Debatt

En långsiktigt hållbar migrationspolitik

Debatt
Debatt Sverige behöver en långsiktig migrations- och integrationspolitik som är hållbar över tid. Långsiktigheten behövs för att människor som kommer till Sverige på flykt undan krig och förtryck ska ges förutsättningar att kunna försörja sig själva och sin familj samt kunna delta som aktiva samhällsmedborgare.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Runt om i landet så kastas utsatta människor runt som brickor i ett politiskt spel, där en del kommuner försöker lägga över ansvaret på andra så fort man kan.

Varje person som beviljas asyl i Sverige innebär ett åtagande för det svenska samhället.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Monokultur eller mångfald

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Enligt Unesco begränsades möjligheterna starkt för kulturarbetare världen över under coronapandemin. Enligt en rapport till FN:s råd för mänskliga rättigheter har kulturarbetarnas arbetsmöjligheter påverkats inte bara av restriktioner, utan ”fler konstnärer mördades och fängslades under 2020 än åren innan.”

Dessutom har kvinnliga kulturarbetare drabbats hårdare, eftersom de ofta har sämre tillgång till digitala verktyg och osäkrare kontrakt.

Restriktionerna här hemma har kritiserats hårt för att vara för stränga mot kultursektorn. Kulturutövare, publik och arrangörer har drabbats illa av pandemin. Samtidigt är kulturen är det som ger oss verktyg för känslohantering kring att möta kriser. Den skapar identitet och kan ge oss den nationella eller lokala berättelse som håller oss samman. Plus underhållning.

Den är en de starkaste ekonomiska motorerna, något som till sist erkänts av nationalekonomerna. Ett samhälle som inte satsar på sina skapande förmågor blir snart ett före detta samhälle. Vi minns Churchills dräpande svar på varför kulturbudgeten inte ens i krigs- och kristider ska minskas till förmån för försvarets: ”eftersom det då inte kommer att finnas något kvar att försvara”.

Samma grundtanke har Malmöprästen Kent Wisti: ”Lidingömoderater kritiserar Malmös användande av skattpengar till konst för World Pride. Det är inte välfärdens kärna säger de. Så förvånade de ska bli när de inser att just konst, kärlek och gemenskap är välfärdens kärna, motor och frukt”.

Med tankar som dessa vill vi i det gröna skånska kulturnätverket framhålla kulturens -- i vid bemärkelse -- betydelse som demokratiskt kitt.

Inför ett eventuellt extraval och till valet 2022 måste vi synliggöra hur ett dynamiskt kulturliv med många olika aktörer bidrar till en vital demokrati för alla, av många.

Tyvärr finns det politiska rörelser både i Europa och här hemma som hotar kultur, demokrati och mångkultur. Genom historien har nationalistiska och snäva ”monokulturer” misslyckats och fått katastrofala följder. Vi Gröna värnar inte minst presstödet och ser gärna möjligheter för även mindre publikationer stärks.

Politiken ska dock inte styra konstnärers frihet och bara måttlig grad styra media. Oberoende public service, reell yttrandefrihet samt lagar mot ägarkoncentration är akut hotade i vårt land med blåbrun politik och kräver skärpt politisk kamp. Många röster måste stå upp för en mångfald av utövare, arrangörer, arenor/kanaler, kulturyttringar och garantera jämlika villkor för alla att ta del.

Vår vision är ett kulturliv som sjuder av idéer och nyskapande, där nya uttryck tillåts att blomstra och där både stora och små, gamla som nya, svenska som nysvenska aktörer kan utvecklas och samverka. Friheten att växa, tänka, känna, skapa och njuta behövs mer än någonsin!

Miljöpartiet tar nu strid för kulturvärden som främjar integration, med kultur- och musikskolor i centrum via kommunala kulturgarantier. Både institutioner och fria kulturutövare, offentliga bibliotek och värdefulla byggnader, minnesmärken och lokala museer behöver uppmärksamhet och stöd, likaväl som den skånska framgångssagan med film och växande spelkultur.

Kollektivtrafiken bör få en sorts färdbevis så fler kan ta sig till större kultur- och idrottsevenemang och mycket finns att göra för kulturen inom hälso- och sjukvården, inte bara som fysisk rörelse, idrott och kroppskultur.

I en tid av hotande europeisk kultur- och demokratiskymning är Miljöpartiet en stark röst för kulturen i alla dess former. När populistiska rörelser vill montera ned kulturen och styra över den vill vi stärka den på sina egna villkor.

Inger Andersson

pens. byggnadsantikvarie

Håkan Bjerking,

filmregissör, manusförfattare

Elsa Christersson,

pensionär

Lotta Hedström,

f språkrör o f riksdagsledamot

Ida Nilsson

Kulturnämnden Region Skåne

Debatt

Marknadsanpassa studentboenden

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I dagarna har tiotusentals unga vuxna fått det glädjande beskedet att de blivit antagna till en utbildning vid något av Sveriges universitet eller högskolor. Det innebär även att jakten efter ett boende drar igång. I flera av de orterna studenterna vill flytta till råder bostadsbrist vilket innebär att många studenter förpassas till en otrygg och dyr andrahandsmarknad eller tvingas bo kvar hemma hos sina föräldrar under studietiden. I värsta fall tvingas de tacka nej till en drömutbildning på annan ort för att de inte lyckas hitta boende i tid.

Det är ett politiskt misslyckande att de blivande studenter som idag firar sitt antagningsbesked snart behöver oroa sig över att kanske inte hitta en bostad i tid istället för att förberedda sig inför sin studier. Bostadsbristen i Sverige och i studentorterna beror på att bostadsmarknaden är hårt reglerad. Krångliga och onödigt hårda byggregler och det kommunala planmonopolet gör att tiden från att man börjar leta till inflytt är längre och dyrare än den behövt vara.

Därtill är hyran reglerad genom den så kallade bruksvärdessystemet. Det innebär hyran inte får lov att sättas på marknaden som andra priser i ekonomin utan bestäms i kollektiva förhandlingar. Följden blir att trots att efterfrågan på hyresrätter är hög i studieorterna är det inte ekonomiskt lönsamt att bygga mer och bristen består.

I förra veckan beslutade regeringen att återkalla remissen av utredningen om fri hyres¬sättning vid nyproduktion av bostäder. Det är ett tråkigt besked för unga idag som om några år vill ta sig in på bostadsmarknaden. Friare hyressättning i nyproduktion skulle vara ett välkommet första steg för marknanpassa bostadsmarknaden. För att komma tillrätta med bostadsbristen behöver marknadshyror införas i hela beståndet.

I debatten om marknadshyror kan man lätt få uppfattningen om att de som försvarar hyresregleringen står på den svagastes sidan. Det kunde inte varit mer fel. Den reglerade hyrans största förlorare är de som idag står helt utanför bostadsmarknaden. Allra största subventioner får de som idag bor i en dyr, fin och centralt belägen hyresrätt. Även bostadsrättsägare tjänar på dagens icke-fungerande bostadsmarknad eftersom den trissar upp priserna på deras bostäder.

Visionen om att alla ska ha ett bra boende och att segregationen ska minska är fin. Men hyresregleringens konsekvenser i att studenter och unga inte hittar någonstans att bo medan stora subventioner går till dem som redan är välbärgade är den mindre fina verkligheten. Det är dags att erkänna att dagens bostadsmarknad är ett politiskt misslyckande och genomför reformer för avreglering.

John Norell,

ordförande Hyresgästförbundet och förbundsordförande Fria Moderata Studentförbundet

Linn Rydberg,

ambassadör Hyresgästförbundet och distriktsordförande Liberala Ungdomsförbundet i Skåne

Debatt

Biogasförslag oroar

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Biogas har fyllt en viktig roll i Skåne under en lång tid. Den har varit helt avgörande för omställningen till en fossilfri fordonsflotta inom kollektivtrafiken. För sedan 2018 så körs alla bussar i Skånetrafikens regi med 100 procent förnybara bränslen. En utveckling som inte varit möjlig utan biogasen.

Men var sak har sin tid. Vi ser nu hur teknikutvecklingen går framåt, inte minst vad gäller elektrifiering av olika sektorer. Kollektivtrafiken är inget undantag. Där får vi nu allt fler bussar till Skånetrafiken som framöver kommer att vara eldrivna i stället för biogasdrivna. Det är en naturlig utveckling.

I takt med detta måste vi nu hitta nya användningsområden för den skånska biogasen och bidra till omställningen så att även andra sektorer blir fossilbränslefria. För vi centerpartister ser det som en självklarhet att arbeta för en cirkulär ekonomi.

Biogas har en stor klimatnytta och därför är det något som vi måste ta tillvara på. Genom biogasproduktionen så kan vi använda avfall som en resurs som bidrar till att minska utsläppen i stället för att ha avfallet som en belastning för klimatet. Dessutom så får vi från produktionen av biogas också biogödsel som en restprodukt, vilken kan användas i en cirkulär växtnäringstillförsel inom jordbruket.

Trots teknikutvecklingen går det inte heller att enbart stirra sig blind på att enbart elektrifiering är lösningen. I stället måste fokus ligga på att komma åt det som måste bort – nämligen de fossila bränslena. Dessutom är det inte alltid möjligt att använda el för alla i till exempel bilar utan det måste fortsatt finnas alternativ.

Som centerpartister ser vi därför med stor oro på det förslag som just nu är ute på remiss på nationell nivå om att ändra miljöbilsdefinitionen som skulle innebära att biogasbilar inte längre klassas som miljöbilar. Det är något vi helt enkelt inte kan acceptera.

Utöver att biogasen har en enorm klimatnytta så skapar också produktionen många viktiga arbetstillfällen i Skåne.

Även om Region Skåne genom åren gjort mycket för att stärka biogasen, så ser vi att arbetet behöver fortsätta genom att hitta nya användningsområden inom den egna verksamheten. Ett exempel på hur det skulle kunna möjliggöras är genom en innovationsupphandling som främjar forskningen kring nya användningsområden av den skånska biogasen.

Centerpartiet ser biogasen som en självklar del i klimatomställningen.

Anneli Kihlstrand (C)

Ledamot i regionala utvecklingsnämnden

Lars Hansson (C)

Förste vice ordförande i kollektivtrafiknämnden

Hanna Ershytt (C)

Ersättare i regionfullmäktige

Debatt

Vattenskoterkaoset bakbinder

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Kustbevakningen planerar för en stökig sommar till sjöss längs med Skånekusten. Anledningen stavas vattenskotrar. Vattenskoterns popularitet har skjutit i höjden, och i kölvattnet av det populära transportmedlet har en debatt uppstått kring sjövett och regler. Det är otvivelaktigt så att ju fler vattenskotrar som förekommer längs kusterna –desto fler kör för fort och osäkert och orsakar inte sällan en rädsla för andra.

Kustbevakningen i Malmö har tidigare larmat om att problemen med vattenskotrar växer i omfattning i och med att det är de som är ansvariga både för kontroller av vattenskoterframfart och sjöövervakning. Givet Kustbevakningens mycket ansträngda budgetläge är situationen ohållbar och risken är stor att Kustbevakningen saknar beredskap för det stora tryck på sjöövervakning som vattenskotrarna kommer kräva i sommar.

Problemen beror dels på att antalet vattenskotrar blir fler. Dels till följd av att det är det många som inte förstår regelverken och som kör för snabbt och för farligt. Dessutom konstaterar Kustbevakningen i Malmö att vattenskotern ofta fungerar som en statussymbol i kriminella kretsar och kan användas för att t.ex. smuggla eller gömma narkotika till sjöss. Behovet av Kustbevakningens närvaro längs med kusten ökar, samtidigt som Kustbevakningen har mycket svårt att redan i dag få resurserna att räcka till.

Sjötrafikövervakning är ett av Kustbevakningens grunduppdrag tillsammans med räddningstjänst, krisberedskap och totalförsvar, brottsbekämpning, miljöräddning samt kontroll och tillsynsverksamhet. Under flera år har dock Kustbevakningen fått allt fler och större uppgifter att utföra utan motsvarande resurstilldelning från regeringen. Med den nya Kustbevakningslagen som kom 2019 utökades myndighetens brottsbekämpande arbete. Nya uppgifter har också tillkommit gällande gränsövervakning och beredskap. Lägg därtill stora internationella insatser inom ramen för Frontex som kräver både personella och monetära resurser. Kalkylen går inte ihop.

Ett stort antal myndigheter som exempelvis Tullverket och Polismyndigheten är beroende av Kustbevakningen för att kunna fullgöra sina uppgifter om något inträffar till sjöss. Om Kustbevakningen inte har tillräckliga resurser påverkar det även andra myndigheter och det uppstår en dominoeffekt som tränger undan Kustbevakningens ordinarie uppdrag. I dag är läget så allvarligt att det är långt ifrån säkert att Kustbevakningen skulle ha möjlighet att klara av exempelvis ett större oljeutsläpp om det sker samtidigt som en annan pågående insats.

Skåneregionens ökande problem med vattenskotervandaler är toppen av ett isberg av uppgifter som landar på Kustbevakningen. Det finns ett akut behov av ytterligare 200 kustbevakare i operativ tjänst redan innan myndigheten blir bakbunden av att kontrollera fart, nykterhet och vårdslöshet i sjötrafiken med mera hos de stadigt ökande vattenskoterförarna. Kustbevakningen har ett samhällskritiskt uppdrag, men förutsättningarna saknas för att kunna utföra arbetet.

Johan Lindgren

Ordförande TULL-KUST

Debatt

Minska nedskräpningen

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Nedskräpning i skogen är ett allvarligt problem med en enkel lösning. Du kan själv bestämma dig för att du inte är en person som skräpar ner i naturen, skriver representanter för Håll Sverige Rent och stiftelsen Skogssällskapet i en uppmaning till alla skåningar.

Vi svenskar gillar verkligen att vara i skogen, inte minst det senaste året när det sociala livet har gått på sparlåga. Sju av tio skåningar, 73 procent, tror att coronapandemin har gjort att de vill vistas mer i skog och mark framöver, visar en ny Sifoundersökning som Skogssällskapet har beställt.

Allemansrätten ger oss unika möjligheter att röra oss fritt och njuta av skogen även när den tillhör någon annan. Högstubbar, kjolgranar och evighetsträd är en del av allt som finns att upptäcka i skogen. Men sorgligt nog möter vi också glasspapper, plastpåsar, aluminiumburkar och en och annan gammal rostig cykel.

Hela sju av tio kommuner och åtta av tio markägare menar att nedskräpning i naturen är ett problem, enligt en undersökning som Håll Sverige Rent genomförde 2017. De som orsakar mest nedskräpning är allmänheten – alltså många gånger samma personer som vistas i naturen för att njuta av den.

Nedskräpning är ett allvarligt samhällsproblem. Skräpet skadar djur och natur, förstör haven, gör områden otrygga och kostar samhället mycket pengar – helt i onödan. Därför behöver vi stoppa nedskräpningen.

Vi vet också att nedskräpning ger mer nedskräpning. Om det redan ligger skräp i skogen är sannolikheten stor att det hamnar mer skräp där, för att det då kan uppfattas som att det är mer okej.

Till skillnad från många andra samhällsproblem har var och en av oss stor makt att bidra till att minska problemet. Vi vill uppmana dig att fatta egna beslut för att bidra till minskad nedskräpning:

• Gör ett eget val. Bestäm dig för att det inte är okej att skräpa ner och att du inte en person som slänger skräp i naturen.

• Ta alltid med ditt skräp hem. Ofta är ryggsäcken eller fickorna tommare på väg hem och skräp väger oftast nästan ingenting.

• Ta med en extra påse. Där finns plats för både ditt eget skräp och skräp du hittar på vägen.

Skogen är en fantastisk resurs och källa till glädje. Det är viktigt att vi blir fler som bestämmer oss för att vi helt enkelt inte skräpar ner. Då gör vi riktig skillnad tillsammans.

Johanna Ragnartz,

vd Håll Sverige Rent

Karin Fällman Lillqvist,

hållbarhetschef Skogssällskapet

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Debatt

Automation säkrar kompetensförsörjning

För Centerpartiet är det en självklarhet att personalen i vården ska ha tillgång till de senaste verktygen för att underlätta arbetet. För att fokus ska kunna läggas på att patienten ska bli frisk och att personalen ska få göra det de är bäst på: vård och omsorg.
Foto: Berit Roald
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

För Centerpartiet är det en självklarhet att personalen i vården ska ha tillgång till de senaste verktygen för att underlätta arbetet. För att fokus ska kunna läggas på att patienten ska bli frisk och att personalen ska få göra det de är bäst på: vård och omsorg.

Idag har Region Skåne flera gamla IT-system i drift. Något system är till och med från 70-talet. Det är varken effektivt eller säkert. På flera håll inom regionen används också fax för kommunikation mellan avdelningar, ibland som en backup.

Med hjälp av digitaliseringen är det möjligt att både underlätta och förbättra. Det har företag runt om i världen redan gjort, men inom den skånska hälso- och sjukvården ligger vi i vissa delar efter. Arbete pågår, men mer måste göras.

Nya system kan ta bort repetitiva arbetsuppgifter från vårdpersonal så att mer tid kan läggas där den verkligen behövs. I mötet med patienten, i vårdandet och i omsorgen. System kan också innehålla beslutsstöd för att stödja vårdpersonal i deras arbete. Studier visar att det är just när människor och AI samverkar som de bästa besluten fattas. AI kan aldrig ersätta människan, men kan vara till stor hjälp.

Dessutom kan det snabba på processen med förskrivningar av läkemedel eller behandlingar och journalanteckningar när IT-systemen automatiskt synkroniserar besluten och anteckningarna in på rätt plats i journalen eller skriver ett recept.

För att klara framtidens kompetensförsörjning är det också avgörande att vi bredd inför automation inom vården. Självklart behövs det mer personal i vissa fall, men det kommer inte att kunna vara lösningen på alla utmaningar skånsk sjukvård står inför. Till slut kommer nämligen alla färdiga gymnasieelever att behöva välja vårdyrket om vi ska kunna möta de kommande decenniers demografiska förändringar.

Med andra ord måste ökad övergång till digitala verktyg och digitalisering förenas med förändrade arbetssätt. Annars kommer de stora fördelarna att utebli. Då kommer vi inte att klara kompetensförsörjningen och personalens tid med patienten kommer istället att gå åt fel uppgifter.

Centerpartiet arbetar för en ökad digitalisering och att möjligheterna till förändrade arbetssätt tas tillvara. Vi är övertygade om att det är vad som kommer att vara bäst för skåningen både idag och imorgon.

Warda Fatih (C)

ordförande, sjukhusstyrelse Landskrona

Mattias Horrdin (C)

ledamot, sjukhusstyrelsen SUS

Ann Hörnebrant-Sturesson (C)

ledamot, primärvårdsnämnden

Debatt

Bygg inte på åkermark

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Andelen jordbruksmark minskar i Sverige. Varje år försvinner cirka 600 hektar svensk åkermark. Nuvarande jordbruksmarker har formats under århundraden bl a genom påverkan från betande djur och människans bearbetning av marken. Många jordbrukare har plockat sten, grävt diken och vårdat åkern för att hålla svälten borta och ge nya generationer möjlighet att leva av jorden. Brukningsvärd jordbruksmark kan inte skapas genom att blanda olika delar sand eller lera och mull, eller genom att man flyttar jord från en plats till en annan. En god odlingsjord utvecklas genom biologiska processer och genom ett långsiktigt arbete från dem som brukar den.

Enligt Jordbruksverket är bevarande av jordbruksmark viktigt ur flera aspekter där livsmedelsproduktionen är den mest uppenbara. Utöver det kan jordbruksmark kan buffra stora vattenflöden vid kraftiga regn. Betande djur håller landskap öppna. Många pollinerare riskerar att dö ut utan ängs- och betesmarker. Åkermark och betesmark kan (om den är rätt skött) till skillnad från hårdgjord mark fungera som en kolsänka.

I takt med att jordbruksmark försvunnit har Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel sjunkit från 90 procent vid början av 1990-talet till omkring 50 procent idag. Riksdagen har enats om en livsmedelsstrategi där det centrala är att öka självförsörjningen och minska den sårbarhet som den höga andelen importerade livsmedel, handelsgödsel och djurfoder innebär. Lunds tätort är omgiven av en synnerligen bördig åkermark och i hela kommunen finns en stor potential för att producera många typer av livsmedel. Därför har vi ett särskilt ansvar.

2020 tog Jönköpings kommun ett beslut som i praktiken är en nollvision för bebyggelse på jordbruksmark. Kommunfullmäktige antog ett styrdokument där jordbruksmark ska värderas högre och skyddas från exploatering. Bostadsbyggande i Lunds kommun har de senaste årtiondens till stor del skett på det som tidigare var jordbruksmark. Nu bör Lunds kommun och andra kommuner prioritera om och i likhet i Jönköpings kommun besluta om ett stopp för byggande på jordbruksmark.

Torkan sommaren 2018 påminde oss om hur sårbar livsmedelsproduktionen är. Men det är något som lantbrukare alltid är medvetna om: i värmeböljorna blir många irriterade på den meteorolog som säger “risk för regn” istället för “chans till regn”. Tyvärr kommer klimatförändringarna att leda till ett allt mer nyckfullt klimat. Vad kommer våra barn att säga om 50 år om vi tar ifrån dem deras bästa möjlighet till säkrare matförsörjning - den goda åkerjorden?

Karin Svensson Smith (MP)

Oppositionsråd Lunds kommun

Kerstin Johnsson (MP)

Lunds klimatgrupp

Ewa Björnberg (MP)

ledamot miljönämnden i Lunds kommun

Debatt

Skåne ska bli miljöbästa region

WO2DW4VWWgtZoNcFDf_ZPC39s74.jpg
Foto: Johan Nilsson/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Värmeböljan har lättat något och det varmaste junivärdet i Sverige sedan 1947 är över. De ökade temperaturerna är mycket oroväckande. Det innebär högre risk för bränder och minskade skördar; för att inte tala om alla som drabbas av uttorkning. Effekter vi ser av klimatförändringarna. Centerpartiet arbetar ständigt för att värna både klimatet och miljön.

I Region Skåne pågår just nu ett viktigt arbete med att ta fram ett nytt miljöprogram. Det är de yttre ramarna för miljöarbetets färdplan mot framtiden. Om förslaget går igenom kommer det att innebära ett nytt arbetssätt där miljöfrågorna kommer sättas i fokus. Det kommer nämligen att bli i regionens budget och verksamhetsplan som det operativa miljömålsarbetet fastställs. Med andra ord kommer varje budgetdebatt också bli en miljödebatt.

Det sätter miljöfrågorna i fokus samtidigt som det blir möjligt att anpassa arbetet efter aktuella frågor och förutsättningar det aktuella året. Idag riskerar miljöfrågorna att inte få samma fokus när de inte ingår i den ordinarie beslutsprocessen för styrning och uppföljning. Tråkiga ord, men viktiga för att det ska fungera i en stor organisation.

Centerpartiet kommer att jobba för att skarpa miljökrav ska in i budget och verksamhetsplan. Vi i Skåne behöver ge tydliga uppdrag om att minska våra fossila utsläpp i alla led, öka den egna elproduktionen, energieffektivisera och fasa ut användningen av fossil plast där det är möjligt.

Dessutom behöver regionen ta krafttag för att i så stor utsträckning som möjligt använda livsmedel som är närproducerade och därmed bidra till öppna landskap och biologisk mångfald. Samma nivå som svensk djur- och växtskyddslagstiftning håller är för Centerpartiet en självklarhet. Majoriteten av de livsmedel som används i regionens verksamhet är patientmåltider. Ska den vara en del av patientens tillfrisknande behövs bra och näringsrika råvaror.

Ett av flera sätt kan vara att inrätta en miljö- och/eller hållbarhetschef för att strategiskt kunna lyfta och sätta fokus på de viktiga områdena. Tittar man på andra större organisationer finns motsvarande ansvarsområde och det är något att överväga även för regionen. Idag sker regionens miljöarbete utspritt i förvaltningarna och det behövs möjlighet till att få samordning och stöd på ett regionövergripande plan.

För Centerpartiet är miljöarbetet viktigt. Vi tar nu avstamp i att arbeta för att Region Skåne blir miljöbästa region i landet. Snart är ytterligare en del i det arbetet på plats.

Annette Linander (C)

regionråd

Lars Hansson (C)

1:e vice ordförande, kollektivtrafiknämnden

Mikael Stamming (C)

ledamot, servicenämnden

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL