Opinion

Vårdskulden kommer att ta tid att beta av

Opinion
Opinion

Över 5 000 svenskar har dött av covid19 och cirka 75 000 har konstaterats vara sjuka under den här våren.

Men många andra har drabbats av följderna av pandemin. I nästan alla regioner har såväl mammografi som tarm- och livmoderhalsscreening ställts in eller skjutits upp av oro för att sprida smitta eller för att resurserna använts till coronaberedskapen. Många som misstänker att de har fått cancer har av liknande skäl avstått från att söka vård.

Samtidigt har planerade operationer i stor utsträckning ställts in eller skjutits på en oviss framtid, sedan de första signalerna hördes om att coronasmittan kommit till Sverige. Det har drabbat tusentals människor med olika typer av smärta och andra problem.

En missad eller försenad cancerdiagnos kan vara livshotande, eftersom tidig diagnos och behandling ofta är avgörande för möjligheten att bota cancern.

En inställd eller uppskjuten höftoperation är i allmänhet inte livsfarlig, men begränsad rörlighet och ständig smärta liksom den ovisshet en inställd operation medför begränsar möjligheterna till ett fullvärdigt liv på ett allvarligt sätt.

När nu pandemin ser ut att klinga av, när antalet nya smittade och framförallt svårt sjuka minskar, måste sjukvårdens ordinarie verksamhet prioriteras på nytt, trots att personalen redan är hårt ansträngd. En vårdskuld har byggts upp under de fyra månader som pandemin rasat, som kommer att ta tid att beta av. Men det måste göras, och resurser måste avsättas. Det är lika viktigt som kampen mot coronasmittan.

Yngve Sunesson

Opinion

Rekord i icke-försening

Opinion
Opinion

I juli slog tågen rekord. Rekordet var att de nästan inte kom för sent, eller kom mindre för sent än vanligt. 95 procent av tågen var högst fem minuter sena. Det beror på att folk inte åkte tåg. Det var glest mellan tåg och glest mellan resenärer, i bästa fall.

Min resa till en vän i Mellansverige skedde i ett mer än halvtomt tåg. När jag sökte lämpliga resor fanns få att välja på, eftersom man klokt nog passade på att utföra banarbete när ingen åkte tåg.

Vad kan vi lära oss av det? Tyvärr att det som krävs för att svensk tågtrafik ska fungera är att nästan ingen åker tåg. 2020 körde mindre än hälften så många snabba tåg som vanligt.

2016 låg Sverige sämst i Europa på punktlighet i tågtrafiken, 2017 var inte heller något vidare: då var vi trea från botten. Sverige har, eller har haft, det sämst underhållna järnvägsnätet i Europa. Av någon anledning har vi inte tyckt att det var ett problem. 2007 menade dåvarande finansminister Anders Borg att vi hade överinvesterat i järnvägen. Borg hade tvärfel att döma av var Sverige befinner sig 13 år senare.

Infrastrukturminister Thomas Eneroth säger att de glädjande siffrorna beror på investeringar man gjort i svensk järnväg. Det gör de inte. De beror på att ingen har åkt tåg. Men de skulle kunna bero på det, om man fortsätter satsa så att Sverige kommer i fatt andra europeiska länder och förhåller sig till hur efterfrågan på tågresande har ökat i takt med klimatmedvetenheten.

Opinion

Transparens och skattepengar

Opinion
Opinion

Det statliga stödet för korttidsarbete under covid-19-krisen är sannolikt den åtgärd som kommer att kosta skattebetalarna mest. När man lägger så mycket skattemedel bör processen vara transparent, så skattebetalarna vet vad de får för pengarna och dessutom för att försäkra sig om att inget fusk förekommer. Därför har det med rätta väckt ont blod att det inte funnits insyn i vilka företag som får bidragen. Endast staten har hitintills haft insyn, vilket är ett problem för en demokrati med anspråk på transparens, som Sverige.

Det är välkommet att regeringen avser att ändra på den saken. Finansminister Magdalena Andersson menar att situationen har uppstått eftersom man följt existerande lagstiftning, där det är sekretess på grund av att uppgifter om korttidsarbete anses kunna skada företagen. Samtidigt har det rått transparens kring andra typer av stöd. Andersson säger att det är en relevant diskussion inför framtiden att fråga sig om sekretessnivån är rimlig. Svaret på den frågan är nej.

Detta är en unik situation och inget företag lär skadas så svårt av att medge att de har problem att gå runt under en pandemi som inneburit radikalt förändrade konsumtionsvanor och minskad efter frågan är att det är rimligt att hemlighålla vart stora summor skattepengar går.

Det måste finnas förståelse för att regeringen kände sig tvungen att agera snabbt och då fick använda sig av befintligt lagstiftning, men det innebär att stöd i form av skattepengar i princip blev hemligstämplat. Att det förekommer olika slags fusk har det slagits larm om från flera håll, bland annat från fackbunden, även om det i det fallet har handlat om att personal fått jobba som vanligt trots korttidspermittering och liknande. Om någon fuskat sig till bidrag under en pandemi är det otroligt allvarligt, vilket är en av flera tungt vägande skäl för att regelverket ändras. Andersson säger att det bland annat är olyckligt att media inte har kunnat granska företagen som fått bidrag. Det har hon rätt i.

Opinion

Ett väntat val

Harris och Biden stirrar på varandra och skratta.
Biden och Harris under primärvalsdebatten
Foto: David J. Phillip
Opinion
Opinion

Demokraternas presidentkandidat Joe Biden har valt Kamala Harris som vicepresident. Hon har tidigare varit staten Kaliforniens justitieminister och kan stå för både ett lag och ordningsperspektiv och ett rättviseperspektiv eftersom hon arbetat för att förbättra villkoren för marginaliserade grupper.

Många förutsatte att Joe Biden skulle välja en svart vicepresidentkandidat, så att han förmedlar att han och hans administration skulle ta de rasismrelaterade oroligheterna i USA på allvar. Harris är visserligen av indisk härkomst och inte afroamerikansk, men eftersom hon varit måltavla för rasism själv under sina många valkampanjer anses hon kunna förstå afroamerikaners perspektiv.

Harris befinner sig i mitten politiskt och från vänsterhåll har det uttryckts besvikelse över det. Men det är sannolikt också en del av poängen. Man vill locka mittenväljare som inte deltar i den giftiga debatten mellan vänster och höger och inte är lika motiverade att gå och rösta som de längst till höger och längst till vänster. Biden förlorar dock en möjlighet att locka vänsterväljare, särskilt dem som sympatiserar med den självutnämnde socialisten Bernie Sanders. Harris anses stå för långt till höger och Elizabeth Warren hade eventuellt varit ett bättre val från deras synpunkt. Biden är dock redan impopulär hos Sanders-röstarna, så det är oklart om något vicepresidentval utom möjligen Sanders själv hade ändrat deras ståndpunkt.

Harris styrka är bland annat att vinna debatter och hon har hyllats för vassa retorik. Det lär dock inte locka Trumpväljare över gränsen. Clinton gjorde bättre ifrån sig retoriskt och kunskapsmässig under presidentkampanjens debatter 2016, men Trumps väljare gillar honom för att han säger precis vad han vill. Debattekniskt finlir är de inte intresserade av och ingen av Trumps grodor har kostat honom några väljare. Tvärtom verkar det göra honom mer mänsklig och tillgänglig för väljargruppen.

Opinion

Inte rätt tid slå ihop kommuner

org-ac41d355-4af9-433e-baed-a8f184c2ab53.jpg
Opinion
Opinion

Centerns Ungdomsförbund i Skåne sticker ut hakan och vill ha en kommunreform. Centerungdomarna inspireras av Danmark och storleken på deras kommuner, en reform som beslutades och infördes snabbt 2007. Då blev 13 amt till fem regioner och 270 kommuner blev 98.

Skåne har 33 kommuner och många av dem är relativt små. Vissa av dem samarbetar redan idag kring olika verksamheter och då måste man bilda kommunalförbund. Det verkar CUF-arna tycka är ett problem och det kan det förstås vara, beroende på hur styrningen ser ut. Det är förstås lättare att styra en verksamhet om det bara finns en huvudman.

En kommun behöver inte vara bättre bara för att den är stor, men det kan underlätta att rekrytera kompetent personal. Allt handlar om styrningen och hur kompetenta politikerna är att sköta den. Att det alltid är mer demokratiskt att ha många politiker stämmer kanske inte längre. Även om det är närmare mellan medborgare och politiker i Perstorp än i Malmö behöver det inte betyda att demokratin är sämre i den större kommunen.

De politiska partierna har pratat om förnyelse i många år, men fortfarande har något radikalt inte hänt. Troligen skulle Skåne inte må illa av färre kommuner, men frågan är om skillnaden skulle bli så stor för den enskilde skåningen om de nuvarande gränserna behölls. De lokala politikerna kommer knappast att jubla över en sammanslagning, så ska något ske krävs det beslut uppifrån. Just nu verkar dock denna debatt tyvärr tämligen död, och CUF:s inlägg lär inte få särskilt mycket fart på diskussionerna.

Opinion

Dålig beredskap

En kvinna bredvid en container med nytillverkade skyddsmasker.
Andningsmasker producerade på ACE i Svenljunga.
Foto: ADAM IHSE / TT
Opinion
Opinion I många av landets kommuner har man bara beredskapslager för två veckor, Man borde ha lärt sig något av pandemin och dessutom fundera på beredskapslager innebär.

211 svenska kommuner anser sig ha bra coronaberedskap, enligt en undersökning gjord av Ekot, som 2013 av 290 kommuner har svarat på. Definitionen av god beredskap skiljer sig dock en hel del, visar det sig. 13 kommuner definierar god beredskap som ett lager med skyddsutrustning som räcker ett halvår eller mer. Våra erfarenheter av coronapandemin säger oss att det är en rimligt prognos för hur mycket skyddsutrustning man kan behöva. 48 kommuner tycker dock att en månad eller mer innebär god beredskap.

Vissa kommuner har inte skyddslager för en andra våg, eftersom de inte räknar att det kommer någon. Det är ett konstigt sätt att resonera eftersom det är just det som beredskapslager innebär: att ha en beredskap för en eventuell situation. Man måste inte veta säkert att något kommer att hända, men man bör ha en beredskap för det.

Som medborgare kan man fråga sig hur trygg man skulle känna sig om man bodde på en ort med väldigt små beredskapslager.

Följdfrågan uppstår om Socialstyrelsen borde komma med riktlinjer för hur god beredskap man bör eller måste ha.

Socialstyrelsen har inte mandat för det i nuläget, men det kan man ge dem. Är det något vi har lärt oss av pandemin så är det att det inte duger att börja improvisera när olyckan redan är framme. Det lärde sig de som fick svårt att få tag på skyddsutrustning när pandemin redan börjat.

Det är lite svårt att förstå varför Socialstyrelsen inte också skulle se fördelarna med att det fanns nationella riktlinjer som säkrar en bra grund att stå på om detta händer igen, även om det inte kommer en andra våg. Socialstyrelsen hänvisar till att de måste operera inom det befintliga systemet. Men det är anpassat för en annan verklighet och system som inte längre fungerar bör reformeras.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Opinion

De minst avskydda

Opinion
Opinion Göteborgs universitets SOM-undersökning är en årlig högtidsstund för den som intresserar sig för samhällsfrågor på ett nördigt vis och tycker det är spännande att se diagram och jämförelser kring åsiktsförskjutningar som skett. Som vanligt kan man lära sig en hel del nytt av undersökningen som omfattar 2019.

Vi visste redan att väljarna har blivit mindre lojala mot partierna, det är en tendens vi sett under ett antal år. Att vissa partier är populära, men inte populära nog, är också en tendens vi kunnat se i decennier.

I Den hemliga historien om partiernas stöd diskuterar kapitelförfattaren Erik Vestin skillnaden mellan att gilla ett parti och att rösta på det.

Kanske får vi en ledtråd till varför det går dåligt för Miljöpartiet samtidigt som Greta Thunberg lockar en miljonpublik med sitt sommarprat. MP är ett parti som många gillar, men få gillar bäst, vilket är det enda som spelar roll på valdagen.

För Sverigedemokraterna är det tvärtom. Få gillar partiet, men nästan alla som gör det röstar på dem. Man är antingen Sverigedemokrat eller inte. Att fråga sig hur långt SD kan gå är att fråga sig hur många som inte hatar dem, eftersom nästan alla som gillar stoppar dem i valkuvertet när det gäller. De är med god marginal Sveriges mest avskydda parti, men avskyn minskar. Om SD ska använda SOM för att vinna val är det äldre de ska vända sig till, för det är den gruppen som slutat ogilla SD.

Man behöver inte älskas av alla om man älskas av tillräckligt många för att kunna bli största parti.

Vestin pekar på att vissa partiers valresultat handlar om hur de relaterar till andra partier. Liberalerna har en jämn nivå på väljarsympatier, men ett ojämnt valresultat. Vestin lägger fram hypotesen att det är ökade sympatier för Kristdemokraterna 1998, samt ökade sympatier för Moderaterna 2002 som gav L dåligt resultat. Att vara såpass beroende av andra partiers valresultat för sin egen överlevnad är såklart riskfyllt och det är en intressant teori.

Centerpartiet har istället en koppling mellan sympatier och valresultat som liknar Sverigedemokraternas. Gillar man Centerpartiet så röstar man ofta på Centerpartiet också. Partiet kan därigenom hypotetiskt lättare påverka sitt valresultat än Liberalerna. Samtidigt har de ett begynnande ”MP-problem” i att sympatierna har ökat, men inte tillräckligt för att göra skillnad i valstugorna.

Kanske extra intressant är att folk inte har slutat älska Socialdemokraterna. Vestin pekar på skillnaderna mellan väljarnas sympati för partiet och för dess halsbrytande nedgång i opinionen under 2019.

Moderaterna noterar en stadig uppgång sedan 1980-talet. Intressant nog har den inte med Fredrik Reinfeldt att göra, utan handlar om en generell resa partiet har gjort från relativt avskytt till relativt omtyckt. Man kan försiktigt dra slutsatsen att både S och M har goda förutsättningar för att klättra i opinionen långsiktigt (i Socialdemokraternas fall vet vi ännu inte om deras rekordsiffror under pandemin permanentas, men sannolikt inte) om de kan omsätta sympatierna i röstsiffror. Kanske handlar det om partiledarskapet.

Opinion

Korruptionen går djupare

Opinion
Opinion Libanons regering har tvingats bort efter den katastrofala explosion som ödelade Beirut. Våldsamma demonstrationer bidrog till regeringens fall, men det är inte självklart att avgångna ministrar förlorar makten.

”Korruptionen går utanför staten” menade den avgående premiärministern Hassan Diab, som uppenbarligen inte såg någon anledning att hymla med att landets politiska system är ruttet. Han hade bara hunnit sitta på posten i nio månader. Eftersom korruptionen anses vila hos den politiska eliten och de avgående ministrarna kommer att vara kvar i styret i någon rådgivande funktion i flera fall är demonstranterna som regeringen sprayat tårgas på långt ifrån nöjda. De vill istället se att en tredjedel av alla parlamentsledamöter avgår, så att man framtvingar allmänna val och förhoppningsvis kan rösta in en mindre korrupt politisk ledning. Att inte ha nyval riskerar att utlösa ytterligare oroligheter. Demonstranterna ropar på en extern internationell utredning av orsakerna till olyckan. Det är förmodligen en god idé, eftersom såren knappast lär läkas om saken inte utreds.

Problemen för Libanon kan tyvärr bli betydligt mer jordnära än vem som är korrupt inom den politiska eliten: det finns frågetecken kring hur man ska kunna sätta mat på befolkningens bord efter katastrofen. Bland det som gick upp i rök fanns ett års spannmålsförråd och redan innan olyckan var Libanons ekonomi körd i botten och valutan har sjunkit som en sten sedan förra året. Det finns reella risker både för inrikes orolighet och försök från omvärlden att öka sitt inflytande i landet. Extra val är en bra början, även om det inte är tillräckligt.

Svensk-libaneser har uttryckt sorg och resignation inför korruptionen som bidragit till tragedin och förekomsten av konspirationsteorier kring vad som har hänt och vems fel det är visar hur litet förtroendet är för den korrupta eliten hos dem som har valt att lämna landet.

Opinion

Uppvärdera viktig roll

org-0fd3399a-5fd3-43cf-be26-5c33712e1124.jpg
Opinion
Opinion

Återigen kommer överförmyndarfunktionen i en kommun i fokus på ett negativt sätt. Förra året gjorde Sydsvenskan flera reportage om en god man i Malmö och nämndens underlåtenhet att följa upp hans arbete ordentligt. Denna gång är det Vellinge kommun som har fått kritik av länsstyrelsen och där samma tidning skriver om att anhöriga är missnöjda med en viss god man.

Varje kommun måste ha en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd och kommunerna har organiserat detta väldigt olika. Ofta är det politiker i en nämnd, men ibland en enskild tjänsteman som är utsedd att vara överförmyndare. Vissa kommuner har slagit sig samman med grannkommuner i en gemensam nämnd och en gemensam förvaltning, vilket möjliggör att hitta bättre rutiner än om man är en liten kommun som vill göra allt själv. Är det en stor kommun, som Malmö, är förvaltningen bestående av flera handläggare. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet.

Man ska komma ihåg att överförmyndarfunktionen är till för att skydda de människor som inte klarar att hantera sig själv och sin ekonomi på egen hand. Överförmyndaren utser en god man till den som behöver hjälp och ansvarar också för att uppföljning görs så att den gode mannen (som också kan vara kvinna) sköter sitt uppdrag på avsett sätt. Det är här det uppenbarligen brister hos många kommuner.

Överförmyndarfunktionen är en lagstadgad myndighetsfunktion och kan framstå som en främmande fågel i en kommuns organisation. Tyvärr behandlas den så alltför ofta. I Vellinge kommun har man utsett en person med partibeteckning till överförmyndare, medan man i de flesta andra kommuner låter tjänstemän inneha funktionen. Överförmyndarnämnderna, i den mån de finns, består förstås av politiker, men med uppbackning av tjänstemän. I Vellinge har överförmyndaren först det senaste året fått särskilda handläggare till sin hjälp.

Det är extremt viktigt att en funktion som överförmyndaren är korrekt och neutral och ser till alla klienters bästa. Det är då extra klokt att samverka med andra kommuner för att få tillgång till större kompetens och bättre rutiner för att kunna göra regelbundna uppföljningar av den gode mannens arbete. Det handlar om rättssäkerhet för samhällets svagaste grupper.

NÄSTA ARTIKEL