Utrikes

Stora insatser för att släcka fartygsbrand

En helikopter under släckningsinsatserna vid USS Bonhomme Richard i San Diego, Kalifornien.
Foto: Gregory Bull/AP/TT
Utrikes
Utrikes Arbetet för att släcka branden på det amerikanska amfibiefartyget USS Bonhomme Richard fortsätter.
Närmare 60 personer har rapporterats skadade, bland dem både besättningsmän och civila.
PREMIUM

Det brinnande fartyget var fortfarande under måndagen till stor del insvept i tjock rök, och har börjat få slagsida.

Branden bröt ut och en explosion inträffade i det lägre lastutrymmet på det 257 meter långa fartyget vid klockan 08.30 på söndagen lokal tid. Branden spred sig sedan i stora delar av fartyget.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Minst elva poliser dödade i Burkina Faso

I Burkina Faso har minst elva poliser dödats i en attack. Arkivbild.
Foto: Theo Renaut/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst elva poliser har dödats i ett bakhåll i norra Burkina Faso, uppger två säkerhetskällor.

Ytterligare ett par källor bekräftar attacken som inträffade sent på måndagen, dock utan att ange detaljer kring förloppet.

Säkerhetsministern i det västafrikanska bekräftar antalet dödade och tillägger att fyra personer saknas efter bakhållet.

Beväpnade jihadistgrupper med koppling till al-Qaida och Islamska staten har dödat tusentals människor och drivit miljontals på flykt i Sahel-regionen där länderna Burkina Faso, Tchad, Mali, Mauretanien och Niger ingår. Jihadistupproret har pågått sedan 2015.

Utrikes

Vaccinvägrande Moskvabor portas från krogen

Bara de som kan uppvisa att de har vaccinerats, har antikroppar eller testat negativt för covid-19 får komma in på serveringsställen i Moskva. Bilden är från i oktober i fjol.
Foto: Pavel Golovkin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ryssland skärper tonen mot Moskvabor som inte vill vaccinera sig. Snart kommer endast de med vaccinationsbevis, negativt PCR-test eller intyg på antikroppar att få besöka restauranger, barer och kaféer i den ryska huvudstaden.

På måndag stängs portarna till Moskvas alla serveringsställen för de som inte vill vaccinera sig eller inte kan styrka att de inte är smittade med coronaviruset eller immuna mot virussjukdomen. Vid entrén ska besökarna visa upp en QR-kod i mobilappen som fås i samband med vaccinering eller provtagning.

Dessutom sänks gränsen för det tillåtna antalet besökare på konserter, idrottsevenemang och andra tillställningar till 500. Det gäller från och med tisdag denna vecka, enligt lokala myndigheter. Tidigare gällde en begränsning på 1 000 besökare.

Kan diskrimineras

"Vårdsituationen är fortsatt ansträngd. Fler än 14 000 svårt sjuka i covid-19 är inlagda på sjukhus", säger borgmästaren i Moskva Sergej Sobjanin i ett uttalande.

Liknande restriktioner kan komma att införas på nationell nivå. Ryssar som inte har vaccinerat sig mot covid-19 eller blivit immuna genom att tidigare ha smittats med viruset kan fortsättningsvis inte utgå från att de kan jobba på alla arbetsplatser, utan får i stället räkna med att bli diskriminerade, enligt Kreml.

Putin varnar

– Verkligheten är sådan att det oundvikligen kommer att bli fråga om diskriminering, säger talespersonen Dmitrij Peskov.

President Vladimir Putin varnade i måndags för en förvärrad smittspridning i flera delar av Ryssland. Orsaken är bland annat att den mer smittsamma så kallade deltavarianten tar över mer och mer, men Kreml konstaterade nyligen att ryssarnas oansvariga beteende och "totala nihilism" också bidrar till den svåra situationen.

Tatiana Kireeva/TT

Utrikes

Merkel och Draghi nobbade Astravaccin

Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Arkivbild.
Foto: Michael Sohn/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Italiens premiärminister Mario Draghi fick sina första doser av Astra Zenecas vaccin mot covid-19, men fick däremot inte sina andra doser av brittisk-svenska läkemedelsbolagets vaccin, meddelar de två ledarnas talespersoner vid separata tillfällen under tisdagen.

I stället gavs 66-åriga Merkel en dos av amerikanska läkemedelsbolaget Modernas vaccin, och 73-årige Draghi en dos av amerikansk-tyska Pfizer-Biontechs vaccin.

Både tyska och italienska myndigheter rekommenderar att endast personer som är äldre än 60 ska ges Astra Zenecas vaccin.

Draghi meddelade nyligen att han skulle byta från Astra Zenecas vaccin sedan han fått besked om att hans första dos hade producerat ett lågt antal antikroppar.

Utrikes

"Så galet" – tuffa ord mot Ungern i EU

Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto - här tillsammans med belgiska kollegan Sophie Wilmès - försvarar landets kritiserade nya lag kring minderårigas tillgång till uppgifter om olika sexuella läggningar. Arkivfoto.
Foto: Johanna Geron/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ärmarna kavlas upp för ännu en EU-kamp om grundläggande rättigheter i Ungern och Polen.
– Vi ska inte släppa det här förrän det har skett förändringar åt rätt håll, lovar regeringen.

För första gången sedan pandemin utbröt återupptar EU-länderna sin särskilda granskning av rättsstatsläget i Ungern och Polen.

Mot båda länderna pågår processer i enlighet med EU-fördragets artikel 7, som i slutändan kan leda till indragen rösträtt för ett medlemsland som inte anses bry sig om grundläggande värderingar som demokrati, rättsstatsprinciper och mänskliga rättigheter.

– Det är bra att vi håller i den här artikel 7-processen. Det är inte så att det går åt rätt håll i vare sig Ungern eller Polen, konstaterar EU-minister Hans Dahlgren (S) i samband med tisdagens granskande möte i Luxemburg.

Omstridd lag

I Polen gäller oron främst hur självständigt rättsväsendet är i förhållande till den politiska makten.

I Ungern handlar det om en bred kombination av hårdare tag mot massmedier, domstolar och nu senast även hbtq-rättigheter.

I förra veckan godkändes en ny lag av Ungerns parlament som stoppar reklam och andra massmedieprodukter som visar "avvikelser från någons biologiska kön och könsbyten och sprider eller porträtterar homosexualitet" för alla under 18 år.

Tv- och radiokanaler ska nu endast få visa dylikt material mellan klockan 22 och 05, för att inte riskera böter eller indragna licenser.

Uttalande

Lagförslaget har fått 13 EU-länder, däribland Sverige, att anta ett gemensamt uttalande.

"Att stigmatisera hbtqi-personer utgör ett klart brott mot deras grundläggande rätt till värdighet", heter det bland annat, enligt nyhetsbyrån AFP.

– Det här är en fråga som vi tar på största allvar. Den typ av diskriminering som det här är ett uttryck för är helt oacceptabel för vår del, säger Dahlgren.

Ungern håller dock inte med.

– Den här lagen är bara mot pedofiler. Den här lagen säger ingenting om vuxnas sexuella läggning. Den säger bara att så länge barn är under 18 år så är all utbildning om sexuella läggningar för dem exklusivt en rättighet för deras föräldrar. Jag undrar verkligen om någon av de som kritiserar lagen verkligen har läst den, sade utrikesminister Peter Szijjarto på tisdagsmorgonen i Luxemburg.

"Måste fortsätta"

Argumenten köps emellertid inte av Dahlgren och flera av hans kollegor. Att Ungern också försvarar sig med att man är ute efter att värna den traditionella familjemodellen möts av skepsis.

– Vi har nog läst det här på rätt sätt. Man får ha vilken syn man vill på familj och familjebildning och så, men man får inte koppla ihop på det här sättet människor som har viss sexuell läggning med pedofiler. Det blir så galet, säger EU-ministern.

Granskningen av Ungern och Polen har pågått i flera år utan att egentligen komma särskilt långt. De två länderna avfärdar anklagelserna och stöttar dessutom varandra – vilket gör det omöjligt för övriga EU-länder att samla en enhällig majoritet mot något av dem.

Hans Dahlgren tycker ändå att det är värt att hålla på.

– Så länge som de här riskerna finns och det allvarliga läget råder i de här länderna så måste den här proceduren fortsätta – till dess att det går i en annan riktning, säger Dahlgren efter tisdagens möte i Luxemburg.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: EU:s artikel 7-process

I artikel 7 i EU:s Lissabonfördrag fastställs att en majoritet i EU-kommissionen, EU-parlamentet eller bland medlemsländerna kan dra i gång ett särskilt förfarande när ett medlemsland anses åsidosätta grundläggande EU-värderingar som "respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter".

Processen sker i flera steg där utfrågningar och rekommendationer blandas med formella beslut. Om man når så långt att man vill fastslå att ett EU-land verkligen åsidosätter värdena måste alla andra EU-länder rösta för. Eventuella sanktioner som då kan införas – exempelvis att tillfälligt dra in landets rösträtt i EU-sammanhang – måste också göras med enhällighet.

Hittills har artikel 7-förfarande endast inletts mot Polen och Ungern. Än så länge har dock ingen av processerna nått fram till ens en omröstning om huruvida det finns en klar risk för att värdena åsidosätts.

Utrikes

Benådning inte nog för katalanska separatister

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez i samband med att beslutet meddelades.
Foto: Borja Puig de la Bellacasa/AP/TT
Utrikes
Utrikes Spaniens premiärminister Pedro Sánchez har benådat nio katalanska ledare som fängslades för sin roll i Kataloniens självständighetsförsök från Spanien 2017.
Inte nog, anser katalanska separatistpartier. De kräver i stället full amnesti.

Sánchez meddelade sitt beslut i ett tv-sänt tal. Benådningarna är villkorliga; förbudet för de dömda separatistledarna att inneha offentliga ämbeten ligger kvar tills vidare och skulle någon begå allvarligt brott inom tre-sex år i sin nyvunna frihet kan benådningen återkallas.

– Med denna handling vill vi inleda en ny era av dialog och försoning, och en gång för alla få slut på splittring och konfrontation, säger Sánchez som är partiledare för socialistiska PSOE.

"Ny etapp"

Spaniens största oppositionsparti, konservativa Partido Popular (PP), kritiserar Sánchez beslut som en eftergift åt splittrande krafter.

PP-ledaren Pablo Casado säger i en radiointervju att han ska försöka få beslutet överprövat i högsta domstolen, skriver Madridtidningen El País.

Även inifrån den katalanska självständighetsrörelsen hörs kritiska röster. Den delvisa benådningen uppfattas som en ofullständig upprättelse. Full amnesti är kravet, så att även de landsflyktiga separatistledarna – varav Carles Puigdemont är den mest namnkunnige – kan återvända hem utan att riskera fängelse.

Ändå kommer lätt försonliga signaler från den katalanska regionregeringen, ledd av Pere Aragonès som betraktas som moderat vänsterseparatist. Uttalanden på tisdagen från hans regering gick på temat att benådningarna inleder en "ny etapp av dialog", rapporterar Barcelonatidningen La Vanguardia.

Låst läge

Inom de närmaste veckorna väntas Sánchez ha ett första formellt möte med Aragonès som tillträdde för en månad sedan.

Aragonès är mer lagd åt förhandling än sin företrädare, den mer militante Quim Torra. Fast kravet på att den spanska centralregeringen måste godkänna en oberoende folkomröstning om självständighet i Katalonien, lär med all säkerhet återkomma.

Sánchez regering har hittills varit oförsonligt negativ till en sådan utveckling.

– Katalonien utan Spanien skulle inte vara europeiskt, blomstrande eller pluralistiskt, säger premiärministern.

– Spanien utan Katalonien skulle helt enkelt inte vara Spanien, precis som att Katalonien utan resten av Spanien inte vore Katalonien.

Snart fria

De nio ledarna dömdes 2019 till fängelsestraff på 9–13 år för uppvigling och missbruk av offentliga medel, i och med att de anordnade ett val för att bryta sig loss från Spanien. Valet förbjöds av Spanien men ledde till att regionen ensidigt utropade en kortlivad självständighet från Madrid.

Enligt källor i de dömdas närhet sker frigivningarna från och med klockan 12 på onsdag, rapporterar El País.

Bland spanjorerna i stort motsätter sig 53 procent att separatistledarna benådas, enligt en opinionsmätning från Ipsos, medan 68 procent av katalanerna är för.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Utrikes

Nordiskt ministerråd har förvaltningsproblem

Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Nordiska samarbetsorganisationen Nordiska ministerrådet har problem med ekonomi- och projektförvaltningen.

Organisationens informationstjänst Info Norden skriver att arbetet med ministerrådets årsräkenskaper för 2020 har försenats, och att de kunde lämnas in till danska Rigsrevisionen först i juni.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Biden tvingas backa från vaccinmålet

USA:s president Joe Biden ville att 70 procent av befolkningen skulle ha fått sin första vaccindos före den 4 juli. Arkivbild.
Foto: Evan Vucci/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

USA:s regering tvingas dra tillbaka sitt mål att 70 procent av den vuxna befolkningen ska ha fått coronavaccin före nationaldagen den 4 juli, meddelar Vita husets covidsamordnaren Jeffrey Zients på en presskonferens.

– Vi tror att det kommer att krävas några ytterligare veckor att nå målet att 70 procent av alla vuxna har fått minst en dos, säger Zients.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Talibaner tog gränspassage till Tadzjikistan

Afghanska soldater utanför huvudstaden Kabul. Arkivbild.
Foto: Rahmat Gul/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Talibanerna har erövrat staden Shir Khan Bandar, som är Afghanistans huvudsakliga gränsövergång till grannlandet Tadzjikistan, bekräftar talibanernas talesperson.

Stadens läge gör den mycket betydelsefull för gränshandeln med Tadzjikistan och övertagandet är den största för talibanerna sedan USA i början av maj påbörjade sitt uttåg ur landet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL