Utrikes

Danskar uppmanas bära munskydd på bussen

Sundhedsstyrelsen uppmanar danskarna att använda munskydd i kollektivtrafiken under rusningstimmarna.
Foto: Johan Nilsson/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Semestern i Danmark närmar sig sitt slut – och därför uppmanas danskarna nu att använda munskydd i kollektivtrafiken vid trängsel.

Enligt Sundhedsstyrelsen är man orolig över att fler människor återvänder till städerna och att trycket på kollektivtrafiken ökar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Uppskruvat tonläge inför Trump–Bidendebatt

Valrörelsen är i full gång. Inför den första presidentvalsdebatten kräver Donald Trump att hans rival ska drogtestas.
Foto: Steve Ruark/APTT
Utrikes
Utrikes USA:s president Donald Trump vill att hans rival Joe Biden drogtestas före deras första debatt på tisdag, skriver han på Twitter.

Tonläget inför tisdagens presidentvalsdebatt, den första av tre, har börjat skruvas upp. I ett utspel på Twitter skriver Donald Trump att han vill att Joe Biden ska drogtestas före debatten.

"Jag kommer bestämt kräva att Sömniga Joe Biden går igenom ett drogtest inför, eller efter, debatten på tisdag", skriver presidenten på Twitter.

"Naturligtvis kommer jag själv gå med på att testas också. Hans debattprestationer har varit rekord-ojämna, för att uttrycka det milt. Bara droger kan förklara den här diskrepansen???", skriver Donald Trump.

Både Trump och Biden har gjort sig kända för ogenomtänkta uttalanden och grodor i offentliga sammanhang. De senaste månaderna har Trump återkommande tagit upp Joe Bidens mentala hälsa, och föreslagit att demokraten kanske använder sig av droger för att prestera bättre.

Donald Trump har inte lagt fram några bevis för sina påståenden. För det mesta har Biden skakat av sig attackerna, men i en intervju som sändes i tv på lördags sade Biden att presidentens "lögner" påminde honom om Joseph Goebbels, Nazitysklands propagandaminister.

Utrikes

En miljon döda i covid-19

En änka sörjer sin make, som avlidit efter att ha insjuknat i covid-19, i Perus huvudstad Lima. Arkivbild.
Foto: Rodrigo Abd/AP/TT
Utrikes
Utrikes Över en miljon människor i världen med bekräftad covid-19 har nu avlidit under pandemin.
Enligt sajten Worldometer passerades miljongränsen under söndagseftermiddagen.

En miljon människor med bekräftad covid-19 har nu avlidit i världen, enligt statistiksajten. Värst drabbat, räknat i faktiska tal, är USA där strax över 200 000 personer avlidit. Länder som Brasilien, Indien och Mexiko är också hårt drabbade.

Sett till antalet döda per 100 000 invånare toppas listan bland världens större länder av Peru med 100 dödsfall per 100 000 invånare. Sverige är i det avseendet också relativt hårt drabbat med omkring 58 döda per 100 000 invånare.

Stor testning

Antalet bekräftat smittade i världen ligger på 33 miljoner, och den siffran ökar kraftigt, främst för att många länder nu testar i stor omfattning.

Världshälsoorganisationens (WHO) statistik över antalet döda i covid-19 ligger under eftermiddagen på 991 224 fall, medan nyhetsbyrån AFP:s sammanställning landar på 999 068 fall. Johns Hopkins-universitet i USA redovisar samtidigt 995 352 dödsfall.

På flera platser i Europa har demonstrationer hållits mot strikta regler, tänkta att bromsa smittspridningen. I Spaniens huvudstad Madrid har människor under söndagen demonstrerat mot en utvidgad nedstängning av samhället eftersom den främst träffar fattiga stadsdelar, enligt demonstranterna. I Storbritanniens huvudstad London urartade en liknande demonstration under lördagen. Flera personer greps efter att tumult uppstått när polisen försökte skingra demonstranterna.

I södra Frankrike har antalet smittofall ökat stadigt de senaste veckorna med 16 000 bekräftade fall om dagen både i torsdags och i fredags.

I Europa är Storbritannien det land som i faktiska tal drabbats värst av coronaviruset med 42 000 dödsfall.

Kvinna i januari

I USA har New York, som tidigt drabbades hårt av viruset, för första gången sedan i juni registrerat över 1 000 smittofall om dagen.

De första fallen i världen av personer som smittats med det nya coronaviruset, sars-cov-2, upptäcktes i Kina i början av december 2019. I slutet av januari klassade WHO utbrottet som ett internationellt hälsonödläge. Redan dagen efter fick Sverige sitt första fall, en kvinna som rest från Wuhan i Kina.

Utrikes

Runt 200 gripna i massprotester i Belarus

Polisen i Belarus griper en demonstrant i Minsk under söndagens massprotest.
Foto: Tut/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tiotusentals människor protesterar mot president Aleksandr Lukasjenko för sjunde söndagen i rad. Bilder och videoklipp visar hur maskförsedda poliser drar iväg enskilda demonstranter. Regimen själv uppger att omkring 200 personer har gripits under dagen.

Demonstrationerna pågår i flera städer, och i landets näst största stad Gomel uppges polis ha använt tårgas och distraktionsgranater för att skingra demonstrationen. Uppgiften om granater förnekas av len talesperson för landets inrikesdepartement som säger att polismakten använder "upploppshindrande" utrustning.

Protesterna mot president Aleksandr Lukasjenko har pågått sedan det kritiserade valet den 9 augusti. I huvudstad Minsk har tiotusentals demonstranter samlats under dagen för att protestera mot att Lukasjenko i hemlighet svors in som president i onsdags.

Den oannonserade ceremonin väckte stark kritik från EU, Storbritannien och Frankrike. I en intervju med tidningen le Journal du Dimanche säger Frankrikes president Emmanuel Macron att den belarusiska administrationen inte kan acceptera "demokratins logik."

– Det är uppenbart att han måste avgå, säger Macron.

Lukasjenko har ännu inte visat några tecken på att vilja avgå, och har hittills kunnat förlita sig på politiskt stöd från Ryssland.

Tiotusentals människor prostester för sjunde söndagen i rad mot Belarus president Aleksandr Lukasjenko.
Tiotusentals människor prostester för sjunde söndagen i rad mot Belarus president Aleksandr Lukasjenko.
Foto: Tut/AP/TT
Tiotusentals människor demonstrerar under söndagen mot Aleksandr Lukasjenko och hans regering. Protesterna har pågått varje helg sedan det kritiserade valet den 9 augusti.
Tiotusentals människor demonstrerar under söndagen mot Aleksandr Lukasjenko och hans regering. Protesterna har pågått varje helg sedan det kritiserade valet den 9 augusti.
Foto: TUT.by /AP/TT

Utrikes

Schweiz röstar för att behålla EU-rörlighet

'Det är nog nu', står det på en av SVP:s affischer i samband med söndagens folkomröstning i Schweiz. Men partiets förslag röstades ner med stor marginal.
Foto: Laurent Gillieron/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ja, man ska kunna röra sig fritt mellan Schweiz och EU även i fortsättningen. Men det blir inte lättare att få skjuta vargar som bedöms hota boskap. Det är några av resultaten i söndagens schweiziska folkomröstningar.

Folkomröstningar är vanligt i Schweiz direktdemokratiska system, och frågan om fri rörlighet mellan landet och det omgivande EU väcktes av högerpopulistiska och främlingsfientliga Schweiziska folkpartiet (SVP).

Partiet tycker att avtalen om gränstrafik med övriga Europa öppnar för ett för stort antal utlänningar i landet. Men initiativet om att riva upp detta samarbete med EU röstades ned med stor marginal – 62 procent av väljarna röstade nej till förslaget.

Valdeltagandet var ovanligt högt, och utöver frågan om relationen till EU röstade väljarna också om föräldraledighet, vargjakt och stora investeringar i stridsflyg.

Förslaget om att införa två veckors pappaledighet ser ut att gå igenom, enligt vallokalsundersökningar. Det står däremot klart att väljarna med liten marginal röstade nej till ett förslag som hade gjort det lättare att få skjuta vargar som bedöms hota boskap.

En tredje förslag, om att lägga runt sex miljarder schweiziska franc (motsvarande nästan 60 miljarder kronor) på nya stridsflyg, röstades igenom med liten marginal. Den frågan var även uppe för sju år sedan, då folket sade nej till att köpa svenska Gripen-plan.

Utrikes

Nya blodiga strider Armenien–Azerbajdzjan

En azerisk stridsvagn exploderar, på denna stillbild från en video distribuerad av Armenien.
Foto: Armeniska försvarsdepartementet/AP/TT
Utrikes
Utrikes Strider har åter blossat upp mellan Armenien och Azerbajdzjan kring den omstridda utbrytarregionen Nagorno-Karabach.
Det rapporteras om flera dödsfall på båda sidorna, som beskyller varandra för upptrappningen. Samtidigt vädjar omvärlden om vapenvila.

Striderna mellan Armenien och Azerbajdzjan blossade upp tidigt under söndagen. Enligt Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian har Azerbajdzjan anfallit samhällen i Nagorno-Karabach, som står under armeniskt beskydd.

Försvarsdepartementet i Nagorno-Karabach säger sig ha skjutit ner fyra helikoptrar, 15 drönare och 10 pansarvagnar tidigt under söndagen.

Azerbajdzjan anklagar i sin tur Armenien för att ha inlett attackerna. Landets försvarsdepartement uppger att man intagit och "befriat" sex byar som kontrolleras av Armenien längs regionens frontlinje.

– Vi försvarar vårt territorium, vår sak är den rätta, säger president Ilham Aliyev i ett tal till nationen.

Flera dödsfall

På båda sidor rapporteras om dödsfall, såväl civila som militära. Enligt Nagorno-Karabachs styrande har ett antal civila liv krävts och minst 16 soldater uppges ha dödats medan mer än hundra skadats.

Armeniska människorättsaktivister säger att två civila, en kvinna och ett barn, har dödats i beskjutningen från Azerbajdzjan. Från azeriskt håll uppger man att flera medborgare har dödats och sex skadats. Uppgifterna har inte bekräftats.

Både Azerbajdzjan och Armenien har under dagen antagit krigslagar och infört allmän mobilisering.

Turkisk inblandning upprör

Under söndagen markerade Turkiet tydligt sitt stöd för Azerbajdzjan och anklagade Armenien för att vara "det största hotet mot fred i regionen".

"Det turkiska folket kommer, som alltid, att stötta våra azeriska bröder med alla medel", skrev Turkiets president Tayyip Erdogan på Twitter.

Den turkiska inblandningen har fått Armeniens ledning att be omvärlden fördöma Turkiets "aggressiva beteende."

– Jag uppmanar världssamfundet att använda alla tillgängliga medel för att förhindra Turkiets inblandning, som kan destabilisera regionen en gång för alla, säger premiärminister Nikol Pasjinian.

Manar till lugn

Andra grannländer uppmanar båda parterna att upphöra med stridigheterna. Rysslands Vladimir Putin har under eftermiddagen talat i telefon med Armeniens premiärminister och uppmanat honom att upphöra alla militära aktiviteter.

Iran, som angränsar till både länderna, uppmanar parterna att stoppa striderna, och en talesman för utrikesdepartementet säger att landet är redo att "använda alla medel för att etablera ett eldupphör och inleda samtal mellan sidorna".

Även Frankrike, Tyskland och EU med flera stormakter vädjar om dialog.

Relationerna mellan länderna har varit ansträngda sedan de blev självständiga i samband med Sovjetunionens fall. Under åren runt 1990 utkämpades ett krig om regionen Nagorno-Karabach som ligger i Azerbajdzjan men har armenisk befolkningsmajoritet.

Konflikten blossade åter upp i juli i år, då 15–20 armeniska och azeriska soldater dödades i strider. Söndagens strider är de största sedan 2016.

Azerbajdzjans president Ilham Aliyev i ett tal till befolkningen. Landets parlament har antagit krigslagar och infört utegångsförbud.
Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian. Arkivbild.
Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian. Arkivbild.
Foto: Aleksej Drusjinin/AP/TT
Armeniens försvarsdepartement har släppt bilder på hur Azerbajdzjanska stridsvagnar förstörs i striderna.
Armeniens försvarsdepartement har släppt bilder på hur Azerbajdzjanska stridsvagnar förstörs i striderna.
Foto: Armeniska försvarsdepartementet/AP/TT

FAKTA

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.

Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.

Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källa: Landguiden/UI

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Utrikes

Macron väntas föreslå ny plan för Libanon

I början av september lämnade Frankrikes president Emmanuel Macron Libanon med skarpa varningar till landets politiker. Nu har försöken att bilda regering misslyckats, och blickarna vänds åter till den franske presidenten. Arkivbild.
Foto: Gonzalo Fuentes/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett Libanon i kris har kastats i ytterligare osäkerhet sedan premiärministerkandidaten Mustafa Adib i lördags gav upp försöken att bilda ny regering. Under kvällen väntas Frankrikes president Emmanuel Macron lägga fram en ny plan för landet.
PREMIUM

När Emmanuel Macron besökte Libanon i början av september lovade landets politiska partier att försöka bilda en ny regering inom två veckor, för att lösa den rad av problem landet står inför. Men under lördagen fick premiärministerkandidaten Mustafa Adib till slut ge upp.

– När försöken att bilda regering närmade sig slutfasen blev det tydligt att det inte längre fanns en konsensus, sade Adib under lördagen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Republikansk rusning för utnämning före valet

President Donald Trump justerar mikrofonen åt Amy Coney Barrett i Vita husets rosenträdgård.
Foto: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Donald Trumps val av kandidat till USA:s högsta domstol var väntat – och nu rustar Republikanerna för att hinna utse Amy Coney Barrett till ny HD-domare före valet den 3 november.
Om två veckor inleds senatens utfrågning, enligt presidenten.
PREMIUM

Utfrågningen av 48-åriga Amy Coney Barrett kommer troligtvis att inledas den 12 oktober, meddelar president Donald Trump. Det skulle betyda att senaten då har drygt tre veckor på sig att genomföra sin granskning och rösta om Coney Barrett innan valet den 3 november.

De slutgiltiga förhörsdatumen kommer dock att meddelas av ordföranden i senatens justitieutskott, Lindsey Graham.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Italiensk expert: Nu förstår vi smittan mer

Att hålla avstånd är en huvudregel. Bild från roadracing-tävling på Misano-banan tidigare i september.
Foto: Antonio Calanni
Utrikes
Utrikes I flera europeiska länder ökar spridningen av coronaviruset – men i Italien är den fortsatt låg. Att man övervakar, testar och smittspårar alla nya kluster är en del av förklaringen, enligt epidemiologen Flavia Riccardo.
– Vi har sett vad covid-19 kan göra, säger hon.
PREMIUM

Italien var det första europeiska landet att drabbas av det nya coronaviruset, och scenerna som då utspelades i delar av landet var kaotiska. Nu är situationen den omvända, medan smittan ökar i länder som Spanien och Storbritannien är den låg i Italien.

Det finns inga enkla svar på varför, säger Flavia Riccardo, läkare och specialist på infektionssjukdomar vid ISS, som är landets motsvarighet till Folkhälsomyndigheten. Hon deltar i den nationella grupp som övervakar covid-19 och som föreslår åtgärder för de styrande politikerna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL