Ekonomi

Engelsk utestängning kan slå mot företag

'Våren har varit väldigt dålig för besöksnäringen, sommaren riskerar också att bli det', säger Stefan Westerberg, chefekonomin på Stockholms Handelskammare. På bilden turister i centrala Stockholm. Arkivbild.
"Våren har varit väldigt dålig för besöksnäringen, sommaren riskerar också att bli det", säger Stefan Westerberg, chefekonomin på Stockholms Handelskammare. På bilden turister i centrala Stockholm. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi Sverige sätts på nytt i skamvrån när England väljer att öppna landet för resenärer från ett 60-tal länder och territorier – men inte för Sverige.
Beslutet kan få stora effekter på handeln mellan länderna.
– Självklart är det dåligt, säger Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare.
PREMIUM

Resenärer från ett 30-tal europeiska länder, bland annat våra fyra nordiska grannar, är från och med den 10 juli fria att resa till England utan att sitta i karantän. Men inte Sverige.

Stefan Westerberg ser både direkta och indirekta negativa ekonomiska effekter av att svenskar fortsatt pekas ut som riskland i Storbritannien.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Långt färre USA-jobb än väntat

Återhämningen på arbetsmarknaden i USA går inte alls i den takt som analytiker förväntat sig. Arkivbild.
Återhämningen på arbetsmarknaden i USA går inte alls i den takt som analytiker förväntat sig. Arkivbild.
Foto: Nam Y. Huh/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Bara 167 000 nya jobb skapades i USA:s privata sektor under juli, enligt lönehanteringsföretaget ADP – en siffra som inte ens ligger i närheten av analytikernas förväntningar. I genomsnitt hade de räknat med en ökning med 1,6 miljoner jobb.

Ahu Yildirmaz på ADP konstaterar i en kommentar att återhämtningen på arbetsmarknaden har bromsat in och att detta gäller samtliga branscher och företag i alla storlekar.

Annan statistik, från USA:s handelsdepartement, visar att landets handelsunderskott i juni krympte med 4,1 miljarder dollar till 50,7 miljarder dollar, till följd av en rekordökning av exporten.

Ekonomi

"BNP kan fortsätta att gå ner"

Från april till och med juni minskade bruttonationalprodukten med 8,6 procent, enligt SCB:s preliminära beräkningar. Arkivbild.
Ekonomi
Ekonomi Svensk ekonomi verkar gå något bättre än tidigare prognoser, men något sämre än vad marknaden väntade sig.
Men BNP-siffran ska tolkas försiktigt – och botten i den ekonomiska krisen är kanske inte nådd, varnar experter.

Från april till och med juni minskade bruttonationalprodukten med 8,6 procent, enligt SCB:s preliminära beräkningar.

Det finns ingen historisk motsvarighet till en så stor nedgång under ett kvartal under efterkrigstiden. Varken 1990-talskrisen eller den globala finanskrisen 2008-2009 sänkte svenskt BNP som konsekvenserna av coronapandemin har gjort, enligt Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN.

Professorn noterar samtidigt att det trots allt ser lite bättre ut än vad man kunde tro för bara ett par månader sedan.

– Siffrorna är nog mindre negativa än de som både finansdepartementet och Konjunkturinstitutet byggt sina prognoser på, om ett BNP-fall under hela året på runt sex procent, säger Lars Calmfors.

"I linje med förväntan"

Han skickar dock med en brasklapp:

– BNP-siffrorna ska tolkas med försiktighet, de revideras ofta ganska mycket i efterhand. Så är det både i Sverige och i andra länder. Dessutom hänger helårsutfallet helt på hur smittspridningen utvecklas i höst.

Andreas Wallström, tillförordnad chefsekonom på Swedbank, konstaterar att de flesta på marknaden precis inför SCB:s första beräkning av BNP-utfallet i andra kvartalethade räknat med ett något mindre BNP-ras än vad det blev.

– På marginalen var den lite sämre än vad vi räknat med. Men givet den stora dramatiken under andra kvartalet var det i stora drag i linje med förväntan, säger han.

"Mer robust än många trodde"

Överlag har Sverige rent ekonomiskt klarat krisen bra, enligt John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

– Fram till för någon månad sedan trodde jag fallet skulle bli i storleksordningen 15 procent. Man får nog säga att ekonomin visat sig vara mer robust än vad många – inklusive jag – trodde, säger John Hassler.

Till vilken grad den svenska strategin för att bekämpa coronaviruset har påverkat ekonomin är alldeles för tidigt att säga, enligt Torbjörn Isaksson, analyschef på Nordea.

– Det är många som vill dra långtgående slutsatser, men det är för tidigt för det. Hur pandemin utvecklas framöver är minst lika viktigt som hur stor nedgången är och det återstår att se, säger han.

Han påminner om att stimulanser och stödpaket ser ungefär likadana ut i alla länder och att de har varit viktiga för att mildra krisen och skapa förutsättningar för en återhämtning.

Bättre än andra länder

Trots det väldiga fallet i BNP tycks Sverige ha klarat sig bättre än andra länder. Inte minst i södra Europa.

Även jämfört med USA och Tyskland så är nedgången mindre, enligt Torbjörn Isaksson.

– Norge och Danmark har däremot inte fallit lika brant som Sverige, säger han.

John Hassler tycker att SCB:s preliminära beräkningar visar att Sveriges relativt öppna ekonomi i coronakrisen – utan lika hårda restriktioner för att begränsa smittspridningen som i jämförbara länder – inte verkar ha gett några ekonomiska fördelar jämfört med länder som Tyskland, Norge och Finland.

– Detta trots att de vidtagit mer drastiska åtgärder. Det verkar som att rekommendationerna om att inte resa eller gå på restaurang har haft ungefär samma effekt på beteendet som en formell nedstängning, säger Hassler.

Att BNP-raset i länder som Italien och Spanien är betydligt större förklarar han med att de värst drabbade sektorerna, som turism, hotell och restauranger, är betydligt större där.

Lång väg tillbaka

Även Andreas Wallström konstaterar att Sverige verkar ha klarat sig bättre än många andra länder. Men han tillägger att det viktiga nu inte är exakt hur det har sett ut under ett enskilt kvartal.

– Den stora frågan är hur återhämtningen kommer att se ut på längre sikt.

Med stöd från barometrar och inköpschefsindex som pekar uppåt räknar många med en viss återhämtning för svensk ekonomi i tredje kvartalet.

Andreas Wallström är dock inte övertygad om att botten är nådd.

– BNP kan fortsätta att gå ner lite under det tredje kvartalet. Det handlar framför allt om exporten och investeringarna, där kommer återhämtningen att dröja. Återhämtningen blir sen inte särskilt imponerade, det kommer att ta lång tid innan vi är tillbaka på samma nivåer som innan krisen.

TT: Hur lång tid då?

– Det kan ta två till tre år, säger han.

Åsa Johansson/TT

Henning Eklund/TT

Joakim Goksör/TT

Ekonomi

Andersson: Tydliga problem på arbetsmarknaden

Svensk ekonomi ser ut att ha klarat sig bättre än många andra länders. Men regeringen tog ingen ekonomisk hänsyn i coronastrategin, säger finansminister Magdalena Andersson (S) på en pressbriefing.
Svensk ekonomi ser ut att ha klarat sig bättre än många andra länders. Men regeringen tog ingen ekonomisk hänsyn i coronastrategin, säger finansminister Magdalena Andersson (S) på en pressbriefing.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi Sveriges BNP-ras under andra kvartalet var mindre än många andra länders, och mindre än finansdepartementets förväntningar. Men återhämtningen kommer att ta tid och problem på arbetsmarknaden kommer att kräva fokus, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Sveriges BNP faller med 8,6 procent under andra kvartalet.

– Den svenska siffran tycks falla något mindre än vad vår bedömning på finansdepartementet var i juni, säger finansministern på en presskonferens.

Andersson menar att svensk ekonomi nu befinner sig i en återhämtningsfas. Hon räknar upp en rad indikatorer på att ekonomin pekar uppåt, men framhåller att det är ökningar från väldigt låga nivåer.

– Men det är en återhämtning som kommer att ta tid. Samtidigt är det viktigt att säga att det kan komma att ändras vid ytterligare vågor av viruset, säger hon, och utvecklar var det politiska fokuset kommer att ligga framöver:

– Det är tydligt att vi har problem på arbetsmarknaden.

Inte en del av strategin

Att svensk ekonomi går något bättre än många andra europeiska länders har inte varit ett mål med regeringens strategi, enligt finansministern.

– Det är inte så att regeringen tagit ekonomiska hänsyn när vi fastslagit vår coronastrategi, utan vi har gått på Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Hur olika länders ekonomi kommer att drabbas på sikt är det för tidigt att dra slutsatser om, enligt Andersson.

– Det handlar både om smittan och hur den underliggande ekonomin ser ut. Sverige är mer exportinriktat och konjunkturkänsligt med exempelvis en stor export av fordon och maskiner, säger Magdalena Andersson, och jämför med Danmark som producerar och exporterar mycket mat och medicin.

Hon tar också upp rekommendationer från instanser som OECD och IMF, som förespråkar en finanspolitik som stöttar ekonomin i kristider.

– Det är helt i linje med vår syn i regeringen, säger Magdalena Andersson.

"Svårt att bedöma"

Ett exempel på det är korttidspermitteringarna, där arbetsgivare totalt ansökt om stöd på 29 miljarder kronor.

– Det är inte helt lätt att beräkna vad det kommer kosta. Först trodde vi att det skulle kosta två miljarder, nu 95 miljarder. Det finns ingen historik att gå tillbaka till, och det är svårt att bedöma hur pandemin påverkar makroekonomin. Det är en svårighet i båda ändarna vilket gör att bedömningen förändras, säger Magdalena Andersson.

Sammanlagt har 12 000 företag ansökt om omställningsstöd, berättar finansministern.

– Det är färre än vad jag och många andra hade trott, och det är framför allt mindre företag som kommit in. Ungefär hälften är inom hotell- och restaurangbranschen, säger Magdalena Andersson.

Hon vill däremot inte dra några slutsatser om vad det kan bero på, utan anser att det är för tidigt.

– Det kan vara för att det gått bättre än vi trott, eller på grund av att många varit på semester. Vi kommer ha en dialog med näringslivet om detta.

"Stänger inga dörrar"

TT: Betyder det att stödet kan förlängas?

– Vi stänger inga dörrar över huvud taget.

På TT:s fråga om stöden hittills har varit tillräckligt svarar Magdalena Andersson med att hänvisa till att Sveriges BNP faller något mindre än många andra länders.

– Jag är helt säkert på att många fler hade blivit av med jobbet och många fler gått i konkurs om vi inte haft stödpaketen, säger hon.

Just nu arbetar regeringskansliet med ytterligare stöd till enskilda firmor, men framöver siktar regeringen in sig på andra typer av stöd än de som gällt så här långt.

– Vi vill ha ett tydligare fokus på en återstart av ekonomin, och vill gärna sätta mer fokus på investeringar som vi har nytta av i framtiden, säger Magdalerna Andersson.

En ny ekonomisk prognos från regeringen kommer i slutet av augusti.

'Vi stänger inga dörrar', svarar Andersson på frågan om omställningsstödet kan förlängas.
"Vi stänger inga dörrar", svarar Andersson på frågan om omställningsstödet kan förlängas.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi

Historisk BNP-krasch i coronakrisen

Svensk BNP rasade med 8,6 procent i andra kvartalet jämfört med första kvartalet, enligt en preliminär beräkning gjord av Statistiska centralbyrån (SCB).
Svensk BNP rasade med 8,6 procent i andra kvartalet jämfört med första kvartalet, enligt en preliminär beräkning gjord av Statistiska centralbyrån (SCB).
Foto: TT
Ekonomi
Ekonomi Det blev ett BNP-ras av historiska mått under andra kvartalet, när kraftigt minskad export och nedtryckt konsumtion på tre månader raderade ut 8,6 procent av landets ekonomi.
Hur återhämtningen går avgörs av covid-19, men det väntas ta lång tid att komma tillbaka till BNP-nivån före krisen.

BNP-raset under andra kvartalet i år är det största i mannaminne. Det är betydligt kraftigare än de värsta kvartalen under såväl 1990-talets bankkris som under finanskrisen efter Lehman Brothers-kraschen 2008.

"Det är den största nedgången i perioden där vi kan göra jämförelser. Den går tillbaka till 1980", skriver Mattias Kain Wyatt, statistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Värsta sedan 1940-talet

Storbanken SEB har med hjälp av underlag från Riksbanken tagit fram ett diagram för BNP-utvecklingen i årstakt 400 år tillbaka i tiden. Där får man leta sig tillbaka till 1940, då svensk BNP rasade med 10,6 procent, för att hitta något som ser värre ut än den smäll svensk ekonomi nu genomlider.

Jämförelsen haltar dock något, då siffrorna gäller helår och inte kvartal.

"Som gammal statistikräv är det på sin plats att varna för datakvaliteten. Likväl: BNP-året 2020 kommer att skrivas in i historieböckerna", skriver SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist i en kommentar.

BNP-raset under andra kvartalet i år förklaras främst av ett fall för konsumtionen i Sverige i coronakrisen och den breda konjunkturnedgången globalt, som slår hårt mot efterfrågan på svenska exportvaror, enligt SCB.

Konjunkturinstitutet (KI) hade i sin senaste prognos, från juni, räknat med ett ännu större bakslag för svensk ekonomi, på minus 9,5 procent i andra kvartalet. Och för att nå tillbaka till BNP-nivåerna före krisen räknade KI i juniprognosen med att det skulle dröja till slutet av 2021.

Ny prognos på gång

KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl jobbar i dagarna med att sammanställa en uppdaterad prognos, som ska presenteras om drygt en vecka – inför Harpsund, där även Finansdepartementet lägger fram sina prognoser som underlag för budgetarbetet.

Många indikatorer – bland annat KI:s egen barometer, men även inköpschefsindex från Swedbank/Silf – antyder att en återhämtning har inletts under sommaren. Men helt avgörande för hur Sverige klarar krisen är i första hand hur pandemin utvecklas, enligt Hedén Westerdahl.

– De nya uppblossningar man ser i Europa och USA kanske man tidigare trodde skulle komma senare ännu senare. Och vi vet inte om det kommer att drabba Sverige, och vad händer då? säger hon till TT.

– Så länge den osäkerheten finns kommer det ligga som en våt filt över ekonomin, både i Sverige och runt om i världen, fortsätter hon.

Vill inte spekulera

Hon vill utifrån de preliminära SCB-beräkningar som nu finns, och i det osäkra läge som råder vad gäller pandemin, inte spekulera i vad som ligger bakom att Sveriges ekonomi stått emot krisen något bättre än KI räknade med i juni och dessutom klarat sig bättre än exempelvis eurozonen.

TT: Vad säger fallet i BNP om hur Sverige hanterat krisen så här långt?

– Det är svårt att säga. Det kan ge ett svar på att vi inte har stängt ned lika mycket som andra länder, så fallet i konsumtion inte blivit lika stort som i andra länder, men det vet vi inte ännu.

Joakim Goksör/TT

Åsa Johansson/TT

FAKTA

Fakta: Så mycket rasade BNP

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) föll med 8,6 procent under andra kvartalet jämfört med föregående kvartal, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Jämfört med andra kvartalet 2019 var nedgången för svensk BNP 8,2 procent, enligt SCB:s så kallade BNP-indikator.

Siffrorna är justerade för säsongsvariationer och kalenderskillnader.

BNP-indikatorn är en tidig, preliminär sammanställning av de kvartalsvisa nationalräkenskaperna. Den ordinarie beräkningen av Sveriges BNP publiceras den 28 augusti.

Marknadsreaktionen på BNP-statistiken var knappt mätbar på vare sig kronkurs eller marknadsräntor.

Ekonomi

Virgin-bolag söker konkursskydd

Ett Virgin Atlantic-plan på väg till Los Angeles. Arkivbild.
Ett Virgin Atlantic-plan på väg till Los Angeles. Arkivbild.
Foto: Nick Ut/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Det brittiska flygbolaget Virgin Atlantic har ansökt om konkursskydd i USA. Samtidigt försöker bolaget, som på grund av pandemin inte har flugit sedan april i år, på hemmaplan att få sina långivare att godkänna ett räddningspaket.

Bolaget, som delägs av miljardären Richard Bransons Virgin Group, planerar att minska sina årliga kostnader med 280 miljoner pund, eller cirka 3,2 miljarder kronor, bland annat genom att skära bort över 3 000 jobb.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Ekonomi

Svenskarna köper tv och spelkonsol i krisen

Spelkonsoler, som Playstation 4 på bilden, säljer bra. Arkivbild.
Spelkonsoler, som Playstation 4 på bilden, säljer bra. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

En effekt av pandemin på svensk ekonomi har blivit en rejält ökad försäljning av hemelektronik. Under juli steg försäljningsvärdet med 24 procent jämfört med juli 2019, enligt organisationen Elektronikbranschen.

Den största skillnaden är på stora tv-apparater, över 65 tum, där försäljningen fördubblades. Även tv-spelkonsoler säljer bra, nästan 50 procent bättre än förra året.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Uppåt på börsen

Stockholmsbörsen stiger. Arkivbild.
Stockholmsbörsen stiger. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Stockholmsbörsen har tagit ett kliv uppåt under förmiddagshandeln, i linje med utvecklingen på de ledande Europabörserna.

Strax före klockan 11 hade OMXS-indexet stigit med 0,6 procent och det smalare OMXS30, som speglar utvecklingen för de mest omsatta aktierna, hade gått upp med 0,5 procent.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Cevian minskar i ABB

Cevian har sålt en del av sina ABB-aktier. Arkivbild.
Cevian har sålt en del av sina ABB-aktier. Arkivbild.
Foto: Urs Flueeler/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Riskkapitalbolaget Cevian Capital har minskat sitt aktieinnehav i den schweizisk-svenska industrijätten ABB, enligt ett flaggningsmeddelande.

Efter försäljningen kontrollerar Cevian, grundat av finansmännen Christer Gardell och Lars Förberg, 4,95 procent av kapital och röster i ABB. Därmed är riskkapitalbolaget alltjämt näst största ägare efter Wallenbergsfärens maktbolag Investor, som äger drygt 12 procent av aktierna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL