Inrikes

Covidsjuka ska få prostatacancermedicin

Viruset som orsakar covid-19, fotograferat med ett elektronmikroskop. Nu ska svenska forskare börja testa ett läkemedel, som i vanliga fall används i behandling av prostatacancer, mot covid-19.
Viruset som orsakar covid-19, fotograferat med ett elektronmikroskop. Nu ska svenska forskare börja testa ett läkemedel, som i vanliga fall används i behandling av prostatacancer, mot covid-19.
Foto: NIAID-RML/AP-TT
Inrikes
Inrikes Svenska forskare ska testa att behandla personer som är sjuka i covid-19 med ett läkemedel mot prostatacancer. Målet är att medicinen ska minska mängden virus som tar sig in i lungorna.
PREMIUM

– Förhoppningarna är att läkemedlet ska minska risken för att en patient ska behöva intensivvård, säger Karin Welén, en av forskarna bakom studien.

Det har visat sig att coronaviruset slår hårdare mot män än kvinnor, vilket kan ha att göra med testosteronnivåer. Två cancerforskare noterade detta och kopplade ihop det med sitt eget fält, och de kan nu ha hittat ett möjligt läkemedel mot covid-19.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Mamma får fängelse för treåriga dotterns död

Fredrik Lenter, tillförordnad lagman, talar med media i samband med en pressträff efter att domen i målet om den treåriga flickan som hittades död i en lägenhet i Norrköping i januari meddelats vid Norrköpings tingsrätt på torsdagen.
Fredrik Lenter, tillförordnad lagman, talar med media i samband med en pressträff efter att domen i målet om den treåriga flickan som hittades död i en lägenhet i Norrköping i januari meddelats vid Norrköpings tingsrätt på torsdagen.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Mamman till den treåriga flicka, även kallad "Lilla hjärtat", som hittades död i en lägenhet i Norrköping i januari, döms för grovt vållande till annans död. Påföljden blir ett år och nio månaders fängelse.
– Som alla andra berörs vi också av en sådan här tragisk händelse. Men vi får inte bortse från beviskraven som finns, säger Fredrik Lenter, tillförordnad lagman vid Norrköpings tingsrätt, till TT.

Norrköpings tingsrätt dömer även mamman för narkotikabrott och ringa narkotikabrott. Hon frikänns för mord, synnerligen grov misshandel och brott mot griftefriden, enligt domen.

– Som alla andra berörs vi också av en sådan här tragisk händelse. Men vi får inte bortse från beviskraven som finns och för de grova brotten har de inte uppfyllts, säger Fredrik Lenter, tillförordnad lagman vid Norrköpings tingsrätt, till TT.

Händelserna i bostaden som ledde till dotterns död har inte kunnat klarläggas.

– Inga vittnen har varit närvarande och föräldrarna har inte kunnat lämna tillförlitliga uppgifter om vad som hänt, säger Lenter på en pressträff.

Pappan har sedermera avlidit och inte kunnat åtalas.

Avfärdar mammans förklaring

Mamman har förklarat dotterns död med att flickan ramlade och slog huvudet i badkaret, men den förklaringen tror inte tingsrätten på. De har dock inte kunnat avfärda förklaringen helt och hållet, men skriver i domen att det är "högst sannolikt att det är fadern som gett dottern narkotika förhållandevis nära tidpunkten för dödsfallet".

Rätten går dock inte på åklagarens linje om att fadern haft uppsåt att mörda flickan – och de anser heller inte att det finns omständigheter som styrker att mamman varit med då dottern utsattes för våldet och narkotikaförgiftningen.

– Modern har däremot varit närvarande efter händelsen och förstått att dottern kräver sjukhusvård, säger Fredrik Lenter och fortsätter:

– Det har varit ett medvetet risktagande som tillsammans med att hon var narkotikapåverkad under sin garantställning som vårdnadshavare, vilket innebär att det är fråga om ett grovt vållande till dotterns död, säger han.

Utöver fängelsestraffet ska mamman betala skadestånd om 60 000 kronor till två målsäganden.

Därför blev det fängelse

När huvudförhandlingen avslutades förra veckan förklarade kammaråklagare Anna Lander att hon står fast vid åtalet och yrkade på att kvinnan ska dömas till 14 års fängelse för mord, alternativt att genom grov oaktsamhet ha vållat flickans död.

Tingsrätten kom till en annan slutsats. I början av juni dömde rätten mamman för att ha vållat flickans död av oaktsamhet, det vill säga genom underlåtenhet att omgående tillkalla sjukvårdspersonal eller ta henne till sjukhus.

Försvaret har ansett att skyddstillsyn med särskild behandlingsplan är den mest lämpliga påföljden för mamman. Men kvinnan hade motsatt sig skyddstillsyn med särskild behandlingsplan som möjlig straffpåföljd, med anledning av den kristna grund som det aktuella behandlingshemmet vilar på. Det påverkade sannolikt påföljden, säger Lenter till TT.

– Hon hade inte villkorslöst accepterat det, och därmed saknas förutsättningar för en sådan påföljd. Därför blev det fängelse i det här fallet, säger han.

Enligt Rättsmedicinalverket led kvinnan inte av en allvarlig psykisk störning vid tiden för brottet och därför kunde hon inte dömas till rättspsykiatrisk vård.

Petronella Uebel/TT

Marc Skogelin/TT

Hilda Djupenström/TT

Åklagaren åtalade mamman till den treåriga flicka som hittade död i en lägenhet i Norrköping i januari för bland annat mord, synnerligen grov misshandel och brott mot griftefrid. Arkivbild.
Åklagaren åtalade mamman till den treåriga flicka som hittade död i en lägenhet i Norrköping i januari för bland annat mord, synnerligen grov misshandel och brott mot griftefrid. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Kammaråklagare Anna Lander (i mitten) kommer snart att kommentera domen mot mamman till den treåriga flicka som hittades död i en lägenhet i Norrköping i januari. Arkivbild.
Kammaråklagare Anna Lander (i mitten) kommer snart att kommentera domen mot mamman till den treåriga flicka som hittades död i en lägenhet i Norrköping i januari. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
På torsdagen meddelade Norrköpings tingsrätt domen mot mamman till den treåriga som hittades död i en lägenhet i Norrköping i januari. Arkivbild.
På torsdagen meddelade Norrköpings tingsrätt domen mot mamman till den treåriga som hittades död i en lägenhet i Norrköping i januari. Arkivbild.
Foto: Johan Hallnäs/TT

FAKTA

Fakta: Fallet med flickan

Flickan föds i april 2016 och omhändertas på BB när hon bara är några dagar gammal.

Några veckor senare beslutade förvaltningsrätten med stöd av lagen om vård av unga (LVU) att flickan skulle tvångsvårdas och placeras i familjehem där hon växer upp.

Några månader före flickans tvåårsdag 2018 vill de biologiska föräldrarna ha tillbaka sitt barn och begär att tvångsvården ska upphöra.

Socialnämnden avråder och förvaltningsrätten säger nej. Föräldrarna överklagar och våren 2019 upphör tvångsvården av flickan genom en dom från kammarrätten i Jönköping.

I slutet av januari i år, tio månader efter det att de biologiska föräldrarna återfått vårdnaden, hittas hon död i en lägenhet i centrala Norrköping.

Föräldrarna grips samma dag.

Pappan avlider i häktet. Mamman åtalas i maj för mord, två fall av synnerligen grov misshandel och brott mot griftefriden. Kvinnan förnekar brott.

Tingsrätten slog i juni fast att mamman vållat flickans död av oaktsamhet, det vill säga genom underlåtenhet att omgående tillkalla sjukvårdspersonal eller ta henne till sjukhus. Samtidigt beslutade rätten om att hon skulle genomgå en rättspsykiatrisk undersökning.

Rättsmedicinalverket har i ett utlåtande konstaterat att kvinnan inte led av en allvarlig psykisk störning vid tiden för brottet och att det därför saknas förutsättningar för att döma henne till rättspsykiatrisk vård.

Källa: Domstolarna

Inrikes

Åtalas – spelade för hög musik från raggarbil

En 18-årig man åtalas för att ha spelat för hög musik från sin bil. Arkivbild.
En 18-årig man åtalas för att ha spelat för hög musik från sin bil. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En 18-årig man i Dalarna ställs inför rätta för att ha spelat för hög musik från sin bil.

Det hela inträffade en tidig tisdagsmorgon i centrala Mora i slutet av juli, då mannen enligt åtalet spelade hög musik från sin amerikanska 60-talsbil.

Föraren av bilen och ett par andra på platsen uppmanades av polisen att lämna platsen för att de störde den allmänna ordningen. Enligt åtalet fortsatte de spela hög musik när de körde genom stan med polisbilen bakom sig och fortsatte med detta tills bilen stannades på nytt av patrullen.

– I förhör har han själv sagt att han tyckte att de spelade hög musik och att han hade ont i huvudet när han kom hem eftersom det varit så hög musik, säger åklagaren Ewa Henriksson till P4 Dalarna.

Åtalet i Mora tingsrätt gäller förargelseväckande beteende, och påföljden som kan komma i fråga är böter. Mannen har bekräftat händelseförloppet men varken erkänner eller förnekat brott.

Inrikes

Tegnell vill inte släppa på maxgränsen

Statsepidemiolog Anders Tegnell. Arkivbild.
Statsepidemiolog Anders Tegnell. Arkivbild.
Foto: Naina Helén Jåma/TT
Inrikes
Inrikes Det är inte aktuellt att ändra lagen om offentliga sammankomster om högst 50 personer, enligt statsepidemiolog Anders Tegnell.

– Om hösten fortsätter vara lugn så kanske, men just nu är det inte läge, säger han på torsdagens pressträff.

Tegnell påpekar att det är en lagstiftningsfråga, men att det skulle kunna vara okej med fler än 50 personer ur smittskyddssynpunkt.

Sedan i onsdags har sex personer med bekräftad covid-19 rapporterats döda i Sverige. Totalt har 5 766 smittade personer avlidit, enligt Folkhälsomyndigheten.

Totalt har 81 967 personer bekräftats smittade i Sverige.

Trenden beskrivs fortfarande som "gynnsam" med färre döda och färre sjukhusinläggningar. I resten av världen, däremot, är situationen lika allvarlig som tidigare.

– Spridningen fortsätter ungefär på samma ställen som tidigare, det är fortfarande väldigt många som drabbas och tyvärr inte en situation som är slut ännu, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Vill ha hållbarhet

I fler och fler länder i Europa ser man nu en återkomst av viruset

– Det finns absolut en tendens att fallen kommer tillbaka redan nu, säger Tegnell.

TT:s reporter frågar vad utvecklingen i Europa med tecken på att smittan återkommer i många länder innebär för de framtida åtgärderna i Sverige.

– Det tar lång tid innan man ser effekter av att man öppnar igen. Vi har ett helt annat läge i Sverige, vi har inte släppt på något. Vi vill ha en långsiktig hållbarhet, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

I Sverige har antalet fall i gruppen 20–29 år ökat den senaste tiden.

– Det är ungefär samma trend som vi ser i Europa, yngre vuxna drabbas, säger Tegnell.

Platå

Inom intensivvården ser man nu något av en platå av dem som vårdas på grund av covid-19, säger Johanna Sandwall, krisberedskapschef vid Socialstyrelsen.

– 236 personer vårdas på sjukhus och av dem vårdas 41 på intensivvården med respirator. Vi ser något av en platå inom intensivvården, säger hon.

Antalet nya inläggningar är inte särskilt många, men de som vårdas gör det under långa perioder. På det stora hela ser det dock bra ut i regionerna, menar Sandwall. 18 regioner har dock fortfarande stabsläge.

Johanna Sandwall, krisberedskapschef, Socialstyrelsen, Anders Tegnell, statsepidemiolog Folkhälsomyndigheten och Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap under torsdagens myndighetsgemensamma pressträff om coronapandemin.
Johanna Sandwall, krisberedskapschef, Socialstyrelsen, Anders Tegnell, statsepidemiolog Folkhälsomyndigheten och Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap under torsdagens myndighetsgemensamma pressträff om coronapandemin.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Inrikes

Tegnell vill inte släppa på maxgränsen

Statsepidemiolog Anders Tegnell. Arkivbild.
Statsepidemiolog Anders Tegnell. Arkivbild.
Foto: Naina Helén Jåma/TT
Inrikes
Inrikes Det är inte aktuellt att ändra lagen om offentliga sammankomster om högst 50 personer, enligt statsepidemiolog Anders Tegnell.

– Om hösten fortsätter vara lugn så kanske, men just nu är det inte läge, säger han på torsdagens pressträff.

Tegnell påpekar att det är en lagstiftningsfråga, men att det skulle kunna vara okej med fler än 50 personer ur smittskyddssynpunkt.

Sedan i onsdags har sex personer med bekräftad covid-19 rapporterats döda i Sverige. Totalt har 5 766 smittade personer avlidit, enligt Folkhälsomyndigheten.

Totalt har 81 967 personer bekräftats smittade i Sverige.

Trenden beskrivs fortfarande som "gynnsam" med färre döda och färre sjukhusinläggningar. I resten av världen, däremot, är situationen lika allvarlig som tidigare.

– Spridningen fortsätter ungefär på samma ställen som tidigare, det är fortfarande väldigt många som drabbas och tyvärr inte en situation som är slut ännu, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Vill ha hållbarhet

I fler och fler länder i Europa ser man nu en återkomst av viruset

– Det finns absolut en tendens att fallen kommer tillbaka redan nu, säger Tegnell.

TT:s reporter frågar vad utvecklingen i Europa med tecken på att smittan återkommer i många länder innebär för de framtida åtgärderna i Sverige.

– Det tar lång tid innan man ser effekter av att man öppnar igen. Vi har ett helt annat läge i Sverige, vi har inte släppt på något. Vi vill ha en långsiktig hållbarhet, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

I Sverige har antalet fall i gruppen 20–29 år ökat den senaste tiden.

– Det är ungefär samma trend som vi ser i Europa, yngre vuxna drabbas, säger Tegnell.

Platå

Inom intensivvården ser man nu något av en platå av dem som vårdas på grund av covid-19, säger Johanna Sandwall, krisberedskapschef vid Socialstyrelsen.

– 236 personer vårdas på sjukhus och av dem vårdas 41 på intensivvården med respirator. Vi ser något av en platå inom intensivvården, säger hon.

Antalet nya inläggningar är inte särskilt många, men de som vårdas gör det under långa perioder. På det stora hela ser det dock bra ut i regionerna, menar Sandwall. 18 regioner har dock fortfarande stabsläge.

Johanna Sandwall, krisberedskapschef, Socialstyrelsen, Anders Tegnell, statsepidemiolog Folkhälsomyndigheten och Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap under torsdagens myndighetsgemensamma pressträff om coronapandemin.
Johanna Sandwall, krisberedskapschef, Socialstyrelsen, Anders Tegnell, statsepidemiolog Folkhälsomyndigheten och Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap under torsdagens myndighetsgemensamma pressträff om coronapandemin.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Inrikes

Två släppta efter skottlossning i Gävle

Två av de fyra personer som anhållits har nu släppts eftersom de är under 18 år.
Två av de fyra personer som anhållits har nu släppts eftersom de är under 18 år.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Två av de fyra personer som anhållits efter nattens skottlossning i Gävle har nu släppts. Detta eftersom de är under 18 år.

– Det är fråga om unga personer och den lägre misstankegraden, vilket innebär att det inte finns skäl att hålla dem fortsatt frihetsberövade. Misstankarna är inte avskrivna, säger kammaråklagare Annika Hessel i ett pressmeddelande.

Personerna är misstänkta för försök till grov misshandel och försök till grovt vapenbrott. SVT Nyheter Gävleborg rapporterar att samtliga fyra misstänkta är kända av polisen sedan tidigare. Tomhylsor men inget vapen har hittats på platsen för skottlossningen. Vittnen har uppgett att de sett en person falla till marken men ingen skadad har hittats i området.

– De här personerna är bekanta för oss sedan tidigare och vi vet att de tillhör en kriminell gruppering som vi haft ögonen på en längre tid, säger Mikael Hedström, presstalesperson vid polisregion Mitt till SVT.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoGuide.se

Nya förslag för den svenska spelmarknaden

CasinoGuide.se

De senaste veckorna har det diskuterats flitigt angående restriktioner för spel online. Den 23 april hölls en presskonferens för den gällande frågan. Många länder har infört bland annat insättningstak och andra restriktioner på grund av rådande omständigheter med målet att främja ansvarsfullt spelande. Inget är ännu bestämt, men nedan går vi igenom några av förslagen som ska verka för ytterligare skydd för konsumenterna.

Nytt maxtak för insättningar

Enligt de lagar och restriktioner som just nu gäller i Sverige kan man alltid sätta sina egna spelgränser och därmed styra över hur mycket man kan sätta in per dag, vecka och månad hos varje casino. Vill man göra ändringar och höja sin spelgräns så gäller en veckas väntetid. Den nya regeln skulle innebära att alla spelare får en maxgräns om 5000 kr per vecka per casino, men självklart bör det även vara möjligt för spelare att sätta egna lägre gränser.

Maxtak för välkomstbonusar

En annan av åtgärderna som föreslås är ett begränsat tak på vilken summa man kan få i välkomstbonus när man börjar spela på nya casinon. Även i nuläget gäller att casinon endast får erbjuda en bonus på den första insättningen, alltså kan man som spelare enbart få bonus en gång per casino. Det finns i nuläget inga maxtak för hur denna bonus ska se ut, det som dock gäller är att alla bonusar måste vara tillgängliga för alla spelare. Det nya förslaget innebär ett maxtak på 100 kr i bonus på den första insättningen.

Obligatorisk tidsgräns

Ännu en del av det nya förslaget är en tidsgräns per dag. Även denna ska vara obligatorisk för alla spelare. Hur lång denna tidsgräns ska vara och fler detaljer om hur detta skulle implementeras har inte framkommit i nuläget.

Så påverkas casinospel online av de nya reglerna

De nya reglerna har målet att beskydda dig som spelare. Regler och lagar är redan tillsatta i och med den nya spellagen med den svenska spellicensen som infördes i januari 2019. De nya restriktionerna har alltså som mål att skydda svenska spelare ytterligare. De eventuella regler som sätts av regeringen gällande ansvarsfullt spelande omfattar alla spelare som spelar på svenska casinon. Det återstår att se om, samt exakt hur, de nya reglerna kommer att se ut.

Inrikes

Förare gav polisen knark – "Inte vanligt"

Föraren gav av misstag en bit hasch till polisen. Arkivbild.
Föraren gav av misstag en bit hasch till polisen. Arkivbild.
Foto: Erik Simander/TT
Inrikes
Inrikes

En förare i 20-årsåldern stoppades av polis och lämnade av misstag fram en bit hasch, rapporterar P4 Sjuhärad.

När han stoppades i torsdagens morgontrafik i Borås fick föraren göra ett utandningsprov samtidigt som en annan polis bad att få titta på körkortet.

– Då sitter en haschbit fastklistrad på baksidan. Inte vanligt, säger stationsbefälet Joakim Danz till P4.

Mannen blåste positivt för rattfylla och vid provtagning visade det sig att han även var narkotikapåverkad.

Föraren erkänner rattfylleri och drograttfylla och är även misstänkt för både innehav och eget bruk av narkotika.

Inrikes

Mamma får fängelse för treåriga dotterns död

På torsdagen meddelade Norrköpings tingsrätt domen mot mamman till den treåriga som hittades död i en lägenhet i Norrköping i januari. Arkivbild.
På torsdagen meddelade Norrköpings tingsrätt domen mot mamman till den treåriga som hittades död i en lägenhet i Norrköping i januari. Arkivbild.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes
Inrikes Mamman till den treåriga flicka, även kallad "Lilla hjärtat", som hittades död i en lägenhet i Norrköping i januari, döms för att ha vållat flickans död. Påföljden blir ett år och nio månaders fängelse för vållande för annans död.

Norrköpings tingsrätt dömer även mamman för narkotikabrott och ringa narkotikabrott. Hon frikänns för mord, synnerligen grov misshandel och brott mot griftefriden, enligt domen.

När huvudförhandlingen avslutades förra veckan förklarade kammaråklagare Anna Lander att hon står fast vid åtalet och yrkade på att kvinnan ska dömas till 14 års fängelse för mord, alternativt att genom grov oaktsamhet ha vållat flickans död.

Tingsrätten kom till en annan slutsats. I början av juni dömde rätten dömde mamman för att ha vållat flickans död av oaktsamhet, det vill säga genom underlåtenhet att omgående tillkalla sjukvårdspersonal eller ta henne till sjukhus.

Petronella Uebel/TT

Marc Skogelin/TT

Hilda Djupenström/TT

Åklagaren åtalade mamman till den treåriga flicka som hittade död i en lägenhet i Norrköping i januari för bland annat mord, synnerligen grov misshandel och brott mot griftefrid. Arkivbild.
Åklagaren åtalade mamman till den treåriga flicka som hittade död i en lägenhet i Norrköping i januari för bland annat mord, synnerligen grov misshandel och brott mot griftefrid. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Kammaråklagare Anna Lander (i mitten) kommer snart att kommentera domen mot mamman till den treåriga flicka som hittades död i en lägenhet i Norrköping i januari. Arkivbild.
Kammaråklagare Anna Lander (i mitten) kommer snart att kommentera domen mot mamman till den treåriga flicka som hittades död i en lägenhet i Norrköping i januari. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT

FAKTA

Fakta: Fallet med flickan

Flickan föds i april 2016 och omhändertas på BB när hon bara är några dagar gammal.

Några veckor senare beslutade förvaltningsrätten med stöd av lagen om vård av unga (LVU) att flickan skulle tvångsvårdas och placeras i familjehem där hon växer upp.

Några månader före flickans tvåårsdag 2018 vill de biologiska föräldrarna ha tillbaka sitt barn och begär att tvångsvården ska upphöra.

Socialnämnden avråder och förvaltningsrätten säger nej. Föräldrarna överklagar och våren 2019 upphör tvångsvården av flickan genom en dom från kammarrätten i Jönköping.

I slutet av januari i år, tio månader efter det att de biologiska föräldrarna återfått vårdnaden, hittas hon död i en lägenhet i centrala Norrköping.

Föräldrarna grips samma dag.

Pappan avlider i häktet. Mamman åtalas i maj för mord, två fall av synnerligen grov misshandel och brott mot griftefriden. Kvinnan förnekar brott.

Tingsrätten slog i juni fast att mamman vållat flickans död av oaktsamhet, det vill säga genom underlåtenhet att omgående tillkalla sjukvårdspersonal eller ta henne till sjukhus. Samtidigt beslutade rätten om att hon skulle genomgå en rättspsykiatrisk undersökning.

Rättsmedicinalverket har i ett utlåtande konstaterat att kvinnan inte led av en allvarlig psykisk störning vid tiden för brottet och att det därför saknas förutsättningar för att döma henne till rättspsykiatrisk vård.

Källa: Domstolarna

Inrikes

Inget högskoleprov i höst

Det blir inget högskoleprov i höst. Arkivbild.
Det blir inget högskoleprov i höst. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Vårens högskoleprov ställdes in på grund av coronapandemin och det blir inte heller något prov i höst. Att genomföra det "skulle innebära en ökad risk för smittspridning av coronaviruset", meddelar Universitets- och högskolerådet.

"Universitets- och högskolerådet (UHR) har, i nära dialog med de 21 universitet och högskolor som ansvarar för genomförandet på själva provdagen, utrett förutsättningarna för att genomföra höstens högskoleprov", säger UHR:s generaldirektör Karin Röding på myndighetens sajt.

"Bedömningen är att ett genomförande riskerar att bidra till spridning av coronaviruset och att möjligheterna att skydda provdeltagare och provpersonal är små".

Kanske kan det i stället bli två prov nästa vår, en lösning som Sveriges universitets- och högskoleförbund förespråkat.

"Det är en uppfattning som UHR delar. Två prov i vår skulle ge tid att utveckla anmälningssystemet och innebära att provanordnarna hinner utbilda provpersonalen", säger Karin Röding.

Tidigare i dag meddelade regeringen att giltigheten för ett högskoleprovresultat förlängs från fem år till åtta år.

Förlängningen träder i kraft den 10 september och gäller tills vidare. Enligt Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, är det viktigt nu när arbetslösheten ökar att fler ska kunna utbilda sig på universitet och högskolor.

– Det kommer att ge fler möjlighet att konkurrera om en högskoleplats, säger hon i samband med regeringens så kallade pressfika för journalister.

Högskoleprovet skrivs vanligtvis två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten.

Rättad: I en tidigare version angavs fel myndighet.

Ministern för högre utbildning Matilda Ernkrans (S) på regeringens pressträff.
Ministern för högre utbildning Matilda Ernkrans (S) på regeringens pressträff.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
NÄSTA ARTIKEL