Hemestertips

Steget efter Wallander i Hagestads naturreservat

Precis som mördaren, de picknickande ungdomarna och Wallander och hans kollegor tar vi en av stigarna från parkeringen in i Hagestads naturreservat.
Foto: Bengt Wedding
Kultur och nöje
Hemester, del fyra I coronatider får vi hemestra som aldrig förr. Därför handlar vår sommarserie om platser i Skåne som vi på kultur- och nöjesredaktionen gillar lite extra. I fjärde delen beger sig Gunilla Wedding till en plats som är en kittlande kombinationen av Skånes ruggigaste fiktiva mordplatser och ett varierat och vackert område som gjort för en sommarutflykt.

Henning Mankells sjunde Wallanderbok, Steget efter, kom 1997. Sedan dess har jag aldrig kunnat köra kustvägen mellan Ystad och Sandhammaren och förbi skylten mot Hagestads naturreservat utan en stark känsla av obehag.

Ett picknicksällskap som mördas, grävs ner och sedan grävs upp en dryg månad senare och placeras ut på nytt mitt i detta vackra har den effekten. Det har också effekten att det fastnar i minnet, att det gör mig nyfiken på platsen även i verkligheten.

”De parkerade bilarna utanför naturreservatet, tog sina korgar och försvann längs en av stigarna. På avstånd tyckte sig någon av dem höra ett dragspel. Men annars fanns där bara fåglarna och det avlägsna bruset från havet.” Så beskriver Henning Mankell hur de tre ungdomarna som snart ska möta en mördare kommer till Hagestad på midsommarafton 1996.

Själv anländer jag till samma parkeringsplats vid det här 60 år gamla naturreservatet en blåsig julidag 24 år senare tillsammans med min man som lovat agera fotograf. Som sällskap och för att få veta mer om Hagestads natur har vi lockat med oss Gunilla Davidsson Lundh och Torbjörn Davidsson. Gunilla är biolog och naturvårdshandläggare på länsstyrelsen och Torbjörn är också biolog, alltid med en fågelkikaren runt halsen.

En titt på informationsskylten är en bra början på utflykten.
Foto: Bengt Wedding

Stor variation

Precis som mördaren, de tre ungdomarna och längre fram i boken Kurt Wallander och hans kollegor tar vi en av stigarna från parkeringen in i reservatet. Just mängden stigar som går kors och tvärs över det 375 hektar stora området gör det extra tilltalande menar Gunilla.

– För friluftslivet är det värdefullt att det finns så många stigar så att man kan uppleva den stora variationen, säger hon. Här finns allt från krattekskogen till tall- och björkskogar och sanddynerna. Och så kan man så klart gå längs stranden som också är en fin badplats.

Medan vi pratar försvinner Torbjörn till grannreservatet Backåkra för att försöka få syn på en fältpiplärka.

– Den fanns här i området förr men försvann i och med att det växte igen mer och mer, berättar Gunilla. 2014 började man restaurera reservatet i EU-projektet Sandlife för att öppna upp tallskogen och skapa mer ytor med bar sand. Då fick man en miljö som gynnade många arter – fjärilar, bin och skalbaggar till exempel. Fältpiplärkan är lite av ett kvitto på att det fungerat. Förra året rapporterades från artportalen att den dykt upp här igen.

Humla på åkervädd.
Foto: Bengt Wedding

Dold mördare

Vi fortsätter längs den mjuka stigen. Gunilla pekar ut rödrosa blodnäva, blommande blåmonke, sandstarr som växer som raka streck genom sanden och så borsttåtel, gräs i stora tuvor.

– Den är min favorit, den är så vackert lila i färgen, säger hon.

Vid sidan av oss reser sig en hög dyn, skapad under istiden och nu täckt av stora ekar med mörkgröna kronor. Kanske var det bakom någon av trädstammarna där som mördaren höll sig dold medan han tog av sig sin regnjacka och spottade ut en snus som han sedan trampade ner i sanden. ”Han lämnade aldrig spår efter sig. Aldrig någonsin. Men ofta tänkte han att han borde sluta snusa.”

I sänkan där vi går är ekarna betydligt mindre och spretigare. Det här är krattekskogen.

– I länsstyrelsens skötselplan för Hagestad kan man läsa att delar av ekskogen höggs ner på 1600-talet på Karl XI:s befallning så att den inte skulle användas som skydd för ”sjörövare och andra varnartige människor”, berättar Gunilla.

I genomsnitt försvinner två till tre meter av stranden varje år.
Foto: Bengt Wedding

Havets närvaro

Vi fortsätter mot Löderups camping, stranden och havet. Tornseglare svävar mot den blå himlen där molnen har försvunnit. Solen strålar varmt och på campingen råder vardagsstillhet. Några hundar är kopplade i skuggan i en dunge, någon dricker kaffe utanför sin husvagn och kanske var det härifrån ungdomarna hörde dragspelsmusiken.

När vi närmar oss stranden bryts lugnet av vinden som kastar sig över oss. Höga vågorna rullar in och vi går längs kanten på campingen där husvagnar med stora yttertält står uppradade och den omtalade stranderosionen har skapat en skarp kant ner mot stranden.

– I genomsnitt försvinner två till tre meter av stranden varje år, berättar Gunilla och plockar fram skötselplanen hon hänvisat till tidigare.

Där finns flygbilder som visar stranden 1939 och 2012. På 73 år har mellan 150 och 200 meter försvunnit ut i havet.

I Steget efter nämns ingenting om stranderosionen men havet är närvarande på många sätt. Inte bara som ett brusande i utkanten av den första mordplatsen utan högst påtagligt när ett bröllopspar senare mördas på närbelägna Nybrostrand och när ytterligare en person mördas i Östergötlands skärgård.

Och när jag blickar ut över havet i solglittret denna dag känner jag trots sällskapet och skönheten också den pessimism och ensamheten som alltid går som ett mörkt stämningsstråk genom Wallanderböckerna. I epilogen i Steget efter när allt slutligen är uppklarat blickar Wallander också ut över havet. ”Allt var stilla. Bara havet som rullade. Känslan av ensamhet var stor.”

Från en träbro kan man titta ner på Tygeå.
Foto: Bengt Wedding

Speciell doft

Jag ruskar snabbt av mig känslan och vi bestämmer oss för att hitta en lunchplats som kanske påminner om ungdomarnas utvalda picknickplats. Mördaren beskriver den noga från sitt gömställe: ”När han sedan hittat platsen de sett ut för sin midsommarvaka hade han genast tänkt att stället var idealiskt. Det låg i en sänka. Runt om fanns täta busksnår. Och där bortom stod några träddungar.”

Foto: Bengt Wedding

Vi lämnar den blåsiga stranden och ger oss in i en björkskog där solen blänker i de gråvita, raka stammarna. Vi tar oss över Tygeå på en liten träbro och fortsätter mot ett område där man tydligt kan se arbetet med Sandlife – träd har avverkats och sandkullar skapats. På andra sidan, mot havet, ligger tallskogen med sänkor som känns perfekta för en lunchpaus.

– Det är så härligt med de torra, sandiga markerna, det blir en speciell doft här som jag gillar, en sommardoft av varm tallmark, säger Gunilla och jagar bort alla mörka associationer.

Medan vi äter vår lunch frågar jag vad som är utmärkande för Hagestad när det gäller djurliv.

– Man kan alltid försöka spana efter Sveriges sydligaste population av en älgstam, säger Gunilla. Speciellt för området är också alla solitärbin (bin som inte lever i samhällen som honungsbin gör, reds. anm.). Här finns till exempel dynsmalbin, havstapetserarbin och praktbyxbin. Och överlag om man är intresserad av insekter kan man nog hitta mycket här.

Lunch i en sänka i tallskogen tillsammans med Torbjörn Davidsson och Gunilla Davidsson Lundh (t hö).
Foto: Bengt Wedding

Litteratur och resmål

Mitt slitna exemplar av Steget efter ligger uppslagen i mossan mellan oss och vi diskuterar i vilken mån litteratur påverkar resmål. Själv tycker jag om att se platser jag läst om i verkligheten – gärna i deckare som Steget efter där miljön är en tydlig del av berättelsen. Ibland kan det vara tvärtom också – att jag blir förtjust i en plats och gärna vill hitta böcker som utspelas där.

Gunilla och Torbjörn lockas mer av natur och djur och faktaböcker om spännande vandringsplatser men vi enas om att litteraturens inverkan kan vara omedveten. Att de under en resa i England var extra sugna på just Dartmoorheden av alla platser var kanske ingen slump – en viss Sir Arthur Conan Doyle hade kanske ett finger med i spelet ...

Havets brus ackompanjerar delar av vandringen.
Foto: Bengt Wedding

Efter lunchen fortsätter vandringen österut och förbi områden där man genomfört planerad naturvårdsbränning. Vi korsar Tygeå igen. Torbjörn har fortfarande inte siktat någon fältpiplärka men både törnskata och steglits.

Fyra timmar efter att vi startade är vi tillbaka på parkeringen. Den komplicerande och känslomässigt tärande polisutredningen i Steget efter tar längre tid. Sommaren har för länge sedan tagit slut när en lerig Wallander levererar mördaren till polishuset och sedan åker på en kortsemester till Gryts skärgård för att bearbeta det han varit med om. Där faller snön tätt men när han återvänder till Ystad upphör den. ”I Skåne var det ännu höst.”, ljuder de mörka slutorden.

För mig är den skånska hösten långt borta och Hagestads mörker har kompletterats med varmt solljus, tallbarrsdoft och surrande solitärbin. En sommar full av utflykter ligger fortfarande framför mig. Kanske inspirerade av en eller annan bok. Eller av naturen själv.

FAKTA

Hagestads naturreservat

Bildat: 1960

Storlek: 375 hektar

Kommun: Ystad

Förvaltare: Länsstyrelsen Skåne

Hitta dit: Hagestad nås från Östra kustvägen mellan Kåseberga och Skillinge.

FAKTA

Tips

Gunilla Davidsson Lundh tipsar om fem andra besöksvärda naturreservat i Skåne:

Ivö klack: ”Här finns så mycket att upptäcka - geologin, spännande industrihistoria och så naturvärdena, bland annat en fantastisk bokskog. Det finns väldigt bra informationsskyltar, fina utsiktspunkter och fler olika markerade rundor att gå.”

Kronovalls store vång: ”Det här är en naturbetesmark men det finns en markerad stig genom området som är väldigt vacker att gå. Området har tillhört slottet så det är en miljö med inslag med betad ädellövskog med ek, bok, avenbok och skogslind som påminner om en engelsk jaktpark. Sedan är det öppna, fina naturbetesmarker med fin flora.”

Prästabonnaskogen: ”Det här reservatet ligger vid Tjörnarp och man kan ta tåget dit och sedan gå till reservatet vid Tjörnarpssjön. Det är ett jättefint området med bokskog, badplatser, eldstäder och stigar. I närheten, fast då måste man nog ha bil, finns Gunnarps gamla tegelugn – en gigantisk byggnad som är väldigt besöksvärd, en häftig miljö.”

Risen: ”Reservaten vid Häckeberga är ganska kända men Risen känner kanske inte så många till. Det är en stor naturbetesmark med många olika markerade stigar. Här finns också skogsmiljöer och två vindskydd med eldstäder.”

Näsbyfält: ”Här är det väldigt vackert, speciellt vid Södra och Norra Lingenäset, med ädellövskog och så Araslövssjön intill. Och så ligger det ändå så nära staden (Kristianstad).”

Fler tips om utflykter till reservat och aktiviteter där finns på https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/friluftsliv.html

FAKTA

Tips

Gunilla Wedding tipsar om fem skånska deckarutflykter:

De drabbade av Karin Wahlberg: ”I bokens inledning tar Claes Claesson med familjen till Billebjer och upp på en höjd som beskrivs Romeleåsens början och med utsikt flera mil bort. Definitivt en naturupplevelse att härma.”

Polismördaren av Sjöwall och Wahlöö: ”Martin Beck befinner sig här söder om landsvägen, närmare bestämt i Anderslöv. Första kvällen åker han till Böste och blickar ut mot havet och den mörka horisonten. Vacker plats för en stjärnklar sommarnatt.”

Våroffer av Anders de la Motte: ”Utspelas till stor del på Bokelunds slott som enligt författaren inspirerats av Kronovalls slott. Spännande att jämföra bok och verklighet.”

Väg 9 av Tina Frennsted: ”Ett av mordoffren i Frennstedst nya deckare är en konstnär som hittas mördad i vattnet nära fyren vid foten av Stenshuvud. Här finns en hel nationalpark att upptäcka. Följer man gula leden längs havet hittar man fyren.”

Ögonvittnet av Anna Bågstam: ”Ett mord begås i fiskeläget Lerviken där Bågstams huvudperson Harriet också bor. Lerviken är en fiktiv ort men enligt Bågstam med många likheter med pittoreska Ålabodarna. Väl värt ett besök.”

Kultur och nöje

Dialektord jag inte kan vara utan: baingyl

Ståuppkomikern Babben Larsson är stolt över sin gotländska. Favoritordet är 'baingyl'. Arkivbild.
Ståuppkomikern Babben Larsson är stolt över sin gotländska. Favoritordet är "baingyl". Arkivbild.
Foto: Karin Törnblom/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Få svenska komiker är så förknippade med sin dialekt som Babben Larsson. Hon beskriver gotländskan som sitt särmärke. Men vilket är hennes favoritord på hemdialekten?

Babben Larsson växte upp i Dalhem på Gotland, inledde sin skådespelarkarriär på Gotlands teater och har sedan slutet av 1980-talet varit en av Sveriges mest profilerade och anlitade ståuppkomiker och programledare. Men oavsett stad, scen eller sammanhang har hon alltid hållit fast i och vårdat sin gotländska.

– Min dialekt har blivit mitt särmärke, säger hon. I ett brus av komiker sticker jag ut som en av få som pratar gotländska. Jag tror att det har hjälpt till att profilera mig på ett bra sätt, och jag är jätteglad över att jag kommer från ett ovanligt ställe.

Hon upplever också att de allra flesta är positivt inställda till den gotländska dialekten.

– Kanske för att många har fina semesterminnen från Gotland.

Babben Larssons eget favoritord på gotländska är "baingyl", ett ord som hon använder för att beskriva någon som är "lite feg eller klen eller inte klarar av sådant som den borde klara av". Hon beskriver det som ett nedsättande ord, men inte ett särskilt hårt sådant. Det har en humoristisk touch – "baingyl" är enligt Svenskt dialektlexikon framför allt det gotländska namnet på fisken spigg – och slängs fram med syfte att retas med glimten i ögat snarare än att faktiskt kritisera.

TT: Hur använder du det?

– "Ditt jädra baingyl!" Jag använder det inte på fastlandet, för där vet ingen vad det betyder, men jag kan absolut dra till med det på Gotland.

Matilda Källén/TT

FAKTA

Fakta: Baingyl

Betydelse: Fisken spigg (Gotland).

Ursprung: Förleden är densamma som ben och kan syfta på att spiggens kropp är täckt av benplåtar. Efterleden tros komma av ett tidigare "gyril" som bildats av ett forngutniskt "gur" med betydelsen "smuts, gorr". Att spiggen associerats med smuts har troligen att göra med att det har varit vanligt att koka tran av den. Den sörja som återstod när man skummat av tranoljan efter kokningen använde man som gödsel.

Exempel: "De där baingyli gär skad pa (gör skada på) andrä fiskars räun (rom)", Lau socken.

Källor: Manuset till "Svenskt dialektlexikon", "Gotländsk ordbok (1918–1945)", "Ordbok över Laumålet på Gotland" (1972–1986) samt "Ordstudier" (1937) av Evald Lidén.

FAKTA

Fakta: Dialektord jag inte kan vara utan

Drössla, drittla och däka. Vad vore svenska språket utan sina dialekter? I sommar ber vi kända personer att lyfta fram favoritord och uttryck på dialekt.

Dialekterna är våra ursprungliga språk, både historiskt och ofta även emotionellt. I Uppsala pågår arbetet med ett nytt dialektlexikon som ska publiceras digitalt.

Kultur och nöje

Tyga uppmanas ställa in konsert i Belarus

Den amerikanske rapparen Tyga har av människorättsorganisationen Human Rights Foundation uppmanats att hoppa av en konsert i Minsk i Belarus (Vitryssland).
Den amerikanske rapparen Tyga har av människorättsorganisationen Human Rights Foundation uppmanats att hoppa av en konsert i Minsk i Belarus (Vitryssland).
Foto: Chris Pizzello/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den amerikanske rapparen Tyga har av människorättsorganisationen Human Rights Foundation uppmanats att hoppa av en konsert i Minsk i Belarus (Vitryssland), skriver Hollywood Reporter.

Tyga är en av artisterna på konserten, som planeras hållas kvällen före landets presidentval den 9 augusti.

Valet, där den sittande presidenten Alexander Lukasjenko, som kallats Europas sista diktator, ställs mot tre kvinnliga kandidater har föregåtts av stora protester runt om i Belarus. Enligt Human Rights Foundation vill regimen genom att arrangera en konsert med populära artister avleda demonstranternas uppmärksamhet – och på sätt förhindra demonstrationer.

2019 kritiserade organisationen rapparen och artisten Nicki Minaj för en planerad konsert i Saudiarabien, vilket ledde till att hon ställde in sin medverkan.

Kultur och nöje

American Song Contest spås få premiär 2021

David Goodman från EBU, Ola Melzig produktionschef, Christer Björkman och Anders Lenhoff presenterar konceptet för American Song Contest vid en pressträff under Eurovision 2019.
David Goodman från EBU, Ola Melzig produktionschef, Christer Björkman och Anders Lenhoff presenterar konceptet för American Song Contest vid en pressträff under Eurovision 2019.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje American Song Contest – den amerikanska versionen av Eurovision – spås få premiär under julhelgen 2021. Bakom projektet står bland andra Christer Björkman och tv-producenten Anders Lenhoff.

Under Eurovision i Tel Aviv 2019 höll Christer Björkman en välbesökt presskonferens där han avslöjade att han efter fem år som producent för tävlingen och 18 år med Melodifestivalen skulle ta ESC-formatet över Atlanten och förvandla det till en amerikansk produkt med namnet American Song Contest. Hoppet var att programmet skulle ha premiär redan 2021 – vilket nu ser ut att bli verklighet, skriver Variety.

Baserat på Eurovision

Formatet för American Song Contest är baserat på den europeiska förlagan. Soloartister eller grupper med upp till sex medlemmar från var och en av de 50 amerikanska delstaterna kommer att framföra sina låtar live, för att därefter tävla mot representanter från andra delstater – och programmet avslutas med en storstilad final i bästa Eurovisionstil.

Christer Björkman, som är såväl tävlingsproducent som projektets konstnärlige ledare, säger att han drömt om Eurovision sedan han var barn.

"Att sedan få chansen att använda allt man vet om formatet, börja om från början och ta programmet till en publik som inte vet något om det är ett stort privilegium", säger han till tidningen.

Enande effekt

Christer Björkman förvärvade licensrätten till formatet från EBU 2019 tillsammans med Ola Melzig, Peter Settman och Anders Lenhoff. Och enligt Lenhoff, som också är producent för programmet, kan en tävling som American Song Contest ha en enande effekt i vår konfliktfyllda verklighet.

"Vi har sett hur deltagare från länder som legat i krig kramar varandra och gråter efter tävlingen", säger han.

Anna Grönberg/TT

FAKTA

Fakta: Eurovision

Eurovision startade 1956 som en tävling mellan sju länder. I den inställda tävlingen 2020 skulle 41 länder ha deltagit.

Christer Björkman, tv-producenten Anders Lenhoff och Dave Goodman från EBU meddelade under Eurovision i Tel Aviv 2019 att de förvärvat licensrätten till tävlingen för att ”söka en lösning för den amerikanska marknaden”.

Tävlingen är också aktuell i komedin "Eurovision Song Contest: The Story of Fire Saga" av och med Will Ferrell.

Kultur och nöje

Mattias Alkberg skjuter upp turné

Musikern, låtskrivaren och poeten Mattias Alkberg flyttar sin planerade höstturné till våren 2021.
Musikern, låtskrivaren och poeten Mattias Alkberg flyttar sin planerade höstturné till våren 2021.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Musikern, låtskrivaren och poeten Mattias Alkberg flyttar sin planerade höstturné till våren 2021, enligt ett pressmeddelande.

""Jamen det var ju just snyggt att turnén blev flyttad. Men den blev flyttad, inte inställd. Det är väl så en får tänka så en inte blir galen i isoleringen. Och så kan ni ju läsa "Med rätt att dö" några extra gånger i stället. Hoppas ni gillar den i alla fall", kommenterar artisten själv beslutet.

I våras släppte Mattias Alkberg "Bodensia" – sin första soloskiva på tre år. Den 24 augusti släpps hans senaste diktsamling "Med rätt att dö".

Mattias Alkberg slog igenom med indierockbandet The Bear Quartet i början av 1990-talet. 2004 till 2008 spelade han även med bandet Mattias Alkberg BD.

Kultur och nöje

Premiär klar för "The undoing"

'The Undoing' med Hugh Grant och Nicole Kidman i huvudrollerna får premiär den 26 oktober på HBO Nordic.
"The Undoing" med Hugh Grant och Nicole Kidman i huvudrollerna får premiär den 26 oktober på HBO Nordic.
Foto: NIKOTAVERNISE.COM/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

HBO:s miniserie med Hugh Grant och Nicole Kidman i huvudrollerna får premiär den 26 oktober på HBO Nordic, enligt ett pressmeddelande från strömningstjänsten.

Serien, som regisserats av Susanne Bier och vars manus är skrivet av David E. Kelley, skulle ha börjat visas redan i våras, men på grund av coronapandemin fick premiären skjutas upp.

"The undoing" bygger på Jean Hanff Korelitz roman "You should have known" och handlar om ett par, spelade av Kidman och Grant, vars tillvaro vänds upp och ned på grund av ett antal dramatiska händelser.

Även skådespelare som Donald Sutherland, Sofie Gråbøl och Edgar Ramirez medverkar i serien.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

NannyPoppins

Fler tar hjälp av nanny - ökningen väntas fortsätta när RUT-avdraget tredubblas

NannyPoppins Det finns just nu ett stort intresse av att anlita en nanny. Barnvaktsföretaget NannyPoppins beskriver hur det finns ett stort intresse för att få hjälp med barnpassning och att det stora intresset förväntas växa när möjligheten att göra skatteavdrag för tjänsten utökas.

Det är en fantastisk förmån att vara förälder. Du får möjligheten att se ett barn växa upp och formas till en egen människa och utvecklas år för år. Men med det sagt så behöver föräldraskapet inte alltid vara enkelt - det är prövande att vara förälder. Du måste ha förmågan att prioritera mellan saker i livet, du aldrig hade velat prioritera mellan. Det gäller därför att göra de val och beslut som är bäst för familjen som helhet - även om det inte finns något facit över vad som är rätt beslut i alla situationer. Ett sätt att frigöra mer tid att göra de saker du vill och behöver göra som förälder är att ta in en nanny. En nanny som kan bidra till omsorgen av ditt barn och avlasta dig som förälder några timmar i veckan och på så sätt frigöra tid för att ni kan göra annat.

Nanny - möjliggör tid för karriär och socialt liv

Möjligheten att få hjälp av en nanny innebär att man skapar tid för annat som man tidigare inte haft tid att göra. Det kan handla om att arbeta de där extra timmarna på jobbet, kanske för att senare kunna göra anspråk på en chefstjänst eller annat roligt uppdrag man är intresserad av. Det kan också innebära att man får mer tid över till att träffa vänner, eller släkt.

Trygg barnvakt

En av NannyPoppins viktigaste fokusområden är trygghet. Det är viktigt att familjen känner sig trygg med att den barnflicka man anlitar är pålitlig och trygg i omsorgen av ens barn. Därför har NannyPoppins ett mycket seriöst rekryteringsförfarande där bara en ett fåtal av hundra sökanden får jobbet. Rekryteringsförfarandet innehåller flera olika djupintervjuer samt tester och ett krav är att personen innan den anställs som barnvakt, har erfarenhet av att passa barn. NannyPoppins kontrollerar även att personen inte förekommer i belastningsregistret, samt gör flertalet slagningar i offentliga register för att kontrollera att personen inte förekommer i övriga domstolstvister. Vill du läsa mer om NannyPoppins rekryteringsprocess av barnvakt.

Pedagogisk barnflicka

Det blir allt vanligare att föräldrar önskar en pedagogisk nanny. Det handlar givetvis inte om att mötet mellan barnvakt och barn ska bli en undervisningssituation, utan att de lekar och aktiviteter som nannyn gör med barnet har en pedagogisk baktanke i syfte att utveckla barnets förmåga att läsa, skriva, räkna och tala. Det går även att ägna en viss del av tiden med nanny till traditionell läxläsning, Skatteverket medger att 10 procent av barnpassningstillfället får ägnas åt detta givet att familjen i fråga vill ha fullt RUT-avdrag.

Handplockad nanny

NannyPoppins handplockar alltid en nanny till er familj. Det innebär att företaget lyssnar in era behov och förutsättningar och utifrån det sätter er i kontakt med en av bolagets nannys som stämmer in på era önskemål. Ni får träffa er nanny för ett första gratis möte och därefter ta ställning till om ni vill gå vidare. Det finns även andra aktörer som arbetar med barnpassning, en sådan är myNanny, läs mer om myNanny här och hitta en nanny.

Kultur och nöje

"Fuskande majoren" skildras i ny tv-serie

Sian Clifford och Matthew MacFadyen spelar paret Diana och Charles Ingram som anklagades för att fuska sig till segern i brittiska 'Vem vill bli miljonär'. Michael Sheen gör rollen som programledaren. Pressbild.
Sian Clifford och Matthew MacFadyen spelar paret Diana och Charles Ingram som anklagades för att fuska sig till segern i brittiska "Vem vill bli miljonär". Michael Sheen gör rollen som programledaren. Pressbild.
Foto: Matt Frost
Kultur och nöje
Kultur och nöje Går det att fuska sig till högsta vinsten i ett direktsänt tv-program? Den frågan ställs i den brittiska miniserien ”Quiz”, baserad på en verklig skandal som utspelades 2001. En deltagare i ”Vem vill bli miljonär?” beskylldes för att fuskat sig till högvinsten på en miljon pund.
PREMIUM

– Det är som en kuppfilm, en riktigt underlig sorts kuppfilm, säger huvudrollsinnehavaren Matthew MacFadyen till TT.

Han spelar major Charles Ingram, och dennes hustru Diana görs av Sian Clifford. Om de känns igen beror det kanske på att MacFadyen har en av huvudrollerna i HBO-serien ”Succession” och på att Clifford spelar systern till Phoebe Waller-Bridge i succén "Fleabag”. ”Quiz” består av tre timslånga avsnitt – men från början var det inte säkert att det skulle bli en tv-serie, konstaterar Sian Clifford.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Bokrecensioner

Kristallklar prosa om en idyll som krossas

Författaren Björn Ranelid.
Björn Ranelid.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Kultur och nöje
Bokrecension Thomas Almqvist

Björn Ranelid, som själv är äppelodlare i Kivik, berättar i sin senaste roman om Bill Nilsson, som också är äppelodlare på Österlen. Bills goda vän Karin Blom är mamma till fyra barn och gift med prästen i byn, där hon odlar blommor i trädgården. Hennes liv är inte alls så idylliskt som det kan verka. En fruktansvärd tragedi inträffar, en tragedi som påverkar hela byn. I Bill Nilssons sista vita skjorta tecknar Ranelid ett samhälle, där det vackra och det fruktansvärda lever sida vid sida. Bill odlar äpplen, Acke jobbar med ungdomar på glid, Benjamin och Emma är redo att gå ut i livet. De är alla människor som gör världen lite bättre. Havet, jorden, arbetet men framför allt kärleken ger dem kraften att gå vidare.

Hur kunde den fruktansvärda tragedin få ske? Hur kan livet gå vidare? I tillbakablickar får vi lära känna byborna och förstår så småningom vad som hänt. Ranelid är mycket noga med att skildra en idyll, men så perfekt kan inte livet vara. Idyllen måste krossas och idyllen krossas verkligen. Det vackra och det fruktansvärda levde sida vid sida, ända till det fruktansvärda tog över och katastrofen var ett faktum. Tiden är tidigt 60-tal med tidsmarkörer som Dag Hammarskjöld på Backåkra och Målle Lindberg på Kiviks marknad.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Roland Paulsen: Vi måste acceptera vår oro

Roland Paulsen är aktuell med nya boken 'Tänk om', i vilken har tar avstamp i historien för att spåra orons utveckling fram till i dag. Boken är en studie i oro, men också en kommentar till diskussionen om utbrändhet och psykisk ohälsa. En stor oro, som vi faktiskt har medel att göra oss kvitt, menar han är den ekonomiska oron.
Roland Paulsen är aktuell med nya boken "Tänk om", i vilken har tar avstamp i historien för att spåra orons utveckling fram till i dag. Boken är en studie i oro, men också en kommentar till diskussionen om utbrändhet och psykisk ohälsa. En stor oro, som vi faktiskt har medel att göra oss kvitt, menar han är den ekonomiska oron.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Varför mår vi så dåligt mitt i allt välstånd? Är det våra tankar som gör oss sjuka?
I boken "Tänk om" försöker sociologen Roland Paulsen gå till botten med människans oro.
PREMIUM

Försök för en stund att vara i nuet. Inte tänka bakåt eller framåt. Låt tankarna vara här och nu.

Hur lång tid tar det innan de börjar irra? När börjar du oroa dig för något som har hänt eller som kanske kommer att hända?

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL