Ekonomi

SBB köper norska skolfastigheter för miljarder

Ilija Batljan, vd för SBB. Arkivbild.
Ilija Batljan, vd för SBB. Arkivbild.
Foto: Lars Pehrson / SvD / TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Samhällsbyggnadsbolaget i Norden (SBB) köper en fastighetsportfölj med förskolor i Norge för 4 250 miljoner norska kronor, eller cirka 4,2 miljarder svenska kronor, enligt ett pressmeddelande.

Totalt handlar det om 138 fastigheter som SBB köper av norska Laeringsverkstedet som också är hyresgäst i dessa fastigheter.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Uppåt på börsen trots usla siffror

Stockholmsbörsen stiger. Arkivbild.
Stockholmsbörsen stiger. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Ekonomi
Ekonomi Varken historiskt usel BNP-statistik eller svaga jobbsiffror från USA ser ut att rubba Stockholmsbörsen, som ligger på plus inför den avslutande handeln.

Strax före klockan 15.30 hade börsens breda OMXS-index gått upp med 0,5 procent. Det smalare OMXS30, som speglar utvecklingen för de mest omsatta aktierna, hade stigit med 0,3 procent.

En majoritet av aktierna på OMXS30-listan ligger på plus. Det enskilt största bidraget till uppgången kommer från H&M, som klättrat med 3,0 procent.

ABB har stigit med 0,5 procent efter beskedet från Cevian Capital att riskkapitalbolaget minskat sitt ägande i industrijätten. Cevian kvarstår dock som näst största ägare med närmare fem procent av aktierna.

Förlorare bland tungviktarna var Ericsson, ner 1,1 procent, och Telia och Nordea som båda tappat 0,8 procent.

Ute i Europa har Frankfurtbörsens Dax-index gått upp med 0,5 procent, Parisbörsens CAC 40-index har stigit med 0,6 procent och i London ligger FTSE 100-index på plus 0,9 procent.

Ekonomi

Långt färre USA-jobb än väntat

Återhämningen på arbetsmarknaden i USA går inte alls i den takt som analytiker förväntat sig. Arkivbild.
Återhämningen på arbetsmarknaden i USA går inte alls i den takt som analytiker förväntat sig. Arkivbild.
Foto: Nam Y. Huh/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Bara 167 000 nya jobb skapades i USA:s privata sektor under juli, enligt lönehanteringsföretaget ADP – en siffra som inte ens ligger i närheten av analytikernas förväntningar. I genomsnitt hade de räknat med en ökning med 1,6 miljoner jobb.

Ahu Yildirmaz på ADP konstaterar i en kommentar att återhämtningen på arbetsmarknaden har bromsat in och att detta gäller samtliga branscher och företag i alla storlekar.

Annan statistik, från USA:s handelsdepartement, visar att landets handelsunderskott i juni krympte med 4,1 miljarder dollar till 50,7 miljarder dollar, till följd av en rekordökning av exporten.

Ekonomi

"BNP kan fortsätta att gå ner"

Från april till och med juni minskade bruttonationalprodukten med 8,6 procent, enligt SCB:s preliminära beräkningar. Arkivbild.
Ekonomi
Ekonomi Svensk ekonomi verkar gå något bättre än tidigare prognoser, men något sämre än vad marknaden väntade sig.
Men BNP-siffran ska tolkas försiktigt – och botten i den ekonomiska krisen är kanske inte nådd, varnar experter.

Från april till och med juni minskade bruttonationalprodukten med 8,6 procent, enligt SCB:s preliminära beräkningar.

Det finns ingen historisk motsvarighet till en så stor nedgång under ett kvartal under efterkrigstiden. Varken 1990-talskrisen eller den globala finanskrisen 2008-2009 sänkte svenskt BNP som konsekvenserna av coronapandemin har gjort, enligt Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN.

Professorn noterar samtidigt att det trots allt ser lite bättre ut än vad man kunde tro för bara ett par månader sedan.

– Siffrorna är nog mindre negativa än de som både finansdepartementet och Konjunkturinstitutet byggt sina prognoser på, om ett BNP-fall under hela året på runt sex procent, säger Lars Calmfors.

"I linje med förväntan"

Han skickar dock med en brasklapp:

– BNP-siffrorna ska tolkas med försiktighet, de revideras ofta ganska mycket i efterhand. Så är det både i Sverige och i andra länder. Dessutom hänger helårsutfallet helt på hur smittspridningen utvecklas i höst.

Andreas Wallström, tillförordnad chefsekonom på Swedbank, konstaterar att de flesta på marknaden precis inför SCB:s första beräkning av BNP-utfallet i andra kvartalethade räknat med ett något mindre BNP-ras än vad det blev.

– På marginalen var den lite sämre än vad vi räknat med. Men givet den stora dramatiken under andra kvartalet var det i stora drag i linje med förväntan, säger han.

"Mer robust än många trodde"

Överlag har Sverige rent ekonomiskt klarat krisen bra, enligt John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

– Fram till för någon månad sedan trodde jag fallet skulle bli i storleksordningen 15 procent. Man får nog säga att ekonomin visat sig vara mer robust än vad många – inklusive jag – trodde, säger John Hassler.

Till vilken grad den svenska strategin för att bekämpa coronaviruset har påverkat ekonomin är alldeles för tidigt att säga, enligt Torbjörn Isaksson, analyschef på Nordea.

– Det är många som vill dra långtgående slutsatser, men det är för tidigt för det. Hur pandemin utvecklas framöver är minst lika viktigt som hur stor nedgången är och det återstår att se, säger han.

Han påminner om att stimulanser och stödpaket ser ungefär likadana ut i alla länder och att de har varit viktiga för att mildra krisen och skapa förutsättningar för en återhämtning.

Bättre än andra länder

Trots det väldiga fallet i BNP tycks Sverige ha klarat sig bättre än andra länder. Inte minst i södra Europa.

Även jämfört med USA och Tyskland så är nedgången mindre, enligt Torbjörn Isaksson.

– Norge och Danmark har däremot inte fallit lika brant som Sverige, säger han.

John Hassler tycker att SCB:s preliminära beräkningar visar att Sveriges relativt öppna ekonomi i coronakrisen – utan lika hårda restriktioner för att begränsa smittspridningen som i jämförbara länder – inte verkar ha gett några ekonomiska fördelar jämfört med länder som Tyskland, Norge och Finland.

– Detta trots att de vidtagit mer drastiska åtgärder. Det verkar som att rekommendationerna om att inte resa eller gå på restaurang har haft ungefär samma effekt på beteendet som en formell nedstängning, säger Hassler.

Att BNP-raset i länder som Italien och Spanien är betydligt större förklarar han med att de värst drabbade sektorerna, som turism, hotell och restauranger, är betydligt större där.

Lång väg tillbaka

Även Andreas Wallström konstaterar att Sverige verkar ha klarat sig bättre än många andra länder. Men han tillägger att det viktiga nu inte är exakt hur det har sett ut under ett enskilt kvartal.

– Den stora frågan är hur återhämtningen kommer att se ut på längre sikt.

Med stöd från barometrar och inköpschefsindex som pekar uppåt räknar många med en viss återhämtning för svensk ekonomi i tredje kvartalet.

Andreas Wallström är dock inte övertygad om att botten är nådd.

– BNP kan fortsätta att gå ner lite under det tredje kvartalet. Det handlar framför allt om exporten och investeringarna, där kommer återhämtningen att dröja. Återhämtningen blir sen inte särskilt imponerade, det kommer att ta lång tid innan vi är tillbaka på samma nivåer som innan krisen.

TT: Hur lång tid då?

– Det kan ta två till tre år, säger han.

Åsa Johansson/TT

Henning Eklund/TT

Joakim Goksör/TT

Ekonomi

Andersson: Tydliga problem på arbetsmarknaden

Svensk ekonomi ser ut att ha klarat sig bättre än många andra länders. Men regeringen tog ingen ekonomisk hänsyn i coronastrategin, säger finansminister Magdalena Andersson (S) på en pressbriefing.
Svensk ekonomi ser ut att ha klarat sig bättre än många andra länders. Men regeringen tog ingen ekonomisk hänsyn i coronastrategin, säger finansminister Magdalena Andersson (S) på en pressbriefing.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi Sveriges BNP-ras under andra kvartalet var mindre än många andra länders, och mindre än finansdepartementets förväntningar. Men återhämtningen kommer att ta tid och problem på arbetsmarknaden kommer att kräva fokus, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Sveriges BNP faller med 8,6 procent under andra kvartalet.

– Den svenska siffran tycks falla något mindre än vad vår bedömning på finansdepartementet var i juni, säger finansministern på en presskonferens.

Andersson menar att svensk ekonomi nu befinner sig i en återhämtningsfas. Hon räknar upp en rad indikatorer på att ekonomin pekar uppåt, men framhåller att det är ökningar från väldigt låga nivåer.

– Men det är en återhämtning som kommer att ta tid. Samtidigt är det viktigt att säga att det kan komma att ändras vid ytterligare vågor av viruset, säger hon, och utvecklar var det politiska fokuset kommer att ligga framöver:

– Det är tydligt att vi har problem på arbetsmarknaden.

Inte en del av strategin

Att svensk ekonomi går något bättre än många andra europeiska länders har inte varit ett mål med regeringens strategi, enligt finansministern.

– Det är inte så att regeringen tagit ekonomiska hänsyn när vi fastslagit vår coronastrategi, utan vi har gått på Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Hur olika länders ekonomi kommer att drabbas på sikt är det för tidigt att dra slutsatser om, enligt Andersson.

– Det handlar både om smittan och hur den underliggande ekonomin ser ut. Sverige är mer exportinriktat och konjunkturkänsligt med exempelvis en stor export av fordon och maskiner, säger Magdalena Andersson, och jämför med Danmark som producerar och exporterar mycket mat och medicin.

Hon tar också upp rekommendationer från instanser som OECD och IMF, som förespråkar en finanspolitik som stöttar ekonomin i kristider.

– Det är helt i linje med vår syn i regeringen, säger Magdalena Andersson.

"Svårt att bedöma"

Ett exempel på det är korttidspermitteringarna, där arbetsgivare totalt ansökt om stöd på 29 miljarder kronor.

– Det är inte helt lätt att beräkna vad det kommer kosta. Först trodde vi att det skulle kosta två miljarder, nu 95 miljarder. Det finns ingen historik att gå tillbaka till, och det är svårt att bedöma hur pandemin påverkar makroekonomin. Det är en svårighet i båda ändarna vilket gör att bedömningen förändras, säger Magdalena Andersson.

Sammanlagt har 12 000 företag ansökt om omställningsstöd, berättar finansministern.

– Det är färre än vad jag och många andra hade trott, och det är framför allt mindre företag som kommit in. Ungefär hälften är inom hotell- och restaurangbranschen, säger Magdalena Andersson.

Hon vill däremot inte dra några slutsatser om vad det kan bero på, utan anser att det är för tidigt.

– Det kan vara för att det gått bättre än vi trott, eller på grund av att många varit på semester. Vi kommer ha en dialog med näringslivet om detta.

"Stänger inga dörrar"

TT: Betyder det att stödet kan förlängas?

– Vi stänger inga dörrar över huvud taget.

På TT:s fråga om stöden hittills har varit tillräckligt svarar Magdalena Andersson med att hänvisa till att Sveriges BNP faller något mindre än många andra länders.

– Jag är helt säkert på att många fler hade blivit av med jobbet och många fler gått i konkurs om vi inte haft stödpaketen, säger hon.

Just nu arbetar regeringskansliet med ytterligare stöd till enskilda firmor, men framöver siktar regeringen in sig på andra typer av stöd än de som gällt så här långt.

– Vi vill ha ett tydligare fokus på en återstart av ekonomin, och vill gärna sätta mer fokus på investeringar som vi har nytta av i framtiden, säger Magdalerna Andersson.

En ny ekonomisk prognos från regeringen kommer i slutet av augusti.

'Vi stänger inga dörrar', svarar Andersson på frågan om omställningsstödet kan förlängas.
"Vi stänger inga dörrar", svarar Andersson på frågan om omställningsstödet kan förlängas.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi

Historisk BNP-krasch i coronakrisen

Svensk BNP rasade med 8,6 procent i andra kvartalet jämfört med första kvartalet, enligt en preliminär beräkning gjord av Statistiska centralbyrån (SCB).
Svensk BNP rasade med 8,6 procent i andra kvartalet jämfört med första kvartalet, enligt en preliminär beräkning gjord av Statistiska centralbyrån (SCB).
Foto: TT
Ekonomi
Ekonomi Det blev ett BNP-ras av historiska mått under andra kvartalet, när kraftigt minskad export och nedtryckt konsumtion på tre månader raderade ut 8,6 procent av landets ekonomi.
Hur återhämtningen går avgörs av covid-19, men det väntas ta lång tid att komma tillbaka till BNP-nivån före krisen.

BNP-raset under andra kvartalet i år är det största i mannaminne. Det är betydligt kraftigare än de värsta kvartalen under såväl 1990-talets bankkris som under finanskrisen efter Lehman Brothers-kraschen 2008.

"Det är den största nedgången i perioden där vi kan göra jämförelser. Den går tillbaka till 1980", skriver Mattias Kain Wyatt, statistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Värsta sedan 1940-talet

Storbanken SEB har med hjälp av underlag från Riksbanken tagit fram ett diagram för BNP-utvecklingen i årstakt 400 år tillbaka i tiden. Där får man leta sig tillbaka till 1940, då svensk BNP rasade med 10,6 procent, för att hitta något som ser värre ut än den smäll svensk ekonomi nu genomlider.

Jämförelsen haltar dock något, då siffrorna gäller helår och inte kvartal.

"Som gammal statistikräv är det på sin plats att varna för datakvaliteten. Likväl: BNP-året 2020 kommer att skrivas in i historieböckerna", skriver SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist i en kommentar.

BNP-raset under andra kvartalet i år förklaras främst av ett fall för konsumtionen i Sverige i coronakrisen och den breda konjunkturnedgången globalt, som slår hårt mot efterfrågan på svenska exportvaror, enligt SCB.

Konjunkturinstitutet (KI) hade i sin senaste prognos, från juni, räknat med ett ännu större bakslag för svensk ekonomi, på minus 9,5 procent i andra kvartalet. Och för att nå tillbaka till BNP-nivåerna före krisen räknade KI i juniprognosen med att det skulle dröja till slutet av 2021.

Ny prognos på gång

KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl jobbar i dagarna med att sammanställa en uppdaterad prognos, som ska presenteras om drygt en vecka – inför Harpsund, där även Finansdepartementet lägger fram sina prognoser som underlag för budgetarbetet.

Många indikatorer – bland annat KI:s egen barometer, men även inköpschefsindex från Swedbank/Silf – antyder att en återhämtning har inletts under sommaren. Men helt avgörande för hur Sverige klarar krisen är i första hand hur pandemin utvecklas, enligt Hedén Westerdahl.

– De nya uppblossningar man ser i Europa och USA kanske man tidigare trodde skulle komma senare ännu senare. Och vi vet inte om det kommer att drabba Sverige, och vad händer då? säger hon till TT.

– Så länge den osäkerheten finns kommer det ligga som en våt filt över ekonomin, både i Sverige och runt om i världen, fortsätter hon.

Vill inte spekulera

Hon vill utifrån de preliminära SCB-beräkningar som nu finns, och i det osäkra läge som råder vad gäller pandemin, inte spekulera i vad som ligger bakom att Sveriges ekonomi stått emot krisen något bättre än KI räknade med i juni och dessutom klarat sig bättre än exempelvis eurozonen.

TT: Vad säger fallet i BNP om hur Sverige hanterat krisen så här långt?

– Det är svårt att säga. Det kan ge ett svar på att vi inte har stängt ned lika mycket som andra länder, så fallet i konsumtion inte blivit lika stort som i andra länder, men det vet vi inte ännu.

Joakim Goksör/TT

Åsa Johansson/TT

FAKTA

Fakta: Så mycket rasade BNP

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) föll med 8,6 procent under andra kvartalet jämfört med föregående kvartal, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Jämfört med andra kvartalet 2019 var nedgången för svensk BNP 8,2 procent, enligt SCB:s så kallade BNP-indikator.

Siffrorna är justerade för säsongsvariationer och kalenderskillnader.

BNP-indikatorn är en tidig, preliminär sammanställning av de kvartalsvisa nationalräkenskaperna. Den ordinarie beräkningen av Sveriges BNP publiceras den 28 augusti.

Marknadsreaktionen på BNP-statistiken var knappt mätbar på vare sig kronkurs eller marknadsräntor.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Sveacasino

Kommer Hero Gaming ta priset på EGR Awards 2020?

Sveacasino Redan förra året meddelade Hero Gaming att de hade blivit nominerade för priserna för Affiliate Programme Marketing Campaign och Operator of the Year från EGR Nordics Award 2020. Det här är viktiga priser inom branschen. De fungerar som en stämpel på att ett spelföretag jobbar på ett sätt som märks och gör skillnad.

Hero Gaming har kontor på ön Malta men också i Malmö. Faktum är att det här är ett företag som har fått betydelse för Malmös affärsutveckling på flera spännande sätt. Så sent som 2018 drog Vd:n Georg Westin igång ett unikt projekt för utveckling av digitala projekt i Malmö.

Unika spelsajter som är nydanande

Idag står Hero Gaming bakom flera framstående casinon. På jämförande sajter som SveaCasino.se hamnar Herocasinot CasinoHeroes ofta mycket högt upp i listorna. Det beror inte bara på att man ger svenska spelare säkra och trygga spel.

Hero Gaming är experter på att skapa speläventyr som är mer än klassisk casinounderhållning. CasinoHeroes hette i starten Saga Casino och det beskrev väl vad som hände den som blev medlem. Resan mellan casinoöarna är rena rama sagan i interaktivt format där den som spelar också tar en interaktiv roll.

Ett viktigt bidrag till Malmös spelkultur

Arbetet från Gråbrödersgatan 2 i Malmö har fått betydelse på flera sätt. Det handlar ju inte bara om att man skapar intressanta spelupplevelser för svenska casinospelare online. Sverige har länge haft en viktig roll inom utveckling av spel och Malmö har sin unika position på spelkartan.

Det här är något som Hero Gaming helt klart har varit med och bidragit till med arbetet från Malmökontoret. Och de fortsätter med detta. Nu när det snart blir dags för EGR Nordic Awards 2020 är chansen god att vi får höra mer om spelbolaget i nyheterna.

Även om spelgenren länge inte har fått ta plats i de fina kultursalongerna går det inte att bortse ifrån dess betydelse för människor. Det finns till och med spelteknik som man tror skulle kunna förändra våra hjärnor. Inte bara med VR-teknik. Spelbolagen som skapar casinospel är också med och förändrar hur vi ser på underhållningen och vad vi kräver av den.

EGR Nordics Awards 2020

Den 28:e januari är det avgjort. Det blir en tisdag då många av de anställda på Hero Games kan känna stor förväntan. EGR Nordic Awards är till för att lyfta fram de spelbolag i Norden som lyckas bäst.

Man ser på flera viktiga aspekter för att komma fram till vilka bolag som ska hyllas. Det kan vara att bolaget lyckas rent kommersiellt eller att de har tagit fram innovationer som är fullkomligt unika.

Exempel på sådant som kan få pris på EGR galan är:

• God kundtjänst

• Reklamkampanjer

• Banbrytande innovationer

• Lyckad spridning

År 2020 kan skånska Hero Gaming vinna Affiliate Programme Marketing Campaign kategorin som får anses vara pris för goda reklamkampanjer i affiliate samarbeten. De kan också knipa Operator of the Year.

Sistnämnda priset vore ju minst sagt en bragd. Att utses till årets operatör är ju ingen liten sak. Bara det att Hero Gaming har nominerats är stort. Konkurrensen är tuff och att den skånska spelföretaget syns i sammanhanget säger en hel del.

Vilken betydelse har utmärkelserna?

Man kan förstås undra vilken betydelse den här typen av priser har. De kommer ju inte direkt från spelarna på casinosajterna. Men att branschfolk utser de allra bästa inom spelindustrin är viktigt. Det fungerar som en sporre och ökar på viljan att göra ännu bättre.

I förlängningen får detta också betydelse för Sverige och Malmö. Personer som Georg Westin som investerar i svensk entreprenörskap påverkar givetvis företagsklimatet i Sverige. När Hero Gaming och andra spelföretag känner sig sporrade att göra mer bidrar det till fler spännande arbetstillfällen och projekt för svenska talanger.

Spelentusiaster som gör mer

Innovationen inom spelbranschen är stor och det smittar av sig. Georg Westins satsning i Malmö med Maxify Startup Studio vittnar om ett mod. Det är också intressant att se att han valde att lägga satsningen i Malmö i delade lokaler med Hero Gaming. Håll ett öga på framtida nyheter om detta initiativ!

Ekonomi

Virgin-bolag söker konkursskydd

Ett Virgin Atlantic-plan på väg till Los Angeles. Arkivbild.
Ett Virgin Atlantic-plan på väg till Los Angeles. Arkivbild.
Foto: Nick Ut/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Det brittiska flygbolaget Virgin Atlantic har ansökt om konkursskydd i USA. Samtidigt försöker bolaget, som på grund av pandemin inte har flugit sedan april i år, på hemmaplan att få sina långivare att godkänna ett räddningspaket.

Bolaget, som delägs av miljardären Richard Bransons Virgin Group, planerar att minska sina årliga kostnader med 280 miljoner pund, eller cirka 3,2 miljarder kronor, bland annat genom att skära bort över 3 000 jobb.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Svenskarna köper tv och spelkonsol i krisen

Spelkonsoler, som Playstation 4 på bilden, säljer bra. Arkivbild.
Spelkonsoler, som Playstation 4 på bilden, säljer bra. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

En effekt av pandemin på svensk ekonomi har blivit en rejält ökad försäljning av hemelektronik. Under juli steg försäljningsvärdet med 24 procent jämfört med juli 2019, enligt organisationen Elektronikbranschen.

Den största skillnaden är på stora tv-apparater, över 65 tum, där försäljningen fördubblades. Även tv-spelkonsoler säljer bra, nästan 50 procent bättre än förra året.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Cevian minskar i ABB

Cevian har sålt en del av sina ABB-aktier. Arkivbild.
Cevian har sålt en del av sina ABB-aktier. Arkivbild.
Foto: Urs Flueeler/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Riskkapitalbolaget Cevian Capital har minskat sitt aktieinnehav i den schweizisk-svenska industrijätten ABB, enligt ett flaggningsmeddelande.

Efter försäljningen kontrollerar Cevian, grundat av finansmännen Christer Gardell och Lars Förberg, 4,95 procent av kapital och röster i ABB. Därmed är riskkapitalbolaget alltjämt näst största ägare efter Wallenbergsfärens maktbolag Investor, som äger drygt 12 procent av aktierna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL