaget stänger ned sitt casino i Sundsvall. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Ekonomi
Ekonomi

Coronakrisen blev för mycket för Svenska Spel-bolaget Casino Cosmopols casino i Sundsvall. Verksamheten som har gått dåligt i flera år ska nu avvecklas, skriver det statliga spelbolaget i ett pressmeddelande.

"Det saknas nu tillräckligt kundunderlag för att fortsätta driva verksamheten. Mot den bakgrunden har styrelsen för Svenska Spel beslutat att avveckla och stänga casinot i Sundsvall. 68 medarbetare berörs av beslutet."

Alla Svenska Spels casinon är för närvarande stängda, men casinona i Stockholm, Göteborg och Malmö berörs inte av beslutet att lägga ned verksamheten helt i Sundsvall.

Ekonomi

Sol- och vindkraft fortsätter att öka

En ö av solpaneler i en damm i Chile. Skuggan från panelerna ska minska avdunstningen och temperaturen i vattnet. Arkivbild.
En ö av solpaneler i en damm i Chile. Skuggan från panelerna ska minska avdunstningen och temperaturen i vattnet. Arkivbild.
Foto: Esteban Felix/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Energi från sol- och vindkraft stod för närmare tio procent av världens elenergi under första halvan av året, enligt en rapport från tankesmedjan Ember.

Trots att energiefterfrågan sjönk med 3 procent till följd av pandemin jämfört med samma period förra året, så stod de förnybara energikällorna för 1 129 terawattimmar, jämfört med 992 första halvåret 2019.

Andelen sol- och vindkraft har nästan fördubblats sedan 2015, det året Parisavtalet slöts.

Kolkraften sjönk med 8,3 procent jämfört första halvåret 2019, men står fortfarande för 33 procent av världens elproduktion. Och just att snabbt minska beroendet av kolkraftverk pekar Ember ut som en nyckel om klimatmålen ska nås.

Parisavtalet sätter målet att helst hålla den globala uppvärmningen på maximalt 1,5 grader, och långt under 2 grader.

– En stor del av minskningen (av kolkraften) beror uppenbarligen på pandemin snarare än de långsiktiga trenderna och – låt oss vara ärliga – de är inte snabba nog om målet är 1,5 grader, säger Dave Jones, energianalytiker på Ember.

Rapporten bygger på data från 48 länder som tillsammans står för 83 procent av världens energiproduktion.

Rättad: I en tidigare version av texten fanns en missvisande uppgift om vad ökningen gäller.

Ekonomi

Rekordstort danskt BNP-ras

Danmarks BNP föll rekordmycket under andra kvartalet, även om landet klarat sig bättre ekonomiskt i coronakrisen än många andra EU-länder. Arkivbild.
Danmarks BNP föll rekordmycket under andra kvartalet, även om landet klarat sig bättre ekonomiskt i coronakrisen än många andra EU-länder. Arkivbild.
Foto: Bucchi Francesco/Shutterstock/TT
Ekonomi
Ekonomi

Danmarks bruttonationalprodukt (BNP) föll 7,4 procent under andra kvartalet jämfört med kvartalet före, enligt säsongsjusterade tal från Danmark Statistik. Därmed raderas drygt fyra års dansk tillväxt ut.

Nedgången är den största som har uppmätts på kvartalsbasis sedan motsvarande mätningar började göras i början av 1990-talet, enligt statistikbyrån.

Jämfört med andra kvartalet 2019 var BNP-fallet 3,1 procent enligt en säsongskorrigerad beräkning av Danmark Statistik.

NÄSTA ARTIKEL