Utrikes

Vita huset talar med dubbla tungor om Fauci

USA:s president Donald Trump (till höger) och den ledande smittskyddsexperten Anthony Fauci (till vänster). Bilden är från i början av april.
USA:s president Donald Trump (till höger) och den ledande smittskyddsexperten Anthony Fauci (till vänster). Bilden är från i början av april.
Foto: Patrick Semansky/AP/TT
Utrikes
Utrikes Vita huset har på sistone riktat kritik mot landets ledande smittskyddsexpert Anthony Fauci, men i ett uttalande på måndagen säger president Donald Trump att han har en "mycket god" relation till honom.
PREMIUM

– Jag har en mycket god relation till doktor Fauci, säger Trump och fortsätter:

– Jag tycker att han är en väldigt trevlig person. Jag håller inte alltid med honom.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Svensk politiker greps i Belarus

Flera protester har brutit ut i Belarus efter valet i söndags. En som vittnade protesterna var moderatpolitikern Gustaf Göthblad, som också greps av belarusiska myndigheter. Arkivbild.
Flera protester har brutit ut i Belarus efter valet i söndags. En som vittnade protesterna var moderatpolitikern Gustaf Göthblad, som också greps av belarusiska myndigheter. Arkivbild.
Foto: Sergei Grits
Utrikes
Utrikes Göteborgspolitikern Gustaf Göthberg (M) greps i Belarus i samband med protesterna efter valet. Senare släpptes han och är nu tillbaka på svensk mark.

Moderatpolitikern Gustaf Göthberg åkte ner som privatperson till Belarus för att stötta sina vänner inom landets opposition. Men på valdagen greps Göteborgspolitikern och var frihetsberövad i ett antal timmar, rapporterar SVT Nyheter.

– Jag ägnade mig åt "störande av allmän ordning" påstod polismannen, säger Gustaf Göthberg till SVT.

Det han hade gjort var att filma utanför en vallokal. Filmer och bilder som belarusiska myndigheter senare raderade. Påföljden blev att sitta i arresten och betala några hundra rubel i böter. Under tisdagen var han åter på svensk mark.

Men moderatpolitikern vittnar också om upplevelserna från själva demonstrationerna och protesterna i Belarus. Han berättar för SVT om människor som viftade med, i Belarus, förbjudna flaggor, tutande bilar och applåder runt omkring.

– Det finns ingen militär som kan skjuta ihjäl hundratals människors frihetslängtan och ingen diktator kan stå över det, säger Gustaf Göthberg till SVT.

Till vardags sitter Gustaf Göthberg som förste ersättare till EU-parlamentet för Moderaterna och är ordförande i Trafiknämnden i Göteborgs kommun.

Victor Blomdahl/TT

Utrikes

Tichanovskaja: Svårt beslut att lämna Belarus

Svetlana Tichanovskaja har lämnat Belarus. På bilden ett valmöte i Minsk i juli. Arkivbild.
Svetlana Tichanovskaja har lämnat Belarus. På bilden ett valmöte i Minsk i juli. Arkivbild.
Foto: Sergei Grits/AP/TT
Utrikes
Utrikes Belarus oppositionsledare Svetlana Tichanovskaja har lämnat landet, enligt uppgift efter påtryckningar från Aleksandr Lukasjenkos regim.
– Jag tog ett mycket svårt beslut, säger hon i ett videomeddelande.

Svetlana Tichanovskaja hade inte synts till sedan måndagskvällen vilket väckt spekulationer om att hon skulle ha frihetsberövats. Men på tisdagen postade oppositionsledaren ett videoklipp där hon bekräftar att hon tagit sig till Litauen.

– Jag tog ett mycket svårt beslut. Det är ett beslut jag fattat helt självständigt, säger Tichanovskaja i videon.

Litauens utrikesminister Linas Linkevicius uppger att Tichanovskaja beslutat lämna hemlandet efter ett sju timmar långt möte med belarusiska myndigheter.

– Hon kände uppenbarligen ett visst tryck på sig och hade inte mycket val utom att lämna landet, säger Linkevicius under en presskonferens i huvudstaden Vilnius.

Linkevicius säger att Tichanovskaja nu är "i säkerhet" och har återförenats med sina barn, som hon tidigare valde att sända utomlands när den belarusiska regimen trappade upp repressionen inför valet. Utrikesministern antyder också att Tichanovskaja skulle ha fängslats om hon inte lämnat Belarus.

– Det andra alternativet var tydligen inte förenligt med frihet, så hon var tvungen att ta den erbjudna möjligheten att lämna landet.

Video cirkulerar

Strax efter måndagskvällens maratonmöte med regimföreträdare spred den statliga nyhetsbyrån Belta ett videoklipp där Tichanovskaja uppmanade sina anhängare att sluta protestera samt att "respektera lagen". Men i videon tycks oppositionsledaren högläsa ett färdigt uttalande och hennes medarbetare menar att klippet är inspelat under press.

– Vi tror att videon spelats in under påtryckningar från myndigheterna, säger Maria Kolesnikova, en av Tichanovskajas närmaste allierade.

EU hotar med sanktioner

EU:s utrikeschef Josep Borrell slog på tisdagen fast att Belarus presidentval varken var "fritt eller rättvist" och varnade för att unionen kan komma att vidta "åtgärder mot de som är ansvariga för våldet vi sett, de orättfärdiga gripandena och valfusket".

EU hade tidigare sanktioner mot en rad personer knutna till Lukasjenkos regim men lyfte många av dem 2016 i anslutning till att Belarus frigav politiska fångar.

Svetlana Tichanovskaja sade under måndagen att hon ansåg sig ha vunnit det omstridda valet. Enligt valkommissionen fick hon 9,9 procent av rösterna medan sittande presidenten Aleksandr Lukasjenko fick 80 procent.

Utländska observatörer bedömer att inget val i landet har varit fritt och rättvist sedan mitten av 1990-talet.

Demonstrant död

För andra dagen i rad drabbade oppositionsanhängare samman med polis i huvudstaden Minsk på måndagen. En demonstrant avled enligt polisen efter att ha skadats när en hemgjord explosiv anordning detonerade i hans hand. Även 21 poliser har skadats, varav fem fördes till sjukhus. Fler än 2 000 personer har frihetsberövats.

– Polisbrutalitet kommer inte stoppa oss. Vi slåss för rätten att få leva i ett fritt land, säger Yan, en 28-årig sjukvårdare.

51-årige ingenjören Yakov säger att det är bra att Tichanovskaja lämnat eftersom hon är säker i Litauen.

– Vårt mål är att störta Lukasjenkoregimen, säger han.

Även Alesia Rudnik, analytiker på den Minskbaserade tankesmedjan Center for new ideas och ordförande för föreningen Sveriges belarusier, gör bedömningen att Tichanovskajas exil inte innebär slutet på missnöjesyttringarna.

– Jag tror att folket kommer att fortsätta protestera, kanske att fler kommer att analysera de personliga riskerna med att vara ute på gatorna, men i nuläget spelar Tichanovskaja som person mindre roll än kraven på Lukasjenkos avgång, säger hon till TT.

Minskbor lägger ned blommor på platsen där en oppositionsanhängare miste livet under måndagens protester.
Minskbor lägger ned blommor på platsen där en oppositionsanhängare miste livet under måndagens protester.
Foto: Sergei Grits/AP/TT

FAKTA

Fakta: Oppositionen i Belarus

Oppositionskandidaten Svetlana Tichanovskaja är hustru till bloggaren Sergej Tichanovskij, som planerat att kandidera i presidentvalet men i stället fängslades i maj. Efter det att Sergej gripits beslöt sig hustrun Svetlana att ta hans plats.

Tichanovskaja har två nära allierade – med snarlika historier – i Maria Kolesnikova, kampanjledare för den fängslade oppositionspolitikern Viktor Babaryko, och Veronika Tsepkalo, vars make Valerij Tsepkalos kandidatur diskvalificerades av valmyndigheten.

Vid en valseger hade Tichanovskaja lovat att frige alla politiska fångar och utlysa nyval där alla diskvalificerade kandidater får delta.

Utrikes

Hongkong: Lai frisläppt mot borgen

Jimmy Lai ger tummen upp till sina anhängare efter att ha släppts fri mot borgen.
Jimmy Lai ger tummen upp till sina anhängare efter att ha släppts fri mot borgen.
Foto: Kin Cheung/AP/TT
Utrikes
Utrikes Mediemogulen och demokratiaktivisten Jimmy Lai har släppts mot borgen.
Hongkongborna har rusat till tidningsställen för att stödköpa hans tidning Apple Daily, i protest mot att Lai gripits på måndagen.

Lai släpptes vid midnatt lokal tid, motsvarande klockan 18 svensk tid, och möttes av jublande anhängare som väntade utanför polisstationen där han suttit frihetsberövad.

Jimmy Lai greps på måndagen tillsammans med två av sina söner, liksom personer i ledningsgruppen för hans mediebolag Next Digital. Lai är den hittills mest prominenta personen som frihetsberövats enligt den nya säkerhetslagstiftningen, som kritiker anser är ett sätt för Peking att kväsa demokratirörelsen i Hongkong.

Hongkongborna har visat sin sympati genom att stödköpa Lais tidning, Pekingkritiska och prodemokratiska Apple Daily, som fick öka upplagan från de vanligtvis 70 000 dagliga exemplaren till 550 000.

Tidningens förstasida pryddes under tisdagen av en bild på en handfängslad Lai och rubriken "Apple kämpar vidare".

– Eftersom regeringen inte tillåter Apple Daily att överleva, så måste vi som Hongkongbor rädda den själva, säger en restaurangägare till nyhetsbyrån AFP, som köpte 50 exemplar som han planerade att skänka bort.

Gripandet av Lai har kritiserats av bland andra USA:s utrikesminister Mike Pompeo.

– Lai var inget annat än en patriot som ville bra saker för Hongkongs folk, sade Pompeo och tillade att han inte tror att Kina kommer att ändra sig i frågan om Hongkong.

Hongkongbor stödköper tidningen Apple Daily sedan dess grundare gripits.
Hongkongbor stödköper tidningen Apple Daily sedan dess grundare gripits.
Foto: Vincent Yu/AP/TT

Utrikes

Vreden mot Libanons president: "Han visste"

Protesterna i Libanons huvudstad Beirut fortsatte under tisdagen.
Protesterna i Libanons huvudstad Beirut fortsatte under tisdagen.
Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes
Utrikes Efter att Libanons regering har avgått. Nu uppmanar proteströrelsen president Michel Aoun att följa dess exempel.
"Han visste", menade demonstranter som på tisdagen samlades i Beiruts hamn för att sörja de 171 människor som bekräftats ha omkommit i förra veckans explosion.

Trots att regeringen avgått fortsätter protesterna efter explosionen i Beirut.

Under tisdagen samlades demonstranter nära hamnen där den katastrofala olyckan skedde. Där läste de upp namnen på de 171 människor som hittills bekräftats avlidna i olyckan. Nära 40 människor saknas ännu.

Vreden över explosionen har lett till omfattande och våldsamma protester i Libanon. Katastrofen ses av oppositionella som ett exempel på regeringens försumlighet och korruption som redan har lett till att landet befinner sig i en svår ekonomisk kris.

Under tisdagens demonstration bar de som samlats på foton på de avlidna i explosionen samt på president Michel Aoun med texten "Han visste" skrivet i stora bokstäver över ansiktet.

Varnades i brev

Den 20 juli, drygt två veckor före den katastrofala explosionen i Beiruts hamn, varnades president Michel Aoun och premiärminister Hassan Diab i ett brev för att förvaringen av explosiva ämnen utgjorde en säkerhetsrisk och att huvudstaden kunde förstöras vid en explosion, uppger en källa inom säkerhetsmyndigheterna.

Nyhetsbyrån Reuters har kunnat bekräfta att brevet skickats men har inte kunnat läsa innehållet. Enligt den högt uppsatta säkerhetskällan handlade brevet om resultatet av en utredning som inletts i januari, och som slagit fast att kemikalierna behövde säkras omedelbart.

Drygt två veckor senare kom explosionen som sprängde en 100 meter krater i marken, jämnade en stor del av hamnen med marken och förstörde delar av huvudstaden. 6 000 skadades och 6 000 byggnader förstördes enligt lokala myndigheter.

Återuppbyggnaden av staden väntas kosta uppemot motsvarande 130 miljarder svenska kronor.

"Gjorde ingenting"

Presidentens kansli har inte kommenterat de nya uppgifterna men president Aoun bekräftade förra veckan att han fått information om de explosiva ämnena. En representant för premiärministern, vars regering avgick under måndagen med anledning av den kritik som följt efter händelsen, säger att brevet anlände den 20 juli och sändes till försvarsrådet för bedömning inom två dygn.

– Det nuvarande regeringen fick detta 14 dagar före explosionen och agerade inom några dagar. Tidigare regeringar har haft över sex år på sig och gjorde ingenting.

President Aoun har godtagit regeringens avgång men har bett den sitta kvar under en övergångsperiod fram tills att en ny regering kan bildas. Det har ännu inte framförts något datum för när detta kommer att ske.

Explosionen i Beiruts hamn kom drygt två veckor efter att regeringen varnats för säkerhetsrisken, enligt en säkerhetskälla.
Explosionen i Beiruts hamn kom drygt två veckor efter att regeringen varnats för säkerhetsrisken, enligt en säkerhetskälla.
Foto: Bilal Hussein/AP/TT

Utrikes

Spänt i Bolivia efter en veckas vägblockader

Bolivianer i El Alto demonstrerade under måndagen mot att den tillfälliga regeringen skjutit upp valet till den 18 oktober.
Bolivianer i El Alto demonstrerade under måndagen mot att den tillfälliga regeringen skjutit upp valet till den 18 oktober.
Foto: Juan Karita/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det politiska läget i Bolivia är spänt sedan regeringskritiska rörelser blockerat stora vägar i över en vecka. På sociala medier pågår ett informationskrig och flera aktörer varnar för att våldet riskerar att eskalera.

De omfattande protesterna mot Bolivias tillfälliga regering har gått in på sin andra vecka. Enligt den statliga nyhetsbyrån ABI har vägblockaderna redan kostat landet motsvarande nästan 900 miljoner svenska kronor.

Demonstranterna anklagas av regeringen för att stoppa transporter av syrgas till coronapatienter i landets största städer. Enligt regeringen har 31 dödsfall skett som en direkt följd av bristen på syrgas på sjukhusen. Under måndagen skickades därför en karavan med syrgasbilar, eskorterad av militär, från Santa Cruz i östra Bolivia med målet att korsa landet och nå La Paz.

Syrgas får passera

Demonstranterna förnekar att mediciner och syre skulle stoppas i blockaderna och på sociala medier läggs klipp upp som tycks visa hur karavanen och andra medicintransporter ostört får passera.

– Vi vill förtydliga för det bolivianska folket att vi tar ansvar och tillåter normala passager för alla ambulanser och syrgastransporter, säger en aktivist till radiokanalen Kawsachun , som är knuten till proteströrelsen.

Den avsatte socialistledaren Evo Morales kallar karavanen "en provokation som leder till våld". Partikamraten Franklin Flores, ordförande i parlamentets hälsoutskott, säger att bristen på syrgas är ett politiskt misslyckande och anklagar regeringen för att försöka iscensätta en konfrontation.

"Undvika inbördeskrig"

Regeringens officiella budskap är att den försöker skruva ner konfliktnivån.

– Vi försöker undvika ett inbördeskrig i det här landet, säger inrikesminister Arturo Murillo till CNN Español, men tillägger i samma intervju:

– Man kan inte bara gå ut och skjuta folk, även om det politiskt vore det korrekta att göra, säger Arturo Murillo.

Det dubbla budskapet är talande för en regering som är hårt ansatt. Från vänster anklagas den för att kriminalisera protester och för att sakna legitimitet. Från höger kritiseras den för att inte upprätthålla ordningen.

Förtroendekris för Áñez

Interimspresidenten Jeanine Áñez har tappat förtroende även bland tidigare allierade. När presidenten i helgen bjöd in till samtal med de inblandade aktörerna var det inget av de stora partierna som skickade representanter, skriver den argentinska tidningen Página12.

Den högerradikale aktivisten Luis Fernando Camacho, som var ledande i demonstrationerna mot Morales i höstas, kräver att regeringen ska lyfta alla vägblockader – och varnar för att "folket" annars kommer att göra det.

Än finns inga bekräftade dödsfall kopplade till protesterna, men flera vägblockader har angripits av högerradikala militanta grupper – ibland i samarbete med polis, enligt tidningen La Razón.

Anmäler oppositionen

Samtidigt har regeringen lämnat in en anmälan till åklagarmyndigheten där flera personer som pekas ut som ansvariga för protesterna anklagas för "terrorism, folkmord och brott mot hälsan", rapporterar La Razón.

Bland dem finns presidentkandidaten Luis Arce, som efterträtt den avsatte Evo Morales som partiledare för socialistpartiet MAS. Evo Morales – i exil i Argentina – själv pekas också ut som ansvarig, samt Carlos Huarachi, ledaren för landets största fackföreningsfederation.

Det innebär att stora delar av landets vänsteropposition nu hotas med rättslig process. Det är oklart vad anmälan kan leda till i praktiken, men draget har fått en domare i Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter att gå i taket. I en intervju med Página12 kallar Raúl Eugenio Zaffaroni anmälan för "dårskap".

Morales manar till lugn

Inte heller för socialistpartiet MAS är situationen enkel. Partiledningen ser med oro på situationen, eftersom den tror sig kunna ta tillbaka makten om valet genomförs som planerat i oktober, skriver Página12. Evo Morales uppmanar på Twitter proteströrelserna att ställa sig bakom ett avtal om presidentval i oktober, med FN som garant för en rättvis process.

Men bland partiets gräsrötter, som står nära ursprungsbefolkningarnas organisationer och fackföreningarna, finns krav på ett omedelbart maktskifte och radikal politik, skriver Página12.

Flera internationella aktörer försöker nu lugna ner situationen. EU:s utrikeschef Josep Borrell uppmanar i ett uttalande "alla parter att lägga oenigheten åt sidan och förbinda sig till en lösning som tar itu med både coronarelaterade problem, och folkets rätt att rösta."

Lucas Brischetto/TT

Flera motorvägar, bland annat denna i El Alto, har blockerats under protesterna.
Flera motorvägar, bland annat denna i El Alto, har blockerats under protesterna.
Foto: Juan Karita/AP/TT
Interimspresidenten Jeanine Áñez är hårt ansatt både från höger och från vänster.
Interimspresidenten Jeanine Áñez är hårt ansatt både från höger och från vänster.
Foto: Juan Karita/AP/TT
Demonstranter har mötts med tårgas från polisen.
Demonstranter har mötts med tårgas från polisen.
Foto: Juan Karita/AP/TT

FAKTA

Den politiska krisen i Bolivia

Socialisten Evo Morales, som var president i Bolivia mellan 2005 och 2019, avsattes av militären i samband med protesterna efter presidentvalet i november förra året. Han anklagades för att i strid med konstitutionen ha ställt upp för en fjärde mandatperiod, och för valfusk. Morales har sedan dess varit i exil i Mexiko och Argentina, men har fortsatt kommentera landets politik.

Högerpolitikern Jeanine Áñez tillsattes som tillförordnad president, med planen att nya val skulle hållas i maj 2020. Men i och med coronapandemin har valet skjutits upp i flera omgångar. När valet sköts upp ytterligare i slutet av juli, med 18 oktober som nytt datum, utlöstes stora protester.

Organisationer för Bolivias ursprungsbefolkning och fackföreningar anklagar regeringen för att använda pandemin som förevändning för att behålla makten, och har krävt att valet ska hållas tidigare. I början av augusti utlystes flera strejker och vägblockader i protest mot regeringen.

Samtidigt pågår en epidemi som enligt officiella siffror skördat över 3 700 dödsfall i Bolivia.

Källa: TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Utrikes

Finsk regeringsspricka om tvångskarantän

Finska myndigheter ska kunna besluta om obligatorisk karantän för inresande från högriskländer. Arkivbild.
Finska myndigheter ska kunna besluta om obligatorisk karantän för inresande från högriskländer. Arkivbild.
Foto: Robert Nyholm/TT
Utrikes
Utrikes Personer som varit i ett "riskland" ska kunna sättas i obligatorisk karantän när de kommer till Finland – och brott mot karantänsreglerna ska kunna ge fängelse – säger omsorgsminister Krista Kiuru. Men justitieminister Anna-Maja Henriksson ställer sig frågande till beskedet.

Hittills har frivillig karantän gällt vid inresa till Finland men i fortsättningen ska regionförvaltningarna kunna besluta om obligatorisk coronakarantän. Regionförvaltningsverken ansvarar för att samordna och övervaka bekämpningen av smittsamma sjukdomar.

De nya reglerna innebär att det blir olagligt att bryta en karantän som beslutats av myndigheten och att göra det kan straffas med böter eller fängelse i upp till tre månader.

– Det är ett hårt beslut, konstaterar familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP), enligt Hufvudstadsbladet.

Obligatoriska tester

Beslutet kommer efter att masstester på vissa flygrutter visat ett "överraskande resultat". På ett plan ska 24 av de 157 passagerarna ha testat positivt för covid-19. Enligt Institutet för hälsa och välfärd, Finlands motsvarighet till Folkhälsomyndigheten, är utlandsresor just nu en vanlig källa till att nya coronafall uppdagas i Finland.

Kiuru föreslår även obligatoriska coronatester vid gränsen.

– Vi går igenom hur det ska ske, så att inte all den testningskapacitet som finländarna behöver går till detta, säger hon.

"En del har slarvat"

Eeva Mäkinen, överläkare vid Regionförvaltningsverket i västra och inre Finland säger att övervakningen av personer i karantän hittills har fungerat rätt väl med hjälp av uppföljande samtal från den lokala hälsovården men hon säger samtidigt att hon förstår behovet av hårdare tag mot spridningen av coronaviruset.

– En del människor har slarvat med sin frivilliga karantän, säger hon till Hufvudstadsbladet.

Samtidigt menar hon att det vore exceptionellt om myndigheterna i omfattande skala började utfärda böter eller fängelsestraff till personer som bryter sin karantän.

– Risken finns att grannar börjar ange varandra. Avsikten är snarare att påminna om att det är straffbart att bryta en obligatorisk karantän, men att man litar på folks omdöme.

Justitieminister frågande

Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) säger att hon blev tagen på sängen av beskedet om obligatorisk karantän.

– Detta har över huvud taget inte diskuterats inom regeringen och jag anser att det här är en fråga av sådan kaliber att hela regeringen gemensamt bör behandla den, säger hon enligt nyhetsbyrån SPT.

Henriksson menar också att flera frågor behöver redas ut innan beslutet kan träda i kraft.

– Den juridiska biten bör diskuteras. Jag kan själv inte svara på om lagen om smittsamma sjukdomar tillåter exempelvis att alla personer som anländer från ett specifikt land omfattas av obligatorisk karantän, säger hon.

Ellinor Knoxborn/TT

Ivar Andersen/TT

Utrikes

Fullstora klasser när Norge öppnar skolorna

Snart är distansundervisningen för norska skolelever ett minne blott. Arkivbild.
Snart är distansundervisningen för norska skolelever ett minne blott. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad/NTB Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Det blir inga begränsningar för antalet elever per klass när Norge öppnar skolorna. Men hälsominister Bent Høie (H) uppmanar partysugna studenter att lägga band på festandet.

– Skolorna hade gul nivå innan lovet och kommer också att starta på gult nästa vecka. Det betyder att man kan ha vanlig storlek på skolklasserna, men att man bör ha begränsad kontakt för att begränsa eventuell smitta, säger Line Vold, avdelningsdirektör på Folkhälsoinstitutet.

Av de totalt 9 638 fall av covid-19 som hittills har bekräftats i Norge rör bara 231 barn – motsvarande drygt 2 procent.

– Barn blir sällan sjuka av covid-19 och får milda symptom. Men även barn kan smitta andra när de blir sjuka, säger Vold.

Kunskapsminister Guri Melby (V) säger att man även vid lokala utbrott bör sträva efter att hålla skolor och förskolor öppna så länge som möjligt.

– Så att ingen hamnar efter i utbildning eller kunskap. Det ska väldigt mycket till för att vi ska stänga ned helt igen, säger Melby.

Samtidigt riktar hälsominister Høie en varning till de runt 300 000 högskolestudenter som nu återvänder till sina lärosäten, sedan över 40 nya smittfall kopplats samman med studentfester i Oslo under den senaste veckan.

– Om smittan ökar mycket så måste vi stänga landet igen, säger Høie.

Utrikes

Hemmafrun som blev symbol för regimens offer

Svetlana Tichanovskaja tog över maken Sergejs politiska kamp när hon ställde upp i Belarus presidentval. Bilden är från ett valmöte i Minsk i juli.
Svetlana Tichanovskaja tog över maken Sergejs politiska kamp när hon ställde upp i Belarus presidentval. Bilden är från ett valmöte i Minsk i juli.
Foto: Sergej Grits/AP/TT
Utrikes
Utrikes Från anonym tvåbarnsmamma till hyllad symbol för en rasande demokratirörelse.
På två månader samlade Svetlana Tichanovskaja hela den belarusiska oppositionen, som har fått nog av "Europas sista diktator".

– Må Gud förbjuda att du ställs inför samma val som jag.

Genom mobilkamerans lins är Svetlana Tichanovskaja en färglös kopia av den kvinna som under sommarens valkampanj samlat tusentals anhängare runt om hela Belarus. I det egeninspelade videoklippet från exilen i Litauen är hennes blick allvarsam, rösten tunn och trött.

– Därför ber jag er att ta hand om er själva, snälla. Inget liv är värt det som händer nu. Barnen är det viktigaste vi har i våra liv.

Vägen till tillvaron som oppositionsledare i exil har dock varit långt ifrån rak.

Tichanovskaja växte upp i lilla Mikashevichi, en by strax norr om den ukrainska gränsen. När Tjernobyls reaktor fyra exploderade 1986 var hon knappt fyra år fyllda och i början på 1990-talet hamnade hon i irländska Roscrea som ett av de "Tjernobylbarn" som fick tillbringa somrarna långt från den kontaminerade zonen runt kärnkraftverket.

– Som barn var hon märkbart intelligent, hade bättre engelskkunskaper än de andra. Hon tog sig an rollen som översättare och talesperson för de andra barnen, säger hennes värdpappa Henry Deane till tidningen The Guardian.

"Sög upp missnöjet"

Somrarna på Irland ledde till arbete som engelsklärare och översättare, men när hon och maken Sergej skaffade barn valde hon att lägga arbetet åt sidan och ägna sig åt familjen på heltid. 2019 startade Sergej en Youtubekanal för att lyfta de röster som tystas under Aleksandr Lukasjenkos regim.

– Tichanovskij tröttnade på byråkrati, korruption och alla missförhållanden i Belarus. Han reste runt i landet och träffade vanliga människor, ställde sig med en mikrofon i små samhällen på landet och lät folk prata om vad de tyckte om saker och ting, säger Martin Uggla, Belaruskännare och ordförande i Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter.

– Videobloggen bara växte. Han sög upp missnöjet och lät folk berätta. Människor beskriver hur fabriker stängs ner, hur korruptionen slår lokalt, hur ett dysfunktionellt samhälle drabbar människor i deras vardag med brist på jobb och utvecklingsmöjligheter. Det blev tydligt att även äldre och de på landsbygden, som ansetts vara Lukasjenkos kärnväljare, är missnöjda.

Drabbats hårt

Trots att Tichanovskijs resor följdes noga av säkerhetstjänsten tilläts han att hållas. Youtubekanalen fick snabbt hundratusentals prenumeranter, fler än tolv gånger så många som statliga Belarus 24:s tv-kanal.

Men när Tichanovskij meddelade sin kandidatur till presidentvalet tog det stopp – den centrala valkommittén vägrade att registrera nomineringen. Sedan dess har Sergej Tikhanovskij fängslats, släppts och fängslats igen. Samtidigt har hustrun tagit hans plats och outtröttligt drivit den politiska kampen för ett demokratiskt Belarus vidare.

Svetlana Tichanovskajas rekordsnabbt växande popularitet förklaras med att hon är just en helt vanlig människa, säger Alesia Rudnik, analytiker på den Minskbaserade tankesmedjan Center for new ideas och ordförande för föreningen Sveriges belarusier. På så sätt blev 37-åringen en symbol för det auktoritära styrets offer – en sympatisk privatperson som drabbats hårt av regimens repressalier via sin make.

– Hon ställde helt enkelt upp för sin man. När hon inledde sin kandidatur sade hon att hon är en vanlig hemmafru som tar hand om sina barn, en vanlig människa som representerar alla belarusier. Två månader senare är hon en protestfigur för hela landet som sitter i Litauen med sina två barn och sin make fortfarande i fängelse.

"Svetlana var öppen"

Tichanovskajas vallöfte var att befria alla politiska fångar och utlysa ett nyval där fängslade och diskvalificerade politiker skulle få ställa upp.

Och kanske fanns en ledtråd om vad som komma skulle redan vid frukostbordet i irländska Roscrea, säger Henry Deane till The Guardian.

– På den tiden vågade barnen inte prata öppet om den politiska situationen i Belarus men Svetlana var öppen och pratade om oron. Folk var berövade sina mänskliga rättigheter och visste att valen var riggade.

Mia Holmberg Karlsson/TT

FAKTA

Fakta: Oppositionen i Belarus

Oppositionskandidaten Svetlana Tichanovskaja är hustru till bloggaren Sergej Tichanovskij, som planerat att kandidera i presidentvalet men i stället fängslades i maj. Efter det att Sergej gripits beslöt sig hustrun Svetlana att ta hans plats.

Tichanovskaja har två nära allierade – med snarlika historier – i Maria Kolesnikova, kampanjledare för den fängslade oppositionspolitikern Viktor Babaryko, och Veronika Tsepkalo, vars make Valerij Tsepkalos kandidatur diskvalificerades av valmyndigheten.

Vid en valseger hade Tichanovskaja lovat att frige alla politiska fångar och utlysa nyval där alla diskvalificerade kandidater får delta. Utländska observatörer bedömer att inget val i landet har varit fritt och rättvist sedan mitten av 1990-talet.

Efter att Aleksandr Lukasjenko, som suttit på presidentposten sedan 1994, utropats till valets vinnare med 80 procent av rösterna tog kraftiga protester vid. Tusentals personer frihetsberövades och många skadades.

Den 11 augusti meddelade Svetlana Tichanovskaja att hon lämnat Belarus för grannlandet Litauen, som under många år fungerat som en fristad för den belarusiska oppositionen.

NÄSTA ARTIKEL