Utrikes

Nedskalat nationaldagsfirande i Frankrike

Vårdanställda tog plats vid den franska flaggan under årets decimerade nationaldagafriande vid Place de la Concorde i Paris.
Vårdanställda tog plats vid den franska flaggan under årets decimerade nationaldagafriande vid Place de la Concorde i Paris.
Foto: Ludovic Marin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Sjukvårdspersonal står i fokus när Frankrike firar nationaldag – mitt under rådande coronapandemi.
I stället för trängsel och folkfest under den traditionella militärparaden krymptes firandet till ett tv-sänt evenemang, där alla som gjort insatser under krisen hyllades.
PREMIUM

Betydligt färre åskådare än vanligt, runt 2 500 gäster, hade placerats glest på läktarna när president Emmanuel Macron och militärchefen François Lecointre inspekterade soldaterna inför ceremonin. Runt 1 400 av de inbjudna gästerna har på olika sätt bidragit till att samhället har kunnat fortsätta fungera trots coronavirusets spridning. En del av gästerna har förlorat anhöriga under den rådande coronakrisen.

från firandet på Place de la Concorde visar ett tomt Champs Elysées filmat upp mot Triumfbågen, samtidigt som franska stridsflyg avbildar Frankrikes flagga med hjälp av färgad rök. Allt ackompanjerat av nationalsången Marseljäsen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Vreden mot Libanons president: "Han visste"

Protesterna i Libanons huvudstad Beirut fortsatte under tisdagen.
Protesterna i Libanons huvudstad Beirut fortsatte under tisdagen.
Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes
Utrikes Efter att Libanons regering har avgått. Nu uppmanar proteströrelsen president Michel Aoun att följa dess exempel.
"Han visste", menade demonstranter som på tisdagen samlades i Beiruts hamn för att sörja de 171 människor som bekräftats ha omkommit i förra veckans explosion.

Trots att regeringen avgått fortsätter protesterna efter explosionen i Beirut.

Under tisdagen samlades demonstranter nära hamnen där den katastrofala olyckan skedde. Där läste de upp namnen på de 171 människor som hittills bekräftats avlidna i olyckan. Nära 40 människor saknas ännu.

Vreden över explosionen har lett till omfattande och våldsamma protester i Libanon. Katastrofen ses av oppositionella som ett exempel på regeringens försumlighet och korruption som redan har lett till att landet befinner sig i en svår ekonomisk kris.

Under tisdagens demonstration bar de som samlats på foton på de avlidna i explosionen samt på president Michel Aoun med texten "Han visste" skrivet i stora bokstäver över ansiktet.

Varnades i brev

Den 20 juli, drygt två veckor före den katastrofala explosionen i Beiruts hamn, varnades president Michel Aoun och premiärminister Hassan Diab i ett brev för att förvaringen av explosiva ämnen utgjorde en säkerhetsrisk och att huvudstaden kunde förstöras vid en explosion, uppger en källa inom säkerhetsmyndigheterna.

Nyhetsbyrån Reuters har kunnat bekräfta att brevet skickats men har inte kunnat läsa innehållet. Enligt den högt uppsatta säkerhetskällan handlade brevet om resultatet av en utredning som inletts i januari, och som slagit fast att kemikalierna behövde säkras omedelbart.

Drygt två veckor senare kom explosionen som sprängde en 100 meter krater i marken, jämnade en stor del av hamnen med marken och förstörde delar av huvudstaden. 6 000 skadades och 6 000 byggnader förstördes enligt lokala myndigheter.

Återuppbyggnaden av staden väntas kosta uppemot motsvarande 130 miljarder svenska kronor.

"Gjorde ingenting"

Presidentens kansli har inte kommenterat de nya uppgifterna men president Aoun bekräftade förra veckan att han fått information om de explosiva ämnena. En representant för premiärministern, vars regering avgick under måndagen med anledning av den kritik som följt efter händelsen, säger att brevet anlände den 20 juli och sändes till försvarsrådet för bedömning inom två dygn.

– Det nuvarande regeringen fick detta 14 dagar före explosionen och agerade inom några dagar. Tidigare regeringar har haft över sex år på sig och gjorde ingenting.

President Aoun har godtagit regeringens avgång men har bett den sitta kvar under en övergångsperiod fram tills att en ny regering kan bildas. Det har ännu inte framförts något datum för när detta kommer att ske.

Människor samlas i Beiruts hamn för att hedra offren för explosionen förra veckan.
Människor samlas i Beiruts hamn för att hedra offren för explosionen förra veckan.
Foto: Hussein Malla/AP/TT

Utrikes

Svensk politiker greps i Belarus

Flera protester har brutit ut i Belarus efter valet i söndags. En som vittnade protesterna var moderatpolitikern Gustaf Göthblad, som också greps av belarusiska myndigheter. Arkivbild.
Flera protester har brutit ut i Belarus efter valet i söndags. En som vittnade protesterna var moderatpolitikern Gustaf Göthblad, som också greps av belarusiska myndigheter. Arkivbild.
Foto: Sergei Grits
Utrikes
Utrikes Göteborgspolitikern Gustaf Göthberg (M) greps i Belarus i samband med protesterna efter valet. Senare släpptes han och är nu tillbaka på svensk mark.

Moderatpolitikern Gustaf Göthberg åkte ner som privatperson till Belarus för att stötta sina vänner inom landets opposition. Men på valdagen greps Göteborgspolitikern och var frihetsberövad i ett antal timmar, rapporterar SVT Nyheter.

– Jag ägnade mig åt "störande av allmän ordning" påstod polismannen, säger Gustaf Göthberg till SVT.

Det han hade gjort var att filma utanför en vallokal. Filmer och bilder som belarusiska myndigheter senare raderade. Påföljden blev att sitta i arresten och betala några hundra rubel i böter. Under tisdagen var han åter på svensk mark.

Men moderatpolitikern vittnar också om upplevelserna från själva demonstrationerna och protesterna i Belarus. Han berättar för SVT om människor som viftade med, i Belarus, förbjudna flaggor, tutande bilar och applåder runt omkring.

– Det finns ingen militär som kan skjuta ihjäl hundratals människors frihetslängtan och ingen diktator kan stå över det, säger Gustaf Göthberg till SVT.

Till vardags sitter Gustaf Göthberg som förste ersättare till EU-parlamentet för Moderaterna och sitter i miljö- och klimatnämnden i Göteborgs kommun.

Rättelse: I en tidigare version angavs fel förtroendeuppdrag i Göteborg för Gustaf Göthberg.

Victor Blomdahl/TT

Utrikes

Tichanovskaja: Svårt beslut att lämna Belarus

Svetlana Tichanovskaja har lämnat Belarus. På bilden ett valmöte i Minsk i juli. Arkivbild.
Svetlana Tichanovskaja har lämnat Belarus. På bilden ett valmöte i Minsk i juli. Arkivbild.
Foto: Sergei Grits/AP/TT
Utrikes
Utrikes Belarus oppositionsledare Svetlana Tichanovskaja har lämnat landet, enligt uppgift efter påtryckningar från Aleksandr Lukasjenkos regim.
– Jag tog ett mycket svårt beslut, säger hon i ett videomeddelande.

Svetlana Tichanovskaja hade inte synts till sedan måndagskvällen vilket väckt spekulationer om att hon skulle ha frihetsberövats. Men på tisdagen postade oppositionsledaren ett videoklipp där hon bekräftar att hon tagit sig till Litauen.

– Jag tog ett mycket svårt beslut. Det är ett beslut jag fattat helt självständigt, säger Tichanovskaja i videon.

Litauens utrikesminister Linas Linkevicius uppger att Tichanovskaja beslutat lämna hemlandet efter ett sju timmar långt möte med belarusiska myndigheter.

– Hon kände uppenbarligen ett visst tryck på sig och hade inte mycket val utom att lämna landet, säger Linkevicius under en presskonferens i huvudstaden Vilnius.

Linkevicius säger att Tichanovskaja nu är "i säkerhet" och har återförenats med sina barn, som hon tidigare valde att sända utomlands när den belarusiska regimen trappade upp repressionen inför valet. Utrikesministern antyder också att Tichanovskaja skulle ha fängslats om hon inte lämnat Belarus.

– Det andra alternativet var tydligen inte förenligt med frihet, så hon var tvungen att ta den erbjudna möjligheten att lämna landet.

Video cirkulerar

Strax efter måndagskvällens maratonmöte med regimföreträdare spred den statliga nyhetsbyrån Belta ett videoklipp där Tichanovskaja uppmanade sina anhängare att sluta protestera samt att "respektera lagen". Men i videon tycks oppositionsledaren högläsa ett färdigt uttalande och hennes medarbetare menar att klippet är inspelat under press.

– Vi tror att videon spelats in under påtryckningar från myndigheterna, säger Maria Kolesnikova, en av Tichanovskajas närmaste allierade.

EU hotar med sanktioner

EU:s utrikeschef Josep Borrell slog på tisdagen fast att Belarus presidentval varken var "fritt eller rättvist" och varnade för att unionen kan komma att vidta "åtgärder mot de som är ansvariga för våldet vi sett, de orättfärdiga gripandena och valfusket".

EU hade tidigare sanktioner mot en rad personer knutna till Lukasjenkos regim men lyfte många av dem 2016 i anslutning till att Belarus frigav politiska fångar.

Svetlana Tichanovskaja sade under måndagen att hon ansåg sig ha vunnit det omstridda valet. Enligt valkommissionen fick hon 9,9 procent av rösterna medan sittande presidenten Aleksandr Lukasjenko fick 80 procent.

Utländska observatörer bedömer att inget val i landet har varit fritt och rättvist sedan mitten av 1990-talet.

Demonstrant död

För andra dagen i rad drabbade oppositionsanhängare samman med polis i huvudstaden Minsk på måndagen. En demonstrant avled enligt polisen efter att ha skadats när en hemgjord explosiv anordning detonerade i hans hand. Även 21 poliser har skadats, varav fem fördes till sjukhus. Fler än 2 000 personer har frihetsberövats.

– Polisbrutalitet kommer inte stoppa oss. Vi slåss för rätten att få leva i ett fritt land, säger Yan, en 28-årig sjukvårdare.

51-årige ingenjören Yakov säger att det är bra att Tichanovskaja lämnat eftersom hon är säker i Litauen.

– Vårt mål är att störta Lukasjenkoregimen, säger han.

Även Alesia Rudnik, analytiker på den Minskbaserade tankesmedjan Center for new ideas och ordförande för föreningen Sveriges belarusier, gör bedömningen att Tichanovskajas exil inte innebär slutet på missnöjesyttringarna.

– Jag tror att folket kommer att fortsätta protestera, kanske att fler kommer att analysera de personliga riskerna med att vara ute på gatorna, men i nuläget spelar Tichanovskaja som person mindre roll än kraven på Lukasjenkos avgång, säger hon till TT.

Minskbor lägger ned blommor på platsen där en oppositionsanhängare miste livet under måndagens protester.
Minskbor lägger ned blommor på platsen där en oppositionsanhängare miste livet under måndagens protester.
Foto: Sergei Grits/AP/TT

FAKTA

Fakta: Oppositionen i Belarus

Oppositionskandidaten Svetlana Tichanovskaja är hustru till bloggaren Sergej Tichanovskij, som planerat att kandidera i presidentvalet men i stället fängslades i maj. Efter det att Sergej gripits beslöt sig hustrun Svetlana att ta hans plats.

Tichanovskaja har två nära allierade – med snarlika historier – i Maria Kolesnikova, kampanjledare för den fängslade oppositionspolitikern Viktor Babaryko, och Veronika Tsepkalo, vars make Valerij Tsepkalos kandidatur diskvalificerades av valmyndigheten.

Vid en valseger hade Tichanovskaja lovat att frige alla politiska fångar och utlysa nyval där alla diskvalificerade kandidater får delta.

Utrikes

Hongkong: Lai frisläppt mot borgen

Jimmy Lai ger tummen upp till sina anhängare efter att ha släppts fri mot borgen.
Jimmy Lai ger tummen upp till sina anhängare efter att ha släppts fri mot borgen.
Foto: Kin Cheung/AP/TT
Utrikes
Utrikes Mediemogulen och demokratiaktivisten Jimmy Lai har släppts mot borgen.
Hongkongborna har rusat till tidningsställen för att stödköpa hans tidning Apple Daily, i protest mot att Lai gripits på måndagen.

Lai släpptes vid midnatt lokal tid, motsvarande klockan 18 svensk tid, och möttes av jublande anhängare som väntade utanför polisstationen där han suttit frihetsberövad.

Jimmy Lai greps på måndagen tillsammans med två av sina söner, liksom personer i ledningsgruppen för hans mediebolag Next Digital. Lai är den hittills mest prominenta personen som frihetsberövats enligt den nya säkerhetslagstiftningen, som kritiker anser är ett sätt för Peking att kväsa demokratirörelsen i Hongkong.

Hongkongborna har visat sin sympati genom att stödköpa Lais tidning, Pekingkritiska och prodemokratiska Apple Daily, som fick öka upplagan från de vanligtvis 70 000 dagliga exemplaren till 550 000.

Tidningens förstasida pryddes under tisdagen av en bild på en handfängslad Lai och rubriken "Apple kämpar vidare".

– Eftersom regeringen inte tillåter Apple Daily att överleva, så måste vi som Hongkongbor rädda den själva, säger en restaurangägare till nyhetsbyrån AFP, som köpte 50 exemplar som han planerade att skänka bort.

Gripandet av Lai har kritiserats av bland andra USA:s utrikesminister Mike Pompeo.

– Lai var inget annat än en patriot som ville bra saker för Hongkongs folk, sade Pompeo och tillade att han inte tror att Kina kommer att ändra sig i frågan om Hongkong.

Hongkongbor stödköper tidningen Apple Daily sedan dess grundare gripits.
Hongkongbor stödköper tidningen Apple Daily sedan dess grundare gripits.
Foto: Vincent Yu/AP/TT

Utrikes

Spänt i Bolivia efter en veckas vägblockader

Bolivianer i El Alto demonstrerade under måndagen mot att den tillfälliga regeringen skjutit upp valet till den 18 oktober.
Bolivianer i El Alto demonstrerade under måndagen mot att den tillfälliga regeringen skjutit upp valet till den 18 oktober.
Foto: Juan Karita/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det politiska läget i Bolivia är spänt sedan regeringskritiska rörelser blockerat stora vägar i över en vecka. På sociala medier pågår ett informationskrig och flera aktörer varnar för att våldet riskerar att eskalera.

De omfattande protesterna mot Bolivias tillfälliga regering har gått in på sin andra vecka. Enligt den statliga nyhetsbyrån ABI har vägblockaderna redan kostat landet motsvarande nästan 900 miljoner svenska kronor.

Demonstranterna anklagas av regeringen för att stoppa transporter av syrgas till coronapatienter i landets största städer. Enligt regeringen har 31 dödsfall skett som en direkt följd av bristen på syrgas på sjukhusen. Under måndagen skickades därför en karavan med syrgasbilar, eskorterad av militär, från Santa Cruz i östra Bolivia med målet att korsa landet och nå La Paz.

Syrgas får passera

Demonstranterna förnekar att mediciner och syre skulle stoppas i blockaderna och på sociala medier läggs klipp upp som tycks visa hur karavanen och andra medicintransporter ostört får passera.

– Vi vill förtydliga för det bolivianska folket att vi tar ansvar och tillåter normala passager för alla ambulanser och syrgastransporter, säger en aktivist till radiokanalen Kawsachun , som är knuten till proteströrelsen.

Den avsatte socialistledaren Evo Morales kallar karavanen "en provokation som leder till våld". Partikamraten Franklin Flores, ordförande i parlamentets hälsoutskott, säger att bristen på syrgas är ett politiskt misslyckande och anklagar regeringen för att försöka iscensätta en konfrontation.

"Undvika inbördeskrig"

Regeringens officiella budskap är att den försöker skruva ner konfliktnivån.

– Vi försöker undvika ett inbördeskrig i det här landet, säger inrikesminister Arturo Murillo till CNN Español, men tillägger i samma intervju:

– Man kan inte bara gå ut och skjuta folk, även om det politiskt vore det korrekta att göra, säger Arturo Murillo.

Det dubbla budskapet är talande för en regering som är hårt ansatt. Från vänster anklagas den för att kriminalisera protester och för att sakna legitimitet. Från höger kritiseras den för att inte upprätthålla ordningen.

Förtroendekris för Áñez

Interimspresidenten Jeanine Áñez har tappat förtroende även bland tidigare allierade. När presidenten i helgen bjöd in till samtal med de inblandade aktörerna var det inget av de stora partierna som skickade representanter, skriver den argentinska tidningen Página12.

Den högerradikale aktivisten Luis Fernando Camacho, som var ledande i demonstrationerna mot Morales i höstas, kräver att regeringen ska lyfta alla vägblockader – och varnar för att "folket" annars kommer att göra det.

Än finns inga bekräftade dödsfall kopplade till protesterna, men flera vägblockader har angripits av högerradikala militanta grupper – ibland i samarbete med polis, enligt tidningen La Razón.

Anmäler oppositionen

Samtidigt har regeringen lämnat in en anmälan till åklagarmyndigheten där flera personer som pekas ut som ansvariga för protesterna anklagas för "terrorism, folkmord och brott mot hälsan", rapporterar La Razón.

Bland dem finns presidentkandidaten Luis Arce, som efterträtt den avsatte Evo Morales som partiledare för socialistpartiet MAS. Evo Morales – i exil i Argentina – själv pekas också ut som ansvarig, samt Carlos Huarachi, ledaren för landets största fackföreningsfederation.

Det innebär att stora delar av landets vänsteropposition nu hotas med rättslig process. Det är oklart vad anmälan kan leda till i praktiken, men draget har fått en domare i Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter att gå i taket. I en intervju med Página12 kallar Raúl Eugenio Zaffaroni anmälan för "dårskap".

Morales manar till lugn

Inte heller för socialistpartiet MAS är situationen enkel. Partiledningen ser med oro på situationen, eftersom den tror sig kunna ta tillbaka makten om valet genomförs som planerat i oktober, skriver Página12. Evo Morales uppmanar på Twitter proteströrelserna att ställa sig bakom ett avtal om presidentval i oktober, med FN som garant för en rättvis process.

Men bland partiets gräsrötter, som står nära ursprungsbefolkningarnas organisationer och fackföreningarna, finns krav på ett omedelbart maktskifte och radikal politik, skriver Página12.

Flera internationella aktörer försöker nu lugna ner situationen. EU:s utrikeschef Josep Borrell uppmanar i ett uttalande "alla parter att lägga oenigheten åt sidan och förbinda sig till en lösning som tar itu med både coronarelaterade problem, och folkets rätt att rösta."

Lucas Brischetto/TT

Flera motorvägar, bland annat denna i El Alto, har blockerats under protesterna.
Flera motorvägar, bland annat denna i El Alto, har blockerats under protesterna.
Foto: Juan Karita/AP/TT
Interimspresidenten Jeanine Áñez är hårt ansatt både från höger och från vänster.
Interimspresidenten Jeanine Áñez är hårt ansatt både från höger och från vänster.
Foto: Juan Karita/AP/TT
Demonstranter har mötts med tårgas från polisen.
Demonstranter har mötts med tårgas från polisen.
Foto: Juan Karita/AP/TT

FAKTA

Den politiska krisen i Bolivia

Socialisten Evo Morales, som var president i Bolivia mellan 2005 och 2019, avsattes av militären i samband med protesterna efter presidentvalet i november förra året. Han anklagades för att i strid med konstitutionen ha ställt upp för en fjärde mandatperiod, och för valfusk. Morales har sedan dess varit i exil i Mexiko och Argentina, men har fortsatt kommentera landets politik.

Högerpolitikern Jeanine Áñez tillsattes som tillförordnad president, med planen att nya val skulle hållas i maj 2020. Men i och med coronapandemin har valet skjutits upp i flera omgångar. När valet sköts upp ytterligare i slutet av juli, med 18 oktober som nytt datum, utlöstes stora protester.

Organisationer för Bolivias ursprungsbefolkning och fackföreningar anklagar regeringen för att använda pandemin som förevändning för att behålla makten, och har krävt att valet ska hållas tidigare. I början av augusti utlystes flera strejker och vägblockader i protest mot regeringen.

Samtidigt pågår en epidemi som enligt officiella siffror skördat över 3 700 dödsfall i Bolivia.

Källa: TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Utrikes

Finsk regeringsspricka om tvångskarantän

Finska myndigheter ska kunna besluta om obligatorisk karantän för inresande från högriskländer. Arkivbild.
Finska myndigheter ska kunna besluta om obligatorisk karantän för inresande från högriskländer. Arkivbild.
Foto: Robert Nyholm/TT
Utrikes
Utrikes Personer som varit i ett "riskland" ska kunna sättas i obligatorisk karantän när de kommer till Finland – och brott mot karantänsreglerna ska kunna ge fängelse – säger omsorgsminister Krista Kiuru. Men justitieminister Anna-Maja Henriksson ställer sig frågande till beskedet.

Hittills har frivillig karantän gällt vid inresa till Finland men i fortsättningen ska regionförvaltningarna kunna besluta om obligatorisk coronakarantän. Regionförvaltningsverken ansvarar för att samordna och övervaka bekämpningen av smittsamma sjukdomar.

De nya reglerna innebär att det blir olagligt att bryta en karantän som beslutats av myndigheten och att göra det kan straffas med böter eller fängelse i upp till tre månader.

– Det är ett hårt beslut, konstaterar familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP), enligt Hufvudstadsbladet.

Obligatoriska tester

Beslutet kommer efter att masstester på vissa flygrutter visat ett "överraskande resultat". På ett plan ska 24 av de 157 passagerarna ha testat positivt för covid-19. Enligt Institutet för hälsa och välfärd, Finlands motsvarighet till Folkhälsomyndigheten, är utlandsresor just nu en vanlig källa till att nya coronafall uppdagas i Finland.

Kiuru föreslår även obligatoriska coronatester vid gränsen.

– Vi går igenom hur det ska ske, så att inte all den testningskapacitet som finländarna behöver går till detta, säger hon.

"En del har slarvat"

Eeva Mäkinen, överläkare vid Regionförvaltningsverket i västra och inre Finland säger att övervakningen av personer i karantän hittills har fungerat rätt väl med hjälp av uppföljande samtal från den lokala hälsovården men hon säger samtidigt att hon förstår behovet av hårdare tag mot spridningen av coronaviruset.

– En del människor har slarvat med sin frivilliga karantän, säger hon till Hufvudstadsbladet.

Samtidigt menar hon att det vore exceptionellt om myndigheterna i omfattande skala började utfärda böter eller fängelsestraff till personer som bryter sin karantän.

– Risken finns att grannar börjar ange varandra. Avsikten är snarare att påminna om att det är straffbart att bryta en obligatorisk karantän, men att man litar på folks omdöme.

Justitieminister frågande

Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) säger att hon blev tagen på sängen av beskedet om obligatorisk karantän.

– Detta har över huvud taget inte diskuterats inom regeringen och jag anser att det här är en fråga av sådan kaliber att hela regeringen gemensamt bör behandla den, säger hon enligt nyhetsbyrån SPT.

Henriksson menar också att flera frågor behöver redas ut innan beslutet kan träda i kraft.

– Den juridiska biten bör diskuteras. Jag kan själv inte svara på om lagen om smittsamma sjukdomar tillåter exempelvis att alla personer som anländer från ett specifikt land omfattas av obligatorisk karantän, säger hon.

Ellinor Knoxborn/TT

Ivar Andersen/TT

Utrikes

Fullstora klasser när Norge öppnar skolorna

Snart är distansundervisningen för norska skolelever ett minne blott. Arkivbild.
Snart är distansundervisningen för norska skolelever ett minne blott. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad/NTB Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Det blir inga begränsningar för antalet elever per klass när Norge öppnar skolorna. Men hälsominister Bent Høie (H) uppmanar partysugna studenter att lägga band på festandet.
PREMIUM

– Skolorna hade gul nivå innan lovet och kommer också att starta på gult nästa vecka. Det betyder att man kan ha vanlig storlek på skolklasserna, men att man bör ha begränsad kontakt för att begränsa eventuell smitta, säger Line Vold, avdelningsdirektör på Folkhälsoinstitutet.

Av de totalt 9 638 fall av covid-19 som hittills har bekräftats i Norge rör bara 231 barn – motsvarande drygt 2 procent.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Hemmafrun som blev symbol för regimens offer

Svetlana Tichanovskaja tog över maken Sergejs politiska kamp när hon ställde upp i Belarus presidentval. Bilden är från ett valmöte i Minsk i juli.
Svetlana Tichanovskaja tog över maken Sergejs politiska kamp när hon ställde upp i Belarus presidentval. Bilden är från ett valmöte i Minsk i juli.
Foto: Sergej Grits/AP/TT
Utrikes
Utrikes Från anonym tvåbarnsmamma till hyllad symbol för en rasande demokratirörelse.
På två månader samlade Svetlana Tichanovskaja hela den belarusiska oppositionen, som har fått nog av "Europas sista diktator".
PREMIUM

– Må Gud förbjuda att du ställs inför samma val som jag.

Genom mobilkamerans lins är Svetlana Tichanovskaja en färglös kopia av den kvinna som under sommarens valkampanj samlat tusentals anhängare runt om hela Belarus. I det egeninspelade videoklippet från exilen i Litauen är hennes blick allvarsam, rösten tunn och trött.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL