Utrikes

Iran: Felriktad radar ledde till flygkrasch

Sörjande i Iran efter flygkraschen, januari 2020.
Sörjande i Iran efter flygkraschen, januari 2020.
Foto: Ebrahim Noroozi
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Nedskjutningen av ett ukrainskt passagerarplan utanför Teheran i januari berodde på en felriktad radar, enligt Iran.

"Felriktningen orsakades av ett mänskligt misstag", skriver den iranska luftfartsmyndigheten i en rapport.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

"Situationen i Libanon var redan alarmerande"

Hamnen i Beirut, som totalförstördes i explosionen, var en pulsåder för det importberoende landet.
Hamnen i Beirut, som totalförstördes i explosionen, var en pulsåder för det importberoende landet.
Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Utrikes
Utrikes Explosionen som tog minst hundra liv och gjorde en kvarts miljon hemlösa slog mot ett land som redan befann sig på gränsen till kollaps.
– Smällen inträffade i ett redan alarmerande läge för Libanon, säger Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren.

Redan innan explosionen i Beirut befann sig Libanon i en ekonomisk härdsmälta med tömd centralbank. Myndigheter har varnat för att 60 procent av invånarna kan komma att leva under fattigdomsgränsen i slutet av året och sedan oktober förra året har det libanesiska pundet tappat 80 procent av sitt värde samtidigt som matpriserna har dubblerats.

I explosionen förstördes landets största vetesilo vilket har resulterat i att Libanon nu bara har vete för mindre än en månad framåt. Redan i maj varnade landets premiärminister för akut livsmedelsbrist.

– När brödpriserna stiger finns det inte många reserver kvar för människor att leva på, säger Bitte Hammargren, som är knuten till UI.

"Pulsåder för import"

Beiruts hamn som totalförstördes i explosionen var den stora inkörsporten för gods till Libanon. Det är en av östra Medelhavets största och har tagit emot godstransporter som ska vidare in i arabvärlden.

– Hamnen är en pulsåder för importen och för att hålla landet och ekonomin i gång, säger Hammargren.

– Och nu när den ligger totalförstörd försvåras också hjälparbetet, eftersom varor behöver komma in i Libanon. Landet behöver enorm hjälp nu när uppemot en kvarts miljon människor är hemlösa.

Risk för korruption

Hammargren tillägger att korruptionen riskerar öka bland de som kan hamstra livsmedel – i ett redan svårt korruptionsdrabbat land. Matbristen riskerar också leda till att FN:s livsmedelsprogram WFP, som hjälper syriska flyktingar i landet, nu måste utöka sin verksamhet till att även hjälpa hungrande libaneser.

Bara timmar innan explosionen stormades landets energidepartement av demonstranter som protesterade mot upprepade strömavbrott. Det var en del av de massiva protester som har pågått sedan oktober i fjol – mot den politiska elit som anklagas för att ha misskött ekonomin och lett landet till bankrutt.

– Den politiska klassen är i många fall milisledare från inbördeskriget, där miliserna ombildats till att vara politiska partier. De värnar om sina egna intressen, säger Bitte Hammargren.

"Det finns en gräns"

Libanon har sedan ett par år förhandlat med Internationella valutafonden (IMF) för att få hjälp med att tackla den djupa ekonomiska krisen. Tidigare i veckan avgick utrikesminister Nassif Hitti i protest mot regeringen, som han anklagar för att inte ha visat någon vilja att genomföra de reformer som krävs för att få utländskt stöd.

Hammargren menar att den förödande explosionen kan vara gränsen för många libaneser. Och om den politiska klassen inte förmår att ta sig samman och se bortom sina egna intressen så finns risk att Libanon sjunker ned i djupare fattigdom och att många flyr landet, varnar hon.

– Människor orkar inte en nystart gång på gång. Det finns en gräns för att människor ska orka göra samma sak utan att kunna veta att de lever säkert.

Troy Enekvist/TT

FAKTA

Fakta: Månader av protester

Sedan oktober förra året har Libanon skakats av protester mot regeringen och de ekonomiska svårigheterna.

Startskottet kom den 17 oktober då den dåvarande regeringen aviserade nya besparingar och att man ville införa en skatt på samtal som sker via meddelandeappar. Spontana protester utbröt. Regeringen drog snabbt tillbaka skatteförslaget, men demonstrationerna växte och kom att gälla också allmänna levnadsförhållanden, den omfattande korruptionen och religiösa motsättningar.

Den 29 oktober meddelade dåvarande premiärminister Saad al-Hariri sin avgång. Men det tog lång tid att bilda ny regering, bland annat eftersom de olika politiska grupperingarna inte kunde enas om ministerposterna.

Den 19 december tillkännagav president Michel Aoun att Hassan Diab skulle bli ny premiärminister. Han backas av den inflytelserika och Iranstödda shiarörelsen Hizbollah, vars allierade har stöd i parlamentet.

I januari 2020 eskalerade protesterna och många skadades i sammandrabbningar mellan säkerhetsstyrkor och demonstranter.

Den 21 januari tillkännagav Hassan Diab sin nya regering.

Den 17 april deltog hundratals människor i en protest i Tripoli som markerade att det gått ett halvår sedan starten på demonstrationerna. 27–28 april blev protesterna i staden särskilt våldsamma och en demonstrant dog.

Den 30 april godkände regeringen en ekonomisk räddningsplan.

Den 14 juni skadades 120 personer under protester mot ökade levnadskostnader och regeringens oförmåga att hantera den ekonomiska krisen.

Den 3 augusti avgick landets utrikesminister i protest mot den sittande regeringen.

Den 4 augusti stormades energidepartementet i Beirut.

Utrikes

Sjukvården blöder i Beirut: Påminner om krig

En av de många som skadats i explosionen och som dragits fram ur rasmassorna för att föras till sjukhus.
En av de många som skadats i explosionen och som dragits fram ur rasmassorna för att föras till sjukhus.
Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Utrikes
Utrikes Med flera sjukhus förstörda och 4 000 skadade är Libanon i stort behov av hjälp utifrån. Explosionen innebär ett katastrofalt hårt slag mot den redan hårt ansatta sjukvården.
– Det är ofattbart, säger Sofia Andersson, svenska Röda Korsets landrepresentant i Libanon.

Ohyggliga scener har utspelat sig på sjukhusens akutmottagningar efter den enorma explosion som har tagit över hundra människoliv i Beirut. På sjukhuset Hotel-Dieu möttes al-Jazeeras reporter av hjärtslitande syner.

En äldre man föll ned på knä och bankade sina nävar i golvet i förtvivlan. En ung kvinna slog armarna runt ett litet barn för att meddela honom att pappa just hade dött.

– Youssef, pappa är i himlen.

Skador från glassplitter

Hjälporganisationer på plats, däribland Röda Korset och Unicef, har inlett arbetet med att bistå de libanesiska myndigheterna. Under tisdagskvällen sammankallade Röda Korset sina 5 000 ambulansvolontärer och 375 ambulansteam sattes i arbete, berättar den svenska landrepresentanten Sofia Andersson.

– De har jobbat hårt hela natten och alla resurser har tagits i bruk. Det viktigaste just nu är att ta hand om de svårast skadade. Många har skador från glassplitter från fönster som blåsts ut och andra har krosskador och klämskador efter det att byggnader rasat samman över dem, säger hon till TT.

Många som arbetar inom vården har också skadats eller dödats. Dessutom lägger den pågående coronapandemin sten på börda.

– Sjukvården var redan före explosionen på bristningsgränsen och det saknas mediciner och andra resurser. Coronafallen i Libanon, som tidigare har legat på en ganska låg nivå, började för några veckor sedan öka till en nivå som sjukvården har svårt att klara av. Därför är det som har hänt nu en totalkatastrof, säger Andersson.

"Krigsliknande scener"

Flera sjukhus demolerades och de som klarade sig undan förstörelse blev snabbt överfulla. Vårdpersonalen tvingades neka människor vård eftersom de inte kunde ta emot fler patienter.

"Jag kan inte sluta tänka på de krigsliknande scener vi har bevittnat. Vår generation trodde aldrig att detta skulle kunna hända. Vi har opererat många människor i natt, vissa har vi inte kunnat hitta någon anhörig till eller kunnat identifiera" skriver kirurgen Fred Bteich på Twitter.

Bteich arbetar på ett sjukhus i Beirut och beskriver hur de skadade bokstavligen låg i högar på golven.

För en vecka sedan reste Sofia Andersson tillbaka till Sverige från Beirut.

– Jag är nog fortfarande i chock. Det känns svårt att förstå att detta har hänt människor i en stad som jag precis lämnade.

Helena Nordenberg/TT

Skadade efter explosionerna i Beirut.
Skadade efter explosionerna i Beirut.
Foto: Hassan Ammar/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Libanons sjukvård i kris

Sjukvården i Libanon var redan i djup kris beroende på bland annat coronapandemin och ekonomisk härdsmälta till följd av hyperinflation. Resurser har saknats till att avlöna vårdspersonal och köpa medicin. Det fattas också medel för att kunna se till att det finns tillräckligt med elektricitet vid sjukhusen.

Dessutom lider landet ännu av sviterna efter inbördeskriget 1975-1990.

Efter explosionerna har ett flertal länder, däribland USA, Storbritannien, Frankrike och Israel, lovat att bistå Libanon.

Källor: The Telegraph, CNN.

Utrikes

Varnades om faran i Beiruts hamn – agerade inte

En drönarbild visar förstörelsen dagen efter explosionerna i Beiruts hamnområde.
En drönarbild visar förstörelsen dagen efter explosionerna i Beiruts hamnområde.
Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes
Utrikes Högt uppsatta tjänstemän ska under flera år ha känt till faran med de explosiva ämnena i Beiruts hamn utan att agera. Libanons president har lovat hårda straff för de ansvariga för explosionen, som har krävt över hundra liv.

Myndigheterna uppger att explosionen i hamnområdet i Beirut orsakades av 2 750 ton ammoniumnitrat som under flera års tid har förvarats i en lokal i hamnen, utan tillräckliga skyddsåtgärder. Oacceptabelt, enligt premiärminister Hassan Diab.

– Det som har skett kommer inte att passera utan ett ansvarsutkrävande. De som är ansvariga för den här katastrofen kommer att få stå till svars.

Visste om faran i flera år

Högt uppsatta tjänstemän vid libanesiska myndigheter visste under minst sex år om faran med att godset förvarades i hamnen, enligt dokument som al-Jazeera har tagit del av. I sju brev, som skickades mellan 2014 och 2017, varnade tulltjänstemän för att en last med ammoniumnitrat förvarades i en av hamnens byggnader.

"Med tanke på den allvarliga fara det innebär att förvara de här varorna i hangaren, under olämpliga klimatförhållanden, bekräftar vi på nytt vår begäran att vänligen be den marina myndigheten att omedelbart flytta de här varorna för att bevara säkerheten i hamnen och för de som arbetar i den", står det i ett brev från 2016 som inte fått något svar, enligt al-Jazeera.

President Michel Aoun har lovat att ansvariga för explosionen ska få hårda straff och att den utredning som påbörjats och som ska redovisa sina resultat inom fem dagar ska vara transparent.

Över 100 döda

Över 100 personer har hittills rapporterats döda och drygt 4 000 har skadats i explosionerna. Siffrorna kan komma att stiga då många kan vara fastklämda under bråte och rasmassor.

– Många människor saknas. Vi står inför en verklig katastrof och behöver tid att bedöma skadornas omfattning, säger hälsominister Hamad Hasan.

Röda Korset uppger att hundratals skadade har tagits till sjukhus.

– Det vi bevittnar är en enorm katastrof. Det finns offer och skadade överallt, säger organisationens Libanonchef George Kettani, enligt nyhetsbyrån Reuters.

– Vi söker fortfarande genom området. Det kan finnas fler offer. Jag hoppas inte det.

Sorgedagar utlysta

President Aoun har utlyst tre dagars landssorg, och uppger att 100 miljarder libanesiska pund (motsvarande drygt 570 miljoner kronor) ska tillgängliggöras från en nödfond. Hela huvudstadsområdet klassas som en katastrofzon.

Så många som 300 000 människor kan nu stå utan tak över huvudet, enligt stadens guvernör Marwan Abboud.

– Jag tror att mellan 250 000 och 300 000 personer är utan bostad, säger han till nyhetsbyrån AFP.

Mer än halva staden tycks ha drabbats av explosionen och kostnaden för förstörelsen beräknas ligga på motsvarande 26–44 miljarder svenska kronor, enligt Abboud. Ingenjörer och tekniker ska dock göra en officiell bedömning av skadorna.

"Gör så ont i hjärtat"

Explosionen fick fönstren att skallra ända bort på Cypern och var lika kraftig som en jordbävning av magnituden 3,3. Bilar slungades omkull, fasader och hus förstördes, sjukhus tvingades stänga och antalet skadade var så många att alla inte fick plats på de som kunde hållas öppna.

Beirutbon Rawi har gett sig ut för att se den omfattande förödelsen med egna ögon.

"Människor från alla religioner och grupper har gått samman för att hjälpas åt och röja upp. Människor gråter medan de försöker städa upp bråten i sina restauranger och barer. Det gör så ont i hjärtat" skriver han i ett meddelande till TT.

EU skickar hjälp

EU säger att man så snabbt som möjligt kommer att skicka hjälp till Beirut. Över hundra högt utbildade brandmän, specialiserade på söknings- och räddningsarbete i urbana miljöer, ska tillsammans med fordon, hundar och utrustning sändas till Libanon enligt EU:s krishanteringskommissionär Janez Lenarcic.

"De kommer att arbeta med libanesiska myndigheter för att rädda liv", skriver Lenarcic i ett uttalande.

Utrikesdepartementet har inte fått information om att några svenskar ska ha förolyckats eller skadats. Svenskar i området uppmanas att stanna inne och följa nyhetsutvecklingen.

– Svenska ambassadens personal är oskadd, säger Sibel Missouri vid UD:s presstjänst.

Anna Hansson/TT

Människor evakuerar skadade ur förödelsen.
Människor evakuerar skadade ur förödelsen.
Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Explosionerna i Beirut i Libanon orsakade förödelse flera kilometer bort.
Explosionerna i Beirut i Libanon orsakade förödelse flera kilometer bort.
Foto: Hassan Ammar/AP/TT

FAKTA

Fakta: Ammoniumnitrat

Ammoniumnitrat, som Libanons myndigheter säger orsakade de kraftiga explosionerna i Beirut, är ett salt som framställs ur ammoniak och salpetersyra.

Det används för konstgödning, men har även använts för att tillverka bomber vid en rad dåd världen över – bland annat i Oklahoma 1995 och i Bali 2002.

Den norske massmördaren Anders Bering Breivik använde ämnet till den bomb som detonerade utanför regeringskvarteren i Oslo 2011, och det användes även vid självmordsbombdådet i Stockholm 2010.

Libanons premiärminister Hassan Diab uppger att ammoniumnitratet hade lagrats i Beiruts hamn i flera år. Enligt Jimmie Oxley, kemiprofessor vid University of Rhode Island, är det under normala lagerförhållanden och utan höga temperaturer svårt att antända.

– Jag antar att det var en liten explosion som satte i gång reaktionen på ammoniumnitratet, säger hon till AFP.

Utrikes

Det här vet vi om explosionen i Libanon

Stor förödelse efter explosionerna i Beirut i Libanon.
Stor förödelse efter explosionerna i Beirut i Libanon.
Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Utrikes
Utrikes Många människor har skadats och omkommit och delar av Libanons huvudstad ligger i ruiner. Det här är vad vi vet om den förödande explosionen i huvudstaden Beirut.

Det var vid 18-tiden, tisdagen den 4 augusti, som explosioner skakade hamnområdet och de centrala delarna av Beirut. I närheten ligger välkända platser som Martyrtorget, Mohammad al-Amin-moskén och de bartäta områdena Gemmayzeh och Mar Mikhael.

En första explosion orsakade en brand och några mindre smällar. Det följdes av en enorm explosion med en tornadoliknande stötvåg som ödelade hamnområdet och blåste ut glasrutor, välte bilar och orsakade skador inom en mils radie.

Explosionen kändes i Nicosia i Cypern, 24 mil bort. Seismologer säger att det motsvarade ett jordskalv med magnituden 3,3.

Över hundra döda

Omkring 4 000 personer har skadats och över hundra har bekräftats döda, enligt Röda Korset. Siffrorna befaras stiga ytterligare.

Enligt premiärminister Hassan Diab var det 2 750 ton ammoniumnitrat, som lagrats i hamnen i sex år utan "förebyggande åtgärder", som har antänts och exploderat. Han har lovat att de ansvariga ska ställas till svars. Materialet ska ha konfiskerats för flera år sedan och förvarats i lagerbyggnaden, som ligger bara några minuter från Beiruts shopping- och nattlivsdistrikt.

Ammoniumnitrat används vanligtvis som gödselmedel och har i flera årtionden orsakat många industriolyckor. Ämnet kan också användas för att tillverka bomber.

Det finns ännu inga officiella uppgifter om vad som kan ha antänt ammoniumnitratet.

Tre dagars sorg

Sjukhusen, redan tyngda av coronapandemin och ekonomisk kris, fylldes snabbt av skadade. De har vädjat till människor att lämna blod, och man behöver även generatorer för att kunna hålla elektriciteten i gång.

President Michel Aoun har utlyst tre dagars landssorg och uppger att 100 miljarder libanesiska pund, motsvarande omkring 570 miljoner kronor, ska tillgängliggöras i krisstöd.

Beiruts guvernör Marwan Abboud uppskattar att omkring 300 000 människor har blivit tillfälligt hemlösa och att explosionen kommer att kosta Libanon över tre miljarder dollar.

Sofia Eriksson/TT

Utrikes

Beirut i chock: Ingen kan känna sig trygg här

En arméhelikopter dumpar vatten över den pyrande bråten vid skådeplatsen för tisdagens explosion. Över 100 människor har dött och tusentals har skadats.
En arméhelikopter dumpar vatten över den pyrande bråten vid skådeplatsen för tisdagens explosion. Över 100 människor har dött och tusentals har skadats.
Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes
Utrikes Taxiföraren Ali Chaito ser ett land i bedrövelse sjunka ännu djupare i fördärvet och svenska Sara de Hond vittnar om en smäll så hög att hon försattes i chock. Efter explosionen står Libanon inför ännu större problem än tidigare.

Stora protester mot regeringen. En valuta som tappat 80 procent av sitt värde på svarta marknaden och skenande inflation. Explosionen i Beirut skedde vid en tidpunkt då många redan trodde att landet hade nått botten, med en ekonomisk kris som kastat in nästan hälften av befolkningen i fattigdom.

För taxiföraren Ali Chaito innebär explosionen ännu en svår motgång.

– Jag har inte jobbat på fem månader, på grund av coronaviruset och valutakrisen. Men förra veckan lyckades jag äntligen hyra en bil och börja jobba. Men den skadades i explosionen, alla fönster gick sönder. Ägaren tog tillbaka den så nu kan jag inte jobba längre, säger han till TT på telefon från Beirut.

"Som en jordbävning"

När explosionen inträffade var han hemma, tillsammans med sin fru och sina tre barn.

– Jag hade ätit och skulle just bege mig till jobbet igen när det hände. Vi bor ungefär tre, fyra kilometer från explosionsplatsen, och allt glas gick sönder. Det kändes som en stor jordbävning.

Familjen slängde sig ned på golvet för att ta skydd.

– Vi har fortfarande ont i huvudet och kan inte se så bra. Det verkar vara likadant för alla, säger han.

Ser mjölkigt

Även svenskan Sara de Hond, som befann sig i en lägenhet omkring fyra kilometer från explosionsplatsen, berättar om liknande besvär.

– Jag har väldigt ont i huvudet och ser lite mjölkigt, säger hon.

Sara de Hond är på besök i Beirut med sin pojkvän och var i hans familjs lägenhet i området Mar Elias på tisdagen. De var just i färd med att gå och tvätta kläder när den första explosionen inträffade.

– Vi kände att golvet, lägenheten, rörde sig. Men då var det ingen smäll. Vi tänkte att det var en jordbävning, säger hon.

De höll om varandra och väntade, såg hur dammet yrde från taket. Några sekunder senare kom den andra, stora smällen.

– Den var så stor att vi trodde att det var en bomb utanför huset. Det var så högt att man hamnade i chock direkt.

Flera fönster i lägenheten gick i kras, men varken hon eller någon i familjen skadades allvarligt fysiskt. I tisdags var det kaos på gatorna, säger hon, men på onsdagen verkar det ha lugnat ned sig.

– Jag har inte lämnat lägenheten, men tittat ut. Och det ser ut som att det är normal trafik här där jag bor.

Libanon i chock

Ali Chaito beskriver det som att alla libaneser befinner sig i chock.

– Även innan detta försökte alla, även jag, få hjälp utifrån. Hjälp med pengar för att överleva, till mat och medicin, säger han.

– Det här är en kris för Libanon, en stor kris. Vi vet inte vad som ska hända, vad vi ska säga eller vad vi ska göra.

Även för Sara de Hond har känslan av otrygghet varit påtaglig i Beirut.

– Det är bara ovisshet på ovisshet. Ingen kan leva i det och känna sig trygg riktigt.

Marc Skogelin/TT

Taxiföraren Ali Chaito, 47, har knappt kunnat jobba på hela året. Efter explosionen blir det ännu svårare, säger han.
Taxiföraren Ali Chaito, 47, har knappt kunnat jobba på hela året. Efter explosionen blir det ännu svårare, säger han.
Foto: Ali Chaito/TT
Sara de Hond befann sig i Beirut med sin pojkvän när explosionen inträffade.
Sara de Hond befann sig i Beirut med sin pojkvän när explosionen inträffade.
Foto: Sara de Hond/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Utrikes

Misstänkt coronapatient i Nordkorea testad

En medarbetare i skyddsmask desinficerar ett hälsocenter i Pyonyang, Nordkorea.
En medarbetare i skyddsmask desinficerar ett hälsocenter i Pyonyang, Nordkorea.
Foto: Cha Song Ho/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Den man som tagit sig in i Nordkorea, från Sydkorea, med coronasymptom har testats för covid-19 – men utan att ge tydliga resultat, enligt WHO.

"Personen testades för covid-19 men provsvaren var otydliga", säger Edwin Salvador, WHO:s representant för Nordkorea, i ett mejl till Reuters.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Nynazist erkänner mord på tysk politiker

Walter Lübcke 2012. Arkivbild.
Walter Lübcke 2012. Arkivbild.
Foto: Uwe Zucchi/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Nynazisten som står åtalad för mordet på den tyska politikern Walter Lübcke erkänner brottet. Åklagare har tidigare sagt att 46-åringen drevs av rasism och främlingsfientlighet och att han sköt kristdemokraten i huvudet i juni förra året. Mannen, som greps kort efter mordet, erkände först mordet men ändrade sig senare och påstod att en misstänkt medbrottsling hållit i vapnet.

Men nu ändrar sig 46-åringen alltså igen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Bittert champagnekrig skuggar fransk vinskörd

Ett glas champagne serveras i Reims i Frankrike – men marknaden ser mörk ut för vinproducenterna.
Ett glas champagne serveras i Reims i Frankrike – men marknaden ser mörk ut för vinproducenterna.
Foto: Francois Mori/AP/TT
Utrikes
Utrikes När pandemin satte stopp för bröllop, restaurangbesök och fester drabbade det också de franska bubblor som många ser som ett måste vid varje fest. Hundra miljoner flaskor väntas förbli osålda och ett "champagnekrig" har brutit ut kring vingårdarna i nordöstra Frankrike.
PREMIUM

För många är ljudet av en champagnekork som poppas en symbol för fest och glädje – i synnerhet i Frankrike som är det mousserande vinets hemvist. Men coronapandemin har fått firandet att komma av sig.

När Frankrike i mars införde en nästan total nedstängning försvann viktiga inkomster för vinproducenterna i princip över en natt. Bröllop ställdes in, restauranger och hotell slog igen och exporten störtdök.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL