Utrikes

Bussförare nekade munskyddslösa – slogs illa

Munskydd är obligatoriskt på franska bussar. En bussförare har blivit illa misshandlad för att han ville hindra folk att gå på bussen utan munskydd. Arkivbild.
Munskydd är obligatoriskt på franska bussar. En bussförare har blivit illa misshandlad för att han ville hindra folk att gå på bussen utan munskydd. Arkivbild.
Foto: Francois Mori/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En busschaufför i franska Bayonne har förklarats hjärndöd efter att ha attackerats av en grupp personer som inte fick gå ombord på bussen för att de inte hade munskydd.

Överfallet inträffade i söndags. Några personer försökte gå ombord utan vare sig biljetter eller munskydd, som är obligatoriska i kollektivtrafiken i coronakrisens Frankrike. Föraren sade nej och försökte hindra dem från att gå på, varpå gruppen hoppade på honom och misshandlade honom så grovt att han blev medvetslös. Han fördes till sjukhus, men under måndagen förklarades han hjärndöd av läkarna enligt en poliskälla.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Oljelarm från paradisö: 1000 ton kan ha läckt

Fartyget som läcker olja skymtar från Mauritius strand.
Fartyget som läcker olja skymtar från Mauritius strand.
Foto: Grégoire Rouxel/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Runt 1 000 ton olja beräknas ha läckt från det japanskägda lastfartyg som i slutet av juli gick på grund utanför sydöstra Mauritius, enligt rederiet Mitsui OSK Lines.

Hittills har 500 ton bärgats från fartyget, men 2 500 är kvar och riskerar att läcka ut, rapporterar Reuters.

– Vi ber djupt och grundligt om ursäkt för det stora besvär vi orsakat, säger Akihiko Ono, vice vd på rederiet, enligt nyhetsbyrån.

Semesterparadiset Mauritius, runt 180 mil utanför Afrikas östkust, är omgivet av korallrev och beroende av havet för både turism och fiske.

Ett större läckage skulle inte enbart få omfattande ekologiska, utan även ekonomiska konsekvenser och i fredags utfärdades ett "miljönödläge" till följd av oljeutsläppet.

– Det är första gången vi står inför den här typen av katastrof och vi saknar kapacitet att hantera problemet, sade landets fiskeminister Sudheer Maudhoo till al-Jazeera tidigare i veckan.

Utrikes

Pressad Lukasjenko tippad vinnare i Belarus

Valförrättare på plats inför vallokalernas öppnande i Belarus.
Utrikes
Utrikes Vallokalerna i Belarus har öppnat. Trots att oppositionen i Belarus är ovanligt stark inför presidentvalet pekar allt på att landets mångårige ledare Alexandr Lukasjenko slutar som segrare.
Enligt observatörer har det inte hållits ett fritt och rättvist val i landet på årtionden.

En oväntad kandidat har samlat oppositionen i Belarus (Vitryssland) och de senaste veckorna har präglats av protester mot landets styre. Den tidigare engelskläraren Svetlana Tichanovskaja, vars man själv kandiderade men greps i maj, har samlat de största folksamlingarna sedan Sovjetunionens fall 1991.

Lukasjenkos svar har varit stenhårt och enligt människorättsorganisationer har 1 300 människor gripits inför valet.

I lördagskväll greps också Tichanovskajas kampanjchef Maria Moroz. Det har ännu inte framkommit vad hon anklagas för.

"Vi är i majoritet"

Tichanovskaja har, trots ett förbud mot att oppositionen räknar röster, uppmanat sina väljare att bevaka vallokalerna.

– Vi är i majoritet och vi behöver inte något blod på gatorna. Låt oss försvara vår rätt att rösta tillsammans, sade Tichanovskaja i lördags, enligt Reuters.

I Minsk började de första väljarna, iförda munskydd, anlända till vallokalerna redan vid åttatiden på morgonen. En del av dem bar vita armband, något Tichanovskaja uppmanat sina anhängare att göra, skriver AFP.

Fusk och våld

Inget tyder dock på att Lukasjenko, som styrt landet sedan 1994, kommer att förlora makten.

– Valmyndigheten kommer inte låta det ske helt enkelt. Han kommer klara det hela genom först fusk och i andra hand våld, sade Belaruskännaren Ingmar Oldberg till TT inför valet.

Enligt utländska observatörer har det inte hållits ett fritt val i Belarus på 25 år, skriver Reuters.

Anna Hansson/TT

En belarusisk soldat röstar i dagens presidentval. Inget tyder på att oppositionen kommer att hota den sittande presidenten Alexandr Lukasjenko.
En belarusisk soldat röstar i dagens presidentval. Inget tyder på att oppositionen kommer att hota den sittande presidenten Alexandr Lukasjenko.
Foto: Sergei Grits

FAKTA

Fakta: Belarus

Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och dennes auktoritära regering. Parlamentet har ytterst begränsade befogenheter. I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten. Presidenten har rätt att utfärda dekret, det vill säga ett slags lagar som inte måste godkännas av parlamentet.

Belarus skiljer sig från grannländerna Ukraina och Ryssland då det inte finns lika många oligarker i landet. Det är fortfarande en statsapparat som domineras av gamla kommunister och säkerhetsfolk från forna Sovjetunionen. Landet är inte lika korrumperat som grannarna men samtidigt använder statsapparaten själv hårdhänta metoder.

Regimen anklagas för omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna och har utestängts från Europarådet. Belarus kallas ofta för "Europas sista diktatur".

Den opposition som finns i Belarus verkar under svåra omständigheter och samtliga presidentval sedan 1994 har utdömts som mer eller mindre odemokratiska.

Källa: UI/Landguiden m.fl.

FAKTA

Fakta: Oppositionen

Oppositionskandidaten som seglat upp heter Svetlana Tichanovskaja. Hon är hustru till bloggaren Sergej Tichanovskij, som greps i maj då han bestämde sig för att kandidera i presidentvalet. Efter det att Sergej gripits beslöt sig hustrun Svetlana att ta hans plats.

Utöver den oppositionsrörelse hon oväntat kommit att företräda har Tichanovskaja också två nära allierade – med snarlika historier. När hon talade i Minsk flankerades hon av Maria Kolesnikova, kampanjledare för den fängslade oppositionspolitikern Viktor Babaryko, och Veronika Tsepkalo, vars make Valerij Tsepkalos kandidatur diskvalificerades av valmyndigheten.

Skulle hon mot förmodan vinna presidentvalet så har hon lovat att frige alla politiska fångar och utlysa nyval där alla diskvalificerade kandidater får delta.

Utrikes

Omtvistade talibanfångar släpps i Afghanistan

Deltagare vid stormötet som började i fredags i Kabul, Afghanistan.
Deltagare vid stormötet som började i fredags i Kabul, Afghanistan.
Foto: Rahmat Gul/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Tusentals afghanska ledare har godkänt frigivningen av 400 talibanfångar, som anklagas för allvarliga brott, under det traditionella nationella rådslaget, loya jirga

– För att avlägsna hindren inför starten av fredssamtalen, för att stoppa blodspillan och för folkets bästa godkänner jirga frisläppningen av 400 fångar vilket talibanerna begärt, säger deltagaren Atefa Tayeb enligt AFP.

Afghanska myndigheter och talibanernas styre har tidigare enats om att frige ett visst antal fångar vardera, innan de tänker sätta sig ner och prata fredsavtal. Frigivningen av de sista 400 fångarna, varav flera beskrivs som "högriskfångar" och som anklagas för brott som dödliga attacker på afghaner och utlänningar, har därför blivit en politiskt laddad fråga.

Utrikes

Beiruts krater 43 meter – syns från rymden

Satellitbilder tagna 25 januari i år och 5 augusti visar förödelsen i hamnen efter explosionen.
Satellitbilder tagna 25 januari i år och 5 augusti visar förödelsen i hamnen efter explosionen.
Foto: CNES/AFP/TT
Utrikes
Utrikes

Explosionen i Beiruts hamn var lika kraftig som en mindre jordbävning och fick fönster att skallra flera mil bort.

Hålet från smällen har uppmätts vara 43 meter djupt, rapporterar AFP med hänvisning till personal inom libanesiska myndigheter. Det är nästan lika djupt som domkyrkan i Lund är hög, och kratern syns tydligt från rymden.

På satellitbilder från före och efter explosionen syns nu ett stort vattenfyllt hål där byggnader tidigare stod. Över 150 människor omkom i explosionen. Flera saknas fortfarande och tusentals är skadade.

En enorm krater, 43 meter djup, skapades i explosionen.
En enorm krater, 43 meter djup, skapades i explosionen.
Foto: AFP/TT
Lunds domkyrka är 55 meter hög. Endast topparna av tornen skulle sticka upp från kratern i Beirut.
Lunds domkyrka är 55 meter hög. Endast topparna av tornen skulle sticka upp från kratern i Beirut.
Foto: Johan Nilsson/TT

Utrikes

Uppgifter om 700 skadade i Beiruts protester

Demonstranter drabbar samman med polis på Martyrtorget i centrala Beirut.
Demonstranter drabbar samman med polis på Martyrtorget i centrala Beirut.
Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Över 700 människor skadades i de våldsamma protesterna i Libanons huvudstad Beirut i går, rapporterar nyhetskanalen al-Jazeera. Libanesiska Röda Korset uppgav i lördags att antalet skadade uppgår till hundratals.

Tiotusentals människor hade samlats till en demonstration på Martyrtorget i centrala delarna av staden. Demonstranterna protesterade mot myndigheterna efter explosionen i tisdags då över 150 människor dödades och över 6 000 skadades. Polisen sköt tårgas och gummikulor mot demonstranterna som stormade myndighetsbyggnader och kastade sten mot polisen, uppger Reuters.

Libanons premiärminister Hassan Diab vill tidigarelägga valet, och hävdar att det är den enda vägen ut ur landets kris.

Samtidigt ska ett krispaket från FN diskuteras i dag vid en digital givarkonferens ledd av Frankrikes president Emmanuel Macron, skriver AFP.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Utrikes

Sju döda i brand på coronahotell i Indien

Räddningsarbetare i skyddskläder bär ut en kropp från det elddrabbade hotellet Swarna Palac.
Räddningsarbetare i skyddskläder bär ut en kropp från det elddrabbade hotellet Swarna Palac.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Sju personer har dött och över 20 vårdas på sjukhus efter att en brand brutit ut på ett hotell i delstaten Andhra Pradesh i södra Indien i söndags morse.

– Flera personer som var instängda och skadade har räddats och flyttats till ett statligt sjukhus, säger en polis vid namn Lakshmi.

Hotellet användes som tillfällig bostad för personer som testats positivt för corona.

I förra veckan dog åtta coronapatienter i en brand på en intensivvårdsavdelning i Ahmedabad i västra Indien.

Utrikes

Oroliga föräldrar bävar inför skolstart i USA

För många amerikanska barn har skolan börjat, med undervisning på plats i klassrummen för första gången sedan i mars då skolorna slog igen sina portar på grund av coronapandemin.
För många amerikanska barn har skolan börjat, med undervisning på plats i klassrummen för första gången sedan i mars då skolorna slog igen sina portar på grund av coronapandemin.
Foto: Brynn Anderson/AP/TT
Utrikes
Utrikes Lärare och föräldrar i det hårt virusdrabbade USA står inför svåra val när skolor börjar öppna igen. Ska man som förälder skicka iväg sina barn med risk för att de smittas eller låta dem stanna hemma? Lärare oroas även för sin egen säkerhet – och protesterar högljutt.
PREMIUM

"Här vilar en student, från Green Bay, som smittades med covid-19 i skolan." På gråmålade kartongplakat utformade som gravstenar har protesterande lärare, som liksom många föräldrar också oroas av skolöppningarna, skrivit sina budskap i versaler. Bilder publicerade på Twitter visar hur lärare i delstaten Wisconsin går till storms mot att undervisning återigen sker på plats i klassrummen.

I Chicago, Milwaukee och Philadelphia genomförde lärare nyligen en bilburen protestfärd då de tutande åkte genom gatorna för att visa sitt missnöje.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

100 dagar utan coronaspridning i Nya Zeeland

Vardagen för nyzeeländare påminner numera om hur den var före pandemin. Här ett kafé i Christchurch.
Vardagen för nyzeeländare påminner numera om hur den var före pandemin. Här ett kafé i Christchurch.
Foto: Mark Baker/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nya Zeeland har inte haft några fall av inhemsk coronaspridning på 100 dagar.
– Vi har sett utomlands hur snabbt viruset kan komma tillbaka … vi måste vara beredda på att snabbt utplåna eventuella framtida fall, säger Ashley Bloomfield vid hälsoskyddsmyndigheten.
PREMIUM

Det finns fortfarande över 20 aktiva coronafall i Nya Zeeland, men det handlar om personer som man har upptäckt vara smittade i samband med att de kommit in i landet. De personerna hålls också isolerade på särskilda anläggningar.

– Att komma till 100 dagar utan samhällsspridning är en viktig milstolpe, men som vi alla vet har vi inte råd att vara självgoda, säger hälsoskyddsmyndighetens generaldirektör Ashley Bloomfield.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL