Utrikes

12 000 amerikanska soldater lämnar Tyskland

Ett amerikanskt militärflyg lyfter från en bas i tyska Ramstein. Arkivbild.
Ett amerikanskt militärflyg lyfter från en bas i tyska Ramstein. Arkivbild.
Foto: Michael Probst/AP/TT
Utrikes
Utrikes Närmare 12 000 av de totalt 34 500 soldater som USA har stationerade i Tyskland ska lämna landet.
Enligt Pentagon handlar det om strategiska omplaceringar, men USA:s president Donald Trump säger att det beror på att Tyskland inte betalat sin andel av Europas försvar.
PREMIUM

Omkring 6 400 av soldaterna kommer att hemförlovas medan resterande 5 600 kommer att flyttas till andra Natoländer. Enligt försvarsminister Mark Esper ingår omplaceringarna i en större plan för att öka flexibiliteten och stärka USA:s och Natos möjligheter att avskräcka Ryssland.

Men i Vita huset förklarade USA:s president Donald Trump att trupptillbakadragandet beror på att Tyskland inte betalat sin beskärda del av försvaret av Europa.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Ann Linde: Tusentals svenskar är i Libanon

Utrikesminister Ann Linde (S) uppger att uppemot 3 000 svenskar finns i Libanon – men att ingen ännu rapporterats skadad. Arkivbild.
Utrikesminister Ann Linde (S) uppger att uppemot 3 000 svenskar finns i Libanon – men att ingen ännu rapporterats skadad. Arkivbild.
Foto: Magnus Andersson/TT
Utrikes
Utrikes Uppemot 3 000 svenskar befinner sig i Libanon, där en stor explosion ödelade nästan halva Beirut under tisdagskvällen.
– Vår personal på plats har ringt runt till sjukhusen och frågat, men hittills verkar inga svenskar vara skadade, säger Sveriges utrikesminister Ann Linde (S).

– Jag blev chockerad, som alla andra. Jag såg bilderna på Twitter där de visade själva explosionen och kontaktade omedelbart mitt folk på UD, säger Ann Linde.

Utrikesdepartementets arbete handlar initialt om att ta reda på vad som hänt – och kartlägga behovet av insatser.

– För vår del tittar vi på om det finns skadade, saknade eller omkomna svenskar. Sedan tittar vi på de drabbade i landet och vad som behövs i form av stöd? Det är svårt i precis i början, när man inte vet vad det är som hänt, säger Linde.

"Rätt kanaler" för stödet

600 svenskar har registrerat att de befinner sig i Libanon, men den svenska ambassaden uppskattar att det finns 2 000–3 000 svenskar i landet.

– Ett ytterst litet fåtal har bett om hjälp för att ta sig hem. Men flygplatsen är intakt och öppen, så det går fortfarande kommersiella flyg hem därifrån.

I Sverige bor många med rötter och släkt i Libanon och för dessa har UD upprättat en nödjour som man kan kontakta dygnet runt, om man är orolig för sina anhöriga.

Från Libanons håll har man aktiverat EU:s civilskyddsmekanism, uppger Linde. Den innebär att Sverige kan bistå med framför allt ambulansflyg.

– Det har inte efterfrågats än. Vi har fått förfrågan om mediciner och byggmaterial, så som glas, cement och fönster. Man efterfrågar också tält, mat och stöd till de drabbade familjerna, säger hon.

TT: Hur kan man från Sveriges håll säkerställa att stödet används till rätt saker, med tanke på korruptionen i landet?

– Det viktiga är att man går via kanaler som man har upparbetade relationer med, såsom FN:s kontor för humanitära frågor, Ocha, som gör en behovsbedömning och samordnar arbetet på plats.

"Måna om att bistå"

Exakt hur Sveriges insatser i krisen kommer att se ut är ännu inte klart, men i krisens första skede är det Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som tar emot förfrågningar om stöd via FN och EU. I ett senare skede är det främst Sida som organiserar det svenska stödet.

– Självklart är vi måna om att bistå med det vi kan från svenskt håll. Vi gör nu bedömningar kring vad vi kan bidra med, säger Jakob Wernerman, chef för nationella insatser och civilskydd på MSB, och fortsätter:

– Eventuellt kan vi bidra med medicinsk utrustning, vi tittar tillsammans med Socialstyrelsen på tillgänglighet och ekonomiska och logistiska förutsättningar för det. Det ska sedan balanseras med vad andra länder kan bistå med och vad Libanon har för behov.

Enligt nyhetsbyrån Reuters ska Danmark donera 600 kemiska skyddsdräkter till Libanon, medan Norge bistår med 40 ton medicinsk utrustning och 25 miljoner norska kronor.

Rättad: I en tidigare version uppgavs fel geografiskt område för var svenskarna befinner sig.

Hilda Djupenström/TT

Utrikes

Snabbt förlopp vid explosionen i Beirut

Beiruts invånare vaknade upp till total förödelse på onsdagen efter den massiva explosionen som inträffade klockan 18 lokal tid på tisdagen.
Beiruts invånare vaknade upp till total förödelse på onsdagen efter den massiva explosionen som inträffade klockan 18 lokal tid på tisdagen.
Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ammoniumnitrat som förvarades i hamnen i Beirut orsakade den massiva explosionen som krävt över hundra liv, enligt Libanons myndigheter.
Sprängämnesexpert Henric Östmark tror att något annat måste ha varit inblandat för att trigga smällen.
– Det är viktigt att få svar, säger han.

Under sex års tid hade 2 750 ton ammoniumnitrat förvarats utan tillräckliga skyddsåtgärder i hamnen, vilket var orsaken till tisdagens explosion, enligt Libanons myndigheter.

Ammoniumnitrat, ett salt som framställs ur ammoniak och salpetersyra, har två användningsområden, förklarar Henric Östmark, forskningschef för energetiska material på FOI.

Dels används det vid konstgödsling, bland annat i Sverige, dels i sprängämnestillverkning.

– Då har man nästan ren ammoniumnitrat, som sedan normalt späs ut med dieselolja eller någon annan typ av bränsle, då får man ett sprängämne, säger han.

Galvestone 1947

Och att det rörde sig om just någon form av ammoniumnitrat är troligt, anser han.

– Men om det är konstgödning eller ammoniumnitrat som av misstag har blandats med något annat, eller om det är ammoniumnitrat i form av sprängämnen är svårare att säga.

Han nämner olyckan i Galvestone i Texas 1947, då nära 600 personer dog i en explosion innefattande ammoniumnitrat, men där det först brann i över en timme. I Beirut verkar händelseförloppet har varit betydligt snabbare, vilket indikerar att något annat än en brand måste ha triggat explosionen, säger Henric Östmark.

– Tittar man på filmer från Beirut, bild för bild, så ser man hur det flashar upp ljusblixtar i branden, precis innan explosionen. Det skulle kunna indikera att vi har ett antal explosioner i branden som triggar i gång den (stora explosionen), vilket skulle göra det snabba förloppet rimligare.

TT: Vad skulle det kunna vara?

– Initialt talade man om fyrverkeriet, men det kan handla om exempelvis beslag av gammal ammunition. Men det är väldigt svårt att spekulera i.

Lärdomar för Sverige

Många fönster blåstes ut i samband med explosionen och förödelsen i Beirut är omfattade även långt bort från explosionsplatsen. Men den rök som bildas av ammoniumnitrat, som kan vara skadlig, borde nu ha försvunnit.

– När ammoniumnitrat sönderfaller leder det till nitrösa gaser, som är rödbruna. Men de borde ha blåst bort vi det här laget. Men om det fortfarande finns bränder på platsen kan det leda till giftiga gaser, säger Henric Östmark.

Om man nu efter olyckan tillåts undersöka det hela ordentligt så borde man kunna få klara svar över vad det var som inträffade, vilket är mycket viktigt, säger Östmark.

– Man måste ta lärdom av det. Vi har ju också tiotusentals ton med ammoniumnitrat i Sverige och runtom i världen, så det är viktigt att få svar på hur det kunde ske.

Marc Skogelin/TT

FAKTA

Fakta: Ammoniumnitrat

Ammoniumnitrat, som Libanons myndigheter säger orsakade de kraftiga explosionerna i Beirut, är ett salt som framställs ur ammoniak och salpetersyra.

Det används för konstgödning, men har även använts för att tillverka bomber vid en rad dåd världen över – bland annat i Oklahoma 1995 och i Bali 2002.

Den norske massmördaren Anders Bering Breivik använde ämnet till den bomb som detonerade utanför regeringskvarteren i Oslo 2011, och det användes även vid självmordsbombdådet i Stockholm 2010.

Libanons premiärminister Hassan Diab uppger att ammoniumnitratet hade lagrats i Beiruts hamn i flera år. Under normala lagerförhållanden och utan höga temperaturer uppges det dock vara svårt att antända.

FAKTA

Bakgrund: Tidigare olyckor

Tidigare dödliga olyckor med ammoniumnitrat:

Augusti 2015: En serie explosioner i den kinesiska hamnstaden Tianjin kostar 173 människoliv och skadar ytterligare hundratals.

April 2013: 15 personer omkommer och omkring 200 skadas i en explosion på en gödselfabrik i byn West i Texas, USA. Myndigheter slår senare fast att någon tänt eld på fabriken.

September 2012: Tre anställda omkommer på en nitrogenfabrik i tyska Piesteritz.

Juli 2007: Ett godståg med giftig fosfor spårar av nära Lviv i Ukraina och tar eld. Minst 174 personer, varav 46 barn, omkommer.

Maj 2005: Minst 17 personer mister livet när en lastbil med 20 ton ammoniumnitrat kör av vägen, tar eld och exploderar i byn Mihailesti i Rumänen.

April 2004: En tankbil kolliderar med två tågvagnar fyllda med högexplosivt gödsel i Ryongchon, Nordkorea. Minst 169 människor omkommer i den explosion som följer och fler än 1 300 skadas.

September 2001: En explosion på en gödselfabrik i närheten av franska Toulouse kostar 31 människoliv. 4 500 skadas och tusentals byggnader ödeläggs.

Källa: NTB

Utrikes

Hängde prideflaggor på staty – två åtalas

Två personer åtalas för att ha hängt regnbågsflaggor på statyer i Warszawa. Arkivbild.
Två personer åtalas för att ha hängt regnbågsflaggor på statyer i Warszawa. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Utrikes
Utrikes

Två personer åtalas för att ha skändat monument sedan de hängt flaggor med regnbågsfärger på statyer i Polens huvudstad Warszawa i förra veckan.

Enligt polsk polis väcks åtalet på grund av att flaggorna, som bland annat hängts på en staty som föreställer Jesus, ska ha kränkt religiösa intressen.

Homofobi är vitt utbrett i det katolska landet, där enbart 29 procent av befolkningen stöttar samkönade äktenskap enligt en enkät utförd av CBOS-institutet 2019. Innan den polska presidenten Andrzej Duda omvaldes nyligen liknade han "LGBT-ideologin" med kommunism.

Utrikes

Afghanistan: En tredjedel smittade i covid-19

Afghanska vårdarbetare för en man som avlidit i covid-19 längs en sjukhuskorridor i Kabul. Arkivbild.
Afghanska vårdarbetare för en man som avlidit i covid-19 längs en sjukhuskorridor i Kabul. Arkivbild.
Foto: Rahmat Gul/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Omkring tio miljoner människor – en tredjedel av Afghanistans befolkning – tros ha smittats av coronaviruset. Det uppger landets hälsodepartement med hänvisning till en studie baserad på antikroppstester genomförda i landet.

Den högsta infektionssiffran återfinns i huvudstaden Kabul, där över hälften av de fem miljoner invånarna tros ha smittats.

Samtidigt har det krigsdrabbade landet begränsad provtagningskapacitet. Endast 36 000 smittfall i covid-19 har bekräftats officiellt och drygt 1 200 människor har avlidit.

– Vi kommer att använda oss av fynden i den här studien för att förbereda oss för en möjlig andra våg, säger hälsominister Ahmad Jawad Osmani.

Utbrottet i Afghanistan tros ha startat i februari när tusentals migranter återvände hem från grannlandet Iran, som då var det värst virusdrabbade landet i regionen.

Utrikes

Varnades om faran i Beirut – agerade inte

En drönarbild visar förstörelsen dagen efter explosionerna i Beiruts hamnområde.
En drönarbild visar förstörelsen dagen efter explosionerna i Beiruts hamnområde.
Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes
Utrikes Högt uppsatta tjänstemän ska under flera år ha känt till faran med de explosiva ämnena i Beiruts hamn utan att agera. Libanons president har utlovat hårda straff för de ansvariga för de explosioner som har krävt över hundra liv.

Siffrorna över döda och skadade efter explosionerna i Beirut stiger. Över 130 personer har hittills rapporterats döda och fler än 5 000 har skadats.

Explosionerna i hamnområdet orsakades av 2 750 ton ammoniumnitrat som under flera års tid har förvarats i en lokal i hamnen – utan tillräckliga skyddsåtgärder. Oacceptabelt, menar premiärminister Hassan Diab.

– Det som har skett kommer inte att passera utan ett ansvarsutkrävande. De som är ansvariga för den här katastrofen kommer att få stå till svars, säger han.

Nu uppger myndighetskällor att alla tjänstemän inblandade i förvaringen och säkerheten i hamnen ska placeras i husarrest – under övervakning av Libanons armé – fram tills att man hittat de ansvariga bakom olyckan, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Visste om faran

Högt uppsatta tjänstemän vid libanesiska myndigheter visste om faran med att godset förvarades i hamnen under minst sex år, enligt dokument som al-Jazeera har tagit del av. I sju brev, som skickades mellan 2014 och 2017, varnade tulltjänstemän för lasten med ammoniumnitrat i en av hamnens byggnader.

"Med tanke på den allvarliga fara det innebär att förvara de här varorna i hangaren, under olämpliga klimatförhållanden, bekräftar vi på nytt vår begäran att vänligen be den marina myndigheten att omedelbart flytta de här varorna för att bevara säkerheten i hamnen och för de som arbetar i den", står det i ett brev från 2016 som inte fått något svar, enligt al-Jazeera.

President Michel Aoun har lovat att ansvariga för explosionen ska få hårda straff och att den utredning som påbörjats, och som ska redovisas inom fem dagar, ska vara transparent.

"Verklig katastrof"

På onsdagen utlystes två veckors undantagstillstånd i den libanesiska huvudstaden.

Siffrorna över döda och skadade befaras stiga, då många vårdas på sjukhus och många dessutom fortfarande kan vara fastklämda under bråte och rasmassor.

– Många människor saknas. Vi står inför en verklig katastrof och behöver tid att bedöma skadornas omfattning, säger hälsominister Hamad Hasan.

Röda Korset uppger att hundratals skadade har tagits till sjukhus.

– Det vi bevittnar är en enorm katastrof. Det finns offer och skadade överallt. Vi söker fortfarande genom området, säger organisationens Libanonchef George Kettani, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Sorgedagar utlysta

President Aoun har utlyst tre dagars landssorg, och uppger att 100 miljarder libanesiska pund (motsvarande drygt 570 miljoner kronor) ska tillgängliggöras från en nödfond. Hela huvudstadsområdet klassas som en katastrofzon.

Så många som 300 000 människor kan nu stå utan tak över huvudet, enligt stadens guvernör Marwan Abboud.

– Jag tror att mellan 250 000 och 300 000 personer är utan bostad, säger han till nyhetsbyrån AFP.

Kostnaden för den omfattande förstörelsen beräknas ligga på motsvarande 26–44 miljarder svenska kronor, enligt Abboud.

– Det finns inte en enda lägenhet i Beirut, inte en endaste verksamhet som inte drabbats, säger finansminister Raoul Nehme till CNBC Arabia.

"Gör så ont i hjärtat"

Explosionen fick fönstren att skallra ända bort på Cypern och var lika kraftig som en jordbävning av magnituden 3,3. Bilar slungades omkull, fasader och hus förstördes, sjukhus tvingades stänga och antalet skadade var så många att alla inte fick plats på de som kunde hållas öppna.

Beirutbon Rawi har gett sig ut för att se den omfattande förödelsen med egna ögon.

"Människor från alla religioner och grupper har gått samman för att hjälpas åt och röja upp. Människor gråter medan de försöker städa upp bråten i sina restauranger och barer. Det gör så ont i hjärtat", skriver han i ett meddelande till TT.

EU skickar hjälp

EU säger att man så snabbt som möjligt kommer att skicka hjälp till Beirut. Över hundra högt utbildade brandmän, specialiserade på söknings- och räddningsarbete i urbana miljöer, ska tillsammans med fordon, hundar och utrustning sändas till Libanon enligt EU:s krishanteringskommissionär Janez Lenarcic.

"De kommer att arbeta med libanesiska myndigheter för att rädda liv", skriver Lenarcic i ett uttalande.

Utrikesdepartementet har inte fått information om att några svenskar ska ha förolyckats eller skadats. De 2 000–3 000 svenskar som uppskattas befinna sig i området uppmanas att stanna inne och följa nyhetsutvecklingen.

Anna Hansson/TT

Människor evakuerar skadade ur förödelsen.
Människor evakuerar skadade ur förödelsen.
Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Explosionerna i Beirut i Libanon orsakade förödelse flera kilometer bort.
Explosionerna i Beirut i Libanon orsakade förödelse flera kilometer bort.
Foto: Hassan Ammar/AP/TT

FAKTA

Fakta: Ammoniumnitrat

Ammoniumnitrat, som Libanons myndigheter säger orsakade de kraftiga explosionerna i Beirut, är ett salt som framställs ur ammoniak och salpetersyra.

Det används för konstgödning, men har även använts för att tillverka bomber vid en rad dåd världen över – bland annat i Oklahoma 1995 och i Bali 2002.

Den norske massmördaren Anders Bering Breivik använde ämnet till den bomb som detonerade utanför regeringskvarteren i Oslo 2011 och det användes även vid självmordsbombdådet i Stockholm 2010.

Libanons premiärminister Hassan Diab uppger att ammoniumnitratet hade lagrats i Beiruts hamn i flera år. Enligt Jimmie Oxley, kemiprofessor vid University of Rhode Island, är det under normala lagerförhållanden och utan höga temperaturer svårt att antända.

– Jag antar att det var en liten explosion som satte i gång reaktionen på ammoniumnitratet, säger hon till AFP.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Game Lounge

När öppnar Casino Cosmopol igen?

Game Lounge Den 28 mars kom det tunga men kanske inte alltför överraskande beskedet att Casino Cosmopol tvingas stänga ned sina lokaler i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall på obestämd tid. Sedan dess har svenska spelentusiaster inte haft möjlighet att besöka någon av landets fyra landbaserade casinon. Frågan som många ställer sig nu är när dörrarna till “Sveriges enda riktiga casino” öppnar igen?

Därför stängdes Casino Cosmopol

Anledningen till varför Casino Cosmopol tillfälligt tvingades stänga sina verksamheter stavas såklart Covid-19. Casino Cosmopol höll fortsatt öppet under de första veckorna efter virusets intåg i Sverige, men i takt med att situationen förvärrades och antalet smittfall ökade för varje dag som gick fanns till slut inget annat val än att lägga in handbromsen.

Efter regeringens beslut om att införa ett förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer meddelade Casino Cosmopol omedelbart att man valt att stänga ned sina lokaler tills vidare.

”På grund av myndigheternas beslut med anledning av Covid-19 är Casino Cosmopol tills vidare stängt från och med söndag. Vi hoppas på att kunna välkomna dig som gäst snart igen”, skrev bolaget på sin hemsida.

Faktum är att redan innan Casino Cosmopol beslutade att stänga sina lokaler hade antalet besökare hos det statligt ägda casinot märkt av en kraftig minskning av antalet besökare till följd av coronavirusets snabba och okontrollerade spridning i samhället. Exempelvis uppgav Casino Cosmopol informationschef Nina Ehnhage till Di i mitten på mars att antalet besökare i Stockholm minskat från 900 till 300 personer i snitt per dygn den senaste tiden.

Oviss framtid för Casino Cosmopol

Trots att det nu har gått flera månader sedan portarna stängdes finns i dagsläget ingen given prognos för när Casino Cosmopol kan komma att öppna igen. En absolut förutsättning för att casinot ska kunna öppna är i alla fall att myndigheterna upphäver sitt förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare. Så länge detta förbud gäller kommer Casino Cosmopols lokaler garanterat fortsätta hållas nedstängda.

En annan aspekt som måste lösas är antagligen personalfrågan. Dagen efter att Casino Cosmopols casinon stängdes ned varslades nämligen drygt 800 av totalt 900 medarbetare. Exakt hur många av de varslade som sedan har möjlighet att återvända i full tjänst när coronakrisen dragit förbi är högst oklart. I början av juni cirkulerade dessutom en del medieuppgifter om att verksamheten i Sundsvall hotas av nedläggning, men än i dag är inga definitiva beslut fattade kring Sveriges första internationella casino. Fram till dess att viruset har utrotats får således svenska spelentusiaster sannolikt finna sig i att enbart njuta av underhållningen från slots och bordsspel online istället. På SveaCasino.se kan man smidigt jämföra casinon på nätet.

Utrikes

Iran benådar tusentals fångar inför högtider

Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei. Arkivbild.
Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei har benådat och omvandlat straff för tusentals fångar i landet.

Den osedvanliga gesten sker inför de muslimska religiösa högtiderna id al-adha och id al-ghadir, enligt ett uttalande på Khameneis officiella webbsida.

Totalt kommer 2 135 fångar i iranska fängelser att inkluderas i strafflindringarna.

Sedan i mars har redan fler än 60 000 interner i det hårt virusdrabbade landet getts permission i ett försök att stoppa spridningen av covid-19. Nästan 18 000 människor i Iran har hittills avlidit till följd av viruset.

Utrikes

Många röstade i "coronafritt" val i Sri Lanka

Väljare köar utanför en vallokal i Colombo.
Väljare köar utanför en vallokal i Colombo.
Foto: Eranga Jayawardena/AP/TT
Utrikes
Utrikes Lankeser i munskydd, och på lagom avstånd från varandra för social distansering, flockades till vallokalerna i Sri Lanka för att välja ett nytt parlament.
President Gotabaya Rajapaksa hoppas att valet ytterligare ska stärka hans makt.

Mer än 70 procent av de röstberättigade lankeserna beräknas ha röstat under onsdagens parlamentsval.

Vallokalsarbetare iklädda skyddsutrustning tillsammans med sjukvårdspersonal var på plats för att säkerställa att valet genomfördes med så lite smittorisk som möjligt.

– Det finns inte någon risk att smittas med coronaviruset i en vallokal. De är säkrare än stranden, restauranger eller marknader. De är helt coronafria, sade Mahinda Deshapriya från valmyndigheten.

Brodern premiärminister

Landet har under 3 000 bekräftade fall av covid-19 och elva dödsfall hittills. President Gotabaya Rajapaksa, som valdes till president i november i fjol, anser att det är tack vare honom och hans beslut om strikta restriktioner som landet har klarat sig relativt lindrigt undan.

Presidentens förhoppning är att kunna säkra två tredjedels majoritet i parlamentsvalet, så att han kan genomföra konstitutionella reformer och bland annat stärka sin egen makt. Han hoppas också kunna utse sin bror Mahinda Rajapaksa, tidigare president och premiärminister i den nuvarande övergångsregeringen, till premiärminister.

Egna pennor

Analytiker spår att bröderna Rajapaksa enkelt kommer att säkra en majoritet i parlamentet som har 225 platser.

Vallokalerna öppnade klockan 7 på morgonen. Förutom att bära munskydd var väljarna tvungna att hålla social distans och ha med sig sin egen penna för att kunna rösta.

– Det var runt 20 personer i kö framför mig men det tog nästan en timme att rösta, sade en väljare i Kaduwela, en förort till Colombo.

Rösterna väntas vara färdigräknade på torsdag och ett resultat förväntas därefter på fredag.

Utrikes

Tusentals evakuerade från franska skogbränder

Ett flygplan kämpar mot en skogsbrand längs den franska Rivieran 2017. Arkivbild.
Ett flygplan kämpar mot en skogsbrand längs den franska Rivieran 2017. Arkivbild.
Foto: Claude Paris/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Omkring 3 000 människor har tvingats evakuera från sina hem och från campingplatser i södra Frankrike på grund av kraftiga skogsbränder.

Bland de evakuerade finns både lokalbefolkning, invånare på ett äldreboende samt lokala och utländska turister. Vissa räddades med båt från stränder längs den franska Rivieran.

– Det var panik. Vi var tvungna att gå ned till stranden och kunde se lågorna komma allt närmre, säger 83-åriga Maryse Escuder som var på semester med sin familj och tvingades tillbringa natten till onsdagen i en sporthall i staden Martigues nära Marseille.

14 av de 1 800 brandmän som kämpar mot lågorna har fått lättare skador. Skogsbränderna har förvärrats av starka vindar.

NÄSTA ARTIKEL