Inrikes
Publicerad
Uppdaterad

Covidsjuka ska få prostatacancermedicin

Viruset som orsakar covid-19, fotograferat med ett elektronmikroskop. Nu ska svenska forskare börja testa ett läkemedel, som i vanliga fall används i behandling av prostatacancer, mot covid-19.
Foto: NIAID-RML/AP-TT
Inrikes
Inrikes Svenska forskare ska testa att behandla personer som är sjuka i covid-19 med ett läkemedel mot prostatacancer. Målet är att medicinen ska minska mängden virus som tar sig in i lungorna.

TT

PREMIUM

– Förhoppningarna är att läkemedlet ska minska risken för att en patient ska behöva intensivvård, säger Karin Welén, en av forskarna bakom studien.

Det har visat sig att coronaviruset slår hårdare mot män än kvinnor, vilket kan ha att göra med testosteronnivåer. Två cancerforskare noterade detta och kopplade ihop det med sitt eget fält, och de kan nu ha hittat ett möjligt läkemedel mot covid-19.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes
Publicerad
Uppdaterad

Tre till sjukhus efter våldsam krasch

Tre personer är förda till sjukhus efter en singelolycka utanför Vingåker. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

TT

Två personer är förda med ambulans till sjukhus efter en singelolycka på väg 52 i höjd med Hälleråd utanför Vingåker.

Larmet kom 22.52 på lördagskvällen och när räddningspersonal kom till platsen var två personer fastklämda i vraket.

Ytterligare en person befann sig i bilen och fick hjälp av brandmännen att ta sig ur fordonet. Samtliga har förts till sjukhus

– Det var en våldsam krasch men jag vet inte hur deras tillstånd är, säger Martin Detterström, vakthavande befäl vid polisen.

Enligt räddningstjänsten svarade alla tre på tilltal.

Vägen beräknas vara avstängs i minst en timme i båda riktningarna.

Inrikes
Publicerad

Kriminalvårdens nya gd: De får bära ut mig

Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Foto: Jessica Gow
Inrikes
Inrikes Brist på platser, besöks- och permissionsförbud, coronapandemi och stabsläge har präglat Martin Holmgrens första månader som generaldirektör för Kriminalvården. Men han har också hunnit med att titta på en tv-serie om världens värsta fängelser.

TT

– Där kan man verkligen se hur man kan tvingas bedriva kriminalvård på ett annat sätt. Personalen bevakar den yttre gränsen och sedan sköter de intagna allting innanför, säger generaldirektör Martin Holmgren när TT träffar honom på Kriminalvårdens regionkontor i Liljeholmen i Stockholm.

Serien ser han inte som en inspiration för hur den svenska Kriminalvården borde se ut.

– Men som ett led i mitt behov av att kompetensutveckla mig så är det nyttigt att se kontrasterna också.

Udda start

Martin Holmgren tillträdde som generaldirektör för Kriminalvården den 2 mars i år, efter drygt fem år som generaldirektör för Domstolsverket.

– Jag hann knappt börja förrän coronapandemin blev på riktigt. Redan den 13 mars fick jag ta beslutet om att vi skulle gå upp i stabsläge för att hantera coronaläget.

Pandemin grusade hans genomtänkta plan för att lära känna verksamheten genom besök på häkten, anstalter och hos frivården. I stället blev han sittande på regionkontoret i Stockholm och fick lära känna sina medarbetare ute i landet genom videokonferenser och telefonsamtal.

– Det var naturligtvis inte alls så som jag hade tänkt mig, säger han.

Den senaste tiden har Martin Holmgren kunnat sätta sin ursprungliga plan i verket och göra besök på verksamheterna ute i landet.

– Det är otroligt viktigt för att jag ska göra ett bra jobb att jag förstår vad det är för problematik och frågeställningar som är aktuella ute i verksamheten.

Stabsläge och platskris

Och aktuell problematik finns det just nu gott om inom Kriminalvården. Den mest kända är platsbristen, som förvisso varit ett problem i flera år, men som blivit mer uppmärksammat sedan Martin Holmgren valde att gå ut på DN:s debattsida och berätta att Kriminalvården på grund av platsbrist och överbeläggningar beslutat att jobba i särskild stab.

– Vi såg att vi inte kan jobba i vår vanliga organisation. Vi behöver skärpa upp tempot för att kortsiktigt bygga ut antalet platser både på häkten och anstalter.

TT: Varför valde ni att gå ut med stabsbeslutet på en debattsida?

