Lagfarter SkD

95 kvadratmeter stort hus i Hörby sålt till nya ägare

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Sara Eld, 28, och Kenneth Mårten Linus Lindén, 29, är nya ägare till huset på Violgatan 3 i Hörby. Byggår för huset är 1967 och boarean är 95 kvadratmeter. Säljare är Agnes Gertie Vivi-Anne Jönsson och Bertil Anshelm Jönsson. Ägarbytet gjordes i juni 2020 och priset blev 1 795 000 kronor.

I november förra året såldes ett annat hus på samma gata, på Violgatan 13. Där blev priset för den 90 kvadratmeter stora villan 1 725 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Polis sköt mot man med kniv

Polis sköt verkanseld mot en knivbeväpnad man. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i tjugoårsåldern hotade vid 17-tiden en polispatrull med kniv i samband med ett ingripande vid ett bråk på norr i Örebro.

– Polisen beordrade mannen att släppa kniven men det gjorde han inte, säger polisens presstalesperson Lars Hedelin till SVT Örebro.

Polisens försökte då att hindra mannens framfart med så kallad OC-sprej. Men det stoppade inte mannen som vägrade att släppa kniven.

– Polisen var då tvungen att skjuta, men som tur är träffade man inte. Däremot kunde man gripa honom i samband med det, säger Hedelin.

Mannen, som är i 20-årsåldern, är gripen misstänkt för hot och/eller våld mot tjänsteman.

Malmö

Bossen (C) avgår som gruppledare i kommunfullmäktige

Foto: Arkiv
Malmö
Malmö Centerpartiets politiska ledare i Malmö, Charlotte Bossen, har beslutat sig för att lämna uppdraget som gruppledare i kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige i Malmö måste välja en ny gruppledare. Detta efter att nuvarande gruppledaren, Centerpartiets politiska ledare Charlotte Bossen, under tisdagskvällen meddelade att hon väljer att kliva tillbaka för att satsa på sitt jobb som arbetsterapeut inom vården och som politiker i Region Skåne.

– Det är där jag just nu, under pågående pandemi, kan göra mest skillnad, säger Charlotte Bossen (C), i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet kommer en intern medlemsprocess att inledas för att utse Bossens efterträdare som gruppledare.

Inrikes

Klimatfrågan tar större plats i domstolen

Norges högsta domstol kom nyligen fram till att oljeborrning i Barents hav inte bryter mot landets grundlag. Arkivbild från Nordsjön.
Foto: Carina Johansen/TT
Inrikes
Inrikes Antalet rättsprocesser med koppling till klimatfrågan har nästan fördubblats de senaste tre åren, enligt en ny FN-rapport.

2017 drevs 884 rättsfall med klimatkoppling i sammanlagt 24 länder. 2020 hade antalet processer ökat till 1 550, i 38 olika länder – samt i EU-domstolen. Det framgår av en ny rapport från FN:s miljöprogram UNEP.

– Medborgare vänder sig i allt högre utsträckning till domstolen för att hävda sin rätt till en hälsosam miljö. Domare och rättsväsendet spelar en grundläggande roll när det gäller att hantera klimatfrågan, säger Arnold Kreilhuber, chef för UNEP:s juridiska avdelning, i ett pressmeddelande.

Flest processer i USA

I de allra flesta fallen är det privatpersoner – barn som gamla – och miljöorganisationer som anklagar staten för att inte uppfylla sina åtaganden att minska landets klimatpåverkan, eller för att inte skydda medborgarna genom att förbereda samhället på klimatförändringarnas konsekvenser. Men det är också vanligt att konsumenter och investerare stämmer företag för att ha mörkat sin klimatpåverkan, eller spridit vilseledande information.

De allra flesta processerna drivs i höginkomstländer som USA, Australien och EU. Men rapporten beskriver även rättsfall i länder som Colombia, Indien, Pakistan, Peru, Filippinerna and Sydafrika.

Prövas skarpt

Eftersom många av processerna är långdragna och fortfarande pågår saknas en överskådlig sammanställning av vad domstolarna kommer fram till. Men rapportförfattarna skriver att det oavsett utfall går att se tydliga konsekvenser av processerna. Den mest grundläggande är att ländernas miljölagstiftningar prövas skarpt, vilket gör det möjligt att utvärdera och utveckla lagstiftningen, så att den kan få den effekt som som lagstiftarna avsett.

Ett annat mönster är att det växande forskningsfält som på engelska kallas ”extreme weather attribution” – som undersöker i vilken utsträckning naturkatastrofer och liknande kan kopplas till klimatförändringarna – lyfts in i rättssalarna.

UNEP förväntar sig att processer med koppling till klimatfrågan kommer att bli ännu vanligare i framtiden.

– Klimaträttsfall är ett avgörande påtryckningsmedel för att regeringar och företag ska ta sitt ansvar att kämpa mot klimatförändringen, säger Michael Burger, forskare vid Columbia Law School i USA och chef för Sabin Center for Climate Change, som har tagit fram underlaget om de pågående rättsfallen till rapporten.

Jörn Spolander/TT

Kultur och nöje

Tegnell öppnar för festivalsommar

Festivaler kanske kan ordnas i sommar, om det görs på ett smittsäkert sätt, säger Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten. Arkivbild.
Foto: Amy Harris/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Statsepidemiolog Anders Tegnell utesluter inte att det blir en festivalsommar 2021 – trots coronapandemin.

Under dagens myndighetsgemensamma pressträff fick han frågan om människor skulle kunna få träffas och lyssna på musik tillsammans till sommaren.

– Ja, kanske. Om väldigt många är vaccinerade och vi har en väldigt låg smittspridning och om man genomför festivalerna på ett väldigt klokt sätt, säger Tegnell.

Många festivalarrangörer har redan satt i gång med bokningsarbetet, planering och biljettförsäljning. TT har tidigare rapporterat om virusexperter som inte tycker det är orealistiskt med festivaler om ett halvår.

Statsepidemiologen säger att chanserna inte är jättestora att det blir en normal festivalsommar men att evenemang kanske kan genomföras med väldigt begränsad publik.

– Det är svårt att säga i dag och det beror inte minst på vaccinleveranserna, om vi verkligen får vaccin så att hela svenska befolkningen kan ha erbjudits vaccin fram till midsommar, och att det verkligen fått effekt i form av ordentligt minskad smittspridning.

– Då kanske man kan tänka sig att vissa festivaler ändå kan gå av stapeln med bra metoder på plats för att minska riskerna ännu mer, fortsätter Anders Tegnell.

Niklas Svahn/TT

Kultur och nöje

Lämnar efter sig gåtor och texter att tyda

Clemens Altgård.
Foto: Anna Lindblom
Kultur och nöje
Minneskrönika Skånska Dagbladets litteratur- och teaterkritiker Clemens Altgård minns Lars Norén.

När Lars Norén 2016 utkom med sin första diktsamling på över tre decennier, Stoft, konstaterade jag att den elegant formgivna boken, med guldglänsande iristryck på omslaget, kunde ses som ytterligare en byggsten i det litterära monument som Albert Bonniers förlag och författaren i samråd ägnat sig åt att uppföra.

Nu är den store diktaren och dramatikern död och han lämnar efter sig en imponerande produktion. Det rör sig om allt från ungdomsårens nyskapande och omvälvande dikter till En dramatikers dagbok (2008) som följdes av ytterligare tre tegelstensvolymer (varav den fjärde, 20152019, utkom förra året).

Därtill skrev Lars Norén hundratalet pjäser och flera av dem kan ses som givna klassiker i den svenska dramatikens historia.

Lars Norén under en uppsättning av Orestien på Folkteatern i Göteborg 2010.
Foto: Dan Hansson / SvD / TT

Noréns debut på Dramaten 1973 med Fursteslickaren blev visserligen ingen kritikersuccé. Men snart nog skulle recensionerna bli mera fördelaktiga. Med Orestes (1980) och Modet att döda (1980) gestaltade Norén familjeproblematik ur olika aspekter. Inte minst genom Natten är dagens mor (1982), Kaos är granne med Gud (1983) och Stillheten (1988).

I Personkrets 3:1 (1998) belyste Norén samhällets utslagna. Där får publiken möta ett par som är heroinister, en hallick, en psykiskt sjuk poet, en alkoholist, och en person som både är försupen och blivit av med sitt jobb. Pjäsen utgör första delen i trilogin Morire di Classe.

Stor kontrovers blev det kring uppsättningen Sju tre (1999), spelad av tre fångar och en skådespelare. Dels på grund av de politiskt extrema åsikter som fångarna uttryckte på scenen, dels eftersom en av de medverkande under en permission rymde och blev delaktig i polismorden i Malexander.

Följaktligen är det så att första delen av En dramatikers Dagbok i hög grad kretsar kring 7:3-debatten och därmed sammanhängande händelseförlopp.

Men så småningom minskade turbulensen kring Norén avsevärt. I den andra delen av dagboken framkastar Norén tanken att den också kunde kallas "en åldrande mans dagbok" och i hög grad präglas texten av tankar kring ålderdom och även död. Där finns också några sidor med beteckningen Osynlig dagbok. Där ger Norén en mer lyriskt förtätad gestaltning åt sina tankar och skriver bland annat om moderns död. Överhuvudtaget blickar han ofta tillbaka på händelser i det förflutna och funderar kring minnen och minnesbilder.

Det spåret återfinns också i sena prosaböcker som Filosofins natt (2012) och Ingen (2014).

Filosofins natt var övrigt hans första prosabok sedan 70-talet. Lanseringen var gåtfull, ingen förklarande text, enbart ett citat ur boken. Så kan endast ett alster av en författare som blivit ett internationellt namn presenteras. Namnet i sig utgör en garanti för innehållet och visst visade det sig att förväntningarna skulle infrias. Den som läst Noréns poesi och prosa och tagit del av hans dramatik kunde genast känna igen stilen och motiven.

Det rör sig om en lång monolog med lyriska inslag som också leder tankarna till Noréns dramatik. Hade monologen inte varit så lång hade den säkerligen kunnat framföras från en teaterscen. I sammanhanget kan nämnas Yvonne Blombergs avhandling Att besvärja döden. Död- och återfödelsetematiken i Lars Noréns författarskap 1963–1999. Hennes studie bygger på ”hypotesen att Noréns författarskap i hög grad koncentreras kring tid och död och återfödelse och att författarens poetiska fantasi genom symboliska, metafysiska och mytiska inslag gestaltar ett tidlöst gränsland i texterna.” Filosofins natt är som gjord för att bekräfta den teorin.

Lars Norén på repetitionen av sin pjäs Stilla liv.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

I den sena fasen av författarskapet skriver Norén sig från en sekulariserad, existentiell utgångspunkt fram till ett slags yttersta gräns för medvetandet. Filosofins natt slutar med orden ”Det är snart slut. Denna natt är inte mer än natt. Vi kan börja. I varje fall jag. Det är inte långt kvar nu. Snart.” Där tätnar mystiken och läsaren får själv försöka lösa gåtan.

Nu har Lars Norén lämnat oss och åt oss lämnat efter sig gåtor och texter att tyda, men också briljanta och förtätade pjäser att uppföra på våra teaterscener.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Allakando

Läxhjälp och mattehjälp hjälper att lyfta svenska skolresultat

Allakando Svenska elever är bland de bästa i Europa på engelska, men de har betydligt svårare med matematiken. Det finns många elever som är i behov av extraundervisning för att kunna få godkänt i matematik - eller för att bli riktigt duktig i ämnet. Många elever har ett stort behov av mattehjälp – något som läxhjälpsföretaget Allakando hjälper till med. Fungerar det? I skrivande stund har 9 av 10 elever som tar del av deras läxhjälp höjt betygen.

Kunskapsresultaten i svensk skola har länge varit en viktig fråga på den politiska dagordningen. Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar fallit, även om vi på senare år har sett att resultaten gått upp något. En sak är dock säker – de svenska eleverna har svårt med matematiken.

Nästan 20 procent av de svenska eleverna kan bara förstå mycket grundläggande matematik, såsom enkla algoritmer, formler och procedurer, visade den senaste PISA-mätningen. PISA-mätningen visade att Sverige idag har en lägre andel högpresterande elever i matematik, jämfört med PISA-mätningen år 2003.

Experter oroliga för att svenska elever inte lyckas ännu bättre

Det är oroande att svenska elever inte lyckas bättre med matematiken. Matematiken är en grundförutsättning för logiskt tänkande och slutledningsförmåga och behövs i alla yrken. En vanlig missuppfattning är också att matematik är bara något som läses på högskoleförberedande program – även de som läser yrkesprogram på gymnasiet läser också minst en kurs i matematik.

På samhällsnivå är det därför viktigt att alla elever förbättrar sina kunskaper och resultat i matematik. Inte minst på grund av att vi har en arbetsmarknad idag med ett stort behov av exempelvis programmerare och personer med grundläggande kunskap i programmering, vilket i sin tur förutsätter att man behärskar matematikens grunder.

Läxhjälp som leder till höjda mattebetyg

Det finns dock goda exempel på insatser som leder till höjda mattebetyg. En sådan insats är företaget Allakandos läxhjälp. Allakando har erbjudit studiehjälp i hemmet såväl i hela Sverige sedan 2007, såväl som läxhjälp online i alla ämnen. Bolagets välrenommerade pedagogiska modell har hjälpt många elever att lyckas med sin matematik – 9 av 10 av eleverna som får läxhjäp med en mattelärare från Allakando lyckas höja sitt betyg.

Det är inte bara positivt för elevernas möjligheter att studera vidare – utan ger också en enorm skjuts för elevernas självförtroende. Matematik kan kännas svårt, men när man får det förklarat för sig på ett tydligt sätt och förstår hur man ska gå tillväga för att ta sig an uppgifterna, så är det enormt positivt för elevernas självbild.

Duktiga matteläre – nyckeln till varför Allakandos läxhjälp är så framgångsrik

Kärnan i Allakandos pedagogiska modell är att erbjuda högkvalitativ mattehjälp. Med högkvalitativ menas att den som lär ut ska ha goda ämneskunskaper, samt en bra förmåga att lära ut det som kan uppfattas som svårt inom matematiken. Därför är det mycket studenter som gör skillnad genom Allakandos mattehjälp.

Just nu populärt med läxhjälp online i matematik

En allt mer populär tjänst nu när många skolor har distansundervisning är deras skräddarsydda mattehjälp online. Tack vare den kan elever få topphjälp oavsett var de bor i Sverige. Exempelvis finns det många ingenjörsstudenter från Chalmers, Lunds Tekniska Högskola och KTH som som undervisar elever i matematik från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland. Då det är personer som har stor förståelse för matematiken och som vet vad som krävs för att kunna göra matematiken begriplig. Ingenjörsstudenter, och andra studenter med god kunskap i matematik, är därmed tillgängliga för att ge läxhjälp till alla elever i Sverige.

En mattelärare på Allakando kommer inte bara hjälpa eleven att klara nästa prov – utan kommer också hjälpa eleven att klara framtida studier och ett framtida yrkesliv. Mattehjälp är viktigt för många elever, här kan du som ingenjörsstudent göra skillnad. På riktigt.

Sport

Jakobsen med ny uråkning i Schladming

Kristoffer Jakobsen. Arkivbild.
Foto: Gabriele Facciotti/AP/TT
Sport
Sport Säsongsbästa senast.
Men Kristoffer Jakobsen kunde inte följa upp det med en ny bra insats i Schladming.
Svensken grenslade redan i det första slalomåket.

Hela världscupvintern har Kristoffer Jakobsen visat att han har en enorm högstanivå i slalom. Men hittills har han inte fått till det fullt ut i två på varandra efterföljande åk.

I Schladming på tisdagen fick han inte ens till ett.

Jakobsen startade offensivt och låg bra till vid den andra mellantiden, bara 47 hundradelar från täten. Men kort därefter grenslade svensken och så var tävlingen i stället över. Det var Jakobsens femte uråkning den här världscupsäsongen, då han tidigare kört ur fyra storslalom och ett slalom.

26-åringen, som kommer vara Sveriges största hopp på herrsidan i stundande VM i Cortina d'Ampezzo, hade nog hellre sett ännu ett bra resultat inför världsmästerskapet. Senast i Flachau stod han för säsongsbästa när han blev åtta, och var då tredje snabbast av alla i det andra åket.

Nu får han i stället ta nya tag redan till helgen. Då är det dubbla slalomtävlingar när världscupen åker vidare till franska Chamonix.

Utrikes

Malis militärjunta upplöst på pappret

Den tidigare försvarsministern och översten Ba N'Daou (höger) är president i Malis övergångsstyre. Här sitter han sida vid sida med militärjuntans ledare Assimi Goita, som är hans vice. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Militärjuntan som störtade den tidigare regeringen i Mali har upplösts, åtminstone i formell mening.

Juntan tvingade bort den dåvarande presidenten Ibrahim Boubacar Keita i en statskupp den 18 augusti förra året och styrde landet en kort period. Makten lämnades över till en civil interimsregering, men de militära kuppmakarna har fortsatt stort inflytande – både i regeringen och i den nyinstiftade lagstiftande församlingen.

Juntaledaren Assimi Goita är till exempel vice interimspresident, bakom den tidigare översten Ba N'Daou som installerats som tillfällig president.

Den militära gruppen, vars franska namn gör gällande att den verkar för folkets räddning, har formellt upplösts enligt ett regeringsbeslut som AFP har tagit del av.

Många av de rörelser som protesterade mot den tidigare presidenten Keita har tagit avstånd även från det nya interimsstyret, som man beskrivit som en förklädd militärregim.

Kultur och nöje

Tegnell öppnar för festivalsommar

Festivaler kanske kan ordnas i sommar, om det görs på ett smittsäkert sätt, säger Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten. Arkivbild.
Foto: Amy Harris/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Statsepidemiolog Anders Tegnell utesluter inte att det blir en festivalsommar 2021 – trots coronapandemin.

Under dagens myndighetsgemensamma pressträff fick han frågan om människor skulle kunna få träffas och lyssna på musik tillsammans till sommaren.

– Ja, kanske. Om alla väldigt många är vaccinerade och vi har en väldigt låg smittspridning och om man genomför festivalerna på ett väldigt klokt sätt, säger Tegnell.

Många festivalarrangörer har redan satt i gång med bokningsarbetet, planering och biljettförsäljning. TT har tidigare rapporterat om virusexperter som inte tycker det är orealistiskt med festivaler om ett halvår.

Statsepidemiologen säger att chanserna inte är jättestora att det blir en normal festivalsommar men att de kanske kan genomföras med väldigt begränsad publik.

– Det är svårt att säga i dag och det beror inte minst på vaccinleveranserna, om vi verkligen får vaccin så att hela svenska befolkningen kan ha erbjudits vaccin fram till midsommar, och att det verkligen fått effekt i form av ordentligt minskad smittspridning.

– Då kanske man kan tänka sig att vissa festivaler ändå kan gå av stapeln med bra metoder på plats för att minska riskerna ännu mer, fortsätter Anders Tegnell.

Niklas Svahn/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL