Coronaviruset

Därför slår coronaviruset hårdare mot äldre

Hög ålder är den största riskfaktorn för att dö av covid-19. Arkivbild.
Foto: Hendrik Schmidt
Inrikes
Inrikes Låggradiga inflammationer som ökar med åldern kan förklara varför dödligheten i covid-19 är så mycket högre bland äldre, enligt en ny forskningsgenomgång.
Kunskapen är viktig för att förbättra vården – och för att framtida vaccin ska vara till nytta.
PREMIUM

Ålder är den enskilt viktigaste riskfaktorn vid covid-19. I Sverige är medelåldern bland de som har dött i sjukdomen 82 år, och drygt 90 procent av de avlidna är äldre än 70 år. Siffrorna är liknande i övriga världen. En förklaring som brukar lyftas fram är att många äldre även har underliggande sjukdomar, som gör kroppen extra sårbar.

Men enligt en ny forskningsgenomgång i tidskriften Science förändras kroppens vävnader och immunförsvar även hos i övrigt fullt friska äldre personer på ett sätt som är viktigt att förstå för att kunna ge rätt behandling vid covid-19. I likhet med hur hudens celler åldras och gör oss rynkiga på utsidan märks tidens gång även på insidan av kroppen, förklarar forskarna. I olika vävnader kan åldrande celler börja sända ut ämnen som retar immunförsvaret. Det ger upphov till låggradiga så kallade sterila inflammationer, som uppstår trots att kroppen inte är infekterad av något smittämne.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Uppgörelse väntas i maratonmöte

Statsminister Stefan Löfven tillsammans med Belgiens premiärminister Sophie Wilmès (mitten) och Danmarks statsminister Mette Frederiksen under måndagens toppmöte i Bryssel.
Foto: John Thys/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett avgörande är på gång efter fyra dagar och två nätter på EU:s maratontoppmöte i Bryssel.
Sverige säger ja till liggande kompromissförslag om EU-budget och coronastöd.
Frågan är om resten av ledarna gör det.
PREMIUM

– Sista stegen är de svåraste, varnade EU:s permanente rådsordförande Charles Michel strax innan han lade fram sina kompromissbud till de 27 EU-ledarna på fjärde dagen av EU-toppmötet i Bryssel. Han hoppas ändå på en uppgörelse.

Men trots att flera källor sent i måndags rapporterade om att en uppgörelse var nära har ännu en natt passerat utan vit rök från toppmöteslokalen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Förövare på nätet: Tack, covid-19

Fler barn har fått tillgång till surfplattor och datorer under pandemin, när undervisning skett på distans. Det har ökat oron för fler sexuella övergrepp mot barn via nätet. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes När pandemin kom började förövarna förbereda sig: hur skulle man få tag på fler barn att utnyttja?
Europol har sett en tydlig ökning av aktiviteterna på forum där övergreppsmaterial på barn delas och diskuteras.
Även i Sverige väntar sig polisen en våg av nya fall.
PREMIUM

"Tack, covid-19.

Kan ingen se pandemin från den ljusa sidan?? Skolorna är stängda så barnen sitter hemma och har tråkigt... det betyder många fler livesändningar".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Coronaviruset

Skåne "saknar" covidpatienter

Många forskare världen över, och i Sverige, jobbar hårt för att få fram hjälpmedel mot covid-19. I Skåne 'saknas' det dock patienter. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Blott en handfull patienter vårdas för covid-19 på skånska vårdavdelningar. Positiva nyheter för alla, men en försvårande omständighet för forskarna.
PREMIUM

Enligt Sydsvenskan har flera olika forskningsprojekt svårt att samla ihop tillräckligt många patienter för att testa sina potentiella hjälpmedel mot pandemin.

– Fortsätter det så här, vilket vi som läkare givetvis är oerhört glada för, kan man inte göra studier i den omfattningen på patienter framöver, säger Ingemar Petersson, forskningschef på Skånes universitetssjukhus Sus, till tidningen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Så bär du munskydd på rätt sätt

Illustrationsbild.
Inrikes
Inrikes Forskningen spretar, länder fattar olika beslut och enskilda medborgare gör lite som de vill.
Men för den som vill, eller kanske måste, bära munskydd så finns det en del viktiga saker att tänka på.
PREMIUM

• Skyddet måste sitta över både mun och näsa, annars gör det ingen nytta. Droppsmitta sprids både från mun och näsa. Det är också viktigt att det sluter tätt runtom. Om du ska äta eller måste ta av munskyddet, sätt det inte på hakan, utan ta av det genom att lyfta av snörena från öronen. Tvätta händerna innan och efter.

• Ett vanligt enkelt munskydd skyddar inte dig själv nämnvärt mot smitta. Skyddet kan däremot minska risken att du själv smittar andra. Alltså är det ingen poäng att bära munskydd ensam i bilen till exempel, eller om du är ensam på bussen eller i affären.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

"Polariserad bild av utsatta områden"

Ahmed Abdirahman säger att debatten kring gängkriminalitet och kriminella familjenätverk, klaner, riskerar att bli ensidig. Arkivbild.
Foto: Simon Rehnström/SvD/TT
Inrikes
Inrikes De människor som närmast berörs kommer sällan till tals när gängkriminalitet, klaner och utsatta områden i Sverige diskuteras.
Det vill Ahmed Abdirahman, initiativtagare till Järvaveckan, ändra på.

– Sverige har en väldigt polariserad bild av utsatta områden. På grund av segregationen saknar många etablerade svenskar nära vänner, arbets- eller skolkamrater med annan bakgrund, som kan ge en bredare bild av hur det är att bo i ett sådant område, säger Ahmed Abdirahman, vd för den ideella stiftelsen, Stiftelsen The Global Village som bland annat driver Järvaveckan.

Han menar att den senaste tidens debatt kring gängkriminalitet och kriminella familjenätverk, klaner, i Sverige är viktig. Samtidigt efterfrågar han ett mer inkluderande perspektiv.

– Vi som bor i utsatta områden har efterfrågat den här diskussionen länge. Samtidigt finns det risk för att debatten blir obalanserad om inte alla röster får komma till tals. Pratar vi inte med varandra så slutar det med att vi missförstår varandra istället, säger Ahmed Abdirahman.

"Ett effektfullt ord"

Han säger att han upplever att det är få som faktiskt vet vad en klan är.

– Det är ett väldigt effektfullt ord, som ger stora rubriker men som betyder olika saker för olika personer beroende på deras bakgrund. Risken är att man, som alltid, sätter en stämpel på alla som kommer från vissa områden eller vissa länder och tror att de måste underordna sig klanregler och att klanen bestämmer över deras liv. Ett begrepp som klan måste fördjupas och förklaras, säger Ahmed Abdirahman.

Han vill därför skapa mötesplatser mellan svenska politiker och för boenden i utsatta områden för att diskutera vilka satsningar som behövs i områdena. Nästa måndag kommer Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni till Tensta i västra Stockholm för att svara på frågor från de boende om bland annat om partiets tankar kring kriminalitet, skola, och arbete.

– Stiftelsen har bjudit in alla partiledarna till likadana enskilda möten, vi får se vilka som tackar ja, säger Ahmed Abdirahman.

"Det blir som en film"

Han menar att mötena är viktiga eftersom att många i utsatta områden inte har starka röster som kan föra deras talan.

– I Sverige förlitar vi oss ofta på att intressegrupper, som till exempel fackliga organisationer, ideella föreningar och näringslivsorganisationer, påverkar politikerna. Men nya medborgare har inte den traditionen och är inte medlemmar i organisationer som driver deras intressen. Jag vill att de ska kunna få ställa vilka frågor de vill utan en styrd agenda, säger Ahmed Abdirahman, och fortsätter:

– Om vi inte breddar det här samtalet till de grupper som berörs tror jag att många kan få helt fel bild av hur utsatta områden i Sverige ser ut eller satsningar som inte löser vardagsproblemen för boende. Det blir som en film som vi inte har en relation till eller förstår, säger Ahmed Abdirahman.

Carin Fock/TT

FAKTA

Fakta: Ahmed Abdirahman

Ahmed Abdirahman, grundade Järvaveckan 2016 – en parallell till Almedalsveckan med inbjudna politiker, myndigheter och företag.

Abdirahman arbetar som näringspolitisk expert med inriktning på integration på Stockholms handelskammare. Han har tidigare bland annat arbetat med integration på amerikanska ambassaden. Dessförinnan har han jobbat för Interpeace, som är en internationellt fredsbyggande organisation kopplad till FN med säte i Genève.

Han fick i gymnasiet stipendiet Courtney Ross scholarship, och har tagit en kandidatexamen i internationella studier på Marymount Manhattan College i New York.

Ahmed Abdirahman är uppvuxen i Tensta och har rötter i Somalia.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Inrikes

Dom i dag mot 75-åring åtalad för miljöbrott

Experter från Nationellt forensiskt centrum kallades in och arbetade i flera dagar på platsen för att kartlägga och ta hand om allt farligt avfall. Fastigheten har rivits och marken sanerats (bild ur polisens förundersökning).
Foto: POLISEN
Inrikes
Inrikes I eftermiddag meddelas dom vid Jönköpings tingsrätt i det som kallats ett av Sveriges grövsta miljöbrott.

En man i 75-årsåldern står åtalad för grovt miljöbrott efter att ha haft flera ton miljöfarligt avfall i sin verkstad, inte långt från ett bostadsområde och en skola söder om Jönköping. Han har ägt och ansvarat för en förkromningsverkstad som förvarat kemikalier på ett bristfälligt, miljöfarligt och okontrollerat sätt.

När företaget gick i konkurs 2016 upptäckte kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektörer läckande syra och farliga kemikalier som förvarades helt öppet, både utanför och inne i företagets lokaler. Flera ton farliga kemikalier hittades också i ett utrymme i fastighetens källare.

Det var, enligt åtalet, "en förorening som är skadlig för människors hälsa, djur eller växter".

Farligt avfall

Experter från Nationellt forensiskt centrum kallades in och arbetade i flera dagar på platsen för att kartlägga och ta hand om allt farligt avfall. Fastigheten har rivits och marken sanerats.

– Jag har yrkat på fängelsestraff i storleksordningen tre år, säger åklagaren Stefan Edwardsson till TT.

Dessutom krävs mannen på skadestånd från Naturvårdsverket på en kvarts miljon kronor och från kommunen på ungefär lika mycket. Kostnaden för saneringen har varit betydligt större, upp emot 8 miljoner.

– Men när det gäller skadeståndsyrkande i ett brottsmål så måste det vara anpassat för det om omfattas av själva åtalet, konstaterar Stefan Edwardsson.

Via videoskärm

Rättegången skulle ha hållits i april men sköts i coronatider upp då den åtalade tillhör en riskgrupp. Nu har han deltagit i rättegången via en videoskärm från ett angränsande rum.

Mannen erkänner miljöbrott och men hävdar att han begått brottet av oaktsamhet och tycker inte att det ska betraktas som grovt.

– Och jag utgår från att rätten kommer att beakta min klients höga ålder, säger hans advokat Andreas Grudemo.

Jonas Dagson/TT

Farligt avfall i sönderrostade tunnor fanns i lokalerna när polisen kom till det konkursdrabbade företaget (bild ur polisens förundersökning).
Farligt avfall i sönderrostade tunnor fanns i lokalerna när polisen kom till det konkursdrabbade företaget (bild ur polisens förundersökning).
Foto: POLISEN

Inrikes

Intagen nekades vård – fick amputera

Kumlaanstalten. Arkivbild.
Foto: Marc Femenia / TT
Inrikes
Inrikes

En intagen på Kumlaanstalten tvingades amputera sin fot efter att ha nekats vård, skriver Nerikes Allehanda.

Nu riktar Justitieombudsmannen (JO) kritik mot anstalten.

Den intagne ramlade och bröt sin fot under ett arbete på anstalten sommaren 2019, men ingen sjuksköterska fanns på plats den aktuella dagen. Personalen tog heller inte kontakt med sjukvården utanför murarna. I stället gjorde fången en egen äggblandning och smörjde foten med.

Ett par dagar senare svullnade foten och blev blå, men mannen fick fortfarande inte läkarvård.

Först när han svimmade ytterligare någon dag senare fördes han med ambulans till sjukhus där läkare kunde konstatera att foten behövde amputeras efter fyra dagar utan vård.

Kriminalvården medger nu att det hade varit rimligt att kontakta sjukvården.

Inrikes

Drogbeslag har ökat under pandemin

Drogbeslagen har ökat markant under pandemin. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Tullverkets beslag av droger har ökat markant, enligt siffror som Sveriges Radio Ekot har tagit del av.

Trots inreseförbud och delvis stängda gränser har Tullverket lagt beslag på mer cannabis och kokain under de senaste sex månaderna än vad man gjorde under hela 2019.

Kokainbeslagen har ökat mest, med 130 kilo under perioden 15 mars till 15 september jämfört med 26 kilo under samma period förra året, något som förvånar Tullverket.

– Vi är faktiskt lite förvånade över att kokainet ökar. Eftersom det är en utedrog. Och under pandemin borde inte just efterfrågan på kokain öka, säger Charlotte Svensson, chef för Tullverket, till radion.

En av anledningarna till den ökade mängden tror Tullverket är att myndigheten har växt – samt att narkotikasmugglingen via persontrafik flyttat över till godstransport, något som på grund av pandemin har kontrollerats extra noga.

NÄSTA ARTIKEL