– Det är många debattörer som velat berätta om att det är fullt på anstalter och häkten. Jag tyckte att nu är det läge att berätta vad det här faktiskt betyder för oss. Att det här är vårt uppdrag, det är vi som ska klara av det, det är ingen annan som kommer att göra det åt oss.

Saknar marginaler

För få platser på anstalter och häkten får mer långtgående konsekvenser än att någon intagen kanske måste dela cell med en annan i en våningssäng. Martin Holmgren säger att det påverkar det återfallsförebyggande arbetet, som är ett av myndighetens grunduppdrag, men också säkerheten för intagna och anställda. Det handlar om att kunna ha marginaler för att kunna placera varje intagen där de bäst passar men också att snabbt kunna flytta på intagna som utgör säkerhetsrisker.

– Vi behöver ha en sådan marginal och i dag har vi inte det.

TT: Om det skulle bli ett upplopp på en anstalt i dag och många intagna behöver flyttas därifrån, finns det möjlighet till det?

– De möjligheterna blir mer utmanade ju färre platser vi har att tillgå. Om en sådan sak skulle hända behöver vi vara beredda att flytta folk kanske över hela landet.

Lärt av misstag

Martin Holmgren säger i nästa andetag att Kriminalvården arbetar aktivt för att förhindra upplopp och oroligheter. Bland annat genom mindre enheter på anstalterna.

– Tidigare lät man de intagna umgås i mycket större grupper, där mycket kunde hända. I dag är det mer sektionerat och mindre grupper och vi har ur det perspektivet större möjligheter att möta när det inträffar en allvarlig incident.

TT: Har överbeläggningarna hittills lett till att personer som borde sitta på anstalt med hög säkerhetsklass placerats på anstalt med lägre säkerhet?

– Jag ska vara ärlig och säga att vi tittar på alla möjliga saker för att lösa den här situationen.

Bland annat har intagna, efter "vederbörlig säkerhetsbedömning", flyttats från sluten klass 2 anstalter till öppen klass 3 anstalt.

– Vi har varit väldigt noggranna med att man är i rätt säkerhetsklass och det ska vi fortsätta vara, säger Martin Holmgren.

Vänta på fängelseplats

En annan konsekvens av platsbristen på anstalterna är att personer som dömts till fängelsestraff, men som domstolen bedömt inte behöver vara häktade, i vissa fall fått längre tid på sig innan de ska inställa sig vid anstalten för att avtjäna sitt straff. Inställelsetiden, alltså tiden en dömd person har på sig innan straffet ska börja avtjänas, har utökats från 50 upp till 100 dagar.

– Vi har tyckt att vi varit tvungna att göra det för att kunna prioritera i utnyttjandet av de befintliga platserna, säger han.

Detta uppmärksammades och kritiserades när det visade sig att en person som misstänks för att grovt ha misshandlat två yngre pojkar på en kyrkogård i Solna gjorde det när han var på fri fot i väntan på att avtjäna ett fängelsestraff för ett annat brott.

När det gäller när en dömd ska infinna sig inom de 100 dagarna gör Kriminalvården, precis som när det gäller var en intern ska placeras, en individuell bedömning.

– Sedan utesluter inte det att det kan hända sådana här saker, som i Solna till exempel.

Vänder stenar

Kriminalvården jobbar enligt Martin Holmgren intensivt för att åtgärda platsbristen både på kort och lång sikt och för att bygga upp en flexibel infrastruktur för att klara upp- och nedgångar i inflödet till anstalter och häkten i framtiden.

TT: Tittar ni på möjligheten att hyra platser i andra länders fängelser?

– Det är en fråga för regering och riksdag att ta ställning till.

Han säger att debattartikeln som berättade om stabsläget på grund av platsbrist ledde till att det strömmade in tips om lösningar på krisen.

– Vi har till exempel förhoppningar om att kunna återstarta den gamla riksanstalten i Härnösand som en klass 2-anstalt. Den står där och skulle kunna tas i bruk ganska snabbt, förutsatt att vi kan komma överens och hitta lösningar med nuvarande fastighetsägare.

Bäras ut

I det korta perspektivet jobbar Kriminalvården också för att bygga ut befintliga anstalter med till exempel modulhus och på längre sikt ska två nya klass 2-anstalter uppföras. Den ena, med 300 platser ska ligga i Trelleborg och ytterligare en klass 2-anstalt ska, enligt justitieminister Morgan Johansson (S) byggas någonstans i "östra Sverige".

TT: Kan du säger mer exakt var anstalten hamnar?

– Vi tittar i sydöstra Sverige. Sedan kan jag också säga att vi har långt framskridna planer. Jag ser framför mig att vi kommer att kunna komma till något ställningstagande inom de närmaste veckorna, säger han.

Att Martin Holmgren efter den första turbulenta tiden nu funnit sig väl tillrätta som generaldirektör för Kriminalvården går inte att ta miste på. När vi ska skiljas åt berättar han entusiastiskt om vilket fantastiskt jobb alla gör och hur bra organisationen fungerar i kris.

– Alla de här människorna är så stolta och duktiga och engagerade. Och då ska det väl fan till om inte jag ska kunna ge dem förutsättningarna för att det här ska funka i framtiden också.

TT: Ska man tolka det som att du blir kvar ett tag på den här posten?

– Ja, de får nog bära ut mig, säger Martin Holmgren.

Rättad: I en tidigare version angavs fel födelseår för Holmgren i faktarutan. Han är född 1958.

Beatrice Nordensson/TT

Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Foto: Jessica Gow
Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Foto: Jessica Gow

FAKTA

Fakta: Martin Holmgren

Namn: Martin Holmgren

Nuvarande jobb: Generaldirektör för Kriminalvården

Född: 1958

Uppväxt: I Täby norr om Stockholm

Nuvarande bostadsort: Nacka

Familj: Fru och två vuxna söner

Fritidsintressen: Familjen, fritidshus på Gotland, AIK och att åka motorcykel.

"Jag är hellre den som kör lite fort, men det har sina utmaningar. Man vill ju vara laglydig men man kan ju accelerera snabbt. Det ger energi."

Tidigare uppdrag: Generaldirektör för Domstolsverket, departementsråd i Justitiedepartementet, rätts- och expeditionschef vid Inrikes- och Kulturdepartementet, chefsrådman i Stockholms tingsrätt och lagman vid Nacka tingsrätt. Han har också varit ordförande för Ishockeyförbundets disciplinnämnd.

Inrikes
Publicerad
Uppdaterad

Säpopolis glömde tjänstevapen på tågperrong

Den Säpoanställda polisen straffas med löneavdrag. Arkivbild.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Inrikes
Inrikes

TT

PREMIUM

En polis på Säpo glömde en ryggsäck med sitt tjänstevapen, ammunition och magasin på en tågperrong på Lunds centralstation i somras, skriver Kvällsposten .

Enligt en intern disciplinutredning ska polisen snabbt ha insett misstaget och drabbats av en känsla av panik och tog då direkt tåget tillbaka till Lund. Där hade väskan redan omhändertagits av ordningsvakter.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes
Publicerad
Uppdaterad

Havsström upptäckt öster om Island

Djuphavsströmmen passerar norr om Färöarna. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Forskare vid Universitetet i Bergen har upptäckt en hittills okänd havsström som sträcker sig öster om Island ner mot Färöarna.

TT

PREMIUM

Havsströmmar har mycket stor betydelse för klimatet och ekosystemen. Det är inte varje dag någon upptäcker och ger namn åt en.

– Vi har satt en ny havsström på kartan. Rätt och slätt, säger en av studiens huvudförfattare Stefanie Semper till norska NRK .

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes
Publicerad
Uppdaterad

Polismisstanke: Samma personer bakom falsklarm

Den senaste tiden har flera falska bomber placerats ut i Rosengård. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

TT

PREMIUM

Bombliknande men ofarliga föremål har placerats ut i Rosengård i Malmö vid sju tillfällen sedan förra veckan, skriver Sydsvenskan . Senast i fredags fick polisen rycka ut vid två tillfällen.

Polisen misstänker att det är samma personer som ligger bakom flera falska, inringda larm om skottlossningar och grova våldsdåd i stadsdelen de senaste månaderna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoHex.se
Publicerad
Uppdaterad

Tote erbjuder i samarbete med ATG betting på svensk hästsport i Storbritannien

CasinoHex.se Brittiska Tote Group har kommit fram till ett avtal med Sveriges före detta monopolföretag inom hästsport, AB Trav och Galopp (ATG) som gör att de kan erbjuda deras kunder tillgång till betting på svensk hästsport.

Bortsett från trav och galopp är ATG numera också ett casino som var högt rankade av sajten CasinoHEX.se som specialiserar sig på att kontrollera och betygsätta casinon online.

Brittiska gamblers kommer att ha möjlighet att placera sina bets på svensk galopp och trav. Tote kommer också att livestreama de svenska loppen på deras sajt och kunder kommer att få tillgång till sändningarna utan att behöva placera bets på loppen i fråga.

Avtalet kommer till eftersom brittiska gamblers nu har ett mycket begränsat utbud på lopp att satsa på i och med coronaviruset (Covid-19). Nästan varje UK spelbolag har få odds på all typ av sport att erbjuda sina kunder.

Alla brittiska hästlopp har ställts in till åtminstone den 30:e april medan irländska lopp är inställda till tidigast 19:e april. I Nya Zeeland är det för tillfället den 21:a april som gäller. Alla spelbolag och casino på nätet kommer alltså att ha begränsade utbud på odds den närmaste tiden.

”I dessa oförutsägbara tider jobbar vi alla tillsammans inom hästsporten och gör det vi kan för att stötta sporten och deras deltagare”, säger UK Tote Groups VD Alex Frost och fortsätter: ”Vi vill hjälpa till att öka på intresset inom trav och galopp och genom innovation och samarbeten hjälpa industrin att få tillbaka normal omsättning”.

”Vårt nya samarbete med ATG är ett bra exempel på detta och travfans som nu får möjlighet att njuta av att se och betta på svensk trav och galopp för första gången med Tote”.

ATG:s VD Hasse Lord Skarplöth tillägger: ”Vi drabbas alla av situationen i världen just nu, både i våra privata liv och i arbetslivet. Under dessa omständigheter är det bra att under den korta tid vi har kunnat arbeta med brittiska Tote kunna erbjuda svensk hästsport till deras kunder för första gången och på så sätt generera omsättning inom sporten”.

”Vi tänker fortsätta utbyta idéer och utveckla partnerskapet mellan UK Tote och ATG för att hjälpa till att gagna trav och galopp i båda våra länder”.

UK Tote Groups VD, Alex Frost, säger att organisationen också samtalar med ett antal andra förbund runt om i världen för att kunna lägga till fler möjligheter till spel för spelare i Storbritannien.

Frost säger: ”Vid sidan av vårt jobb med ATG pågår också diskussioner med ett antal andra internationella partners som vi ser fram emot att kunna uppdatera er om inom ett par veckor”.

Inrikes
Publicerad
Uppdaterad

Stor vattenläcka drabbade Arboga

Arboga har drabbats av en vattenläcka. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

TT

PREMIUM

En större vattenläcka inträffade på ledningsnätet i Arboga på lördagsförmiddagen. Trycket i ledningarna var svagt och många hushåll blev helt utan dricksvatten.

Huvudläckan tros ha uppstått vid en viadukt vid Stureleden i centrala Arboga. Det ledde till stora vattensamlingar under järnvägstunneln och bland annat fastnade en bil i vattenmassorna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes
Publicerad
Uppdaterad

Minister: Kan hantera minksmitta i Sverige

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) anser att det finns bra rutiner i Sverige för att kunna hantera utbrott. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes Coronautbrottet på en minkfarm i Blekinge är inget som oroar landsbygdsminister Jennie Nilsson. Enligt henne finns det goda rutiner för att hantera det här i Sverige.

TT

PREMIUM

Både minkar och anställda har konstaterats vara smittade av coronaviruset på en farm i Sölvesborg. Om viruset gått från djur till människa är inte klarlagt, men enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) kan man anta det.

Utbrottet i Sölvesborg är det första i Sverige, men inte i Europa. I bland annat Nederländerna har ett stort antal minkfarmar drabbats. Enligt landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) är myndigheter i Sverige väl förberedda på eventuella utbrott.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes
Publicerad
Uppdaterad

80 år sedan olyckan i Armasjärvi då 46 omkom

44 infanterister och två färjekarlar omkom när en färja förliste på sjön Armasjärvi 1940. Arkivbild.
Foto: Pressens Bild/TT
Inrikes
Inrikes I dag är det 80 år sedan en av de svåraste olyckorna inträffade för Försvarsmakten i fredstid – den så kallade Armasjärviolyckan.

TT

PREMIUM

Det var den 24 oktober 1940 som en färja skulle föra två ingenjörsplutoner över sjön Armasjärvi i Tornedalen. Det var en kall och blåsig kväll.

När färjan med 102 militärer ombord lämnat land började vågor skölja in över stäven och männen flyttade sig bakåt i båten. Då tog färjan in mer vatten och sjönk. Panikartade scener utbröt, dåtidens uniformer sög åt sig det iskalla vattnet vilket gjorde att många förolyckades.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL