Inrikes

Så ser det ut med tester i din region

Inrikes
Inrikes I flera regioner kan ännu bara personer inom samhällsviktiga yrken testa sig för covid-19, i vissa är det öppet för alla som vill. Här ser du hur det ser ut i din region med så kallade PCR-tester för aktiv smitta och med antikroppstester.
PREMIUM

Region Blekinge:Alla som har symptom kan testa sig för aktiv smitta. Personal inom vård och omsorg och hemtjänst samt boende på äldreboende och särskilt boende får göra antikroppstest gratis. Testen inleds i slutet av juni.

Region Dalarna:Erbjuder alla test för aktiv smitta, antikroppstest för hälso- och sjukvårdpersonal.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Polisskott mot bil – två gripna

En polis sköt verkanseld mot en bil i Gråbo på lördagskvällen. Arkivbild.
En polis sköt verkanseld mot en bil i Gråbo på lördagskvällen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En polis sköt verkanseld mot en personbil i Gråbo i Lerums kommun på lördagskvällen sedan bilföraren försökt köra på polisen, skriver Göteborgs-Posten.

Två personer har gripits, misstänkta för bland annat mordförsök.

Polisinsatsen startade vid 19-tiden efter ett brott i Gråbo. En polispatrull försökte stoppa en misstänkt bil och det var i samband med detta som polisen sköt verkanseld.

Bilen körde iväg och hittades därefter tom. De två personerna greps senare och är förutom för mordförsök också misstänkta för misshandel och hemfridsbrott, uppger polisen för GP.

Inrikes

Kritiserat kommunikationssystem byts ut

Rakel-systemet ska bytas ut i Sverige, meddelar regeringen. Arkivbild.
Rakel-systemet ska bytas ut i Sverige, meddelar regeringen. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/ TT
Inrikes
Inrikes Kommunikationssystemet Rakel, som bland annat räddningstjänst, polis och sjukvård använder sig av i Sverige, ska bytas ut. Detta efter hård kritik mot systemet, rapporterar SVT.

Kritiken mot Rakel, som används av upp emot 600 organisationer, är att det inte lever upp till dagens krav på exempelvis datatrafik. Systemet har också kritiserats för larm som inte gått fram och dåligt ljud. Vid terrordådet på Drottninggatan 2017 tvingades räddningstjänsten delvis styra insatsen direkt på plats och under skogsbränderna 2018 fungerade Rakel inte alls på grund av dålig täckning

Systemet byggdes ut från 2005 fram till 2015, och regeringen beslutade den 25 juni att det är dags för att ta de första stegen mot Rakel generation två.

– I dag kan man egentligen bara prata i Rakel. Nu tittar vi på ett system, Rakel 2, som också får med datakommunikation, så man kan skicka bilder, streama videos, och på ett helt annat sätt kunna jobba uppdaterat i ett säkert kommunikationssystem, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) till SVT.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utgår också från att det är staten som kommer att äga och kontrollera de centrala delarna av den nya versionen av Rakel, för att inte viktiga komponenter ska hamna inom andra länders kontroll.

Inrikes

Två till sjukhus efter båtolycka i Sigtuna

Två personer har förts till sjukhus efter en båtolycka i Sigtuna. Arkivbild.
Två personer har förts till sjukhus efter en båtolycka i Sigtuna. Arkivbild.
Foto: Marcus Ericsson/TT
Inrikes
Inrikes

Två personer har hittats i vattnet sedan de av okänd anledning fallit ur en motorbåt på Sigtunafjärden. Det var en privatperson som vid 17.30-tiden på lördagen slog larm om att en tom båt siktats.

– En tom, liten båt ska ha cirkulerat omkring i vattnet med motorn på. En annan privat båt kom till undsättning och tog hand om båten och fick upp en person ur vattnet, säger Sara Jönsson vid Sjö- och flygräddningscentralen till Upsala Nya Tidning.

Den andra personen togs upp ur vattnet av Sjöräddningssällskapets båt som hade kallats till platsen. I räddningsinsatsen deltog även dykare och helikopter.

De två personerna fördes till sjukhus med okända skador.

Inrikes

Glada danskar bjöd svenskar på kaffe och sup

På lördagen var skåningarna åter välkomna i Helsingör och många passade på att ta färjan över Öresund. Arkivbild.
På lördagen var skåningarna åter välkomna i Helsingör och många passade på att ta färjan över Öresund. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes När Danmark åter öppnade gränsen för skåningar tog många chansen att ta färjan över sundet till Helsingör. Affärsinnehavarna i staden hade väntat på den här dagen och svenskarna som klev i land välkomnades med wienerbröd, kaffe och Gammeldansk.

Utrustade med pass och personbevis välde skåningarna åter in i Helsingör efter att ha varit portade i flera månader på grund av coronasmittan. Helsingörs borgmästare Benedikte Kiær, som välkomnade besökarna vid Toldkammeret, strålade som en morgonsol.

– Det här är en dag vi har väntat på. Helsingborg och Helsingör har en relation, en gemensam kultur och historia. Det här är så viktigt för oss och vi glädjer oss riktigt mycket, säger hon till Helsingborgs Dagblad.

Även affärsinnehavarna var glada. Svenskarna spenderar omkring 400 miljoner danska kronor om året i Helsingör, enligt föreningen Helsingör Handel. För många har de senaste månaderna inneburit ett stort ekonomiskt avbräck.

Affärsägaren Henrik Nielsen, som driver en av de många spritbutikerna i staden, har förlorat 80 procent av sin omsättning.

– Vi har saknat våra svenska kunder, det har varit tufft. I vanliga fall brukar sex, sju anställda arbeta här under sommaren, men i år räcker det med två, säger han till Helsingborgs Dagblad.

Inrikes

Trots akut brist – veterinärer får inte jobb

Elif Çalik är 27 år och kommer från Istanbul i Turkiet. Där är hon utbildad till veterinär men i Sverige tvingas hon jobba som djurvårdare.
Elif Çalik är 27 år och kommer från Istanbul i Turkiet. Där är hon utbildad till veterinär men i Sverige tvingas hon jobba som djurvårdare.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes Det är akut brist på veterinärer i Sverige. Trots det arbetar flera veterinärer som djurvårdare efter att de utbildat sig utomlands.
– Helst vill jag arbeta som veterinär, det är mitt drömjobb och jag har arbetet hårt för att bli veterinär, säger Elif Çalik som utbildat sig i Turkiet.

Elif Çalik är 27 år och uppvuxen i Istanbul i Turkiet. Redan som barn var hon en stor djurvän och tillbringade mycket tid med att försöka hjälpa stadens många hemlösa katter och hundar.

Barndomsdrömmen att bli veterinär förverkligade hon då hon 2016 tog examen efter fem års studier. Men trots den långa utbildningen och två års arbete i hemlandet får hon, efter flytten till Sverige, inte arbeta som veterinär eller legitimerad djursjukskötare, utan endast djurvårdare.

På Jordbruksverkets hemsida beskrivs rollen djurvårdaren: "Som djurvårdare tillhör du ”övrig personal” och omfattas därför av det så kallade behandlingsförbudet."

– Jag känner mig ledsen ibland för det finns saker jag vill göra som jag inte får. Ibland vill jag prata om fall och dela med mig av min bedömning, men jag vill inte att kollegorna ska tycka att jag bara vill visa upp vad jag kan, säger Elif Çalik.

Att få svensk legitimation

Den akuta bristen på veterinärer i Sverige beror till stor del på att det finns för få utbildningsplatser. Djurvården är beroende av att kunna rekrytera veterinärer som utbildat sig utomland. Vissa av dem är svenskar som just på grund av bristen på platser i Sverige valt att studera utomlands, andra är utländska medborgare som flyttat till Sverige.

På Anicura Regiondjursjukhuset Bagarmossen, där Elif Çalik jobbar, är ungefär hälften av de 52 veterinärerna utbildade utomlands.

– Jag sökte information innan jag flyttade och såg att jag kunde arbeta som djurvårdare i Sverige och med tiden ansöka om att få svensk veterinärlegitimation.

Men att konvertera en legitimation från ett annat land och börja jobba som veterinär i Sverige är inte helt lätt. I många fall krävs en tvåårig tilläggsutbildning som finns på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Utbildningen har 20–40 sökande per år av vilka sex antas.

– Jag insåg efter att jag redan flyttat hit att det är svårt att komma in där, säger Elif Çalik.

"Lång och svår process"

Hon berättar att hon känner två veterinärer från Turkiet som försökt få svensk legitimation. En av dem ansökte två gånger men fick avslag. Efter fyra år i Sverige kom han in på tilläggsutbildningen.

Den andra ansökte flera gånger och fick först tillfälligt tillstånd att jobba som veterinär i Sverige. Efter det gjorde han fler ansökningar där han bifogade rekommendationsbrev från svenska kollegor, och till slut fick han sin legitimation.

– Han berättade att det var en lång och svår process, säger Elif Çalik.

Att tilläggsutbildningen erbjuder så få platser är en kostnadsfråga, enligt Jordbruksverket. SLU har inte tillräckliga medel för att erbjuda fler platser.

Hopp om att det kan ändras väcktes efter att regeringen den 17 juni i år beslutade om en permanent ökning av medel till lärosätena för att öka antalet platser inom bristyrkesutbildningarna. För SLU:s del innebär detta en extra tilldelning på omkring 3,4 miljoner för 2020 och därefter 6,6 miljoner från och med 2021 och framåt.

För egen del säger Elif Çalik att hon inte har allt för höga förhoppningar om att få svensk legitimation i höst, men hon slutar inte helt att hoppas.

– Får jag det inte så provar jag att söka igen. Får jag det inte då heller kommer jag förmodligen söka ett annat jobb. Jag har andra intressen också men helst vill jag arbeta som veterinär, det är mitt drömjobb och jag har arbetet hårt för att bli veterinär, säger Elif Çalik.

Ellinor Knoxborn/TT

– Veterinär är mitt drömjobb och jag har arbetet hårt för att bli det, säger Elif Çalik.
– Veterinär är mitt drömjobb och jag har arbetet hårt för att bli det, säger Elif Çalik.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
– Jag känner mig ledsen ibland för det finns saker jag vill göra som jag inte får. Ibland vill jag prata om fall och dela med mig av min bedömning, men jag vill inte att kollegorna ska tycka att jag bara vill visa upp vad jag kan, säger Elif Çalik.
– Jag känner mig ledsen ibland för det finns saker jag vill göra som jag inte får. Ibland vill jag prata om fall och dela med mig av min bedömning, men jag vill inte att kollegorna ska tycka att jag bara vill visa upp vad jag kan, säger Elif Çalik.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Minifinder.se

Därför ska du investera i ett trygghetslarm

Minifinder.se Trygghetslarm är en produkt som blir allt vanligare på marknaderna världen över, inte minst i de länder där antalet äldre ökar och där det finns en stor oro för personliga intrång eller övergrepp. Med tanke på att ett trygghetslarm är ett slags individuellt larm som fästs på en viss person kan man med ett sådant få akut hjälp vid behov, till exempel om du ramlat. Alla kan få nytta av att investera i ett trygghetslarm för en säkrare vardag!

Vad är ett trygghetslarm?

Ett trygghetslarm är en säkerhetsprodukt som har utvecklats för att människor i olika åldrar ska ges möjligheten att skapa en tryggare vardag. Trygghetslarm är en typ av individuellt larm som är kopplat till en viss användare, och som i sin tur är kopplat till en larmcentral eller trygghetsjour.

Tanken med produkten är att de som känner sig vara i en riskzon, till exempel äldre eller de som bor i ordinära boenden, ska ges möjligheten att direkt kunna larma vid akuta ärenden. Det kan vara allt från att en äldre person har ramlat till att en utsatt person blivit utsatt för ett personligt intrång. Konceptet bygger på att användaren ska få en tryggare vardag med hjälp av det individuella larmet!

Trygghetslarm blir allt vanligare

Det är ett faktum att både tillverkning och användning av trygghetslarm blir allt vanligare, och att exempelvis många äldreboenden inkluderar de smarta säkerhetsprodukterna i sitt system för de äldre.

Trots ett större intresse för trygghetslarmen i sig så är det många kommuner och landsting som upplever att framförallt deras äldre och de olika äldreboendena inte får tillräckligt med hjälp när det kommer till just socialtjänstinsatser och olika hjälpmedel, där insatsen för trygghetslarm minskat.

De individuella larmen har tagit sig in på de olika marknaderna och har även fått ett någorlunda uppskjut inom de olika sociala tjänsterna, men det är ändå inte tillräckligt för att alla ska kunna få den hjälp de behöver utefter sina specifika behov.

Larmen skapar en tryggare vardag

Den påtagligt minskade användning av trygghetslarm inom bland annat äldrevården har gett starka effekter på såväl de arbetande som de äldre, som faktiskt är de som blir lidande av den bristfälliga insatsen. Med tanke på att trygghetslarmen i de allra flesta fall är uppkopplade till en operatör finns det också risker för att de slutar fungerar vid avbrott.

Framförallt de äldre människorna känner sig i många fall otroligt beroende av sina trygghetslarm, och i och med att de vänjer sig vid det faktum att de alltid bär med sig sitt trygga larm precis intill sig så kan ett icke fungerande larm vara riktigt läskigt. Ett avbrott kan därmed göra att de äldre blir ängsliga, och även vårdpersonalen får större orosmoment då de äldre inte har samma tillgång till att kunna larma direkt.

Underlättar för vårdpersonal

Ett trygghetslarm kan verkligen skapa en tryggare vardag, och motsatsen gäller då om de inte fungerar eller ens existerar från första början. Inte bara kan ett trygghetslarm skapa en tryggare och säkrare vardag för speciellt utsatta personer, utan de möjliggör också att patienter kan få bästa möjliga vård i tid.

I och med att trygghetslarmen möjliggör för vårdpersonal och andra arbetande inom socialtjänsten att hålla betydligt bättre koll på sina patienter, däribland äldreboenden inräknat, kan denna säkra uppfinning också bidra till förbättrad vård. Trygghetslarm kan lösa många problem och öppna nya dörrar för att öka kvalitén på vårdsektorn.

En trygg framtid med trygghetslarm

Med andra ord kan vi sammanfatta det som att trygghetslarm är en riktigt smart lösning som kan skapa en tryggare och säkrare vardag för alla människor som är i behov av lite extra uppsikt och omsorg. Så länge personen själv kan kontrollera det och har möjligheten att larma vid akuta ärenden kan det underlätta väldigt.

Trygghetslarm kan användas av alla som har ett behov av det, inte minst för att lösa många problem inom vården. Kanske är det nyckeln till en tryggare framtid, och framförallt en möjlig nyckel till att framtidens sjukvård ska kunna bli så mycket bättre på alla olika sätt!

Inrikes

Ministörning tros ligga bakom elstrul på Tele2

Matchen mellan Hammarby och Sirius på Tele2 arena pausades på grund av strömavbrott. Men det var inget strömavbrott i området. Arkivbild.
Matchen mellan Hammarby och Sirius på Tele2 arena pausades på grund av strömavbrott. Men det var inget strömavbrott i området. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes Under lördagseftermiddagen fick en fotbollsmatch avbrytas på Tele2 arena och tunnelbanetrafiken vid Slussen stoppades. Pauserna förklarades med strömavbrott, men det var bara en mycket kort störning i nätet – som fick stora effekter.

Den allsvenska matchen mellan Hammarby och Sirius stoppades en stund när elen försvann, och tunnelbanetrafiken vid Slussen i Stockholm var inte i drift mellan klockan 17 och 19 – med strömavbrott som angiven orsak.

Men något regelrätt strömavbrott har inte orsakat felen, berättar Thomas Kult, kommunikatör på elnätsföretaget Ellevio.

– Vi har inte haft några avbrott under eftermiddagen. Däremot var det en typ av mindre störning, en sättning, som även registrerades i vårt nät.

Störningen var över på så kort tid att det inte blev något avbrott i elleveransen, förklarar han.

– Känslig utrustning kan reagera när det blir en sådan störning, som ett skydd. Att det blir som det blev på Tele2 eller för SL kan vi tyvärr inte förklara på något annat sätt än så, säger Kult.

Exakt vad som hände är oklart, säger presstalespersonen vid SL, Aleksander Krajisnik.

– Jag vet inte hur det gått till i det här fallet, men generellt sett så vill vi att det ska fungera som det gjort nu. Det kan ha varit en säkring som gått och då bryts strömmen.

Hilda Djupenström/TT

Inrikes

Rådet: Fota renen från bilen – undvik selfies

Renkalvar har blivit stressade av fjällturister i Stekenjokk som stannar för att ta bilder och blockerar vägen. Arkivbild.
Renkalvar har blivit stressade av fjällturister i Stekenjokk som stannar för att ta bilder och blockerar vägen. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Turister på närgången selfiejakt skapar stora problem i Stekenjokks fjällvärld.
Tipset från naturbevakaren Håkan Berglund är tydligt: stanna i bilen, veva ner rutan – och fota snabbt.
PREMIUM

Flera samebyar har sina renbetesmarker på Vildmarksvägen, som ligger på gränsen mellan Jämtlands och Västerbottens län.

På senare tid har turister stannat till på vägen och tagit sig fram till renarna för att ta en selfie, och nu slår länsstyrelsens naturbevakare larm om gästerna, rapporterar SVT Nyheter Jämtland och Västerbotten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Skogsföretag vill ha längre älgjakt i norr

Antalet älg måste minska för att skydda skogsnäringen i Norrland, enligt flera skogsföretag. Arkivbild.
Antalet älg måste minska för att skydda skogsnäringen i Norrland, enligt flera skogsföretag. Arkivbild.
Foto: Paul Kleiven
Inrikes
Inrikes Älgarna gör för stor skada på tallarna i norra Sverige, anser flera skogsbolag. Därför borde jakten på älg under hösten förlängas.
– Det här är ett samhällsekonomiskt problem, säger Olof Falkeström, skogsskötselspecialist vid Norra skog.
PREMIUM

Varje år inventerar Skogsstyrelsen hur betesskadad skogen i Sveriges fyra nordligaste län är och har i årets mätning kommit fram till att skadorna ligger en bra bit över de nationella målen. Betesskadorna i länen, skador på skogen från djur som älgar orsakar, ligger på runt tolv procent. Målet är att det ska ligga på fem procent.

– Det här visar att situationen blir sämre, eller i varje fall inte bättre i norra Sverige, säger Olof Falkeström.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL