Utrikes

Nytt nej till dataavtal mellan EU och USA

Österrikaren Max Schrems har i flera år kampanjat mot hur de stora nätjättarna samlar in och hanterar personuppgifter. Arkivfoto.
Österrikaren Max Schrems har i flera år kampanjat mot hur de stora nätjättarna samlar in och hanterar personuppgifter. Arkivfoto.
Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
Utrikes
Utrikes EU-domstolen slår återigen ner på EU:s dataskyddsavtal med USA.
Fem år efter underkännandet av Safe Harbour-avtalet drabbas nu ersättaren av samma sak.
PREMIUM

Torsdagens utslag är det senaste i en lång domstolskamp som den österrikiske aktivisten Max Schrems fört mot framför allt Facebooks insamlande av personuppgifter.

Det ledde 2015 till att det dåvarande så kallade Safe Harbour-avtalet underkändes av EU:s domstol. Nu sker samma sak med efterträdaren Privacy Shield – "integritetsskölden" – som reglerar överförandet av personuppgifter mellan privatföretag i EU och USA.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Libanonexpert: "Kommer bli ett köpslående"

Militärens roll i landet kan komma att bli en avgörande faktor för vad som händer efter regeringens avgång. Arkivbild.
Militärens roll i landet kan komma att bli en avgörande faktor för vad som händer efter regeringens avgång. Arkivbild.
Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kommer protesterna i Libanon att mattas av efter beskedet om regeringen avgång? Hur kommer militär att reagera? Och vad händer nu med landets redan sargade ekonomi?
– Det kommer bli ett spel och köpslående, säger Libanonforskaren Hanna Leonardsson.

Efter förra veckans förödande explosion avgår Libanons regering, meddelade premiärminister Hassan Diab under måndagen. Att beskedet kommer just nu är inte oväntat, menar Hanna Leonardsson, Mellanösternforskare vid Göteborgs universitet, men hon påpekar också att protesterna pågått länge.

– Libaneserna har varit arga ett tag nu, den politiska korruptionen, den ekonomiska krisen och corona. Den här explosionen fick en redan överfull bägare att rinna över, säger Hanna Leonardsson till TT.

Fortsatt osäkerhet

Landets politiska oro ser dock inte ut att vara över i och med regeringens avgång.

– Det här innebär samtidigt att perioden av osäkerhet kommer fortsätta för Libanon. Landet är känt för att det tar lång tid att bilda regering och de kommer nu stå utan beslutande organ.

– Presidenten har makten att utse nästa premiärministerkandidat. I höstas tog den uppgiften över tre månader, från oktober till januari. Kandidaten måste sedan godkännas av parlamentet som består av de befintliga politiska beståndsdelar, fortsätter Libanonforskaren.

Utbredd korruption

En av svårigheterna med att tillsätta en ny regering är den utbredda korruption som proteströrelsen kritiserat.

– Det finns ingen kandidat som står utanför den politiska eliten. Det kommer bli ett spel och köpslående mellan de som sitter nära makten. Många aktörer i närområdet har nog en preferens om den regering som kommer och de vill nog vara inblandade i det som händer nu.

TT: Vad kommer att hända nu rent praktiskt?

– Landet kommer att få en övergångsregering men frågan är vilka befogenheter den egentligen kommer att ha. Kommer den exempelvis kunna samtala med Internationella valutafonden om stödpaket för att rädda valutan?

– Det är möjligt att landets ekonomiska kris kommer att bli djupare av det här men samtidigt har tillgången på dollar ökat sedan explosionen på grund av att folk har skickat pengar, och det har inte varit pengar till staten så det flödet påverkas inte.

"Är fortfarande arga"

Frågan nu är vad regeringens avgång får för konsekvenser för proteströrelsen.

– Vissa delar av protesterna kanske lugnar ner sig lite men folk är fortfarande arga. Det är svårt att säga om de som protesterar kommer att splittras mer nu, säger Hanna Leonardsson.

TT: Vad finns det för faktorer som kan komma att splittra folket?

– Militären har tidigare haft mycket högt anseende i landet, det har ändrats under de här protesterna. Om protesterna kommer fortsätta så blir det intressant att se om de aktivt motverkar protesterna och använder mer våld. Hur de reagerar kan komma att splittra landet.

Ida Vanhainen/TT

Utrikes

Johnson: Stoppa migrantbåtarna över kanalen

Migranter tas om hand i Dovers hamn i förra veckan. Arkivbild.
Migranter tas om hand i Dovers hamn i förra veckan. Arkivbild.
Foto: Gareth Fuller/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritannien vill samarbeta med Frankrike för att stoppa migrantbåtar över Engelska kanalen.
Fler än 500 migranter har tagit sig över kanalen sedan i torsdags.

Fint väder och lugn sjö har lett till att hundratals personer, inklusive barn och gravida kvinnor, försökt sig på den riskfyllda färden över Engelska kanalen. Många har färdats i överlastade gummibåtar.

Det brittiska inrikesdepartementet har tidigare bett militären om hjälp för att hantera de många migranter som kommer med båt från Frankrike, utan att specificera vad man ville att militären skulle göra. Nu säger Storbritanniens premiärminister Boris Johnson att han vill se ett samarbete länderna emellan.

– En andra sak vi måste göra är att se igenom vårt regelverk som gör det mycket, mycket svårt att skicka ut människor efter att de kommit hit, även fast de kommit hit på olaglig väg, säger Johnson.

Omöjlig uppgift

Storbritannien har tidigare riktat kritik mot Frankrike, som man anser inte gör tillräckligt för att stoppa de som försöker ta sig över kanalen.

"Vi måste göra den här rutten totalt ogenomförbar", sade Chris Philp vid inrikesdepartementet i ett uttalande.

"Vi har för avsikt att skicka tillbaka så många migranter som möjligt."

Enligt Frankrike är det orealistiskt att landet skulle kunna stoppa alla båtar från landets 30 mil långa kustremsa. Paris kritiserar att Storbritannien kallat in militär och menar att det är ett försök att "visa någon typ av muskler".

– Min fråga är: varför då? Om en liten båt full av migranter kommer in på brittiskt vatten, kommer den brittiska flottan att skjuta dem? säger Pierre-Henri Dumont, ledamot i det franska parlamentet, i en intervju med BBC.

Anklagar regeringen

Flera brittiska välgörenhetsorganisationer anklagar London för att överreagera och försöka plocka politiska poäng. De påpekar att antalet migranter över kanalen är mycket färre än den regelbundna migrationen över Medelhavet. I år har 4 000 migranter tagit sig till Storbritannien med båt.

Frankrike uppger att fem gånger så många migrantbåtar som lagt ur från den franska kusten har stoppats mellan januari och juli i år jämfört med samma period i fjol.

Många av migranterna kommer från Afghanistan, Irak, Syrien samt från olika afrikanska länder. Vissa uppges ha möjlighet till asyl medan andra sannolikt inte kommer att få uppehållstillstånd.

Efter att övergångsperioden för brexit är slut vid årsskiftet kommer Storbritannien inte längre kunna skicka tillbaka migranter till EU-länder.

Förra året fick totalt 138 000 personer asyl i Frankrike jämfört med 44 200 i Storbritannien.

Utrikes

Libanons regering avgår: "Folkets vilja"

Libanons regering avgår, meddelar premiärminister Hassan Diab.
Libanons regering avgår, meddelar premiärminister Hassan Diab.
Foto: Dalati Nohra/AP/TT
Utrikes
Utrikes Libanons regering avgår i kölvattnet av den katastrofala explosionen i Beiruts hamn.
– I dag följer vi folkets vilja, säger premiärminister Hassan Diab i ett tv-sänt tal.

Medan kravaller för tredje kvällen i rad rasade på Beiruts gator tillkännagav Libanons hårt pressade premiärminister Hassan Diabatt han tillmötesgår det krav som ekat under protesterna.

– I dag följer vi folkets vilja och dess krav på att de ansvariga för detta brott ställs inför rätta, säger Diab i ett tv-sänt tal, där han lägger skulden för den dödliga explosionen på "inhemsk korruption".

– I ljuset av denna sanning meddelar jag i dag att regeringen avgår.

Rykten om beskedet hade varit i omlopp under måndagen. Både hälsoministern Hamad Hasan och idrottsministern Vartine Ohanian hade varslat om att beskedet skulle komma.

Enligt Ohanian fattades beslutet på ett regeringssammanträde tidigare under dagen, där "de flesta ministrarna uppmanade regeringen att kliva åt sidan". Ett sammanträde som föregicks av att fyra ministrar lämnat sina poster.

Libanons president Michel Aoun har godtagit avgången men bett regeringen att sitta kvar under en övergångsperiod fram tills att en ny regering kan bildas.

Fyra ministrar har gått

Både finansminister Ghazi Wazni och justitieminister Marie Claude Najem lämnade under måndagen in sina avskedsansökningar och uppgav explosionen som orsak. Under söndagen avgick landets miljö- och informationsministrar och flera parlamentsledamöter av samma anledning.

Men det är inte alla libaneser tror inte att en förändring är möjlig, ens med en ny regering.

– Det kommer inte att gå, det är bara samma människor. Det är en maffia, säger Antoinette Baaklini som arbetar på ett företag vars lokaler förstördes vid explosionen.

Över 150 döda

De regeringskritiska protesterna de senaste dagarna har varit de största sedan i oktober, då den politiska eliten anklagades för att utnyttja statliga resurser för egen vinning.

Missnöjet har fått nytt bränsle av den katastrofala explosionen i Beiruts hamn den 4 augusti, som skördade över 150 människoliv.

President Michel Aoun har tidigare uppgett att explosiva ämnen lagrats på ett osäkert sätt i hamnen under flera år samt att en utredning av händelsen inletts. Redan innan beskedet om regeringens avgång hade dessutom premiärminister Diab föreslagit att tidigarelagda parlamentsval genomförs för att lösa Libanons politiska kris.

Rättad: I en tidigare version fick Libanons finansminister fel namn.

Kring parlamentsbyggnaden i Beirut rasar på måndagen gatustrider för tredje dagen i rad.
Kring parlamentsbyggnaden i Beirut rasar på måndagen gatustrider för tredje dagen i rad.
Foto: Bilal Hussein/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Libanons politiska kris

I oktober i fjol kastades det redan ekonomiskt krisande och svårt skuldsatta Libanon in i politiskt kaos – med månader av regeringskritiska massprotester mot ökade levnadskostnader och regeringens oförmåga att hantera den ekonomiska krisen. Sedan dess har det libanesiska pundet tappat 80 procent av sitt värde på den svarta, inofficiella marknaden.

Den 29 oktober meddelade dåvarande premiärminister Saad al-Hariri sin avgång. Men det tog lång tid att bilda ny regering, bland annat eftersom de olika politiska grupperingarna inte kunde enas om ministerposterna. Först i januari 2020 tillkännagav Libanon den nya regering som nu har avgått i kölvattnet av explosionen i Beiruts hamn den 4 augusti.

Tiotusentals libaneser har i krisen, som är den värsta sedan det femtonåriga inbördeskriget 1975–1990, förlorat sina jobb eller tvingats gå ned i lön. Coronapandemin förvärrat den ekonomiska situationen ytterligare.

Den politiska splittringen i Libanon har alltid varit stor och regeringsmakten i den sekulära republiken bygger på en balans mellan landets största religiösa grupper: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser.

Utrikes

Linde varnar för konsekvenser av Belarusvåld

Polis drabbade samman med oppositionsanhängare i Belarus huvudstad Minsk på söndagen.
Polis drabbade samman med oppositionsanhängare i Belarus huvudstad Minsk på söndagen.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes För andra dagen i rad rasar protester i Belarus mot vad oppositionsanhängare kallar ett riggat presidentval. Sveriges utrikesminister Ann Linde varnar nu landet att utvecklingen kan få diplomatiska konsekvenser.

– Vi är inte främmande för något som finns i den diplomatiska verktygslådan, säger hon till TT.

På måndagskvällen drabbade oppositionsanhängare och polis återigen samman i den belarusiska huvudstaden Minsk.

För nyhetsbyrån Reuters berättar ett vittne att minst 30 personer gripits och att polisen slår demonstranter med batonger. Händelserna följer på valsöndagens protester, då tiotals demonstranter skadades och tusentals greps. Polisen använde då vattenkanoner, chockgranater och gummikulor för att skingra protestdeltagarna.

Våldsamheterna fördöms av det svenska utrikesdepartementet som under måndagen kallade upp Belarus ambassadör i Sverige.

– Vi pratade om att det våldet som används mot oppositionella och motdemonstranter i samband med valet, något som är oacceptabelt i våra ögon. Vi går inte in på diplomatiska möten i detalj men jag kan säga att han inte var förvånad, säger utrikesminister Ann Linde.

Betonar vikt av dialog

Utrikesministern berättar att man från svensk sida även är kritisk till hur valet i landet sköts.

– Det man kan säga är att valet inte gått rättvist till. Man har stoppat kandidater från att framträda och arresterat vissa som varit aktiva i valrörelsen, säger Ann Linde.

Hon är även kritisk till att Belarus inte genomfört de rekommendationer som Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) tidigare framfört.

Sverige diskuterar just nu tänkbara konsekvenser för den belarusiska staten på EU-nivå.

– Vi är inte främmande för något som finns i den diplomatiska verktygslådan. Tidigare har man använt sanktioner. Men vi måste noggrant överväga hur det ska bli. Vi vill kunna ha en aktiv dialog med Belarus, säger Ann Linde.

TT: Varför har inte EU agerat mot Belarus tidigare?

– Belarus är inte högt på dagordningen i alla länder men jag hoppas att det kommer ändras nu. Det här valet har gett mycket medieuppmärksamhet om inte annat, nu gäller det att hålla i det intresset.

– Det är viktigt att lyssna på oppositionen och civilsamhället. Trots hur de behandlas så är de aktiva och de ska inte känna sig bortglömda. Jag träffade många av deras representanter när jag var där på mitt senaste besök och vi har pratat om det som händer nu. De säger att det som händer nu inte är slutet, utan bara slutet på Lukasjenko-eran, säger Ann Linde avslutande.

Utmanare förkastar resultatet

Aleksandr Lukasjenko har styrt landet sedan 1994 och har den senaste tiden mötts av skarp kritik för hur han har hanterat coronapandemin, ekonomin och de mänskliga rättigheterna i landet.

Lukasjenkos utmanare Svetlana Tichanovskaja, som enligt valkommissionens kom tvåa i valet med 9,9 procent av rösterna. Den 37-åriga politiska nykomlingen blev en oväntad förgrundsgestalt för oppositionen sedan hon valde att kandidera i sin fängslade makes ställe.

Hon avvisar valkommissionens preliminära resultat och kräver att myndigheterna lämnar över landets styre till oppositionen.

– I går gjorde väljarna sitt val men myndigheterna hörde oss inte, de har brutit med folket, säger Tichanovskaja vid en presskonferens på måndagen.

Utländska observatörer bedömer att inget val i landet har varit fritt och rättvist sedan mitten av 1990-talet.

FAKTA

Fakta: Oppositionen i Belarus

Oppositionskandidaten som inför valet seglade upp heter Svetlana Tichanovskaja. Hon är hustru till bloggaren Sergej Tichanovskij, som planerat att kandidera i presidentvalet men i stället fängslades i maj. Efter det att Sergej gripits beslöt sig hustrun Svetlana att ta hans plats.

Tichanovskaja har två nära allierade – med snarlika historier – i Maria Kolesnikova, kampanjledare för den fängslade oppositionspolitikern Viktor Babaryko, och Veronika Tsepkalo, vars make Valerij Tsepkalos kandidatur diskvalificerades av valmyndigheten.

Vid en valseger hade Tichanovskaja lovat att frige alla politiska fångar och utlysa nyval där alla diskvalificerade kandidater får delta.

Utrikes

Hongkongs mediemogul Jimmy Lai gripen

Jimmy Lai har bland annat grundat tidningen Apple Daily. Arkivbild.
Jimmy Lai har bland annat grundat tidningen Apple Daily. Arkivbild.
Foto: Kin Cheung/AP/TT
Utrikes
Utrikes Mediemogulen och demokratiaktivisten Jimmy Lai har gripits i Hongkong i enlighet med den nya säkerhetslagen.
Frihetsberövandet ses som ett hot mot pressfriheten i staden.

"Jimmy Lai har gripits för samarbete med utländsk makt", skriver Mark Simon vid Lais mediebolag Next Digital på Twitter.

En poliskälla bekräftar uppgiften för AFP, och Hongkongpolisen uppger enligt Reuters att nio personer i åldersspannet 23–72 år gripits misstänkta för brott mot den nya lagen, och utesluter inte att fler gripanden kan bli aktuella.

Lai, som är 71 år, är en framstående person i demokratirörelsen. Han äger tidningarna Apple Daily och Next Magazine, som båda är prodemokratiska och Pekingkritiska.

Lai har även varit en frekvent besökare i Washington, där han träffat höga tjänstemän, inklusive utrikesministern Mike Pompeo, för att samla stöd för demokrati i Hongkong, vilket fick Peking att beteckna honom som en "förrädare", skriver Reuters.

Gripit sönerna

skriver på sin engelskspråkiga sajt att Jimmy Lais två äldsta söner också gripits, liksom flera andra personer i Next Medias ledarskap. Lai greps i sitt hem och en Apple Daily-källa säger till Reuters att polisen sökt igenom flera andra höga chefers hem.

"Vi håller på att ordna advokater och så vidare för att försvara oss själva. Vi ser detta som direkta trakasserier," säger källan till Reuters.

Mark Simon uppger också att Apple Dailys lokaler söks igenom av polis.

Jimmy Lai är den högst uppsatta personen som hittills har frihetsberövats till följd av den nya lagstiftningen.

– Jag är beredd på fängelse. Om det blir så, så får jag tillfälle att läsa böcker jag inte har läst. Det enda jag kan göra är att fortsätta att vara positiv, sade han i en intervju med nyhetsbyrån AFP i juni, ett par veckor innan den nya lagen trädde i kraft.

Kräver släppande

Pressfrihetsivrare är upprörda över frihetsberövandet och kräver att Lai släpps.

"Gripandet av mediamogulen Jimmy Lai bekräftar de värsta farhågorna för att Hongkongs nationella säkerhetslagstiftning ska användas för att undertrycka kritiska prodemokratiska åsikter och begränsa pressfriheten", säger Steven Butler, Asienchef för organisationen Committee to Protect Journalists, i ett uttalande.

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) uttrycker sin oro över gripandet i ett Twitterinlägg.

"Myndigheter i Hongkong måste garantera mänskliga rättigheter och grundlagens fri- och rättigheter, inklusive fri press", skriver hon.

Det är inte första gången Lai frihetsberövas. Han greps tidigare i år anklagad för olovlig sammankomst, tillsammans med andra ledande aktivister, till följd av protesterna i Hongkong förra året.

Tidigare har 15 personer gripits i enlighet med den nya lagen, bland annat fyra stycken i åldrar mellan 16 och 21.

Gustav Sjöholm/TT

FAKTA

Fakta: Hongkongs nya lag

Vid månadsskiftet juni–juli trädde en ny säkerhetslag, stiftad av folkkongressen i Peking, i kraft i Hongkong.

Lagen listar fyra kategorier av brott: separatism, omstörtning, terrorism och samverkan med annat land eller externa element som allvarligt kan hota rikets säkerhet.

Lagen har fördömts av en lång rad länder som menar att den i praktiken avskaffar principen om ”ett land, två system”, som fastslogs när den forna brittiska kolonin Hongkong överlämnades till Kina 1997.

Principen skulle enligt överenskommelsen med Storbritannien gälla till 2047 och ska garantera Hongkong ett visst mått av demokratiskt oberoende samt större press- och yttrandefrihet i Fastlandskina.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Utrikes

TT-FLASH: LIBANONS REGERING AVGÅR

Utrikes
Utrikes Libanons regering avgår, meddelar premiärminister Hassan Diab enligt Reuters.
Bakgrunden är explosionen i Beiruts hamn.

Utrikes

Hjältarna från moskéskjutningen får medalj

Muhammad Rafiq, till vänster, och Mohammad Iqbal prisades med medaljer på årsdagen av den avvärjda terrorattacken mot moskén i norska Bærum.
Muhammad Rafiq, till vänster, och Mohammad Iqbal prisades med medaljer på årsdagen av den avvärjda terrorattacken mot moskén i norska Bærum.
Foto: Ole Berg-Rusten/NTB Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Den 10 augusti 2019 gick Philip Manshaus till angrepp mot al-Noor Islamic Centre i norska Bærum. På årsdagen prisades församlingsmedlemmarna Muhammad Rafiq och Mohammad Iqbal för att ha avvärjt terrordådet.
PREMIUM

Rafiq och Iqbal övermannade den beväpnade Manshaus innan någon hann skadas. På ettårsdagen av dådet prisades de med medaljer för sitt mod.

– När det gällde som mest avvärjde de vad som kunde ha blivit ett mycket värre angrepp mot moskén, sade näringsminister Iselin Nybø under ceremonin i Bærums rådhus.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Kor sökte skydd på tak – undsattes med kran

Korna simmade för livet – och blev strandsatta.
Korna simmade för livet – och blev strandsatta.
Foto: Park Chul-heung/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Sydkoreanska räddningsarbetare har haft händerna fulla när kraftiga skyfall orsakat allvarliga översvämningar i landet.

Måndagens räddningsinsats var kanske inte den mest kritiska ur humanitär synpunkt – men utgjorde likväl ett ovanligt logistiskt dilemma. I jordbruksstaden Gurye i södra Sydkorea hade ett stort antal kor blivit strandsatta uppe på hustak.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL