Hemestertips

Safari i Bergmans fotspår

Skånekarta med platserna Hovs hallar, Norrvikens trädgårdar, Arild, Pålsjö skog, Helsingborg, Ramlösa, Lund, Övedskloster, Jordberga slott och Ystad markerade.
Karta över inspelningsplatserna Ingmar Bergman använde i Skåne. Information hämtad från hemsidan bergmaniskane.se
Foto: Linnea Nybogård
Kultur och nöje
Hemester I coronatider får vi hemestra som aldrig förr. Därför handlar vår sommarserie i år om just hemester och platser i Skåne som vi på kultur- och nöjesredaktionen gillar lite extra.
I andra delen får du följa med Linnea Nybogård på en filmsafari till olika platser där Ingmar Bergman spelade in sina filmer i Skåne.

Ingmar Bergman gillade Skåne och spelade in flera av sina mest kända verk här. Vi har valt ut tre filmer och tre platser med frågan: Hur hade det gått att återskapa de här scenerna i dag?

Platserna har fått betyg efter hur enkelt det hade varit att återskapa filmscenen i dag.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Dialektord jag inte kan vara utan: baingyl

Ståuppkomikern Babben Larsson är stolt över sin gotländska. Favoritordet är 'baingyl'. Arkivbild.
Ståuppkomikern Babben Larsson är stolt över sin gotländska. Favoritordet är "baingyl". Arkivbild.
Foto: Karin Törnblom/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Få svenska komiker är så förknippade med sin dialekt som Babben Larsson. Hon beskriver gotländskan som sitt särmärke. Men vilket är hennes favoritord på hemdialekten?

Babben Larsson växte upp i Dalhem på Gotland, inledde sin skådespelarkarriär på Gotlands teater och har sedan slutet av 1980-talet varit en av Sveriges mest profilerade och anlitade ståuppkomiker och programledare. Men oavsett stad, scen eller sammanhang har hon alltid hållit fast i och vårdat sin gotländska.

– Min dialekt har blivit mitt särmärke, säger hon. I ett brus av komiker sticker jag ut som en av få som pratar gotländska. Jag tror att det har hjälpt till att profilera mig på ett bra sätt, och jag är jätteglad över att jag kommer från ett ovanligt ställe.

Hon upplever också att de allra flesta är positivt inställda till den gotländska dialekten.

– Kanske för att många har fina semesterminnen från Gotland.

Babben Larssons eget favoritord på gotländska är "baingyl", ett ord som hon använder för att beskriva någon som är "lite feg eller klen eller inte klarar av sådant som den borde klara av". Hon beskriver det som ett nedsättande ord, men inte ett särskilt hårt sådant. Det har en humoristisk touch – "baingyl" är enligt Svenskt dialektlexikon framför allt det gotländska namnet på fisken spigg – och slängs fram med syfte att retas med glimten i ögat snarare än att faktiskt kritisera.

TT: Hur använder du det?

– "Ditt jädra baingyl!" Jag använder det inte på fastlandet, för där vet ingen vad det betyder, men jag kan absolut dra till med det på Gotland.

Matilda Källén/TT

FAKTA

Fakta: Baingyl

Betydelse: Fisken spigg (Gotland).

Ursprung: Förleden är densamma som ben och kan syfta på att spiggens kropp är täckt av benplåtar. Efterleden tros komma av ett tidigare "gyril" som bildats av ett forngutniskt "gur" med betydelsen "smuts, gorr". Att spiggen associerats med smuts har troligen att göra med att det har varit vanligt att koka tran av den. Den sörja som återstod när man skummat av tranoljan efter kokningen använde man som gödsel.

Exempel: "De där baingyli gär skad pa (gör skada på) andrä fiskars räun (rom)", Lau socken.

Källor: Manuset till "Svenskt dialektlexikon", "Gotländsk ordbok (1918–1945)", "Ordbok över Laumålet på Gotland" (1972–1986) samt "Ordstudier" (1937) av Evald Lidén.

FAKTA

Fakta: Dialektord jag inte kan vara utan

Drössla, drittla och däka. Vad vore svenska språket utan sina dialekter? I sommar ber vi kända personer att lyfta fram favoritord och uttryck på dialekt.

Dialekterna är våra ursprungliga språk, både historiskt och ofta även emotionellt. I Uppsala pågår arbetet med ett nytt dialektlexikon som ska publiceras digitalt.

Kultur och nöje

Tyga uppmanas ställa in konsert i Belarus

Den amerikanske rapparen Tyga har av människorättsorganisationen Human Rights Foundation uppmanats att hoppa av en konsert i Minsk i Belarus (Vitryssland).
Den amerikanske rapparen Tyga har av människorättsorganisationen Human Rights Foundation uppmanats att hoppa av en konsert i Minsk i Belarus (Vitryssland).
Foto: Chris Pizzello/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den amerikanske rapparen Tyga har av människorättsorganisationen Human Rights Foundation uppmanats att hoppa av en konsert i Minsk i Belarus (Vitryssland), skriver Hollywood Reporter.

Tyga är en av artisterna på konserten, som planeras hållas kvällen före landets presidentval den 9 augusti.

Valet, där den sittande presidenten Alexander Lukasjenko, som kallats Europas sista diktator, ställs mot tre kvinnliga kandidater har föregåtts av stora protester runt om i Belarus. Enligt Human Rights Foundation vill regimen genom att arrangera en konsert med populära artister avleda demonstranternas uppmärksamhet – och på sätt förhindra demonstrationer.

2019 kritiserade organisationen rapparen och artisten Nicki Minaj för en planerad konsert i Saudiarabien, vilket ledde till att hon ställde in sin medverkan.

Kultur och nöje

American Song Contest spås få premiär 2021

David Goodman från EBU, Ola Melzig produktionschef, Christer Björkman och Anders Lenhoff presenterar konceptet för American Song Contest vid en pressträff under Eurovision 2019.
David Goodman från EBU, Ola Melzig produktionschef, Christer Björkman och Anders Lenhoff presenterar konceptet för American Song Contest vid en pressträff under Eurovision 2019.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje American Song Contest – den amerikanska versionen av Eurovision – spås få premiär under julhelgen 2021. Bakom projektet står bland andra Christer Björkman och tv-producenten Anders Lenhoff.

Under Eurovision i Tel Aviv 2019 höll Christer Björkman en välbesökt presskonferens där han avslöjade att han efter fem år som producent för tävlingen och 18 år med Melodifestivalen skulle ta ESC-formatet över Atlanten och förvandla det till en amerikansk produkt med namnet American Song Contest. Hoppet var att programmet skulle ha premiär redan 2021 – vilket nu ser ut att bli verklighet, skriver Variety.

Baserat på Eurovision

Formatet för American Song Contest är baserat på den europeiska förlagan. Soloartister eller grupper med upp till sex medlemmar från var och en av de 50 amerikanska delstaterna kommer att framföra sina låtar live, för att därefter tävla mot representanter från andra delstater – och programmet avslutas med en storstilad final i bästa Eurovisionstil.

Christer Björkman, som är såväl tävlingsproducent som projektets konstnärlige ledare, säger att han drömt om Eurovision sedan han var barn.

"Att sedan få chansen att använda allt man vet om formatet, börja om från början och ta programmet till en publik som inte vet något om det är ett stort privilegium", säger han till tidningen.

Enande effekt

Christer Björkman förvärvade licensrätten till formatet från EBU 2019 tillsammans med Ola Melzig, Peter Settman och Anders Lenhoff. Och enligt Lenhoff, som också är producent för programmet, kan en tävling som American Song Contest ha en enande effekt i vår konfliktfyllda verklighet.

"Vi har sett hur deltagare från länder som legat i krig kramar varandra och gråter efter tävlingen", säger han.

Anna Grönberg/TT

FAKTA

Fakta: Eurovision

Eurovision startade 1956 som en tävling mellan sju länder. I den inställda tävlingen 2020 skulle 41 länder ha deltagit.

Christer Björkman, tv-producenten Anders Lenhoff och Dave Goodman från EBU meddelade under Eurovision i Tel Aviv 2019 att de förvärvat licensrätten till tävlingen för att ”söka en lösning för den amerikanska marknaden”.

Tävlingen är också aktuell i komedin "Eurovision Song Contest: The Story of Fire Saga" av och med Will Ferrell.

Kultur och nöje

Mattias Alkberg skjuter upp turné

Musikern, låtskrivaren och poeten Mattias Alkberg flyttar sin planerade höstturné till våren 2021.
Musikern, låtskrivaren och poeten Mattias Alkberg flyttar sin planerade höstturné till våren 2021.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Musikern, låtskrivaren och poeten Mattias Alkberg flyttar sin planerade höstturné till våren 2021, enligt ett pressmeddelande.

""Jamen det var ju just snyggt att turnén blev flyttad. Men den blev flyttad, inte inställd. Det är väl så en får tänka så en inte blir galen i isoleringen. Och så kan ni ju läsa "Med rätt att dö" några extra gånger i stället. Hoppas ni gillar den i alla fall", kommenterar artisten själv beslutet.

I våras släppte Mattias Alkberg "Bodensia" – sin första soloskiva på tre år. Den 24 augusti släpps hans senaste diktsamling "Med rätt att dö".

Mattias Alkberg slog igenom med indierockbandet The Bear Quartet i början av 1990-talet. 2004 till 2008 spelade han även med bandet Mattias Alkberg BD.

Kultur och nöje

Premiär klar för "The undoing"

'The Undoing' med Hugh Grant och Nicole Kidman i huvudrollerna får premiär den 26 oktober på HBO Nordic.
"The Undoing" med Hugh Grant och Nicole Kidman i huvudrollerna får premiär den 26 oktober på HBO Nordic.
Foto: NIKOTAVERNISE.COM/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

HBO:s miniserie med Hugh Grant och Nicole Kidman i huvudrollerna får premiär den 26 oktober på HBO Nordic, enligt ett pressmeddelande från strömningstjänsten.

Serien, som regisserats av Susanne Bier och vars manus är skrivet av David E. Kelley, skulle ha börjat visas redan i våras, men på grund av coronapandemin fick premiären skjutas upp.

"The undoing" bygger på Jean Hanff Korelitz roman "You should have known" och handlar om ett par, spelade av Kidman och Grant, vars tillvaro vänds upp och ned på grund av ett antal dramatiska händelser.

Även skådespelare som Donald Sutherland, Sofie Gråbøl och Edgar Ramirez medverkar i serien.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Kultur och nöje

"Fuskande majoren" skildras i ny tv-serie

Sian Clifford och Matthew MacFadyen spelar paret Diana och Charles Ingram som anklagades för att fuska sig till segern i brittiska 'Vem vill bli miljonär'. Michael Sheen gör rollen som programledaren. Pressbild.
Sian Clifford och Matthew MacFadyen spelar paret Diana och Charles Ingram som anklagades för att fuska sig till segern i brittiska "Vem vill bli miljonär". Michael Sheen gör rollen som programledaren. Pressbild.
Foto: Matt Frost
Kultur och nöje
Kultur och nöje Går det att fuska sig till högsta vinsten i ett direktsänt tv-program? Den frågan ställs i den brittiska miniserien ”Quiz”, baserad på en verklig skandal som utspelades 2001. En deltagare i ”Vem vill bli miljonär?” beskylldes för att fuskat sig till högvinsten på en miljon pund.
PREMIUM

– Det är som en kuppfilm, en riktigt underlig sorts kuppfilm, säger huvudrollsinnehavaren Matthew MacFadyen till TT.

Han spelar major Charles Ingram, och dennes hustru Diana görs av Sian Clifford. Om de känns igen beror det kanske på att MacFadyen har en av huvudrollerna i HBO-serien ”Succession” och på att Clifford spelar systern till Phoebe Waller-Bridge i succén "Fleabag”. ”Quiz” består av tre timslånga avsnitt – men från början var det inte säkert att det skulle bli en tv-serie, konstaterar Sian Clifford.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Bokrecensioner

Kristallklar prosa om en idyll som krossas

Författaren Björn Ranelid.
Björn Ranelid.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Kultur och nöje
Bokrecension Thomas Almqvist

Björn Ranelid, som själv är äppelodlare i Kivik, berättar i sin senaste roman om Bill Nilsson, som också är äppelodlare på Österlen. Bills goda vän Karin Blom är mamma till fyra barn och gift med prästen i byn, där hon odlar blommor i trädgården. Hennes liv är inte alls så idylliskt som det kan verka. En fruktansvärd tragedi inträffar, en tragedi som påverkar hela byn. I Bill Nilssons sista vita skjorta tecknar Ranelid ett samhälle, där det vackra och det fruktansvärda lever sida vid sida. Bill odlar äpplen, Acke jobbar med ungdomar på glid, Benjamin och Emma är redo att gå ut i livet. De är alla människor som gör världen lite bättre. Havet, jorden, arbetet men framför allt kärleken ger dem kraften att gå vidare.

Hur kunde den fruktansvärda tragedin få ske? Hur kan livet gå vidare? I tillbakablickar får vi lära känna byborna och förstår så småningom vad som hänt. Ranelid är mycket noga med att skildra en idyll, men så perfekt kan inte livet vara. Idyllen måste krossas och idyllen krossas verkligen. Det vackra och det fruktansvärda levde sida vid sida, ända till det fruktansvärda tog över och katastrofen var ett faktum. Tiden är tidigt 60-tal med tidsmarkörer som Dag Hammarskjöld på Backåkra och Målle Lindberg på Kiviks marknad.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Roland Paulsen: Vi måste acceptera vår oro

Roland Paulsen är aktuell med nya boken 'Tänk om', i vilken har tar avstamp i historien för att spåra orons utveckling fram till i dag. Boken är en studie i oro, men också en kommentar till diskussionen om utbrändhet och psykisk ohälsa. En stor oro, som vi faktiskt har medel att göra oss kvitt, menar han är den ekonomiska oron.
Roland Paulsen är aktuell med nya boken "Tänk om", i vilken har tar avstamp i historien för att spåra orons utveckling fram till i dag. Boken är en studie i oro, men också en kommentar till diskussionen om utbrändhet och psykisk ohälsa. En stor oro, som vi faktiskt har medel att göra oss kvitt, menar han är den ekonomiska oron.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Varför mår vi så dåligt mitt i allt välstånd? Är det våra tankar som gör oss sjuka?
I boken "Tänk om" försöker sociologen Roland Paulsen gå till botten med människans oro.
PREMIUM

Försök för en stund att vara i nuet. Inte tänka bakåt eller framåt. Låt tankarna vara här och nu.

Hur lång tid tar det innan de börjar irra? När börjar du oroa dig för något som har hänt eller som kanske kommer att hända?

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL