Opinion

Ditt liv, ditt val

Barbro Westerholm i en soffa på sitt kontor
Barbro Westerholm.
Foto: Simon Rehnström/SvD/TT
Opinion
Opinion ALS-sjuke Per Maritz valde att avsluta sitt liv med hjälp av läkaren Staffan Bergström. På grund av coronapandemin kunde han inte som tänkt fara till Schweiz och Dignitaskliniken, där dödsshjälp är lagligt.

Staffan Bergström riskerar att förlora sin läkarlegitimation och Per Maritz hoppas att hans självvalda död ska leda till en debatt om att legalisera dödshjälp i Sverige, vilket vore välkommet. Flera av partierna anger tveksamma skäl för att dödshjälp inte ska vara tillåtet.

Miljöpartiet och Liberalerna är försiktigt positiva. Som läkare och riksdagens äldsta ledamot, samt ledamot i Statens medicinsk-etiska råd, bör liberalen Barbro Westerholms positiva åsikt väga tungt. Hon menar att det är en fråga om rätten att bestämma om sitt eget liv.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Moderna vidskepelser

Opinion
Opinion

I den vetenskapliga tidskriften American Journal of Tropical Medicine and Hygiene konstateras att 800 personer har dött av orsaker som kan kopplas till desinformation om coronaviruset. Det handlar om beteenden som orsakats av att de har hört att det till exempel är ofarligt att dricka desinfektionsmedel. Olika ”botemedel” mot covid-19 har marknadsförts som bra och ofarliga, när de i själva verket innebär stora hälsorisker. Det är extra tragiskt att folk har trott att de på detta sätt skulle komma undan pandemin och istället själva orsakade sin död.

När man inte själv är mottaglig för desinformation blir det svårbegripligt att andra kan få för sig att dricka desinfektionsmedel, eller kourin, som också förekommit.

De har fått information om dessa ”botemedel” i sociala medier, som alltmer framstår som en farlig källa till desinformation. Till exempel har konspirationsteorin om att 5G-master orsakat viruset fått så stort genomslag att folk börjat bränna master. Det är en tidsfråga innan någon skadas av detta.

Det är svårt att veta vad man ska göra åt saken om man vill ha något som liknar yttrandefrihet, eller möjlighet för folk att röra sig obehindrat på internet. Å andra sidan står det klart att desinformationen är såpass skadlig att det är tveksamt om det bör vara konsekvensfritt att sprida den för att den ger klick och eventuella intäkter.

Bland annat innebär spridningen av konspirationsteorier att det kan bli svårt att få befolkningen vaccinerad mot covid-19, om ett effektivt vaccin tas fram. Enligt en enkät tror 44 procent av republikaner att vaccinet är del av en konspiration med Bill Gates i centrum. Yougov är inte helt tillförlitligt, eftersom frivilliga enkäter inte reflekterar ett tvärsnitt av befolkningen. Även om det är färre är det oroande att det förekommer, med tanke på att också finns andra typer av vaccinmotstånd, som tron på att vaccin orsakar andra sjukdomar.

Diskussionen om lagar mot desinformation måste uppenbarligen intensifieras, även om det är ett svårlöst problem.

Opinion

Hur farliga är Kinaföretag?

Foto: Stefan Olofson
Opinion
KRÖNIKA

President Donald Trump vill förbjuda den Kinaägda appen Tiktok, som används mest av barn och ungdomar för att visa danser och andra mer eller mindre underhållande framträdanden. Trumps föregivna motiv är att appen är en säkerhetsrisk eftersom den är kinesisk. Att han kräver att techgiganten Microsoft köper en del av Tiktok av ägaren Bytedance och att den amerikanska staten ska få en del av köpesumma i provision tyder på att hans motiv egentligen är andra.

Tiktoks lagring och insamling av personliga data skiljer sig inte från andra liknande appar. Stora sociala forum som Facebook, Twitter och Whatsapp tillämpar ungefär samma principer för persondata som Tiktok. Det är en integritetsfråga men knappast en fråga om nationell säkerhet. Militärer och andra säkerhetsklassade funktioner bör dock undvika att ladda ned Tiktok för säkerhets skull. Men det gäller många andra appar också.

Tiktok har alltså blivit ett nytt inslag i president Trumps ekonomiska krig mellan USA och Kina. För Trump är det inte förtrycket av uigurer i Kina eller president Xi Jinpings allt mer auktoritära styre som är problemet utan Kinas växande ekonomiska makt.

Ett annat inslag i detta ekonomiska krig är USA:s blockad av telefonbolaget Huawei. USA gör nu allt för att förmå andra länder att stoppa Huaweis möjligheter att delta i 5G-utbyggnaden och att över huvud taget finnas i telefoninfrastrukturen.

Hur allvarligt hotet är om kinesiska möjligheter att genom inbyggda bakdörrar i Huaweis system komma åt känsliga system i andra länder är svårt att bedöma som lekman. Att döma av vad som visas i olika agent- och polisfilmer numera, men också som diskuteras i seriösa tekniska tidskrifter, finns det stora möjligheter att bakvägen komma åt viktiga styrsystem och information även utan att i produktionsledet bygga in sådana möjligheter. Så kanske är farhågorna även riktade mot Huawei överdrivna.

Särskilt besvärande vid kontakter med Kina är att alla kinesiska företag är skyldiga att på begäran lämna uppgifter till de kinesiska myndigheterna. Det är dock ingen helt unik lagstiftning. Enligt amerikansk lag (Cloud act) har amerikanska myndigheter rätt att begära ut data från alla amerikanska tjänsteleverantörer, oavsett var i världen informationen lagras. Motsvarande lagstiftning finns också i en rad andra länder som Ryssland och Indien.

Det råder inget tvivel om att dessa regler är i direkt konflikt med EU:s integritetsregler (GDPR). När det gäller Kina är det naturligtvis ett särskilt problem att Kina är en hård diktatur och känsliga uppgifter som utnyttjas kan leda till allvarligare följder. Men handlar det om förmenta säkerhetsintressen lägger inte heller USA fingrarna emellan om det anses nödvändigt.

Självfallet finns det all anledning att vara försiktig i alla kontakter med diktaturen Kina. Men larmen från president Trump och amerikanska intressen kan lika gärna ha den ekonomiska konkurrensen som motiv som verkliga säkerhetsproblem. Att Volvo Cars är Kinaägt har hittills haft betydligt fler positiva effekter än negativa.

Opinion

Hur farliga är Kinaföretagen?

Opinion
Opinion

President Donald Trump vill förbjuda den Kinaägda appen Tiktok, som används mest av barn och ungdomar för att visa danser och andra mer eller mindre underhållande framträdanden. Trumps föregivna motiv är att appen är en säkerhetsrisk eftersom den är kinesisk. Att han kräver att techgiganten Microsoft köper en del av Tiktok av ägaren Bytedance och att den amerikanska staten ska få en del av köpesumma i provision tyder på att hans motiv egentligen är andra.

Tiktoks lagring och insamling av personliga data skiljer sig inte från andra liknande appar. Stora sociala forum som Facebook, Twitter och Whatsapp tillämpar ungefär samma principer för persondata som Tiktok. Det är en integritetsfråga men knappast en fråga om nationell säkerhet. Militärer och andra säkerhetsklassade funktioner bör dock undvika att ladda ned Tiktok för säkerhets skull. Men det gäller många andra appar också.

Tiktok har alltså blivit ett nytt inslag i president Trumps ekonomiska krig mellan USA och Kina. För Trump är det inte förtrycket av uigurer i Kina eller president Xi Jinpings allt mer auktoritära styre som är problemet utan Kinas växande ekonomiska makt.

Ett annat inslag i detta ekonomiska krig är USA:s blockad av telefonbolaget Huawei. USA gör nu allt för att förmå andra länder att stoppa Huaweis möjligheter att delta i 5G-utbyggnaden och att över huvud taget finnas i telefoninfrastrukturen.

Hur allvarligt hotet är om kinesiska möjligheter att genom inbyggda bakdörrar i Huaweis system komma åt känsliga system i andra länder är svårt att bedöma som lekman. Att döma av vad som visas i olika agent- och polisfilmer numera, men också som diskuteras i seriösa tekniska tidskrifter, finns det stora möjligheter att bakvägen komma åt viktiga styrsystem och information även utan att i produktionsledet bygga in sådana möjligheter. Så kanske är farhågorna även riktade mot Huawei överdrivna.

Särskilt besvärande vid kontakter med Kina är att alla kinesiska företag är skyldiga att på begäran lämna uppgifter till de kinesiska myndigheterna. Det är dock ingen helt unik lagstiftning. Enligt amerikansk lag (Cloud act) har amerikanska myndigheter rätt att begära ut data från alla amerikanska tjänsteleverantörer, oavsett var i världen informationen lagras. Motsvarande lagstiftning finns också i en rad andra länder som Ryssland och Indien.

Det råder inget tvivel om att dessa regler är i direkt konflikt med EU:s integritetsregler (GDPR). När det gäller Kina är det naturligtvis ett särskilt problem att Kina är en hård diktatur och känsliga uppgifter som utnyttjas kan leda till allvarligare följder. Men handlar det om förmenta säkerhetsintressen lägger inte heller USA fingrarna emellan om det anses nödvändigt.

Självfallet finns det all anledning att vara försiktig i alla kontakter med diktaturen Kina. Men larmen från president Trump och amerikanska intressen kan lika gärna ha den ekonomiska konkurrensen som motiv som verkliga säkerhetsproblem. Att Volvo Cars är Kinaägt har hittills haft betydligt fler positiva effekter än negativa.

Opinion

Migrationskris

Opinion
Opinion Förhandlingarna kring en ny migrationsöverenskommelse sker i ett annat klimat än tidigare. Svenskarna har inte varit så negativa till invandring på 25 år som nu.

Regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet kunde knappt ha varit längre ifrån varandra. Debatten handlar i grova drag om huruvida den restriktiva tillfälliga migrationspolitik som vi haft sedan 2015 ska vara kvar eller om vi ska återgå till den liberalare flyktingpolitik vi hade tidigare när de tillfälliga reglerna löper ut nästa sommar.

Det är normalt för koalitionsregeringar att det sker en intern debatt, men den här debatten gäller vilken sorts land Sverige ska vara och regeringspartiernas ställning i och överlevnad inom svensk politik och är såtillvida speciell. Socialdemokraterna är närmare både Moderaterna och Sverigedemokraterna i sina 26 förslag än regeringskollegan Mp. Regeringspartierna är bara överens på tre av 26. Socialdemokraterna skulle i nuläget ha lättare för att komma överens med Sverigedemokraterna än med Miljöpartiet när det gäller migration och integration, även om de inte ligger lika långt till höger som Moderaterna. Det är tråkigt för ett parti som länge hållit en solidarisk linje, men det svenska politiska landskapet är tyvärr permanent förändrat.

Politiker ska vara aktsamma med lustigheter, men Morgan Johanssons jämförelse under onsdagskvällens debatt i Aktuellt mellan Moderaterna och en tvål när det gäller migrationspolitiken var inte dum. När Moderaterna får som de vill glider de gärna längre åt höger för att se om att de kan få ytterligare eftergifter. Johansson har rätt i att det finns en fara i att Moderaterna vill ta politiken hela vägen ut till Sverigedemokraternas ståndpunkt för att bli nöjda. Det finns val att vinna och väljare att stjäla från Sverigedemokraterna. Johansson har också en poäng i att Moderaterna visar lite kompromissvilja för ett parti som får en femtedel av rösterna. Polariseringen är olycklig eftersom den får partierna att ropa på öppna eller stängda gränser, inte på kompromisser.

För den som är för en solidarisk flyktingpolitik är frågan inte okomplicerad för den sakens skull. Med knappare resurser efter pandemin och ökande skepsis mot invandring måste man fråga sig om vi ska prioritera att många ska kunna komma, eller att de som kommer ska ha det bra här och kunna komma in på arbetsmarknaden så de känner sig som en del av samhället. Det viktiga är att de som är mest nödställda och inte har någon annanstans att ta vägen inte ska mötas av stängda gränser, även om det innebär att vi får ta emot färre.

Att bibehålla invandringen på en hög nivå kan göra att utlandsfödda som redan finns här utsätts för rasism i högre grad när opinionen förändrats i negativ riktning. Det är en tråkig tanke, men om man ska dra logiska slutsatser av den hårdnade tonen mot invandrare hos vissa grupper är det tyvärr en risk.

Miljöpartiet har lovat sina väljare att vi ska återgå till den gamla, generösa flyktingpolitiken: något som de nästan säkert kommer att misslyckas med.

Vad detta innebär för Mp är att de kan välja mellan att orsaka en regeringskris och att orsaka en kris för det egna partiet. Att efter ett så turbulent år, där Sverige har behövt en stabil regering orsaka regeringskris och eventuellt extra val gör inte Miljöpartiet populära. Samtidigt måste de fundera över vilken sorts parti de är: ett lydparti till Socialdemokraterna eller ett litet grönt parti som står för en solidarisk flyktingpolitik och en radikal klimatpolitik oavsett vad det kostar. Det finns nog större intresse för det senare hos väljarna.

Sveriges tid som ”humanitär stormakt” kan förmodligen ses som över i och med den hör överenskommelsen.

Martina Jarminder

Opinion

Jämställda arbetsplatser för alla

Opinion
Opinion

Linköpings universitet har, tyvärr föga förvånande, kommit fram till att transpersoner diskrimineras i arbetslivet. De diskrimineras dessutom på två olika sätt.

Studien är gjord genom att man skickar in fiktiva jobbansökningar med liknande ordalydelse. I vissa skrev forskarna att den ansökande hade bytt från ett mansnamn till ett annat, i andra att man bytt från mansnamn till kvinnonamn. Det senare halverade sannolikheten att personen fick svar på sin ansökan. Diskrimineringen skedde huvudsakligen inom mansdominerade yrken. I kvinnodominerade var skillnaden mindre och minst var den där man hade jämn balans mellan män och kvinnor.

Nu återstår frågan om varför man diskriminerar. Kan det vara så att arbetsgivare förutsätter att transpersoner behöver särskilda villkor, som privat toalett eller liknande? Vissa länder där man debatterar transrättigheter på ett hetsigare sätt än i Sverige, som USA och Storbritannien, har toalettfrågan i det närmaste varit en besatthet hos debattörerna. I Sverige har vi fler unisexbadrum, så det borde inte vara en faktor.

Kanske är förklaringen enklare än så. Kanske känner arbetsledning och rekryterare inga transpersoner och vet därför inte hur de ska förhålla sig till det. Kanske är det gammal vanlig rädsla för det okända. Det kan oavsett konstateras att även här fungerar den jämställda arbetsplatsen bäst och att mycket arbete mot diskriminering återstår.

Martina Jarminder

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Opinion

Rekord i icke-försening

Opinion
Opinion

I juli slog tågen rekord. Rekordet var att de nästan inte kom för sent, eller kom mindre för sent än vanligt. 95 procent av tågen var högst fem minuter sena. Det beror på att folk inte åkte tåg. Det var glest mellan tåg och glest mellan resenärer, i bästa fall.

Min resa till en vän i Mellansverige skedde i ett mer än halvtomt tåg. När jag sökte lämpliga resor fanns få att välja på, eftersom man klokt nog passade på att utföra banarbete när ingen åkte tåg.

Vad kan vi lära oss av det? Tyvärr att det som krävs för att svensk tågtrafik ska fungera är att nästan ingen åker tåg. 2020 körde mindre än hälften så många snabba tåg som vanligt.

2016 låg Sverige sämst i Europa på punktlighet i tågtrafiken, 2017 var inte heller något vidare: då var vi trea från botten. Sverige har, eller har haft, det sämst underhållna järnvägsnätet i Europa. Av någon anledning har vi inte tyckt att det var ett problem. 2007 menade dåvarande finansminister Anders Borg att vi hade överinvesterat i järnvägen. Borg hade tvärfel att döma av var Sverige befinner sig 13 år senare.

Infrastrukturminister Thomas Eneroth säger att de glädjande siffrorna beror på investeringar man gjort i svensk järnväg. Det gör de inte. De beror på att ingen har åkt tåg. Men de skulle kunna bero på det, om man fortsätter satsa så att Sverige kommer i fatt andra europeiska länder och förhåller sig till hur efterfrågan på tågresande har ökat i takt med klimatmedvetenheten.

Opinion

Transparens och skattepengar

Opinion
Opinion

Det statliga stödet för korttidsarbete under covid-19-krisen är sannolikt den åtgärd som kommer att kosta skattebetalarna mest. När man lägger så mycket skattemedel bör processen vara transparent, så skattebetalarna vet vad de får för pengarna och dessutom för att försäkra sig om att inget fusk förekommer. Därför har det med rätta väckt ont blod att det inte funnits insyn i vilka företag som får bidragen. Endast staten har hitintills haft insyn, vilket är ett problem för en demokrati med anspråk på transparens, som Sverige.

Det är välkommet att regeringen avser att ändra på den saken. Finansminister Magdalena Andersson menar att situationen har uppstått eftersom man följt existerande lagstiftning, där det är sekretess på grund av att uppgifter om korttidsarbete anses kunna skada företagen. Samtidigt har det rått transparens kring andra typer av stöd. Andersson säger att det är en relevant diskussion inför framtiden att fråga sig om sekretessnivån är rimlig. Svaret på den frågan är nej.

Detta är en unik situation och inget företag lär skadas så svårt av att medge att de har problem att gå runt under en pandemi som inneburit radikalt förändrade konsumtionsvanor och minskad efter frågan är att det är rimligt att hemlighålla vart stora summor skattepengar går.

Det måste finnas förståelse för att regeringen kände sig tvungen att agera snabbt och då fick använda sig av befintligt lagstiftning, men det innebär att stöd i form av skattepengar i princip blev hemligstämplat. Att det förekommer olika slags fusk har det slagits larm om från flera håll, bland annat från fackbunden, även om det i det fallet har handlat om att personal fått jobba som vanligt trots korttidspermittering och liknande. Om någon fuskat sig till bidrag under en pandemi är det otroligt allvarligt, vilket är en av flera tungt vägande skäl för att regelverket ändras. Andersson säger att det bland annat är olyckligt att media inte har kunnat granska företagen som fått bidrag. Det har hon rätt i.

Opinion

Ett väntat val

Harris och Biden stirrar på varandra och skratta.
Biden och Harris under primärvalsdebatten
Foto: David J. Phillip
Opinion
Opinion

Demokraternas presidentkandidat Joe Biden har valt Kamala Harris som vicepresident. Hon har tidigare varit staten Kaliforniens justitieminister och kan stå för både ett lag och ordningsperspektiv och ett rättviseperspektiv eftersom hon arbetat för att förbättra villkoren för marginaliserade grupper.

Många förutsatte att Joe Biden skulle välja en svart vicepresidentkandidat, så att han förmedlar att han och hans administration skulle ta de rasismrelaterade oroligheterna i USA på allvar. Harris är visserligen av indisk härkomst och inte afroamerikansk, men eftersom hon varit måltavla för rasism själv under sina många valkampanjer anses hon kunna förstå afroamerikaners perspektiv.

Harris befinner sig i mitten politiskt och från vänsterhåll har det uttryckts besvikelse över det. Men det är sannolikt också en del av poängen. Man vill locka mittenväljare som inte deltar i den giftiga debatten mellan vänster och höger och inte är lika motiverade att gå och rösta som de längst till höger och längst till vänster. Biden förlorar dock en möjlighet att locka vänsterväljare, särskilt dem som sympatiserar med den självutnämnde socialisten Bernie Sanders. Harris anses stå för långt till höger och Elizabeth Warren hade eventuellt varit ett bättre val från deras synpunkt. Biden är dock redan impopulär hos Sanders-röstarna, så det är oklart om något vicepresidentval utom möjligen Sanders själv hade ändrat deras ståndpunkt.

Harris styrka är bland annat att vinna debatter och hon har hyllats för vassa retorik. Det lär dock inte locka Trumpväljare över gränsen. Clinton gjorde bättre ifrån sig retoriskt och kunskapsmässig under presidentkampanjens debatter 2016, men Trumps väljare gillar honom för att han säger precis vad han vill. Debattekniskt finlir är de inte intresserade av och ingen av Trumps grodor har kostat honom några väljare. Tvärtom verkar det göra honom mer mänsklig och tillgänglig för väljargruppen.

NÄSTA ARTIKEL